\n38791 Borgholm<\/em>\n
<\/p>\n
Frilansskribent, fritidsforskare, barn – och kvinnor\u00e4ttsaktivist och talesperson f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar och morf\u00f6r\u00e4ldrar i <\/i>AKTION #efterv\u00e5ldet mot SAMH\u00c4LLSSKADLIGLIG MYNDIGHETSUT\u00d6VNING<\/i><\/a>\u00a0<\/i> som av h\u00e4nsyn till barnen och r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier vill vara anonyma<\/i><\/p>\n <\/p>\n Min verksamhet bygger uteslutande p\u00e5 eget privat intiativ och id\u00e9ell obetald basis och \u00e4r inte knuten till n\u00e5gon organisation.\u00a0<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Ytterligare info om mina bidrag till kampen f\u00f6r nutidens r\u00e4ttsl\u00f6sa\u00a0kvinnors \/ mammor och barn:<\/p>\n\n <\/p>\n Ordl\u00f6s kommunikation kan f\u00f6rmedla s\u00e5na \u00a0k\u00e4nslor minnen och upplevelser som ligger bortom det verbala spr\u00e5kets potential att symbolisera.\u00a0Den f\u00f6rmedlas ”musiskt” dvs med de akustiska och kroppsspr\u00e5kliga signaler som utg\u00f6rs av rytm, tajming, tonfall, intensitet och vitalitet mm som ocks\u00e5 \u00e4r musikens grundelement.<\/p>\n <\/p>\n Den k\u00e4nda filosofen Susan Langer<\/strong> uttrycker det bla med f\u00f6ljande ord:<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Orsaken till att musiken kan utg\u00f6ra ett ordl\u00f6st spr\u00e5k som f\u00f6rst\u00e5s universellt \u00f6ver alla spr\u00e5kgr\u00e4nser, \u00e4r att det \u00e4r det f\u00f6rsta spr\u00e5k som talas mor och barn sinsemellan och i viss utstr\u00e4ckning, om \u00e4n med mindre explicita medel, ocks\u00e5 kommuniceras i djurv\u00e4rlden.\u00a0<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6rutom att det \u00e4r ordl\u00f6s kommunikation det handlar om, g\u00f6r det inte precis saken l\u00e4ttare att f\u00f6rklara med n\u00e5gra korta ord, att det \u00e4ven handlar om komplext \u00e5terverkande system d\u00e4r det inte g\u00e5r n\u00e5gra raka enkla linjer fr\u00e5n det som \u00e4r orsak till det som blir verkan. Det har ofta p\u00e5talats av de mer sentida vetenskapsteoretikerna att den v\u00e4sterl\u00e4ndska vetenskapen alltf\u00f6r l\u00e4nge och i alltf\u00f6r grad varit ensidigt pr\u00e4glad av ett linj\u00e4rt kausalitetst\u00e4nkande som enbart \u00e4r till\u00e4mpbart p\u00e5 vissa begr\u00e4nsade delomr\u00e5den som tex inom mekaniken. F\u00f6r att f\u00e5nga in de st\u00f6rre systemrelaterade orsakssambanden kr\u00e4vs ett holistiskt systemvetenskapligt angreppss\u00e4tt som ser till delens plats och f\u00f6r\u00e4nderlighet i f\u00f6rh\u00e5llande till helheten och vise versa och att det dem emellan r\u00e5der ett icke linj\u00e4rt reflexivt\u00a0\u00e5terverkande<\/strong> <\/em>kausalietetsf\u00f6rh\u00e5llande, d\u00e4r orsak och verkan kan byta plats.<\/p>\n <\/p>\n Att s\u00e4tta ord p\u00e5 det som utspelar sig i en musisk interpersonell interaktion eller n\u00e4r det ”resonerar” – f\u00e5r en genklang som s\u00e4tter krafter i r\u00f6relse p\u00e5 det inre planet, \u00e4r som att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga vinden med h\u00e4nderna<\/strong>. Likv\u00e4l \u00e4r det fullkomligt basalt och h\u00f6gst konkret f\u00f6revarande i all form av meningsfullt dialogisk kommunikation. Och f\u00f6r en s\u00e5dan kr\u00e4vs att parterna \u00e4r lyh\u00f6rt ”intonande” \u00a0f\u00f6r de signaler som kommuniceras.<\/p>\n <\/p>\n D\u00e5 det \u00e4r fr\u00e5ga om ordl\u00f6s kommunikation som kommuniceras med akustiska signaler och kroppsspr\u00e5kliga medel, kan den enbart betecknas och beforskas med g\u00e4ngse form av musikalisk notation och tempobeteckningar, samt begrepp och metoder i musikpsykologin, som utg\u00f6r en tv\u00e4rvetenskap mellan akustik, neurologi, estetik, psykologi, sociologi och antropologi mm.<\/p>\n <\/p>\n H\u00e4r finns en bra \u00f6versikt av den typ av tv\u00e4rvetenskaplig forskning i utvecklingspsaykologi \/ anknytningsteori \/ musikpsykologi som utgjort min ing\u00e5ng i \u00e4mnet:<\/p>\n\t <\/p>\n Stephen Malloch<\/b>\u00a0and Colwyn Trevarthen<\/b>3*<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Music is at the centre of what it means to be human – it is the sounds of human bodies and minds moving in creative, story-making ways. We argue that music comes from the way in which knowing bodies (Merleau-Ponty) prospectively explore the environment using habitual ’patterns of action,’ which we have identified as our innate ’communicative musicality.’ To support our argument, we present short case studies of infant interactions using micro analyses of video and audio recordings to show the timings and shapes of intersubjective vocalizations and body movements of adult and child while they improvise shared narratives of meaning. Following a survey of the history of discoveries of infant abilities, we propose that the gestural narrative structures of voice and body seen as infants communicate with loving caregivers are the building blocks of what become particular cultural instances of the art of music, and of dance, theatre and other temporal arts. Children enter into a musical culture where their innate communicative musicality can be encouraged and strengthened through sensitive, respectful, playful, culturally informed teaching in companionship.<\/p>\n <\/p>\n The central importance of our abilities for music as part of what sustains our well-being is supported by evidence that communicative musicality strengthens emotions of social resilience to aid recovery from mental stress and illness. Drawing on the experience of the first author as a counsellor, we argue that the strength of one person’s communicative musicality can support the vitality of another’s through the application of skilful techniques that encourage an intimate, supportive, therapeutic, spirited companionship. Turning to brain science, we focus on hemispheric differences and the affective neuroscience of Jaak Panksepp. We emphasize that the psychobiological purpose of our innate musicality grows from the integrated rhythms of energy in the brain for prospective, sensation-seeking affective guidance of vitality of movement. We conclude with a Coda that recalls the philosophy of the Scottish Enlightenment, which built on the work of Heraclitus and Spinoza. This view places the shared experience of sensations of living – our communicative musicality – as inspiration for rules of logic formulated in symbols of language.<\/p>\n\n Min \/ google \u00f6vers\u00e4ttning:<\/strong><\/p>\n Musik \u00e4r i centrum f\u00f6r vad det inneb\u00e4r att vara m\u00e4nniska – det \u00e4r ljuden fr\u00e5n m\u00e4nskliga kroppar och sinnen som r\u00f6r sig p\u00e5 kreativa, ber\u00e4ttande s\u00e4tt. Vi h\u00e4vdar att musik kommer fr\u00e5n det s\u00e4tt p\u00e5 vilket kunskapskroppar (Merleau-Ponty) prospektivt utforskar milj\u00f6n med vanliga ”handlingsm\u00f6nster”, som vi har identifierat som v\u00e5r medf\u00f6dda ”kommunikativa musikalitet.” F\u00f6r att st\u00f6dja v\u00e5rt argument presenterar vi korta fall studier av sp\u00e4dbarnsinteraktioner med hj\u00e4lp av mikroanalyser av video- och ljudinspelningar f\u00f6r att visa tidpunkter och former f\u00f6r intersubjektiva vokaliseringar och kroppsr\u00f6relser hos vuxna och barn medan de improviserar delade ber\u00e4ttelser om mening. Efter en unders\u00f6kning av historien om uppt\u00e4ckter av sp\u00e4dbarnsf\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6resl\u00e5r vi att de gesturala ber\u00e4ttande strukturerna f\u00f6r r\u00f6st och kropp som ses som sp\u00e4dbarn kommunicerar med k\u00e4rleksfulla v\u00e5rdgivare \u00e4r byggstenarna i det som blir speciella kulturella instanser av musiken och dansen, teater och annan tidskonst. Barn g\u00e5r in i en musikalisk kultur d\u00e4r deras medf\u00f6dda kommunikativa musikalitet kan uppmuntras och st\u00e4rkas genom k\u00e4nslig, respektfull, lekfull, kulturellt informerad undervisning i s\u00e4llskap.<\/p>\n <\/p>\n Den centrala betydelsen av v\u00e5ra f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6r musik som en del av det som uppr\u00e4tth\u00e5ller v\u00e5rt v\u00e4lbefinnande st\u00f6ds av bevis p\u00e5 att kommunikativ musikalitet st\u00e4rker k\u00e4nslor av social motst\u00e5ndskraft f\u00f6r att underl\u00e4tta \u00e5terh\u00e4mtning fr\u00e5n mental stress och sjukdom. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n den f\u00f6rsta f\u00f6rfattarens erfarenhet som r\u00e5dgivare argumenterar vi f\u00f6r att styrkan i en persons kommunikativa musikalitet kan st\u00f6dja en annans vitalitet genom att anv\u00e4nda skickliga tekniker som uppmuntrar till ett intimt, st\u00f6djande, terapeutiskt och piggt s\u00e4llskap. N\u00e4r det g\u00e4ller hj\u00e4rnvetenskap fokuserar vi p\u00e5 hemisf\u00e4riska skillnader och Jaak Panksepps affektiva neurovetenskap. Vi betonar att det psykobiologiska syftet med v\u00e5r medf\u00f6dda musikalitet v\u00e4xer fr\u00e5n de integrerade rytmerna av energi i hj\u00e4rnan f\u00f6r prospektiv, sensationss\u00f6kande, affektiv v\u00e4gledning av r\u00f6relsens vitalitet. Vi avslutar med en Coda som p\u00e5minner om filosofin kring den skotska upplysningstiden, som byggde p\u00e5 Heraklitos och Spinozas verk. Denna uppfattning placerar den delade upplevelsen av k\u00e4nslor av att leva – v\u00e5r kommunikativa musikalitet – som inspiration f\u00f6r logikregler formulerade i spr\u00e5kets symboler.<\/p>\n <\/p>\n ”There are certain aspects of the so-called ’inner life’-physical or mental -which have formal properties similar to those of music-patterns of motion and rest, of tension and release, of agreement and disagreement, preparation, fulfilment, excitation, sudden change, etc. Langer (1942, p. 228).<\/p>\n <\/p>\n ”The function of music is to enhance in some way the quality of individual experience and human relationships; its structures are reflections of patterns of human relations, and the value of a piece of music as music is inseparable from its value as an expression of human experience” Blacking (1995, p.31).<\/p>\n <\/p>\n ”The act of musicking establishes in the place where it is happening a set of relationships, and it is in those relationships that the meaning of the act lies. They are to be found not only between those organized sounds which are conventionally thought of as being the stuff of musical meaning but also between the people who are taking part, in whatever capacity, in the performance” Small (1998, p.9).<\/p>\n <\/p>\n \u00d6vers\u00e4ttn:<\/strong><\/p>\n ”Det finns vissa aspekter av det s\u00e5 kallade ”inre livet ”-fysiskt eller mentalt-som har formella egenskaper som liknar musikens-m\u00f6nster av r\u00f6relse och vila, av sp\u00e4nning och frig\u00f6relse, av enighet och oenighet, f\u00f6rberedelse, uppfyllelse, upphetsning, pl\u00f6tslig f\u00f6r\u00e4ndring etc. Langer (1942, s. 228).<\/p>\n ”Musikens funktion \u00e4r att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten p\u00e5 individuell upplevelse och m\u00e4nskliga relationer; dess strukturer \u00e4r reflektioner av m\u00f6nster i m\u00e4nskliga relationer, och v\u00e4rdet av ett musikstycke som musik \u00e4r oskiljaktigt fr\u00e5n dess v\u00e4rde som ett uttryck f\u00f6r m\u00e4nsklig erfarenhet” Blacking (1995, s.31).<\/p>\n ”Musikhandlingen etablerar p\u00e5 den plats d\u00e4r det h\u00e4nder en upps\u00e4ttning relationer, och det \u00e4r i dessa relationer som meningen med handlingen ligger. De \u00e5terfinns inte bara mellan de organiserade ljud som konventionellt anses vara musikaliska betydelser utan ocks\u00e5 mellan de m\u00e4nniskor som deltar, i vilken kapacitet som helst, i f\u00f6rest\u00e4llningen ”Small (1998, s.9).<\/p>\n <\/p>\n Prelude:<\/strong><\/p>\n We present a view that places our ability to create and appreciate music at the center of what it means to be human. <\/b>We argue that music is the sounds of human bodies, voices and minds – our personalities – moving in creative, story-making ways. These stories, which we want to share and listen to, are born from awareness of a complex body evolved for moving with an imaginative, future seeking mind in collaboration with other human bodies and minds. Musical stories do not need words for the creation of rich and inspiring narratives of meaning.<\/b><\/p>\n <\/p>\n We adopt the word ’musicking’<\/b> (as used above by Christopher Small) to draw attention to the embodied energy that creates music, and which moves us, emotionally and bodily. Further, we argue that music comes from the way in which knowing bodies<\/i> (Merleau-Ponty, 2012 [1945], p. 431) prospectively explore the environment using habitual ’patterns of action,’ which we have identified as our innate ’communicative musicality,’ observed while infants are in intimate communication with loving caregivers (<\/b>Malloch and Trevarthen, 2009a<\/b>). In short case studies of infant interactions with micro analyses of video and audio recordings, we show communicative musicality in the timings and shapes of intersubjective vocalizations and body movements of adult and child that improvise with delight shared narratives of meaning.<\/b><\/p>\n <\/p>\n Following a survey of the history of discoveries of infant abilities, we propose that the gestural narrative structures of voice and body seen as infants communicate with loving caregivers, ’protonarrative envelopes’ of expression for ideas of activity <\/b>(Panksepp and Bernatzky, 2002; Panksepp and Trevarthen, 2009), are the building blocks of what become particular cultural instances of the art of music, and of dance, theater and other temporal arts<\/b> (Blacking, 1995).<\/p>\n <\/p>\n As the child grows and becomes a toddler, she or he eagerly takes part in a children’s musical culture of the playground (Bj\u00f8rkvold, 1992). Soon more formal education with a teacher leads the way to the learning of traditional musical techniques. It is at this point that the child’s innate body vitality of communicative musicality can be encouraged and strengthened through sensitive, respectful, playful, culturally informed teaching (Ingold, 2018). On the other hand, it may wither under the weight of enforced discipline for the sake of conforming to pre-existing cultural rules without attention to the initiative and pleasure of the learner’s own music-making.<\/p>\n\n Introduktion<\/strong><\/p>\n Vi presenterar en syn som s\u00e4tter v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att skapa och uppskatta musik i centrum f\u00f6r vad det inneb\u00e4r att vara m\u00e4nniska. Vi h\u00e4vdar att musik \u00e4r ljuden fr\u00e5n m\u00e4nskliga kroppar, r\u00f6ster och sinnen-v\u00e5ra personligheter-som r\u00f6r sig p\u00e5 kreativa, ber\u00e4ttarskapande s\u00e4tt. Dessa ber\u00e4ttelser, som vi vill dela och lyssna p\u00e5, \u00e4r f\u00f6dda fr\u00e5n medvetenhet om en komplex kropp som utvecklats f\u00f6r att r\u00f6ra sig med ett fantasifullt, framtida s\u00f6kande sinne i samarbete med andra m\u00e4nskliga kroppar och sinnen. Musikaliska ber\u00e4ttelser beh\u00f6ver inte ord f\u00f6r att skapa rika och inspirerande ber\u00e4ttelser om mening.<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Vi antar ordet ”musisk” (som anv\u00e4nds ovan av Christopher Small) f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma den f\u00f6rkroppsligade energin som skapar musik, och som r\u00f6r oss, k\u00e4nslom\u00e4ssigt och kroppsligt. Vidare h\u00e4vdar vi att musik kommer fr\u00e5n det s\u00e4tt p\u00e5 vilket kunskapskroppar (Merleau-Ponty, 2012 [1945], s. 431) prospektivt utforskar omgivningen med vanliga ”handlingsm\u00f6nster”, som vi har identifierat som v\u00e5r medf\u00f6dda ”kommunikativa musikalitet , ’observeras medan sp\u00e4dbarn \u00e4r i intim kommunikation med k\u00e4rleksfulla v\u00e5rdgivare (Malloch och Trevarthen, 2009a). I korta fallstudier av sp\u00e4dbarnsinteraktioner med mikroanalyser av video- och ljudinspelningar visar vi kommunikativ musikalitet i tiderna och formerna f\u00f6r intersubjektiva vokaliseringar och kroppsr\u00f6relser hos vuxna och barn som improviserar med gl\u00e4dje delade ber\u00e4ttelser om mening.<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Efter en unders\u00f6kning av historien om uppt\u00e4ckterna av sp\u00e4dbarnets f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6resl\u00e5r vi att de gestaltade ber\u00e4ttande strukturerna f\u00f6r r\u00f6st och kropp som utg\u00f6r sp\u00e4dbarnets kommunikation med k\u00e4rleksfulla v\u00e5rdgivare, kan betecknas som protonarrativa h\u00f6ljen’ f\u00f6r uttryck f\u00f6r id\u00e9er om aktivitet (Panksepp och Bernatzky, 2002; Panksepp och Trevarthen, 2009), \u00e4r byggstenarna i det som blir specifika kulturella instanser av musikkonsten och dans, teater och annan tidskonst <\/b>(Blacking, 1995).<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r barnet v\u00e4xer och blir ett barn, deltar hon eller han ivrigt i ett barns musikaliska kultur p\u00e5 lekplatsen (Bj\u00f8rkvold, 1992). Snart leder mer formell utbildning med en l\u00e4rare till inl\u00e4rning av traditionella musiktekniker. Det \u00e4r vid denna tidpunkt som barnets medf\u00f6dda kroppsvitalitet i kommunikativ musikalitet kan uppmuntras och st\u00e4rkas genom k\u00e4nslig, respektfull, lekfull, kulturellt informerad undervisning (Ingold, 2018). \u00c5 andra sidan kan den vissna under tyngden av p\u00e5tvingad disciplin f\u00f6r att anpassa sig till redan existerande kulturella regler utan att uppm\u00e4rksamma initiativet och gl\u00e4djen av den studerandes eget musikskapande.<\/p>\n <\/p>\n Forts\u00e4ttn text:<\/strong><\/p>\n The central importance of our abilities for music as part of what sustains our well-being is supported by evidence that communicative musicality strengthens emotions of social resilience to recover from mental stress and illness <\/b>(Pavlicevic, 1997, 1999, 2000). Drawing on the experience of the first author as a counselor, we argue that the strength of one person’s communicative musicality can support the vitality of another’s through the application of skilful techniques that encourage an intimate, supportive, therapeutic, spirited companionship.<\/p>\n <\/p>\n Turning to brain science, focussing on hemispheric differences in performance and in response to music, and the affective neuroscience of Jaak Panksepp (1998), we emphasize that the psychobiological purpose of our ’muse within’ (Bj\u00f8rkvold, 1992) grows from the integrated rhythms of neural energy for prospective, sensation-seeking affective guidance of vitality of movement in the brain (Goodrich, 2010; Stern, 2010).<\/p>\n <\/p>\n Forts\u00e4tt l\u00e4sa hela artikeln h\u00e4r:\u00bb<\/a><\/strong><\/p>\n <\/p>\n We conclude with a Coda – an enquiry into the philosophy of the Scottish Enlightenment, which built on the work of philosophers Heraclitus and Spinoza. This view of living in community gives innate sympathy or ’feeling with’ other humans a fundamental role within a duplex mind seeking harmony in relationships by attunement of motives (Hutcheson, 1729, 1755). It places the shared experience of sensations of living – our communicative musicality – ahead of logic formulated in symbols of language.<\/p>\n <\/p>\n Music Moves US – Embodied Narratives of Movement<\/b><\/p>\n <\/p>\n Small (1998) calls attention to music as intention in activity by using the verb musicking –<\/i> participating as performer or listener with attention to the sounds created and the appreciation and participation by others. The compelling quality of music comes from the relationships of sounds, bodies and psyches. ’Musicking’ points to our musical life in active ’I-Thou’ relationships. Only in this intimacy of consciousness and its interests can we share ’I-It’ identification and use of objects, giving things we use, including musical compositions, meaning (Buber, 1923\/1970)<\/p>\n\t <\/p>\n Ytterligare referens:<\/p>\n Google Scholar<\/a><\/p>\n Gabrielsson, A., and Juslin, P. N. (1996). Emotional expression in music performance: between the performer’s intention and the listener’s experience. Psychol. Music<\/i> 24, 68-91. doi: 10.1177\/0305735696241007<\/p>\n <\/p>\n Den norska professorn i musikvetenskap \/ musikpsykologi Jon-Roar Bj\u00f6rkvold, vars doktorsavhandling handlade om barns spontans\u00e5ng, (och som \u00e4ven Trevarthen refererar till i sin artikel h\u00e4r ovan!) utgav 1989 det mer popul\u00e4rvetenskapliga verket\u00a0 ”Det musiske menneske” \u00f6versatt till svenska 1990\u00a0 p\u00e5 Runa F\u00f6rlag AB, anv\u00e4nder genomg\u00e5ende begreppet ”musisk” f\u00f6r den form av interpersonell interaktion som kommuniceras ordl\u00f6st – dvs n\u00e4rmare best\u00e4mt med musikens grundl\u00e4ggande element och skriver om det i inledningen i det f\u00f6rsta kapitlet, med rubriken:<\/p>\n <\/p>\n H\u00e4r en artikel i DN av prof. Jon-Roar Bj\u00f6rkvold:<\/p>\n <\/p>\n ABOUT<\/a><\/em><\/strong><\/p>\n\n <\/p>\n ANALYS AV SVT:s DOKUMENT\u00c4RSERIE:\u00a0<\/strong><\/em><\/p>\n ATT R\u00c4DDA ETT BARN<\/strong><\/em><\/p>\n <\/p>\n R\u00c4DDA M\u00c4N ELLER BARN?<\/a><\/em><\/p>\n Redog\u00f6relse av det bedr\u00e4gliga uppl\u00e4gget kring tillkomsten av ”dokument\u00e4rserien”: ATT R\u00c4DDA ETT BARN och den ideologiskt kunskapsfientliga agenda den ing\u00e5r i, som SVT Dokument inifr\u00e5n anslutit sig till i sina tidigare produktioner sen ”K\u00f6nskriget” s\u00e4ndes 2005<\/em><\/p>\n <\/p>\n KARTA OCH KOMPASS TILL DRAMATURGIN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n PROLOG:<\/em><\/p>\n 1:1 FAKTA ELLER FICTION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1:2 ROLLFIGUR NR 1: UPPVIGLARE MOT LAG OCH ORDNING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1:3 ROLLFIGUR nr 2 OCH 3 – UPPVIGLARENS ADJUTANTER OCH ”CIVILISATIONENS” FIENDER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1:4 ROLLFIGURERNA 3 OCH 4: ”CIVILISATIONENS” UTPOST MOT FIENDEN – DEN GODA F\u00c9N \/ SIBYLLAN OCH MODER SVEA\u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1:5 FILMADE DOKUMENT IST\u00c4LLET F\u00d6R GRANSKADE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1:6 FAKTA ELLER FEJK OM BARNETS VITTNESM\u00c5L?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PAPPAN S\u00c4TTER DIAGNOS P\u00c5 MAMMAN OCH S\u00d6KER EFTER EN GR\u00c4VANDE JOURNALIST<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EPILOG:<\/em><\/p>\n 1:7 ”KONSPIRATIONSTEORIER” – ELLER V\u00c4LGRUNDADE MISSTANKAR OM KORRUPTION?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n 2:1 VILSELEDANDE SP\u00c5R I WALLRAFFANDET<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 2:2\u00a0ROLLFIGUR nr 4: DEN VILSELEDDA BARMH\u00c4RTIGA SAMARITEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 2:3 ROLLFIGUR nr 5: \u00a0DEN SKUMMA INFILTRAT\u00d6REN OCH UPPVIGLAREN MOT LAG OCH ORDNING – MAMMANS OMBUD \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 2:4 MODER SVEA OCH DEN GODA F\u00c9N VALLAR DE VILSEG\u00c5NGNA TILLBAKA I F\u00c5LLAN IGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n 3:1 SAGANS SANNING\u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 3:2 LJUSETS RIDDARE ”AVSL\u00d6JADE” SOM M\u00d6RKRETS<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 3:3 DAGS F\u00d6R OFFENTLIG AVR\u00c4TTNING AV BRY-H\u00c4XANS ADJUTANT – DEN HORNF\u00d6RSEDDA BRY-TROLLGUBBEN<\/a> \u00bb<\/em><\/p>\n <\/p>\n LISTA MED FAKTAFEL<\/a><\/em><\/p>\n\n <\/p>\n FAKTA I FALLET ANNA & ELIAS nr 1 \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FAKTA I FALLET ANNA & ELIAS nr 2 \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EXPERTER SOM DISKVALIFICERAS AV AMAT\u00d6RER \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STOR OKUNSKAP OM GRUNDL\u00c4GGANDE UTREDNINGSMETODIK<\/a> \u00bb<\/em><\/p>\n <\/p>\n STOR OKUNSKAP OM BARNF\u00d6RH\u00d6R \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n MAMMANS ADVOKAT ANNA EDELHJELM I OHELIG ALLIANS MED ATSUB \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n KOLLEKTIV JO-ANM\u00c4LAN TILL\u00a0CHEFS-JO ELISABETH RYNNING \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PAPPAN S\u00c4TTER DIAGNOS P\u00c5 MAMMAN OCH S\u00d6KER EFTER EN GR\u00c4VANDE JOURNALIST\u00bb<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n\t <\/p>\n AKTION #efterv\u00e5ldet mot samh\u00e4llsskadlig myndighetsut\u00f6vning<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n KRITIK M\u00c5LS\u00c4TTNING OCH KRAV<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EFTERV\u00c5LD – DEFINITION <\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BEGREPPET EFTERV\u00c5LD INF\u00d6RLIVAT I DEN DEN OFFENTLIGA DISKURSEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n AKTION #efterv\u00e5ldets UPPROP<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R\u00d6STER FR\u00c5N AKTION #efterv\u00e5ldets UPPROP<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n UTSKICK TILL SOCIALUTSKOTTET<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PRESENTATION AV #efterv\u00e5ldets \u00d6VERGRIPANDE UPPL\u00c4GG, KRITK, \u00a0FAKTA OCH KUNSKAPSUNDERLAG<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n ENK\u00c4TSVAR fr\u00e5n 16 f\u00f6r\u00e4ldrar utsatta f\u00f6r VSNR & EFTERV\u00c5LD<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n IDEOLOGISK, POLITISK, EKONOMISK ANALYS<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n MYNDIGHETSUT\u00d6VNING MED FALSK VARUDEKLARATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1) Bristande kompetens att hantera komplext systemrelaterade problemst\u00e4llningar inom det humanvetenskapliga f\u00e4ltet<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n 2) Bristande spr\u00e5klig precisering, avgr\u00e4nsning och stringens<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 3) Bristande omd\u00f6me i fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av g\u00e4llande lag i F\u00f6r\u00e4ldrabalken och FN:s barnkonvention<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n FAKTA-OCH KUNSKAPSUNDERLAG<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n ANGEL\u00c4GEN FORSKNING OCH VETENSKAP SOM F\u00d6RBIG\u00c5S<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n SAMMANFATTNING AV MARIA KARLSSONS GRANSKNING AV DOMAR<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n Domar vari pappor gjort sig skyldiga till VSNR<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n Domar vari mammor tros ”p\u00e5verka”, ”dra in barn i konflikten”, inte kunna ”samarbeta” pga att ”ha fel inst\u00e4llning till pappan”, etc<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BRUTALISTEN MATS SJ\u00d6STEN – BOSS<\/a> \u00d6VER V\u00c5RDNADSM\u00c5L SEDAN 90-talet<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n DE STATLIGA V\u00c5RDNADSUTEDNINGARNA<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n LANDETS FR\u00c4MSTA EXPERT P\u00c5 V\u00c5RDNADSM\u00c5L<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n AVSL\u00d6JANDE GRANSKNING AV MATS SJ\u00d6STENS DOM I VARBERGFALLET<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\nBAKGRUND OCH CV:<\/h2>\n
\n
http:\/\/mmstudies.com\/eftervaldet<\/h2>\n
http:\/\/mmstudies.com\/eftervaldet\/definition<\/h2>\n
http:\/\/mmstudies.com\/eftervaldet\/kollektiv<\/h2>\n
http:\/\/mmstudies.com\/atb\/radda<\/a><\/h2>\n
http:\/\/mmstudies.com\/pas\/lytsy<\/h2>\n
http:\/\/mmstudies.com\/atb\/jo<\/a><\/h2>\n\n\t\t\t\t
![\"Sk\u00e4rmklipp-2020-07-21-14.22.02\"](\"http:\/\/mmstudies.com\/atb\/wp-content\/uploads\/sites\/18\/2020\/07\/Sk\u00e4rmklipp-2020-07-21-14.22.02-1.png\" "\\"Sk\u00e4rmklipp-2020-07-21-14.22.02\\"")
\n\tMUSIKPSYKOLOGI – vetenskapen om m\u00e4nniskans sk ”musiska” potentialer<\/h1>\n\n
MUSIK \u00c4R MER \u00c4N BARA ”MUSIK”.<\/h2>\n
MUSIK = PSYKOLOGI<\/h2>\n
MUSIK = EMOTION = MOTION<\/h2>\n
”There are certain aspects of the so-called ’inner life’-physical or mental -which have formal properties similar to those of music-patterns of motion and rest, of tension and release, of agreement and disagreement, preparation, fulfilment, excitation, sudden change, etc. Langer (1942, p. 228).<\/h3>\n
The Human nature of Music<\/a><\/h1>\n
\n
M<\/h3>\n
MMM<\/h3>\n
\u00d6vers\u00e4ttn:<\/strong><\/h3>\n
DET ”MUSISKA”= ORDL\u00d6S KOMMUNIKATION, LEK OCH KREATIVITET SOM GER LIVET INNEH\u00c5LL OCH MENING GENOM ATT BL A SPEGLA K\u00c4NSLORNAS FORM I V\u00c5RT INRE<\/h1>\n
MMM<\/h3>\n
Grunden l\u00e4ggs i det of\u00f6dda barnet:<\/h2>\n”Detta vet alla mammor: det of\u00f6dda barnet reagerar p\u00e5 ljud. L\u00e5t ett \u00e5tta m\u00e5nader gammalt foster f\u00e5 h\u00f6ra det skarpa ljudet av en trumpet, eller sl\u00e5 med en gaffel mot ett grytlock alldeles n\u00e4ra en h\u00f6ggravid mage: det of\u00f6dda barnet reagerar med en kraftig spark.<\/em>\n\u00a0<\/em>\nOcks\u00e5 detta vet alla mammor: det of\u00f6dda barnet reagerar p\u00e5 r\u00f6relse. N\u00e4r en h\u00f6ggravid kvinna l\u00e4gger sig att sova, visar fostret ofta oro och protesterar med h\u00e4ftiga sparkar: det vill forts\u00e4tta att sv\u00e4va omkring i kroppsr\u00f6relsernas gungande rytmer.<\/em>\n
<\/h3>\n
Ljud<\/h3>\n
R\u00f6relse<\/h3>\n
Rytm<\/h3>\n
<\/h3>\nDessa \u00e4r alla m\u00e4nniskors musiska grundelement, pr\u00e4glade i kroppens sinnesorgan redan l\u00e5ngt f\u00f6re f\u00f6dseln.”<\/em>\nDe utg\u00f6r sedan den bas varp\u00e5 all annan form av interpersonell och intrapersonell interaktion vilar och vidareutvecklas, dels i kommunikationen mellan barn \/ v\u00e5rdnadshavare och barn \/ barn. I det kommande redog\u00f6r Bj\u00f6rkvold sedan f\u00f6r hur musiska s\u00e5v\u00e4l som det taktila stimulin som fostret uts\u00e4tts f\u00f6r l\u00e4gger grunden till en myelinisering av hj\u00e4rnan som ger upphov till att barnet redan n\u00e4r det f\u00f6ds \u00e4r en social varelse.\n\u00a0\nD\u00e5 det enbart \u00e4r genom r\u00f6st, rytm och r\u00f6relse s\u00e5v\u00e4l som \u00e4ven blickar \/ blickkontakt som denna kommunikation kunnat kartl\u00e4ggas, inledningsvis med hj\u00e4lp av videoinspelningar som studerats p\u00e5 mikroniv\u00e5 av Colwyn Trevharthen har det i dessa sammanhang samverkats tv\u00e4rvetenskapligt med musikpsykologin som redan utvecklat en akustisk begreppsapparat f\u00f6r musikens olika ing\u00e5ende element och bedrivit forskning kring hur den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan processar musiska stimuli.\n\u00a0\nBj\u00f6rkvold g\u00f6r d\u00e4refter en genomg\u00e5ng av den forskning som likt Colwyn Trevharthen med sin banbrytande forskning p\u00e5 experimentell basis kunnat p\u00e5visa hur det nyf\u00f6dda barnet \u00e4r ett kommunicerande v\u00e4sen som aktivt deltar i en dialogiskt samspel med modern \/ v\u00e5rdnadshavaren redan vid f\u00f6dseln:\n\u00a0\n”Den kunskapen f\u00f6rde med sig ett betydande genombrott av synen p\u00e5 sp\u00e4dbarnet gentemot den gamla biologiska uppfattningen av den nyf\u00f6dde som en rent fysisk organism med goda utvecklingsm\u00f6jligheter, till den moderna humanistiska uppfattningen av sp\u00e4dbarnet som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig och framf\u00f6r allt social individ.”<\/em>\n\u00a0\nTrevharthens forskning byggde p\u00e5 bandinspelningar av interaktion mellan m\u00f6drar och sp\u00e4dbarn som han analyserade i detalj p\u00e5 mikroniv\u00e5. S\u00e4rskilt intresserade han sig f\u00f6r m\u00f6drarnas s\u00e4tt att sjunga tv\u00e4rs \u00f6ver alla kulturgr\u00e4nser. Han karakt\u00e4riserade sp\u00e4dbarnets som en med modern likv\u00e4rdig kommunikationspartner fr\u00e5n och med f\u00f6delse\u00f6gonblicket ”som \u00e4r lika v\u00e4l organiserade och samspelta som en musiker i en duett” och skriver i en artikel fr\u00e5n 1987:\n\u00a0\n”Rytmiska och speciella drag i moderns speciella babyspr\u00e5k (”motherese”) visar att modern f\u00f6rser sp\u00e4dbarnet med en ledande puls, p\u00e5 samma s\u00e4tt som n\u00e4r en dirigent tillk\u00e4nnager rytmen med sin taktpinne, efter att f\u00f6rst ha p\u00e5kallat uppm\u00e4rksamhet genom att sl\u00e5 med taktpinnen mot dirigentpulten. N\u00e4r modern och barnet k\u00e4nner att det sv\u00e4nger i kommunikationen \u00e4r b\u00e5da helt inf\u00f6rst\u00e5dda med och \u00f6verens om grundpulsen, \u00e5tminstone under n\u00e5gra f\u00e5 takter. Detta kan leda till. Urs\u00e4kta \u00f6verlappning<r eller initiativskiften som i h\u00f6g grad liknar de inbyggda v\u00e4xlingarna mellan olika musiker. Dessa f\u00f6rsta samtal (”protoconversations”) skapar musikaliska former av deltagande, d\u00e4r det gemensamma tempot tenderar att g\u00e5 mot ett l\u00e5ngsamt andante eller adagio.<\/em>\n\u00a0<\/em>\nSp\u00e4dbarnets tidiga vokaliseringar har metriska och harmoniska drag som inbjuder till \u00f6verensst\u00e4mmelse b\u00e5de med tal och musikaliskt utf\u00f6rande… R\u00f6stskiftningar och ”timing” tillhandah\u00e5ller musikaliska inslag, och de har en tendens att anpassa sig till tempi och tonfall i moderns r\u00f6st, som om de var bidrag till en musikalisk improvisation. Detta utg\u00f6r en prosodisk ram f\u00f6r utveckling av samtal<\/em>\u00a0”(Trevharthen, 1988, s 16)\n\u00a0\nDenna ljudlek mor \/ barn sinsemellan \u00e4r den prototyp som f\u00f6regriper all \u00f6vrig kommunikation s\u00e5 \u00e4ven musikalisk s\u00e5dan, som sedan successivt f\u00f6rdjupas och vidareutvecklas mot den symbolisering som utg\u00f6r grunden f\u00f6r utvecklingen av det verbala spr\u00e5ket.\n\u00a0\n
Den musiskt akustiska \/ kroppsspr\u00e5kliga interaktionen barn \/ v\u00e5rdnadshavare sinsemellan utg\u00f6r dock fortg\u00e5ende centrala element i anknytningsprocessen, d\u00e5 det \u00e4r med hj\u00e4lp av den som v\u00e5rdnadshavar-en – arna, kanske mer \u00e4n med sj\u00e4lva den verbala kommunikationen, tonar in och lyh\u00f6rt registrerar barnets allm\u00e4nna m\u00e5ende och behov.<\/h3>\n
”Livskraftens r\u00f6st \u00e4r musisk”<\/a><\/h2>\n\t
L\u00e4nkar till sidorna p\u00e5 hemsidan AKTION #efterv\u00e5ldet – se l\u00e4ngre ner!<\/em><\/h3>\n
DEL 1: M\u00d6RKA KRAFTER<\/a><\/em><\/h3>\n
Del 2: EN NY M\u00c4KTIG MOTST\u00c5NDARE<\/a><\/em><\/h3>\n
Del 3: ETT M\u00c4KTIGT N\u00c4TVERK<\/a><\/em><\/h3>\n
REFERENSER TILL FAKTA OCH SAKKUNSKAP SOM MYNDIGHETERNA OCH SVT \/ BO-G\u00d6RAN BODIN NEGLIGERAR<\/em><\/h3>\n
……………………………………………………………………………………………….<\/h3>\n\n
L\u00e4nkar till sidorna p\u00e5 hemsidan AKTION #efterv\u00e5ldet:<\/em><\/h3>\n