CAROLIN ROBSONS<\/p>\nhemst\u00e4llan till myndigheterna ang\u00e5ende
\n\n
PAS\u00a0<\/strong>–\u00a0relaterad myndighetsut\u00f6vning<\/p>\n <\/p>\n\t ”De flesta polisanm\u00e4lningar som g\u00e4ller brott mot barn leder inte till \u00e5tal och r\u00e4ttslig pr\u00f6vning, att en f\u00f6runders\u00f6kning lagts ner betyder inte att ett brott inte har beg\u00e5tts utan socialn\u00e4mnden ansvarar f\u00f6r barnets behov av skydd oavsett utg\u00e5ngen i en f\u00f6runders\u00f6kning” (1996\/97: JO 1, s. 258).<\/p>\n\t S\u00e4ndlista<\/b><\/p>\n Socialdepartementet, Maria Larsson, Ulrik Lindgren, Agneta Bj\u00f6rklund\u00a0<\/p>\n Justitiedepartementet, Beatrice Ask, Carin G\u00f6tblad, Kerstin Bynander, Jenny Wulker Roos<\/p>\n Justitiekanslern, registrator@jk.se<\/a><\/p>\n Socialstyrelsen, Lars-Erik Holm, Gunilla Cederstr\u00f6m<\/p>\n Inspektionen f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg, Gunilla Hulth-Backlund<\/p>\n L\u00e4nsstyrelsen i Stockholms l\u00e4n, Birgitta Vigil, Katarina Edlund<\/p>\n Nationellt centrum f\u00f6r kvinnofrid, NCK, Gun Heimer<\/p>\n Statens Folkh\u00e4lsoinstitut, Sarah Wamala, Ingrid Millet, Jenni Niska\u00a0<\/p>\n Brottsoffermyndigheten, Gudrun Nordborg<\/p>\n Brottsf\u00f6rebyggande r\u00e5det, info@bra.se<\/a><\/p>\n Brottsofferjouren, Sven-Erik Alhem<\/p>\n Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, Evangelos Koutalas, Christopher Carlson<\/p>\n Stiftelsen Allm\u00e4nna barnhuset, Bodil L\u00e5ngberg<\/p>\n BRIS Kattis Ahlstr\u00f6m, Olof H\u00fclpers<\/p>\n ROKS, Angela Beausang<\/p>\n SKR, Carina Ohlsson<\/p>\n R\u00e4dda Barnen, Anna Norl\u00e9n, \u00c5sa Landberg<\/p>\n Lunds Universitet, Annika Rejmer<\/p>\n Uppsala Universitet, Maria Ericson, Elisabet N\u00e4sman<\/p>\n Stockholms Universitet, Christian Diesen<\/p>\n G\u00f6teborgs universitet, Hans Ekbrand hans.ekbrand@sociology.gu.se<\/a><\/p>\n Karlstad Universitet, Staffan Janson staffan.janson@kau.se<\/a><\/p>\n \u00d6rebro Universitet, barnrattsakademin@oru.se<\/a><\/p>\n Ume\u00e5 Universitet, Katarina Weinehall<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n 2013-10-02<\/p>\n Beg\u00e4ran att det nya arbetss\u00e4ttet att vid familjev\u00e5ld undvika r\u00e4tteg\u00e5ng och socialtj\u00e4nstutredning stoppas.<\/b><\/p>\n Ett nytt arbetss\u00e4tt f\u00f6r handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadstvister som Nacka, S\u00f6dert\u00e4lje och S\u00f6dert\u00f6rns tingsr\u00e4tt<\/strong> tillsammans med familjer\u00e4tten genomdrivit i syfte att undvika r\u00e4tteg\u00e5ng och socialtj\u00e4nst-utredning i v\u00e5rdnadstvister sprids i Sverige genom utbildningsfilmen Konflikt och f\u00f6rsoning<\/i>.<\/b> Det nya arbetss\u00e4ttet underminerar Regeringens Strategi f\u00f6r att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter (prop. 2009\/10:232), det strider mot Socialtj\u00e4nstlagen 11 kap. 1 \u00a7 f\u00f6rsta stycket om Socialn\u00e4mndens skyldighet inleda utredning, mot Brottsskadelagen och brottsdrabbade barns r\u00e4tt till brottsskadeers\u00e4ttning, mot Socialstyrelsens Handbok V\u00e5ld – om socialn\u00e4mndens ansvar f\u00f6r v\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat v\u00e5ld (2011-6-9), mot Justitieombudsmannens beslut ”Att en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r vid domstol och att en v\u00e5rdnads-, boende- eller umg\u00e4ngesutredning aktualiserats vid socialtj\u00e4nstens familjer\u00e4tt fr\u00e5ntar inte socialn\u00e4mnden ansvaret att g\u00f6ra en barnav\u00e5rdsutredning f\u00f6r samma barn.” (Dnr 3540-2002)<\/strong><\/em>,”\u00a0<\/strong>De flesta polisanm\u00e4lningar som g\u00e4ller brott mot barn leder inte till \u00e5tal och r\u00e4ttslig pr\u00f6vning, att en f\u00f6runders\u00f6kning lagts ner betyder inte att ett brott inte har beg\u00e5tts utan socialn\u00e4mnden ansvarar f\u00f6r barnets behov av skydd oavsett utg\u00e5ngen i en f\u00f6runders\u00f6kning” (1996\/97: JO 1, s. 258).<\/p>\n Utbildningsfilmen Konflikt och f\u00f6rsoning <\/i>www.sodertornstingsratt.domstol.se\/kof<\/a>skildrar ett typiskt familjev\u00e5lds\u00e4rende; mamman och barnet har bott p\u00e5 en kvinnojour, pappan har polisanm\u00e4lts f\u00f6r olaga hot och misshandel, barnet ber\u00e4ttar upprepat med stor \u00e5ngest han \u00e4r j\u00e4tte r\u00e4dd pappa ska sl\u00e5 mamma och en domare och en familjer\u00e4ttssekreterare som, med h\u00e4nvisning till att pappan inte blivit d\u00f6md, \u00f6vertalar den traumatiserade och mycket r\u00e4dda mamman att i st\u00e4llet f\u00f6r ensam v\u00e5rdnad, r\u00e4tteg\u00e5ng och socialtj\u00e4nstutredning g\u00e5 med p\u00e5 medling. Barnets ber\u00e4ttelse om v\u00e5ld ignoreras och fokus flyttas till f\u00f6r\u00e4ldrarnas sk relationskonflikt. Familjer\u00e4ttsadvokater som inte bortf\u00f6rklarar v\u00e5ld mot barn med hj\u00e4lp av irrl\u00e4ran PAS Parental Alienation Syndrome\/F\u00f6r\u00e4ldra-alienation vet det endast \u00e4r genom en huvudf\u00f6rhandling med vittnen som ett v\u00e5ldsutsatt barn f\u00e5r chans till en r\u00e4ttss\u00e4ker pr\u00f6vning av sin livssituation.\u00a0<\/p>\n Jag f\u00f6resl\u00e5r att Barnombudsmannens film Ett lotteri<\/i> (BO \u00e5rsrapport 2012 Signaler) <\/i><\/strong>i st\u00e4llet anv\u00e4nds som utbildningsfilm, Ett Lotteri <\/i>\u00e4r en 16 \u00e5rig pojkes beskrivning av sin f\u00f6rlorade barndom pga att domstol och socialtj\u00e4nst med hj\u00e4lp av PAS resonemang ifr\u00e5gasatt av hans ber\u00e4ttelser om v\u00e5ld. http:\/\/www.youtube.com\/embed\/v95vK3FSejk?rel=0<\/a><\/p>\n Projektet Barn i sv\u00e5ra v\u00e5rdnadskonflikter<\/b><\/p>\n Utbildningsfilmen Konflikt och f\u00f6rsoning<\/i> \u00e4r resultatet av 5,5 miljoners projektet Barn i sv\u00e5ra v\u00e5rdnadskonflikter. I projektbeskrivningen \u00e5beropas irrl\u00e4ran PAS, Parental Alienation Syndrom\/f\u00f6r\u00e4ldraalienation och som referent anges Lena Hellblom Sj\u00f6gren<\/strong> (Bilaga 2). Projektgruppen k\u00e4nner uppenbarligen till att Riksdagen, Regeringen, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n PAS och att PAS fr\u00e4msta f\u00f6retr\u00e4dare i Sverige uteslutits ur Psykologf\u00f6rbundet (Bilaga 2). Att tre chefer och ett flertal familjer\u00e4ttssekreterare i \u00e4garkommunerna bytts ut f\u00f6rmodas bero p\u00e5 att de avg\u00e5tt i protest mot \u00e5beropandet av PAS 2011 (FoU S\u00f6dert\u00f6rn slutrapport 111229,Dn 704-10-5212).\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n Vetenskapsr\u00e5det har tilldelat forskaren vidR\u00e4ttssociologiska institutionen, Lunds universitet, Annika Rejmer medel f\u00f6r en vetenskaplig granskning av projektet.\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n Socialtj\u00e4nstens sakkunskap om barn och familjev\u00e5ld<\/b><\/p>\n Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r det nya arbetss\u00e4ttet anges vara att domstolen f\u00f6rlitar sig p\u00e5 familjer\u00e4ttens sakkunskap om barn (Advokaten 8\/2010). Vad som h\u00e4nder n\u00e4r familjer\u00e4tten brister i barnkunskap och domstolar med PAS-resonemang sviker barnen beskrivs utf\u00f6rligt i debattartikeln ”Barnets b\u00e4sta har blivit det motsatta” (SvD 121110)<\/strong>. Filmen Konflikt och f\u00f6rsoning<\/i> visar att projektgruppen saknar kunskap om maktobalansen som skiljer begreppen br\u00e5k och v\u00e5ld.\u00a0<\/p>\n Socialstyrelsen och L\u00e4nsstyrelsen har i tillsynsrapporter kritiserat kommuner som f\u00f6rminskar v\u00e5ldet genom att beskriva det som konflikter och br\u00e5k (tillsynsrapport 2009-11-24 s23, 30).<\/strong> Socialstyrelsen skriver” N\u00e4r pappor kallar det ”br\u00e5k” som polis och domstol kallar ”misshandel” inneb\u00e4r det att det inte g\u00f6rs n\u00e5gon tydlig gr\u00e4nsdragning mellan vad som \u00e4r till\u00e5tet och inte till\u00e5tet n\u00e4r det g\u00e4ller att visa missn\u00f6je, ilska och aggressivitet. ”Br\u00e5k” och ”misshandel” blir samma sak f\u00f6r barnen.<\/strong> Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oroande att barnens och m\u00e4nnens s\u00e4tt att kategorisera v\u00e5ldet \u00e4r s\u00e5 lika.” (Socialstyrelsen 2005-131-9 s59-61). Det \u00e4r enligt min mening mycket oroande att domaren, familjer\u00e4ttssekreteraren och pappan i filmen kategoriserar v\u00e5ldet s\u00e5 lika. Att man dessutom valt ett ombud som IRL f\u00f6rel\u00e4ser om PAS och som gjort sig k\u00e4nd som ”PAS-advokat” \u00e4r betecknande.<\/p>\n Tillsynsmyndighetens rapporter visar det \u00e4r socialtj\u00e4nstens kompromissande med brottsdrabbade barns r\u00e4ttss\u00e4kerhet som framtvingat f\u00f6rst\u00e4rkt lagstiftning kring barns absoluta r\u00e4tt att slippa uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld och slippa bli ifr\u00e5gasatta n\u00e4r de ber\u00e4ttar de upplevt v\u00e5ld. Socialstyrelsens och L\u00e4nsstyrelsernas Slutrapport fr\u00e5n en nationell tillsyn 2008-2009 – V\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat v\u00e5ld – Alla kommuners ansvar<\/i> visade att det i kommunerna finns v\u00e4ldigt lite eller ingen kompetens om v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer, <\/b>att barn som bevittnat v\u00e5ld inte uppm\u00e4rksammas, att familjer\u00e4tten g\u00e4llande v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge brister i sina rutiner n\u00e4r det finns misstanke om v\u00e5ld (2009-11-24 s14). L\u00e4nsstyrelsens kartl\u00e4ggning Socialtj\u00e4nstens arbete mot v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer – En kartl\u00e4ggning i Stockholms l\u00e4n 2012<\/i> (2013:3) visade att ”Baskunskaperna<\/b> om kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld, och om barn som bevittnar eller sj\u00e4lva upplever v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer, brister inom socialtj\u00e4nstens alla verksamheter<\/b>. ” Det inneb\u00e4r att domstolen sv\u00e5rligen kan f\u00f6rlita sig p\u00e5 familjer\u00e4ttens sakkunskap i familjev\u00e5lds\u00e4renden, detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt socialtj\u00e4nsten i Nacka som omvittnat l\u00e5ter socialtj\u00e4nstutredningar pr\u00e4glas av PAS-resonemang.\u00a0<\/strong><\/em><\/p>\n Samarbetssamtal\/medling – samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning<\/b><\/p>\n Det nya arbetss\u00e4ttet visar ingen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r maktobalansen som r\u00e5der vid familjev\u00e5ld. Det \u00e4r omvittnat att familjer\u00e4ttsadvokater avr\u00e5der brottsdrabbade kvinnor i en v\u00e5rdnadstvist att g\u00e5 emot familjer\u00e4ttens f\u00f6rslag till samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sningar, n\u00e4r kvinnan betecknas som icke samarbetsvillig riskerar hon f\u00f6rlora v\u00e5rdnaden om barnet<\/em><\/strong>. I Prop 2005\/06:99 (Nya v\u00e5rdnadsregler s104) tydligg\u00f6rs ”Domstolen b\u00f6r vara s\u00e4rskilt f\u00f6rsiktig med att acceptera eller verka f\u00f6r en samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning i fall d\u00e4r den ena f\u00f6r\u00e4ldern har gjort sig skyldig till v\u00e5ld eller annat \u00f6vergrepp mot den andra f\u00f6r\u00e4ldern, barnet eller n\u00e5got syskon till barnet.\u00a0<\/p>\n Regelverk vid familjev\u00e5ld<\/b> (Bilaga 1)<\/p>\n Om det under familjer\u00e4ttens samtal med barnet framkommit att barnet bevittnat eller utsatts v\u00e5ld har familjer\u00e4ttssekreteraren en lagstadgad skyldighet att anm\u00e4la detta till socialn\u00e4mnden. Av regelverket vid misstanke om familjev\u00e5ld f\u00f6ljer:<\/p>\n *<\/b>Att se eller h\u00f6ra att mamma misshandlas \u00e4r en traumatisk h\u00e4ndelse f\u00f6r ett barn. I Kommitt\u00e9n mot barnmisshandels bet\u00e4nkande j\u00e4mst\u00e4ller man bevittnande eller upplevelser av v\u00e5ld i hemmet med psykisk barnmisshandel (SOU 2001:72).<\/p>\n*En polisanm\u00e4lan om v\u00e5ld som inte lett till en f\u00e4llande dom kan inte tolkas som att det \u00e4r klarlagt att barnet inte l\u00f6per n\u00e5gon risk (Socialstyrelsen 2010-6-9).<\/em><\/strong> *Ingenstans i f\u00f6rarbeten anges eller antyds krav om v\u00e5ld av allvarlig art f\u00f6r att gemensam v\u00e5rdnad inte ska medges, d\u00e4remot att gemensam v\u00e5rdnad inte \u00e4r l\u00e4mpligt om v\u00e5ld f\u00f6rekommer (Prop 1997\/98:7 s107). Det beh\u00f6ver inte vara st\u00e4llt utom allt rimligt tvivel att risk f\u00f6religger att barnet far illa, det r\u00e4cker med att det f\u00f6religger konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns en risk f\u00f6r det. Omst\u00e4ndigheter som d\u00e4rvid kan spela in kan vara umg\u00e4ngesf\u00f6r\u00e4lderns allm\u00e4nna attityd till v\u00e5ld, eventuella tidigare \u00f6vergrepp, hotelser om \u00f6vergrepp m.m. (Prop 1992\/93:139 s37)<\/em><\/strong>.\u00a0<\/p>\n Ocks\u00e5 \u00f6vergrepp som enbart \u00e4r av psykisk natur m\u00e5ste beaktas (Prop. 1997\/98:7).\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n *SOU 2007:52 Beslutander\u00e4tt vid gemensam v\u00e5rdnad, s131: Socialn\u00e4mnden \u00e4r skyldig att utan dr\u00f6jsm\u00e5l inleda utredning av vad som genom ans\u00f6kan eller p\u00e5 annat s\u00e4tt har kommit till n\u00e4mndens k\u00e4nnedom och som kan f\u00f6ranleda n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd av n\u00e4mnden (11 kap. 1 \u00a7 f\u00f6rsta stycket SoL),\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n s138: R\u00e4tten har en skyldighet att se till att fr\u00e5gor om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge blir tillb\u00f6rligt utredda.<\/p>\n *<\/b>Att en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r vid domstol och att en v\u00e5rdnads-, boende- eller umg\u00e4ngesutredning aktualiserats vid socialtj\u00e4nstens familjer\u00e4tt fr\u00e5ntar inte socialn\u00e4mnden ansvaret att g\u00f6ra en barnav\u00e5rdsutredning f\u00f6r samma barn (JO dnr 3540-2002).<\/p>\n *<\/b> Begreppet k\u00e4nnedom om att ett barn kan ha bevittnat v\u00e5ld inneb\u00e4r inte att socialn\u00e4mnden m\u00e5ste vara s\u00e4ker p\u00e5 att barnet har bevittnat v\u00e5ld. Det r\u00e4ckermed att omst\u00e4ndigheterna i det enskilda fallet pekar p\u00e5 att s\u00e5 kan vara fallet. Att ett barn befaras ha bevittnat v\u00e5ld av eller mot en vuxen n\u00e4rst\u00e5ende torde inneb\u00e4ra att en utredning beh\u00f6ver inledas f\u00f6r att klarl\u00e4gga vilka behov barnet kan ha av st\u00f6d eller hj\u00e4lp. Att v\u00e5ldet har upph\u00f6rt inneb\u00e4r inte att barnets behov av insatser inte beh\u00f6ver utredas och bed\u00f6mas av socialn\u00e4mnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten att det beh\u00f6ver socialtj\u00e4nstens insatser f\u00f6r att bearbeta dem (Socialstyrelsen 2011-6-9 s111)<\/p>\n *<\/b>Det finns inga andra intressen som kan g\u00e5 f\u00f6re barnets b\u00e4sta, t.ex. r\u00e4ttvisa mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna eller en f\u00f6r\u00e4lders \u00f6nskan att ha kontakt med barnet (prop. Nya v\u00e5rdnadsregler 2005\/06:99 s39). Om en f\u00f6r\u00e4lder uts\u00e4tter ett barn eller n\u00e5gon annan i familjen f\u00f6r v\u00e5ld, trakasserier eller andra kr\u00e4nkningar \u00e4r det i de flesta fall b\u00e4st f\u00f6r barnet att den f\u00f6r\u00e4ldern inte f\u00e5r del i v\u00e5rdnaden. Gemensam v\u00e5rdnad kan vara of\u00f6renligt med barnets b\u00e4sta \u00e4ven om en konflikt mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna inte kan s\u00e4gas vara s\u00e5 sv\u00e5r och djup att det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r dem att samarbeta (prop. 2005\/06:99 s42). Barnets b\u00e4sta \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l domstolens som f\u00f6r socialn\u00e4mndens bed\u00f6mning och beslut att godk\u00e4nna eller inte godk\u00e4nna ett avtal som f\u00f6r\u00e4ldrarna tr\u00e4ffar (prop. 2005\/06:99 s39) (Socialstyrelsen 2011-6-9 s136).<\/p>\n *<\/b>N\u00e4r det har f\u00f6rekommit v\u00e5ld och andra kr\u00e4nkningar \u00e4r det viktigt att familjer\u00e4tten f\u00f6rvissar sig om att inte n\u00e5gon av parterna k\u00e4nner sig tvingad eller \u00e4r hotad att ing\u00e5 avtal eller n\u00e5gon av de \u00f6verenskommelser som avtalet g\u00e4ller (Socialstyrelsen 2011-6-9 s139).<\/p>\n PAS Parental Alienation Syndrome\/F\u00f6r\u00e4ldraalienation<\/b> (Bilaga 2)<\/p>\n Trots att Riksdagen, Regeringen, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen tagit avst\u00e5nd till PAS\/F\u00f6r\u00e4ldraalienation pr\u00e4glar irrl\u00e4ran vissa domstolars handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadstvister, framf\u00f6rallt i Nacka, S\u00f6dert\u00f6rn, Solna, Stockholm, G\u00f6teborg och Varberg.<\/strong> Barn- och ungdomspsykiatri \u00f6verl\u00e4karen Anders Brynge anser begreppet PAS\/F\u00f6r\u00e4ldraalienation saknar empirisk f\u00f6rankring och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r oanv\u00e4ndbart juridiskt och ”Att f\u00f6rlora sig i spekulationer om st\u00f6rd narcissistisk sj\u00e4lvbild hos den ena parten i en skilsm\u00e4ssotvist \u00e4r inte en m\u00f6jlig argumentations linje i en r\u00e4ttssal”(Psykologtidningen 8\/08).\u00a0<\/p>\n N\u00e4r r\u00e4ttssamh\u00e4llet med PAS-resonemang ifr\u00e5gas\u00e4tter barns ber\u00e4ttelser om hot, v\u00e5ld och\/eller \u00f6vergrepp omvandlas brottm\u00e5l till v\u00e5rdnadstvister och brottsdrabbade barn blir dubbelt utsatta. Filmen Konflikt och f\u00f6rsoning <\/i>visar hur praktisk till\u00e4mpning av irrl\u00e4ran PAS\/f\u00f6r\u00e4ldraalienation g\u00e5r till i domstol och hos familjer\u00e4tt. Det \u00e4r inte socialtj\u00e4nst utan polis och \u00e5klagare som ska arbeta med brottsutredningar.\u00a0<\/p>\n Regeringens utvecklingsmedel\u00a0<\/b><\/p>\n 5\u00a0547\u00a0000 kronor av Regeringens utvecklingsmedel f\u00f6r att st\u00e4rka st\u00f6det till v\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat v\u00e5ld har resulterat i en utbildningsfilm som f\u00f6respr\u00e5kar att domstol och socialtj\u00e4nst ska undvika r\u00e4tteg\u00e5ng och socialtj\u00e4nstutredning genom att bortse fr\u00e5n kvinnors och barns ber\u00e4ttelser om v\u00e5ld. Projektet Barn i sv\u00e5ra v\u00e5rdnadskonflikter<\/i>, som i grunden utg\u00f6r ett positivt initiativ, har skamfilats av PAS\/F\u00f6r\u00e4ldraalienation och av filmen Konflikt och f\u00f6rsoning<\/i>.\u00a0<\/p>\n Samordnad samverkan v\u00e5ld i n\u00e4ra relation<\/b><\/p>\n Regeringen har satsat miljoner f\u00f6r att arbetet med v\u00e5ld i n\u00e4ra relation ska bedrivas p\u00e5 ett samlat s\u00e4tt s\u00e5 att problem och hinder f\u00f6r utveckling identifieras. Projektgruppen har vare sig samverkat med Nationellt centrum f\u00f6r kvinnofrid (NCK) (regeringsuppdrag utbilda r\u00e4ttsv\u00e4sende, socialtj\u00e4nst och h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdsuppdrag om v\u00e5ld i n\u00e4ra relation som barn som bevittnar v\u00e5ld), med L\u00e4nsstyrelsen (regeringsuppdrag utbilda socialtj\u00e4nsten om v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer med barnen i fokus), med den nationella samordnaren (regeringsuppdrag driva arbetet mot v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer fram\u00e5t p\u00e5 ett samlat, samordnat och effektivt s\u00e4tt).\u00a0<\/p>\n Kostnader<\/b><\/p>\n Att advokater, psykologer och socionomer genom att \u00e5beropa PAS\/f\u00f6r\u00e4ldraalienation tj\u00e4nar pengar p\u00e5 barns utsatthet \u00e4r bedr\u00f6vligt.<\/em><\/strong> Socialstyrelsens kostnadsstudie av familjev\u00e5ldet ber\u00e4knar de samh\u00e4llsekonomiska kostnaderna till cirka 3,3 miljarder kronor per \u00e5r, i ber\u00e4kningen ing\u00e5r inte kostnader f\u00f6r barnens skador, sm\u00e4rta och lidande, med tanke p\u00e5 v\u00e5ldets konsekvenser i form av t.ex. posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) torde det vara omfattande kostnader f\u00f6r psykiatrisk v\u00e5rd (2006-131-34). Kostnaderna f\u00f6r sm\u00e4rta och lidande \u00e4r mer \u00e4n tio g\u00e5nger s\u00e5 mycket som den totala summan av ber\u00e4kningarna i Socialstyrelsens studie (Walby and Allen 2004, Leeds University). Det \u00e4r en evidensbaserad realitet att ett undvikande av r\u00e4tteg\u00e5ng och socialtj\u00e4nstutredning inte \u00e4r kostnadseffektivt i l\u00e4ngden utan utg\u00f6r en mycket kortsiktig besparing. Syftet med offentlig verksamhet \u00e4r inte att spara pengar och f\u00f6rs\u00f6ka friskriva sig fr\u00e5n r\u00e4tteg\u00e5ng, socialtj\u00e4nstutredning och dokumentationsplikt. V\u00e5ra domstolar och socialn\u00e4mnder har att se fram emot en hord av skadest\u00e5ndskrav den dag d\u00e5 PAS-barnen blir myndiga.<\/em><\/strong><\/p>\n Socialn\u00e4mndens ansvar<\/b><\/p>\n Var och en som f\u00e5r k\u00e4nnedom om n\u00e5got som kan inneb\u00e4ra att socialn\u00e4mnden beh\u00f6ver ingripa till ett barns skydd skall enligt 14 kap. 1 \u00a7 1 st. SoL anm\u00e4la detta till socialn\u00e4mnden, \u00e4ven anst\u00e4llda inom socialtj\u00e4nst har anm\u00e4lningsskyldighet. Vid misstanke om brott mot barn har socialtj\u00e4nsten skyldighet att skyndsamt ta st\u00e4llning till om och n\u00e4r polisanm\u00e4lan ska g\u00f6ras (SOSFS 2006:12). Endast genom beslut av socialn\u00e4mnden kan socialtj\u00e4nsten besluta att inte g\u00f6ra polisanm\u00e4lan<\/em><\/strong>. Det m\u00e5ste med h\u00e4nsyn till socialtj\u00e4nstens skyldighet att v\u00e4rna om barn anses vara en grundprincip att brottsmisstanken anm\u00e4ls till polis. Socialn\u00e4mnder som underl\u00e5ter att tillgodose v\u00e5ldsdrabbade barns lagstadgade r\u00e4tt till hj\u00e4lp, st\u00f6d och skydd riskerar straffansvar f\u00f6r tj\u00e4nstefel, enligt Brottsbanken kapitel 20, \u00a71 kan detta ge b\u00f6ter eller f\u00e4ngelse i h\u00f6gst tv\u00e5 \u00e5r. Socialtj\u00e4nstlagen \u00e4r en r\u00e4ttighetslagstiftning och inte n\u00e5got som familjer\u00e4tten genom f\u00f6rslag om samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning mellan brottsoffer och f\u00f6r\u00f6vare kan f\u00f6rhandla bort. Vad har socialn\u00e4mnderna i projektkommunerna att s\u00e4ga om risken f\u00f6r straffansvar f\u00f6r tj\u00e4nstefel?<\/em><\/strong><\/p>\n Vad har Barnombudsmannen att s\u00e4ga om att BO socialtj\u00e4nstanm\u00e4lningar om skydd av minder\u00e5rig vare sig leder till utredning eller att socialtj\u00e4nsten ens talar med det ber\u00f6rda barnet, exempelvis i Nacka (Dnr 3.1:0147\/12), Bromma (3.3:0337\/10 ), Danderyd (Dnr 3:3:1073\/10)?<\/p>\n Det \u00e4r omvittnat att en majoritet av v\u00e5rdnadstvisterna i domstol pr\u00e4glas av familjev\u00e5ld och att dessa har en genomsnittlig handl\u00e4ggningstid p\u00e5 tio \u00e5r, att detta i huvudsak beror p\u00e5 felaktiga interimistiska beslut som inte skyddar v\u00e5ldsdrabbade barn, att det utdragna r\u00e4ttsliga efterspelet ofta \u00e4r l\u00e5ngt mer traumatiserande \u00e4n v\u00e5ldet dessa kvinnor och barn flytt ifr\u00e5n, att det blir ett triangeldrama i samh\u00e4llets regi n\u00e4r v\u00e5ldsutsatta barn paralyserade av r\u00e4dsla och i akut behov av kristerapi, hamnar i r\u00e4ttsl\u00f6sa konfrontationer med socialtj\u00e4nsten. Socialt arbete styrs av lagstiftning, myndigheters f\u00f6reskrifter och allm\u00e4nna r\u00e5d, besparingar ligger i att f\u00f6lja regelverket och inte i att som i filmen Konflikt och f\u00f6rsoning hitta p\u00e5 egna icke evidensbaserade l\u00f6sningar.<\/em><\/strong><\/p>\n G\u00f6r om och g\u00f6r r\u00e4tt – g\u00f6r en film som exemplifierar handl\u00e4ggning enligt regelverket av ett familje-v\u00e5lds\u00e4rende inf\u00f6r ett interimistiskt beslut om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge, det \u00e4r f\u00f6rst med en regelr\u00e4tt riskbed\u00f6mning som det g\u00e5r att prata om ett barns b\u00e4sta utifr\u00e5n barnets perspektiv.<\/p>\n Carolin Robson<\/p>\n Jurist (obest\u00e5ndsr\u00e4tt, f\u00f6rliknings- och medlingsprocess), H\u00f6gskoleutbildning i familjev\u00e5ld (specialisering regelverk, kritisk utredningsmetodik), F\u00f6rvaltare\/god man, n\u00e4mndeman\u00a0<\/i><\/p>\n Bilaga 1<\/b><\/p>\n Checklista f\u00f6r domstol och familjer\u00e4tt – sammanfattning lagar och f\u00f6reskrifter<\/b><\/p>\n Socialtj\u00e4nstlagen 14 kap 1\u00a7 f\u00f6reskriver att var och en som f\u00e5r k\u00e4nnedom om n\u00e5got som kan inneb\u00e4ra att socialn\u00e4mnden beh\u00f6ver ingripa till ett barns skydd anm\u00e4ler detta till socialn\u00e4mnden. Anst\u00e4llda som arbetar med barn och ungdomar inom socialtj\u00e4nsten har enligt andra stycket samma anm\u00e4lningsskyldighet. Anm\u00e4lningsskyldigheten g\u00e4ller \u00e4ven de som arbetar inom kommunal eller privat familjer\u00e5dgivning. Ett \u00e5sidos\u00e4ttande av skyldigheten kan f\u00f6ranleda ansvar f\u00f6r tj\u00e4nstefel eller disciplinp\u00e5f\u00f6ljd.\u00a0<\/p>\n Socialtj\u00e4nstlagen 5 kap 11\u00a7 Socialtj\u00e4nsten har ett s\u00e4rskilt ansvar f\u00f6r barn som levt med v\u00e5ld i familjen. Enligt Socialstyrelsen riskerar ett barn att fara illa n\u00e4r det n\u00e4r det tvingas se eller h\u00f6ra v\u00e5ld i sin n\u00e4rhet. Att bevittna v\u00e5ld kan ha en vidare inneb\u00f6rd \u00e4n att se p\u00e5, det kan innefatta \u00e4ven att h\u00f6ra och f\u00f6rst\u00e5 att v\u00e5ld p\u00e5g\u00e5r, t.ex. genom att avl\u00e4sa det p\u00e5 st\u00e4mningar och registrera konsekvenser, i form av skador och k\u00e4nslouttryck m.m. Ur barnets perspektiv \u00e4r upplevelsen av v\u00e5ldet f\u00f6rknippad med r\u00e4dsla och oro. Det \u00e4r inte alltid barn sett vad mamma blivit utsatt f\u00f6r, men de har h\u00f6rt mammas skrik och gr\u00e5t. De har \u00e4ven ofta sj\u00e4lva blivit slagna. Att som barn ha bevittnat v\u00e5ld inom familjen kan medf\u00f6ra l\u00e5ngvariga psykiska problem (Socialstyrelsen 2005-131-9 s9)\u00a0<\/p>\n Domstols officialansvar medf\u00f6r att den ska ta st\u00e4llning till samtliga relevanta omst\u00e4ndigheter, antingen de \u00e4r \u00e5beropade eller inte och avg\u00f6rande ska ske i enlighet med barnets b\u00e4sta, h\u00e4nsyn ska tas till allt som r\u00f6r barnets fysiska och psykiska v\u00e4lbefinnande och utveckling. (Prop 2005\/06:99, s40). Ingenstans i f\u00f6rarbeten anges eller antyds krav om v\u00e5ld av allvarlig art f\u00f6r att gemensam v\u00e5rdnad inte ska medges, d\u00e4remot att gemensam v\u00e5rdnad inte \u00e4r l\u00e4mpligt om v\u00e5ld f\u00f6rekommer (Prop 1997\/98:7 s107). Det beh\u00f6ver inte vara st\u00e4llt utom allt rimligt tvivel att risk f\u00f6religger att barnet far illa, det r\u00e4cker med att det f\u00f6religger konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns en risk f\u00f6r det. Omst\u00e4ndigheter som d\u00e4rvid kan spela in kan vara umg\u00e4ngesf\u00f6r\u00e4lderns allm\u00e4nna attityd till v\u00e5ld, eventuella tidigare \u00f6vergrepp, hotelser om \u00f6vergrepp m.m. (Prop 1992\/93:139 s37). Ocks\u00e5 \u00f6ver-grepp som enbart \u00e4r av psykisk natur m\u00e5ste beaktas (Prop. 1997\/98:7). \u00c4ven om polis l\u00e4gger ner f\u00f6runders\u00f6kningen ska p\u00e5st\u00e5ende om \u00f6vergrepp beaktas och samma h\u00f6ga beviskrav som i brottm\u00e5l ska inte g\u00e4lla (Prop 2005\/06:99, s42).<\/p>\n Barnets r\u00e4tt till b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00e5r inte inneb\u00e4ra att barnet m\u00e5ste leva med eller umg\u00e5s med en f\u00f6r\u00e4lder under alla f\u00f6rh\u00e5llanden. \u00c4ven om polis l\u00e4gger ner f\u00f6runders\u00f6kningen ska p\u00e5st\u00e5ende om \u00f6vergrepp beaktas och samma h\u00f6ga beviskrav som i brottm\u00e5l ska inte g\u00e4lla. (Prop 2005\/06:99).<\/p>\n SOU 2007:52 (s131): Beslutander\u00e4tt vid gemensam v\u00e5rdnad mm Socialn\u00e4mnden har enligt SoL en skyldighet att utan dr\u00f6jsm\u00e5l inleda utredning av vad som genom ans\u00f6kan eller p\u00e5 annat s\u00e4tt har kommit till n\u00e4mndens k\u00e4nnedom och som kan f\u00f6ranleda n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd av n\u00e4mnden (11 kap. 1 \u00a7 f\u00f6rsta stycket SoL), (s138) R\u00e4tten har en skyldighet att se till att fr\u00e5gor om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge blir tillb\u00f6rligt utredda.<\/p>\n Socialstyrelsen 2011-6-9 V\u00e5ld – Handbok om socialn\u00e4mndens ansvar f\u00f6r v\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat v\u00e5ld<\/strong><\/p>\n Handboken \u00e4r ett komplement till Socialstyrelsens allm\u00e4nna r\u00e5d (SOSFS 2009:22) om socialn\u00e4mndens arbete med v\u00e5ldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat v\u00e5ld. Handboken har fokus p\u00e5 best\u00e4mmelserna i 5 kap. 11 \u00a7 andra och tredje styckena socialtj\u00e4nstlagen (2001:453 SoL), dvs. ansvaret f\u00f6r kvinnor utsatta f\u00f6r v\u00e5ld eller andra \u00f6vergrepp av n\u00e4rst\u00e5ende och barn som bevittnat v\u00e5ld av eller mot n\u00e4rst\u00e5ende vuxna.<\/p>\n S 105 Att en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r vid domstol och att en v\u00e5rdnads-, boende- eller umg\u00e4ngesutredning aktualiserats vid socialtj\u00e4nstens familjer\u00e4tt fr\u00e5ntar inte socialn\u00e4mnden ansvaret att g\u00f6ra en barnav\u00e5rdsutredning f\u00f6r samma barn (JO dnr 3540-2002), eftersom utredningarna har olika syften.<\/p>\n S 109 Riskbed\u00f6mning F\u00f6r\u00e4ldrabalken 2a \u00a7. I de fall d\u00e4r v\u00e5ld f\u00f6rekommit i familjen ska en riskbed\u00f6mning g\u00f6ras inf\u00f6r umg\u00e4nge med barnen. Detta inneb\u00e4r bland annat att f\u00f6r\u00f6varen har tagit p\u00e5 sig ansvar f\u00f6r v\u00e5ldet och tagit emot hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra sitt v\u00e5ldsbeteende, barnen inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver beskydda den utsatta f\u00f6r\u00e4ldern<\/strong>, umg\u00e4nget sker p\u00e5 ett f\u00f6r barnen betryggande s\u00e4tt, dvs. barnen riskerar inte att bli utsatta f\u00f6r slag, hot eller p\u00e5tryckning.<\/p>\n S 111 Begreppet k\u00e4nnedom om att ett barn kan ha bevittnat v\u00e5ld inneb\u00e4r inte att socialn\u00e4mnden m\u00e5ste vara s\u00e4ker p\u00e5 att barnet har bevittnat v\u00e5ld. Det r\u00e4cker med att omst\u00e4ndigheterna i det enskilda fallet pekar p\u00e5 att s\u00e5 kan vara fallet. Att ett barn befaras ha bevittnat v\u00e5ld av eller mot en vuxen n\u00e4rst\u00e5ende torde inneb\u00e4ra att en utredning beh\u00f6ver inledas f\u00f6r att klarl\u00e4gga vilka behov barnet kan ha av st\u00f6d eller hj\u00e4lp. Att v\u00e5ldet har upph\u00f6rt inneb\u00e4r inte att barnets behov av insatser inte beh\u00f6ver utredas och bed\u00f6mas av socialn\u00e4mnden. Barnets tidigare upplevelser kan vara av den arten att det beh\u00f6ver socialtj\u00e4nstens insatser f\u00f6r att bearbeta dem.<\/p>\n S 116 Att utreda barns behov. F\u00f6rutom det som anges i SOSFS 2006:12 b\u00f6r socialn\u00e4mnden n\u00e4r ett barn bevittnat v\u00e5ld bl.a. utreda vilket behov barnet har av st\u00f6d och hj\u00e4lp akut, v\u00e5ldets karakt\u00e4r och omfattning, hur v\u00e5ldet har p\u00e5verkat barnet och dess relation till f\u00f6r\u00e4ldrarna, barnets egen uppfattning om v\u00e5ldet, vardera f\u00f6r\u00e4lderns uppfattning om v\u00e5ldets konsekvenser f\u00f6r barnet, om barnet ocks\u00e5 har blivit utsatt f\u00f6r v\u00e5ld och vilket behov barnet har av st\u00f6d och hj\u00e4lp, p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt (SOSFS 2009:22).<\/p>\n <\/p>\n Sid 117 V\u00e5ldets karakt\u00e4r och omfattning. N\u00e4r ett barn har bevittnat v\u00e5ld b\u00f6r socialn\u00e4mnden utreda v\u00e5ldets karakt\u00e4r och omfattning (SOSFS 2009:22). Avsikten med att utreda v\u00e5ldets karakt\u00e4r \u00e4r inte att utreda v\u00e5ldet ur polisi\u00e4r aspekt, utan f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma vilka konsekvenser v\u00e5ldet kan f\u00e5 f\u00f6r barnets h\u00e4lsa och utveckling och vilka insatser till st\u00f6d och hj\u00e4lp barnet kan beh\u00f6va. Det \u00e4r viktigt att f\u00e5 en uppfattning om n\u00e4r den utsatta senast blev utsatt f\u00f6r v\u00e5ld, hur l\u00e5ng tid v\u00e5ldet har p\u00e5g\u00e5tt eller om det \u00e4r enstaka h\u00e4ndelse, om v\u00e5ldet varit grovt och om det har trappats upp.\u00a0<\/p>\n Sid 118 Barnets egen uppfattning om v\u00e5ldet. N\u00e4r ett barn har bevittnat v\u00e5ld b\u00f6r socialn\u00e4mnden med anledning av v\u00e5ldet bl.a. utreda barnets egen uppfattning om det (SOSFS 2009:22). En v\u00e4sentlig del av utredningen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att barnet sj\u00e4lvt f\u00e5r m\u00f6jlighet att ber\u00e4tta vad det har bevittnat och hur det upplevt v\u00e5ldet. Syftet med fr\u00e5gor om v\u00e5ldet och om hur barnet uppfattat det, var det har befunnit sig, hur det eventuellt handlat och reagerat, om det har talat med n\u00e5gon om det, om det k\u00e4nner r\u00e4dsla f\u00f6r att det ska h\u00e4nda igen etc., \u00e4r att f\u00e5 veta hur barnet p\u00e5verkats f\u00f6r att bed\u00f6ma vilket st\u00f6d och vilken hj\u00e4lp det kan beh\u00f6va<\/p>\n Sid 120 F\u00f6r\u00e4ldrarna beh\u00f6ver skydda sina barn fr\u00e5n att bl.a. uts\u00e4ttas f\u00f6r skadliga beteenden, som v\u00e5ld eller andra \u00f6vergrepp. Att ut\u00f6va v\u00e5ld som barnets n\u00e4rst\u00e5ende eller mot en n\u00e4rst\u00e5ende, i synnerhet om det sker i barnets n\u00e4rvaro, \u00e4r ett uttryck f\u00f6r bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga och visar brist p\u00e5 inlevelse vad v\u00e5ldet kan f\u00e5 f\u00f6r konsekvenser f\u00f6r barnet.<\/p>\n Sid 123 \u00c4ndring av umg\u00e4nge eller v\u00e5rdnad. Om socialn\u00e4mnden vid en utredning med anledning av ett barn bevittnat v\u00e5ld f\u00e5r veta att n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd beh\u00f6ver vidtas i fr\u00e5ga om v\u00e5rdnad eller umg\u00e4nge, \u00e4r n\u00e4mnden skyldig att g\u00f6ra en framst\u00e4llan eller ans\u00f6kan till domstol om detta (5 kap. 2 \u00a7 f\u00f6rsta stycket SoL). Det kan t.ex. under en barnav\u00e5rdsutredning komma fram uppgifter om att barnet far illa av det umg\u00e4nge som det har med en f\u00f6r\u00e4lder, f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ldern uts\u00e4tter eller har utsatt den andre f\u00f6r\u00e4ldern f\u00f6r v\u00e5ld eller andra \u00f6vergrepp, samt att umg\u00e4nget d\u00e4rf\u00f6r inte \u00e4r till barnets b\u00e4sta. Det \u00e4r knappast m\u00f6jligt att tillgodose barnets behov av trygghet och omsorg inom ramen f\u00f6r gemensam v\u00e5rdnad om den ena f\u00f6r\u00e4ldern g\u00f6r sig skyldig till \u00f6vergrepp mot den andra, eller n\u00e5gon annan i familjen.<\/p>\n Sid 135 Vad inneb\u00e4r v\u00e5ld i familjen f\u00f6r barnet? Ett barn som v\u00e4xer upp i en familj d\u00e4r det f\u00f6rekommit v\u00e5ld mellan f\u00f6r\u00e4ldrar eller n\u00e4rst\u00e5ende personer far illa och kan bli traumatiserat. Barnet kan f\u00e5 olika symtom, utveckla starka k\u00e4nslor av oro, r\u00e4dsla och \u00e4ven PTSD (Prop. 2006\/07:38 s. 23). En del barn uppfattar att br\u00e5ken handlar om dem och tar p\u00e5 sig skulden f\u00f6r v\u00e5ldet. Om f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6rnekar det som h\u00e4nt tystnar kanske barnen och v\u00e5gar inte tro p\u00e5 sina upplevelser. Att uts\u00e4tta en n\u00e4rst\u00e5ende till barnet f\u00f6r v\u00e5ld \u00e4r att brista i omsorgen om barnet.<\/p>\n S 136 Barnets b\u00e4sta i familjer\u00e4tten. Utg\u00e5ngspunkten i svensk lagstiftning \u00e4r att det som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r barnet ska vara avg\u00f6rande i alla beslut om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge (6 kap. 2 a \u00a7 f\u00f6rsta stycket FB). Det finns inga andra intressen som kan g\u00e5 f\u00f6re barnets b\u00e4sta, t.ex. r\u00e4ttvisa mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna eller en f\u00f6r\u00e4lders \u00f6nskan att ha kontakt med barnet (Prop. Nya v\u00e5rdnadsregler 2005\/06:99 s. 39). Om en f\u00f6r\u00e4lder uts\u00e4tter ett barn eller n\u00e5gon annan i familjen f\u00f6r v\u00e5ld, trakasserier eller andra kr\u00e4nkningar \u00e4r det i de flesta fall b\u00e4st f\u00f6r barnet att den f\u00f6r\u00e4ldern inte f\u00e5r del i v\u00e5rdnaden.<\/em> <\/strong>Gemen-sam v\u00e5rdnad kan vara of\u00f6renligt med barnets b\u00e4sta \u00e4ven om en konflikt mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna inte kan s\u00e4gas vara s\u00e5 sv\u00e5r och djup att det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r dem att samarbeta (Prop. 2005\/06:99 s. 42). Barnets b\u00e4sta \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l domstolens som f\u00f6r socialn\u00e4mndens bed\u00f6mning och beslut att godk\u00e4nna eller inte godk\u00e4nna ett avtal som f\u00f6r\u00e4ldrarna tr\u00e4ffar. Uttrycket barnets b\u00e4sta f\u00e5r inte anv\u00e4ndas slentrianm\u00e4ssigt, utan s\u00e5v\u00e4l domstolar som socialn\u00e4mnder beh\u00f6ver ha ett tydligt resonemang utifr\u00e5n det enskilda fallet (Prop. 2005\/06:99 s. 39).<\/p>\n Riskbed\u00f6mning. Socialn\u00e4mnden och domstolen ska i alla beslut vid bed\u00f6mningen av barnets b\u00e4sta f\u00e4sta s\u00e4rskilt avseende vid risken f\u00f6r att barnet eller n\u00e5gon annan i familjen uts\u00e4tts f\u00f6r \u00f6vergrepp, olovligen f\u00f6rs bort, h\u00e5lls kvar eller annars far illa (6 kap. 2 a \u00a7 andra stycket FB). Best\u00e4mmelsen tar sikte p\u00e5 att det \u00e4r risken som ska beaktas. Det beh\u00f6ver allts\u00e5 inte vara klarlagt att f\u00f6rh\u00e5llandena kommer att intr\u00e4ffa. Det r\u00e4cker med att det finns omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns en risk f\u00f6r att barnet kommer att fara illa. N\u00e4r uppgifter om v\u00e5ld f\u00f6rs fram m\u00e5ste uppgifterna alltid pr\u00f6vas och en riskbed\u00f6mning g\u00f6ras f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma barnets b\u00e4sta. En riskbed\u00f6mning ska g\u00f6ras och grundas p\u00e5 vad som \u00e4r utrett om tidigare intr\u00e4ffade h\u00e4ndelser och om andra faktiska omst\u00e4ndigheter. Omst\u00e4ndigheter som kan ha betydelse f\u00f6r bed\u00f6mningen \u00e4r tidigare k\u00e4nda \u00f6vergrepp, hot om \u00f6vergrepp, allm\u00e4n attityd till v\u00e5ld, missbruksproblem och psykisk sjukdom. Om det \u00e4r utrett att en f\u00f6r\u00e4lder tidigare gjort sig skyldig till \u00f6vergrepp b\u00f6r en nyanserad bed\u00f6mning g\u00f6ras av det intr\u00e4ffade. Om \u00f6vergreppen har skett systematiskt under en l\u00e4ngre tid, varit allvarliga eller riktats mot flera personer finns det ofta sk\u00e4l att utg\u00e5 ifr\u00e5n att barnet skulle fara illa med den f\u00f6r\u00e4ldern som v\u00e5rdnadshavare. Detsamma g\u00e4ller om det framg\u00e5r att \u00f6vergreppen \u00e4r ett utslag av f\u00f6r\u00f6varens behov av att ut\u00f6va makt och kontroll. Ett s\u00e5dant beteende kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6r\u00e4ndra och inneb\u00e4r allm\u00e4nt sett en st\u00f6rre risk f\u00f6r att barnet ska fara illa.<\/em> <\/strong>En polisanm\u00e4lan om v\u00e5ld som inte lett till en f\u00e4llande dom kan inte<\/i> tolkas som att det \u00e4r klarlagt att barnet inte l\u00f6per n\u00e5gon risk och det \u00e4r risken f\u00f6r barnet som socialn\u00e4mnden har att bed\u00f6ma. Men barnets r\u00e4tt till kontakt med b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar inneb\u00e4r inte att barnet under alla f\u00f6rh\u00e5llanden m\u00e5ste leva eller umg\u00e5s med en f\u00f6r\u00e4lder. Ett barn m\u00e5ste ha en absolut r\u00e4tt att inte sj\u00e4lv bli utsatt f\u00f6r v\u00e5ld, \u00f6vergrepp eller annan kr\u00e4nkande behandling (prop. 2005\/06:99 s. 41 och 85).<\/p>\n Sid 139 N\u00e4r det har f\u00f6rekommit v\u00e5ld och andra kr\u00e4nkningar \u00e4r det viktigt att handl\u00e4ggaren p\u00e5 familjer\u00e4tten f\u00f6rvissar sig om att inte n\u00e5gon av parterna k\u00e4nner sig tvingad eller \u00e4r hotad att ing\u00e5 avtal eller n\u00e5gon av de \u00f6verenskommelser som avtalet g\u00e4ller.<\/p>\n Sid 142 S\u00e4rskilda h\u00e4ndelser i anslutning till umg\u00e4ngestillf\u00e4llena kan p\u00e5verka behovet. Socialn\u00e4mnden m\u00e5ste under alla f\u00f6rh\u00e5llanden h\u00e5lla sig underr\u00e4ttad om umg\u00e4nget (prop. 2009\/10:192 s. 31). Barnets synpunkter p\u00e5 hur umg\u00e4nget fungerar \u00e4r centrala. Vad anser barnet om umg\u00e4nget? Vill han eller hon att umg\u00e4nget \u00e4ndras p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, t.ex. dess omfattning eller platsen f\u00f6r det? Socialn\u00e4mnden har skyldighet att agera om den bed\u00f6mer att det beh\u00f6vs n\u00e5gon \u00e4ndring i umg\u00e4nget, t.ex. f\u00f6r att barnet m\u00e5r d\u00e5ligt eller riskerar att fara illa om det forts\u00e4tter (5 kap. 2 \u00a7 SoF). Barn ska inte beh\u00f6va uts\u00e4ttas f\u00f6r eller bevittna v\u00e5ld.<\/p>\n sid 143 Socialn\u00e4mndens uppf\u00f6ljningsansvar i familjer\u00e4tts\u00e4renden. Det kan efter en tid t.ex. visa sig att det fastst\u00e4llda umg\u00e4nget eller boendet inte fungerar. Signaler om att ett barn inte m\u00e5r bra av hur umg\u00e4nget, boendet eller v\u00e5rdnaden \u00e4r ordnade kan komma fr\u00e5n barnet sj\u00e4lv, en av barnets v\u00e5rdnadshavare, fr\u00e5n n\u00e4rst\u00e5ende, f\u00f6rskola och skola eller uppm\u00e4rksammas i samband med en utredning av en f\u00f6r\u00e4lders behov av insats eller i en barnav\u00e5rdsutredning.<\/em><\/strong><\/p>\n L\u00e4nsstyrelsens kartl\u00e4ggning 2012 av socialtj\u00e4nstens arbete mot v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer (2013:3<\/b>)\u00a0<\/p>\n Kartl\u00e4ggningen visar att ”Baskunskaperna om kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld, och om barn som bevittnar eller sj\u00e4lva upplever v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer, brister inom socialtj\u00e4nstens alla verksamheter.”\u00a0<\/p>\n Socialstyrelsens och L\u00e4nsstyrelsernas Slutrapport fr\u00e5n en nationell tillsyn 2008-2009 – V\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat v\u00e5ld – Alla kommuners ansvar (2009-11-24)<\/i><\/b>\u00a0<\/p>\n Kartl\u00e4ggningen visar\u00a0<\/p>\n Tillsynsmyndighetens definition av brist, bevittna v\u00e5ld, s\u00e4kerhet, barns behov mm<\/b><\/p>\n Kommitt\u00e9n mot barnmisshandel <\/b>r\u00e4knar med att tio procent av alla barn i Sverige n\u00e5gon g\u00e5ng har bevittnat v\u00e5ld i hemmet (SOU 2001:72). Liknande siffror \u00e5terkommer i Socialstyrelsens folkh\u00e4lsorapport fr\u00e5n \u00e5r 2009<\/p>\n Nationellt centrum f\u00f6r kvinnofrid, NCK<\/b>, \u00e4r ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar p\u00e5 regeringens uppdrag. I NCK kunskapsbank st\u00e5r att kan det vara psykiskt mer skadligt f\u00f6r ett barn att uppleva v\u00e5ld i familjen \u00e4n att sj\u00e4lv uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld, att barn som upplever v\u00e5ld tenderar att utveckla post-traumatiskt stressyndrom<\/a> i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n andra barn som uts\u00e4tts f\u00f6r andra trauman, att de hot som uttalas i samband med misshandel upplevs ofta av barn som mycket allvarliga, vilket medf\u00f6r att barnen lever med ett d\u00f6dshot mot modern som de upplever som verkligt. Erfarenheter fr\u00e5n behandling av barn visar att barns k\u00e4nsla av vanmakt riskerar att bli \u00e4n st\u00f6rre n\u00e4r deras f\u00f6rsvarsstrategier misslyckas. Barnet kan d\u00e5 b\u00f6rja identifiera sig med f\u00f6r\u00f6varen och utveckla en str\u00e4van efter att bli accepterad och sedd.<\/p>\n http:\/\/www.nck.uu.se\/Kunskapscentrum\/Kunskapsbanken\/amnen\/Barn_som_upplever_vald\/Barn_som_upplever_vald_-_Kunskapsbankens_amnesguide\/<\/a><\/p>\n Socialstyrelsens uppf\u00f6ljning av 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadslagstiftning Familjer\u00e4tten och barnet i v\u00e5rdnadstvister (2011-11-40)<\/b>\u00a0<\/p>\n Rapporten visar att socialtj\u00e4nsten beh\u00f6ver v\u00e4gledning f\u00f6r att dokumentera barns utsagor och v\u00e4gledning f\u00f6r hur barns b\u00e4sta ska beaktas vid bed\u00f6mningar av om polisanm\u00e4lan ska g\u00f6ras n\u00e4r barn misst\u00e4nks ha utsatts f\u00f6r brott. Socialstyrelsen fastst\u00e4ller att n\u00e4r uppgifter om v\u00e5ld f\u00f6rs fram m\u00e5ste b\u00e5de socialtj\u00e4nst och domstol alltid g\u00f6ra en riskbed\u00f6mning.<\/p>\n \u00c5klagarmyndigheten Handbok om handl\u00e4ggning av fridskr\u00e4nkningsbrotten\u00a0<\/b><\/p>\n – Misstanke om brott mot ett barn b\u00f6r, om det \u00e4r till barnets b\u00e4sta, skyndsamt polisanm\u00e4las (Socialstyrelsens allm\u00e4nna r\u00e5d (SOSFS 2006:12). Socialn\u00e4mnden har en m\u00f6jlighet, men inte n\u00e5gon skyldighet, att anm\u00e4la misstanke om brott mot barn till polis eller \u00e5klagare. Det m\u00e5ste dock med utg\u00e5ngspunkt i n\u00e4mndens skyldighet att v\u00e4rna om barn ses som en grundprincip att anm\u00e4lan ska ske.<\/p>\n Lagutskottet (LU 1992\/93:22)<\/b><\/p>\n Det beh\u00f6ver inte vara st\u00e4llt utom allt tvivel att barnet far illa, utan det r\u00e4cker med att det f\u00f6religger konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns risk f\u00f6r det. Lagutskottet beskriver situationer d\u00e4r n\u00e5gon familjemedlem utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld fr\u00e5n en av f\u00f6r\u00e4ldrarna ”att i de fall d\u00e4r den ena f\u00f6r\u00e4ldern uts\u00e4tter en familjemedlem f\u00f6r v\u00e5ld, trakasserier eller annan kr\u00e4nkande behandling, b\u00f6r gemensam v\u00e5rdnad mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja vara utesluten.” (Bet 1997\/ 98 LU12, s 30). ”Konkreta omst\u00e4ndigheter kan vara f\u00f6r\u00e4lderns allm\u00e4nna attityd till v\u00e5ld och eventuella tidigare \u00f6vergrepp, hotelser eller v\u00e5ld. Ocks\u00e5 \u00f6vergrepp som enbart \u00e4r av psykisk natur m\u00e5ste beaktas.” (Prop 1997\/98:7 s 47).<\/p>\n Prop 1997\/98:7 (s48) fastst\u00e4ller att vad g\u00e4ller risken att barn far illa beh\u00f6ver det inte vara st\u00e4llt utom rimligt tvivel att barnet kommer att fara illa – det r\u00e4cker med att visa att det finns konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r datt det finns en risk f\u00f6r att barnet kommer att fara illa.\u00a0<\/p>\n SOU 2000:42 (s63 ff) fastst\u00e4ller att v\u00e5rdnads- boende- och umg\u00e4ngestvister inte \u00e4r brottm\u00e5l, att beviskraven inte ska vara lika h\u00f6ga som i brottm\u00e5l och att mannens v\u00e5ld mot kvinnan inneb\u00e4r en riskmilj\u00f6 f\u00f6r barnen.<\/p>\n 1997\/98: LU 12 (s30f) fastst\u00e4ller att n\u00e4r den ena f\u00f6r\u00e4ldern uts\u00e4tter en familjemedlem f\u00f6r v\u00e5ld, trakasserier eller annan kr\u00e4nkande behandling b\u00f6r gemensam v\u00e5rdnad vara utesluten.\u00a0<\/p>\n Socialstyrelsen 2001:42 fastst\u00e4ller att det utifr\u00e5n barns synvinkel \u00e4r viktigt att inte skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e5ngdragna och djupa konflikter och t ex tvinga utsatta kvinnor till gemensam v\u00e5rdnad med de misshandlande m\u00e4nnen – det \u00e4r etiskt oacceptabelt ur brottsoffrets – kvinnans – synvinkel och det kan till\u00e4ggas att m\u00e4ns v\u00e5ld ocks\u00e5 talar mot ett v\u00e4xelvis boende.<\/p>\n Bilaga 2<\/b><\/p>\n PAS Parental Alienation Syndrome\/f\u00f6r\u00e4ldraalienation\/fr\u00e4mmandeg\u00f6rande av en f\u00f6r\u00e4lder<\/b><\/p>\n Svenskt avst\u00e5ndstagande till PAS\/F\u00f6r\u00e4ldraalienation\u00a0<\/b><\/p>\n Domstolars st\u00e4llningstagande mot PAS och dessf\u00f6retr\u00e4dare<\/b><\/p>\n BARNSKYDDSUTREDNINGEN<\/a><\/p>\n SOU 2009:68<\/p>\n Lag om st\u00f6d och skydd f\u00f6r barn och unga<\/p>\n Bet\u00e4nkande av Barnskyddsutredningen<\/i><\/p>\n Stockholm 2009<\/i><\/p>\n Lag om st\u00f6d och skydd f\u00f6r barn och unga (LBU)<\/p>\n\t\n <\/p>\n ABOUT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n AKTION #efterv\u00e5ldet mot samh\u00e4llsskadlig myndighetsut\u00f6vning<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n KRITIK M\u00c5LS\u00c4TTNING OCH KRAV<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EFTERV\u00c5LD – DEFINITION <\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BEGREPPET EFTERV\u00c5LD INF\u00d6RLIVAT I DEN DEN OFFENTLIGA DISKURSEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n AKTION #efterv\u00e5ldets UPPROP<\/a><\/em><\/p>\n \/<\/em><\/p>\n R\u00d6STER FR\u00c5N AKTION #efterv\u00e5ldets UPPROP<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n UTSKICK TILL SOCIALUTSKOTTET<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PRESENTATION AV #efterv\u00e5ldets \u00d6VERGRIPANDE UPPL\u00c4GG, KRITK, \u00a0FAKTA OCH KUNSKAPSUNDERLAG<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n ENK\u00c4TSVAR fr\u00e5n 16 f\u00f6r\u00e4ldrar utsatta f\u00f6r VSN & EFTERV\u00c5LD<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n IDEOLOGISK, POLITISK, EKONOMISK ANALYS<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n MYNDIGHETSUT\u00d6VNING MED FALSK VARUDEKLARATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 1) Bristande kompetens att hantera komplext systemrelaterade problemst\u00e4llningar inom det humanvetenskapliga f\u00e4ltet<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n 2) Bristande spr\u00e5klig precisering, avgr\u00e4nsning och stringens<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n 3) Bristande omd\u00f6me i fr\u00e5ga om till\u00e4mpningen av g\u00e4llande lag i F\u00f6r\u00e4ldrabalken och FN:s barnkonvention<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n FAKTA-OCH KUNSKAPSUNDERLAG<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n ANGEL\u00c4GEN FORSKNING OCH VETENSKAP SOM F\u00d6RBIG\u00c5S<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n SAMMANFATTNING AV MARIA KARLSSONS GRANSKNING AV DOMAR<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n Domar vari pappor gjort sig skyldiga till VSN<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n Domar vari mammor tros ”p\u00e5verka”, ”dra in barn i konflikten”, inte kunna ”samarbeta” pga att ”ha fel inst\u00e4llning till pappan”, etc<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BRUTALISTEN MATS SJ\u00d6STEN – BOSS<\/a> \u00d6VER V\u00c5RDNADSM\u00c5L SEDAN 90-talet<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n DE STATLIGA V\u00c5RDNADSUTEDNINGARNA<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n LANDETS FR\u00c4MSTA EXPERT P\u00c5 V\u00c5RDNADSM\u00c5L<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n AVSL\u00d6JANDE GRANSKNING AV MATS SJ\u00d6STENS DOM I VARBERGFALLET<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n Varbergsm\u00e5let:<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n MAILV\u00c4XLING MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN OCH HOVR\u00c4TTSASSESSOR KARIN LAMBERTZ<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n MATS SJ\u00d6STEN OM FN:s BARNKONVENTION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n K\u00d6PTA S.K. UTREDARE \/ MEDLARE och VITTNESPSYKOLOGER <\/a>MED FALSK VARUDEKLARATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LENA HELLBLOM SJ\u00d6GRENS FALSKA RETORIK<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n\n
\n\u00c4ven om polis l\u00e4gger ner f\u00f6runders\u00f6kningen ska p\u00e5st\u00e5ende om \u00f6vergrepp beaktas och samma h\u00f6ga beviskrav som i brottm\u00e5l ska inte g\u00e4lla. (Prop. 2005\/06:99, s.42).<\/em><\/strong>\n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
L\u00e4nkar till sidorna p\u00e5 hemsidan AKTION#efterv\u00e5ldet<\/em><\/h2>\n