{"id":491,"date":"2018-03-02T18:20:45","date_gmt":"2018-03-02T18:20:45","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/?page_id=491"},"modified":"2021-05-31T11:49:59","modified_gmt":"2021-05-31T11:49:59","slug":"unizon","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/unizon\/","title":{"rendered":"Unizons remiss \/ SOU 2017"},"content":{"rendered":"\n\n\t<h2><\/h2>\n<h2><a href=\"http:\/\/unizon.se\/aktuellt\/remissvar-se-barnet-sou-20176\">Remissvar Se barnet! (SOU 2017:6)<\/a><br \/>\n31 MAJ 2017<\/h2>\n<h1>Unizons remissvar p\u00e5 bet\u00e4nkandet Se barnet SOU 2017:6.<\/h1>\n<h3><\/h3>\n<h3>Unizon kr\u00e4ver att regeringen omg\u00e5ende tills\u00e4tter en helt ny utredning som tar sin utg\u00e5ngspunkt i den befintliga kunskap som finns inom omr\u00e5det och f\u00f6ljer de direktiv som givits.<\/h3>\n\t<h3>Unizon \u00e4r en id\u00e9buren riksorganisation som samlar \u00f6ver 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer samt andra st\u00f6dorganisationer som arbetar f\u00f6r ett j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle fritt fr\u00e5n v\u00e5ld. Jourerna arbetar med st\u00f6d, skydd, prevention och p\u00e5verkan utifr\u00e5n en kunskap om v\u00e5ld, genus och makt. De flesta jourerna m\u00f6ter p\u00e5 daglig basis barn som upplevt v\u00e5ld, vars f\u00f6r\u00e4ldrar befinner sig i v\u00e5rdnadstvister.<\/h3>\n<h2><\/h2>\n<h2>Inledning<\/h2>\n<p>Unizon inst\u00e4mmer i Barnombudsmannens s\u00e4rskilda yttrande som l\u00e4mnats till bet\u00e4nkandet om att utredningen inte lagt n\u00e5gra skarpa f\u00f6rslag som kan f\u00f6rb\u00e4ttra de brister som finns inom omr\u00e5det och att det saknas ett barnr\u00e4ttsperspektiv. M\u00e5nga av de f\u00f6rslag som lagts av utredningen riskerar ist\u00e4llet att f\u00f6rs\u00e4mra f\u00f6r barn som beh\u00f6ver skydd och st\u00f6d fr\u00e5n v\u00e5ld. Bet\u00e4nkandet b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r helt avsl\u00e5s. Det \u00e4r av yttersta vikt att lagen om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge skyndsamt ses \u00f6ver och att skyddet runt barn som upplevt v\u00e5ld f\u00f6rst\u00e4rks. Hur lagen \u00e4r utformad kommer till exempel ha betydelse f\u00f6r utredningen &#8221;Ett st\u00e4rkt barnr\u00e4ttsperspektiv i skyddat boende&#8221;.<\/p>\n<p>Unizon kr\u00e4ver att regeringen omg\u00e5ende tills\u00e4tter en helt ny utredning som tar sin utg\u00e5ngspunkt i den befintliga kunskap som finns inom omr\u00e5det och f\u00f6ljer de direktiv som givits.<\/p>\n<p>Till v\u00e5rt remissvar bifogar vi debattartikeln &#8221;Farliga slutsatser om barn i v\u00e5rdnadstvister&#8221; som Unizon skrivit och som undertecknats av Unizon tillsammans med M\u00c4N, Sveriges kvinnolobby och Roks. Den publicerades p\u00e5 Svenska Dagbladet Debatt 8 mars 2017.<\/p>\n\t<h2>Sammanfattning<\/h2>\n<p>Unizon anser att utredningen i sin helhet pr\u00e4glas av okunskap och osynligg\u00f6rande av barns villkor i v\u00e5rdnadstvister. Den bortser helt fr\u00e5n att m\u00e5nga barn vars f\u00f6r\u00e4ldrar hamnar i en v\u00e5rdnadstvist har upplevt pappas v\u00e5ld mot mamma och drar f\u00f6renklade slutsatser utan att redovisa eller ta h\u00e4nsyn till den befintliga kunskap p\u00e5 omr\u00e5det som finns. Den genomg\u00e5ende k\u00f6nsneutrala ansatsen g\u00f6r att livsviktiga resonemang g\u00e5r f\u00f6rlorade och att utredningen h\u00e4r brister i delar av det uppdrag som \u00e5lagts dem; att redovisa vilka konsekvenser de f\u00f6rslag som l\u00e4mnas kan f\u00e5 f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldheten mellan kvinnor och m\u00e4n samt beakta det j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska delm\u00e5let om att m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor ska upph\u00f6ra. Utredningen utg\u00e5r ifr\u00e5n att de &#8221;konflikter&#8221; som g\u00e5r till v\u00e5rdnadstvister uppst\u00e5r mellan tv\u00e5 j\u00e4mb\u00f6rdiga parter vid en separation. Men forskning visar att de f\u00f6r\u00e4ldrar som kommer till en v\u00e5rdnadstvist i h\u00f6g grad redan har djupa och l\u00e5ngvariga konflikter pr\u00e4glade av till exempelvis missbruk eller v\u00e5ld. (Rejmer, 2003), i m\u00e5nga fall pappas v\u00e5ld mot mamma. Med andra ord skapar inte sj\u00e4lva r\u00e4ttsprocessen konflikten utan det blir den yttersta konsekvensen av en relation som med all sannolikhet har pr\u00e4glats av stora sv\u00e5righeter. Grundantagandet som lyfts fram i bet\u00e4nkandet har d\u00e4rmed fel utg\u00e5ngspunkt. Det finns redan idag stora sv\u00e5righeter med r\u00e4ttstill\u00e4mpningen f\u00f6r barn som upplevt pappas v\u00e5ld mot mamma. Barns egna ber\u00e4ttelser blir inte h\u00f6rda, barn tvingas till umg\u00e4nge med en v\u00e5ldsam pappa mot sin vilja, \u00e4ven under tiden de bor i skyddat boende och det finns en misstro gentemot kvinnor som uppger att det f\u00f6rekommit v\u00e5ld gentemot henne eller barnet vid en v\u00e5rdnadstvist. Detta lyfts fram i flera av de studier som gjorts p\u00e5 omr\u00e5det. (se bl. a. Eriksson, 2008). Utredningen bortser genomg\u00e5ende fr\u00e5n denna grupp trots att de sj\u00e4lva lyfter fram att det \u00e4r vanligt med uppgifter om v\u00e5ld i v\u00e5rdnadstvister. Utredningen sp\u00e4der snarare p\u00e5 myten om att m\u00e5nga kvinnor och barn ljuger r\u00f6rande v\u00e5ld och \u00f6vergrepp genom att anv\u00e4nda otydliga referenser f\u00f6r dessa teser, exempelvis &#8221;flertalet av de akt\u00f6rer vi talat med&#8221;. Detta \u00e4r inte en godtagbar standard i en statlig utredning. Att flertalet av de organisationer som h\u00f6rts i utredningen tillh\u00f6r det som kallas pappar\u00e4ttsr\u00f6relsen verkar ha f\u00e5tt stor genomslag i utredningens spr\u00e5kbruk. Flera resonemang liknar de som framf\u00f6rs av dessa organisationer som p\u00e5 inget s\u00e4tt kan ses som seri\u00f6sa akt\u00f6rer inom detta omr\u00e5de. De har bland annat drivit tesen om PAS, Parental Alienation Ayndrome, vilket avf\u00e4rdats av bland annat Socialstyrelsen.<\/p>\n<p>Ang\u00e5ende anv\u00e4ndandet av ordet konflikt vill vi f\u00f6rtydliga att m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor och barn inte \u00e4r n\u00e5gon konflikt och att vi i den m\u00e5n vi anv\u00e4nder ordet konflikt i detta remissvar syftar p\u00e5 meningsskiljaktigheter utan v\u00e5ld, hot och kr\u00e4nkningar.<\/p>\n<h3>Nedan en redovisning av de synpunkter Unizon har p\u00e5 utredningen.<\/h3>\n\t<h2>6:7 Vad beror \u00f6kningen av v\u00e5rdnadsm\u00e5l p\u00e5?<\/h2>\n<p>Unizon anser: Utredarnas bed\u00f6mning av varf\u00f6r v\u00e5rdnadstvisterna \u00f6kar \u00e4r ett mer j\u00e4mst\u00e4llt f\u00f6r\u00e4ldraskap och en h\u00f6gre konfliktben\u00e4genhet. Bland annat lyfter de fram att 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform genom att ha ett \u00f6kat fokus p\u00e5 risken att barn far illa genom att bed\u00f6mning s\u00e4rskilt ska ta h\u00e4nsyn till risken att barnet eller n\u00e5gon annan i familjen riskeras uts\u00e4ttas f\u00f6r \u00f6vergrepp, kan ha bidragit till att fler f\u00f6r\u00e4ldrar ans\u00f6kt om ensam v\u00e5rdnad med h\u00e4nvisning till v\u00e5ld. Det finns en uppfattning bland advokater, domare, familjer\u00e4ttsekreterare att &#8221;p\u00e5st\u00e5ende om v\u00e5ld&#8221; har blivit vanligare i v\u00e5rdnadsm\u00e5l enligt utredningen. Unizon anser att slutsatsen om att p\u00e5st\u00e5ende om v\u00e5ld och att f\u00f6r\u00e4ldrar sp\u00e4der p\u00e5 och konstruerar konflikter inte kan styrkas med befintlig forskning p\u00e5 omr\u00e5det utan \u00e4r l\u00f6sryckt taget tyckande fr\u00e5n personer utredarna har talat med.<\/p>\n<p>V\u00e5r erfarenhet \u00e4r att av de kvinnor som v\u00e5ra medlemsjourer snarare underdriver v\u00e5ldet och att de allra flesta kvinnor s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt f\u00f6rs\u00f6ker undvika r\u00e4ttsliga tvister d\u00e5 detta kan f\u00f6rv\u00e4rra situationen och inneb\u00e4ra ytterligare v\u00e5ld. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r de inser att det inte finns n\u00e5gon annan m\u00f6jlig v\u00e4g att skydda sina barn som de k\u00e4nner sig manade att g\u00e5 till domstol. M\u00e5nga g\u00e5nger uppmanade av till exempel socialtj\u00e4nsten som ofta st\u00e5r handfallna n\u00e4r det g\u00e4ller att skydda barnen fr\u00e5n den v\u00e5rdnadshavare som \u00e4r v\u00e5ldsut\u00f6vare.<\/p>\n\t<h2>6.7.5 En \u00f6kad konfliktniv\u00e5 och konfliktben\u00e4genhet<\/h2>\n<p>Utredarna resonerar som s\u00e5 att en h\u00f6g konfliktniv\u00e5 mellan f\u00f6r\u00e4ldrar kan leda till att en f\u00f6r\u00e4lder inte ser n\u00e5gon annan utv\u00e4g \u00e4n att inleda en process i domstol. Vad som menas med h\u00f6g konfliktniv\u00e5 l\u00e4mnas osagt. Vidare skriver de att en stor del av de akt\u00f6rer som de talat med uppger att det finns en st\u00f6rre misst\u00e4nksamhet mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och att det \u00e4r vanligt att f\u00f6r\u00e4ldrar riktar anklagelser mot varandra eller anm\u00e4ler varandra till olika myndigheter samt att det ocks\u00e5 funnits en bred enighet om att det blivit vanligare att en f\u00f6r\u00e4lder, vanligtvis mamma och barn har skyddade personuppgifter. I och med detta kan slutsatsen dras att det med all sannolikhet har f\u00f6rekommit v\u00e5ld eftersom skyddade personuppgifter inte \u00e4r n\u00e5got som erh\u00e5lls utan grund (se \u00e4ven avsnitt 14.5.3 sidan 7). \u00c4ven att det finns en h\u00f6gre ben\u00e4genhet att g\u00f6ra orosanm\u00e4lan r\u00f6rande sitt barn kan ses i ljuset av att det i samh\u00e4llet i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning uppmuntras att anm\u00e4la oro kring barn generellt samt en \u00f6kad kunskap om vad v\u00e5ld \u00e4r och hur det p\u00e5verkar barn. Att en v\u00e5rdnadshavare tar hj\u00e4lp av staten f\u00f6r att skydda sitt barn fr\u00e5n att uppleva v\u00e5ld kan knappast anses vara n\u00e5got som b\u00f6r st\u00e4vjas, snarare uppmuntras om Sverige som stat ska f\u00f6lja barnkonventionens artikel 19 skydda barnet mot alla former av v\u00e5ld och \u00f6vergrepp.<\/p>\n\t<h2>8.4.1 Betydelsen av f\u00f6r\u00e4ldrarnas f\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta i fr\u00e5ga om barnet b\u00f6r inte lyftas fram i lagtext<\/h2>\n<p>Unizon anser: Utredarna menar ocks\u00e5 att best\u00e4mmelsen om f\u00f6r\u00e4ldrars samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga ger en \u00f6kad konfliktben\u00e4genhet och motverkar samf\u00f6rst\u00e5ndl\u00f6sningar. Vidare p\u00e5st\u00e5s det att en del f\u00f6r\u00e4ldrar sp\u00e4der p\u00e5 och i vissa fall konstruerar konflikter med h\u00e4nvisning till samarbetssv\u00e5righeter. Utredningen lyfter sedan fram att det framkommit att det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r domstolen eller socialn\u00e4mnden att f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar att komma \u00f6verens n\u00e4r en f\u00f6r\u00e4lder som vill ha ensam v\u00e5rdnad grundar detta helt eller delvis p\u00e5 uppgivna samarbetssv\u00e5righeter och att detta g\u00e5r ut \u00f6ver barnet men ocks\u00e5 \u00f6ver den f\u00f6r\u00e4lder som uts\u00e4tts f\u00f6r en samarbetsovillig f\u00f6r\u00e4lder. Inte heller i denna diskussion problematiseras att det m\u00e5nga g\u00e5nger handlar om fall d\u00e4r den ena parten utsatt den andra och\/eller barnet f\u00f6r v\u00e5ld eller kr\u00e4nkningar och d\u00e4r det inte finns n\u00e5got annat utrymme \u00e4n att ans\u00f6ka om ensam v\u00e5rdnad f\u00f6r att barnet ska f\u00e5 trygghet och lugn. Utredarna belyser ocks\u00e5 att det kan finnas risk f\u00f6r att den f\u00f6r\u00e4lder som \u00e4r orolig och tvivlar p\u00e5 att den andra f\u00f6r\u00e4lderns f\u00f6rm\u00e5ga att tillgodose barnets behov och som f\u00e5r ensam v\u00e5rdnad kan f\u00f6rs\u00f6ka &#8221;sk\u00e4rma&#8221; barnet fr\u00e5n den andra f\u00f6r\u00e4ldern. Detta resonemang saknar grund och h\u00e4nvisning till adekvata underlag om att detta \u00e4r n\u00e5got vanligt f\u00f6rekommande fenomen utan k\u00e4nns som ett l\u00f6sryckt argument som f\u00f6rst\u00e4rker myten att mammor vill undanh\u00e5lla barnen fr\u00e5n pappor utan anledning.<\/p>\n\t<h2>8.4.2 R\u00e4tten f\u00e5r besluta om gemensam v\u00e5rdnad \u00e4ven om b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna mots\u00e4tter sig den v\u00e5rdnadsformen.<br \/>\nUnizon anser:<\/h2>\n<p>Unizon mots\u00e4tter sig detta f\u00f6rslag. Det finns ingenting i detta f\u00f6rslag som kan vara till barnets b\u00e4sta. Om tv\u00e5 parter har en s\u00e5dan djup och l\u00e5ngvarig konflikt att ingen av dem p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kan t\u00e4nka sig att samverka runt barnet finns det inget som talar f\u00f6r att denna konflikt skulle l\u00f6sas med hj\u00e4lp av att domstolen tvingar f\u00f6r\u00e4ldrarna till gemensam v\u00e5rdnad. Detta riskerar d\u00e4remot att s\u00e4tta barnet i mitten av en sv\u00e5r och l\u00e5ngvarig konflikt. D\u00e4rtill ocks\u00e5 riskera att barnet kan komma att uppleva v\u00e5ld.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>9.5.3 Det inf\u00f6rs ett krav p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrar som huvudregel ska ha deltagit i informationssamtal innan de i domstol framst\u00e4ller ett tvistigt yrkande om v\u00e5rdnad, boende eller umg\u00e4nge.<\/h2>\n<h2><\/h2>\n<h2><\/h2>\n<h2>9.5.8 Om en f\u00f6r\u00e4lder beg\u00e4r informationssamtal, ska socialn\u00e4mnden kalla f\u00f6r\u00e4ldrarna till samtal. Informationssamtalen ska h\u00e5llas s\u00e5 snart som m\u00f6jligt och senast inom fyra veckor fr\u00e5n att samtal beg\u00e4rts. Om det finns s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00e5r samtalet h\u00e5llas senare. I f\u00f6rsta hand ska f\u00f6r\u00e4ldrarna delta samtidigt i informationssamtal. Enskilda samtal ska dock h\u00e5llas, om n\u00e5gon av f\u00f6r\u00e4ldrarna beg\u00e4r det. Socialn\u00e4mnden ska utf\u00e4rda ett samtalsintyg till en f\u00f6r\u00e4lder som deltagit i informationssamtal. Ett samtalsintyg \u00e4r giltigt i ett \u00e5r. Informationssamtalen ska vara avgiftsfria.<\/h2>\n\t<p>Unizon anser: Samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sningar och samarbetssamtal \u00e4r sj\u00e4lvfallet n\u00e5got \u00f6nskv\u00e4rt n\u00e4r det handlar om f\u00f6r\u00e4ldrars konflikter vid ett uppbrott. Det \u00e4r positivt att samh\u00e4llet erbjuder detta men n\u00e4r det handlar om de fall d\u00e4r uppbrottet f\u00f6reg\u00e5tts av v\u00e5ld, hot om v\u00e5ld eller \u00f6vergrepp visar studier att samarbetssamtal varken fyller n\u00e5gon funktion eller \u00e4r helt och h\u00e5llet ol\u00e4mpliga. (Socialstyrelsen, 2003)<\/p>\n<p>Unizon mots\u00e4tter sig ett krav p\u00e5 obligatoriska informationssamtal innan det i domstol kan framst\u00e4llas ett yrkande om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge med h\u00e4nvisning till att utredningen utredarna fokuserar starkt p\u00e5 att det \u00e4r av yttersta vikt att b\u00e4gge f\u00f6r\u00e4ldrarna deltar samtidigt p\u00e5 ett s\u00e5dant informationssamtal.\u00a0 Endast i undantagsfall ska detta samtal \u00e4ga rum enskilt. F\u00f6reslaget inneb\u00e4r att socialn\u00e4mnden ska f\u00e5 i uppdrag att \u00f6vertala den f\u00f6r\u00e4lder som inte vill delta gemensamt i ett s\u00e5dant samtal. Vi anser att det finns h\u00f6g risk i ett s\u00e5dant f\u00f6rfarande att v\u00e5ldsutsatta kvinnor kommer tvingas delta i samtal med den person som utsatt dem f\u00f6r v\u00e5ld. Det kan ocks\u00e5 leda till att v\u00e5ldsutsatta personer avst\u00e5r fr\u00e5n att v\u00e4cka tvist g\u00e4llande fr\u00e5gor r\u00f6rande boende, umg\u00e4nge och v\u00e5rdnad p\u00e5 grund av r\u00e4dsla. N\u00e5got som f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r de barn som upplever eller lever med v\u00e5ld, d\u00e4r umg\u00e4nget och v\u00e5rdnaden \u00e4r i behov av att regleras f\u00f6r barnets skydd. F\u00f6rfarandet med informationssamtal kommer ocks\u00e5 leda till att det kommer att ta \u00e4nnu l\u00e4ngre tid \u00e4n idag f\u00f6r att f\u00e5 sin sak pr\u00f6vad i domstol vilket g\u00f6r att m\u00e5nga barn kommer tvingas leva l\u00e4ngre i en p\u00e5g\u00e5ende konflikt. \u00a0Unizon anser dessutom att utredarna l\u00e4gger orimligt stor tilltro till att ett s\u00e5dant samtal skulle ha n\u00e5gon inverkan p\u00e5 att v\u00e5rdnadshavare inte skulle v\u00e4cka tvist om det kommit till s\u00e5dant l\u00e4ge att en eller b\u00e4gge parter k\u00e4nner att den enda v\u00e4gen att f\u00e5 en l\u00f6sning \u00e4r genom ett domslut. Det finns redan i dag goda m\u00f6jligheter att f\u00e5 st\u00f6d i fr\u00e5gor g\u00e4llande s\u00e5dant innan tvist via socialtj\u00e4nsten eller familjer\u00e4tten. Dessutom finns det idag l\u00e4ttillg\u00e4nglig och adekvat information om fr\u00e5gor g\u00e4llande tvister, exempelvis via internet. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r oss oklart vilket syfte s\u00e5dana samtal skulle ha. Unizon f\u00f6resl\u00e5r ist\u00e4llet obligatoriska ansvarssamtal f\u00f6r v\u00e5ldut\u00f6vare. Beteendef\u00f6r\u00e4ndrande insatser m\u00e5ste riktas mot v\u00e5ldsut\u00f6vare. Dessa insatser ska vara kopplade till alla fr\u00e5gor som r\u00f6r v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge. Kan man lagstifta om informationssamtal finns det inget som hindrar att man skulle kunna ha tvingande ansvarssamtal f\u00f6r v\u00e5ldsut\u00f6vare. Utredningen f\u00f6respr\u00e5kar \u00e4ven medling. Det kan naturligtvis vara en framkomlig v\u00e4g i tvister d\u00e4r v\u00e5ld inte f\u00f6rekommit men m\u00e5ste vara uteslutet n\u00e4r det handlar om v\u00e5ld. Det g\u00e5r inte att medla bort m\u00e4ns v\u00e5ld.<\/p>\n\t<h2><\/h2>\n<h2>11.8.6 Barnet b\u00f6r inte f\u00e5 taler\u00e4tt. Det b\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande inte inf\u00f6ras en m\u00f6jlighet f\u00f6r domstolen att utse ett juridiskt bitr\u00e4de f\u00f6r barnet i m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge.<\/h2>\n<p>Unizon anser: Barn b\u00f6r f\u00e5 sina r\u00e4ttigheter tillgodosedda genom att f\u00e5 en s\u00e4rskild f\u00f6retr\u00e4dare utsedd, \u00e4ven vid v\u00e5rdnadstvister. Unizon inst\u00e4mmer i det s\u00e4rskilda yttrande som l\u00e4mnats till bet\u00e4nkandet av Barnombudsmannen, att barns r\u00e4tt till att komma till tals inte till\u00e4mpas i tillr\u00e4ckligt h\u00f6g grad i praktiken idag och detta faktum m\u00e5ste samh\u00e4llet komma till r\u00e4tta med omedelbart. V\u00e5ra medlemsjourer vittnar om barn som mot sin vilja, trots att de bor p\u00e5 skyddat boende p\u00e5 grund av v\u00e5ld tvingas till umg\u00e4nge med en v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00f6r\u00e4lder och barn. Barn som ber\u00e4ttar om sina upplevelser till socialsekreterare men som trots detta inte k\u00e4nner sig h\u00f6rda n\u00e4r beslut om barnet v\u00e4l tas. V\u00e5r erfarenhet \u00e4r att barn, \u00e4ven sm\u00e5 barn vill och kan ber\u00e4tta. Att samh\u00e4llet inte lyssnar \u00e4r oacceptabelt.<\/p>\n<h2><\/h2>\n<h2>12.5.1 Riskbed\u00f6mningar \u00e4r ett utvecklingsomr\u00e5de<\/h2>\n<p>Unizon anser: Bet\u00e4nkandet ber\u00f6r problemet med att inte adekvata och underbyggda riskbed\u00f6mningar g\u00f6rs \u00f6vergripande och konstaterar att detta \u00e4r ett utvecklingsomr\u00e5de. I samband med detta uttrycker sig utredarna ocks\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r &#8221;Ett barn har absolut r\u00e4tt att inte bli utsatt f\u00f6r v\u00e5ld, \u00f6vergrepp eller annan kr\u00e4nkande behandling. Socialn\u00e4mnden och domstolen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r alltid uppm\u00e4rksamma och pr\u00f6va en uppgift om n\u00e5got s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llande. Som 2002 \u00e5rs v\u00e5rdnadskommitt\u00e9 konstaterade kan man inte blunda f\u00f6r att det f\u00f6rekommer att osanna uppgifter om \u00f6vergrepp tas till av en f\u00f6r\u00e4lder f\u00f6r att smutskasta den andra f\u00f6r\u00e4ldern och f\u00f6r att sj\u00e4lv vinna f\u00f6rdelar i en process.&#8221; (se sid 345). \u00c5terigen p\u00e5visar utredarna den okunskap de har runt \u00e4mnet och \u00e5terigen bidrar de till den mytbildning som finns g\u00e4llande mammor och barn i v\u00e5rdnadstvister. Unizon har l\u00e4nge betonat vikten av att gedigna och evidensbaserade riskbed\u00f6mningar sker n\u00e4r det g\u00e4ller barn som upplevt pappas v\u00e5ld mot mamma. Som tidigare beskrivits s\u00e5 m\u00f6ter vi dagligen konsekvenserna av att bed\u00f6mningar g\u00e4llande risker f\u00f6r barnet brister<\/p>\n\t<p>Unizon anser att det skyndsamt m\u00e5ste tas fram riskbed\u00f6mningsinstrument som \u00e4r enhetliga och som l\u00e4gger fokus p\u00e5 barnets situation, liknande exempelvis FREDA som implementerats i Socialtj\u00e4nsten. Att riskbed\u00f6mningarna g\u00e4llande barn b\u00e5de sker godtyckligt, \u00e4r av varierande kvalitet och m\u00e5nga g\u00e5nger utan barnets delaktighet \u00e4r inte acceptabelt.<\/p>\n<p>Unizon anser ocks\u00e5 att det skulle underl\u00e4tta f\u00f6r gruppen barn som upplevt v\u00e5ld om den tidsbegr\u00e4nsningen p\u00e5 ett \u00e5r f\u00f6r umg\u00e4ngesst\u00f6d som r\u00e4tten kan utse vid umg\u00e4nge d\u00e4r det finns risk, tas bort. I de fall d\u00e5 det anses vara barnets b\u00e4sta att ha fortsatt umg\u00e4nge med en v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00f6r\u00e4lder ska detta umg\u00e4nge sj\u00e4lvfallet ske under s\u00e4kra former och inte styras av tidsbegr\u00e4nsningar.<\/p>\n<h2><\/h2>\n<h2>13.8.4 \u00a0N\u00e4r det \u00e4r aktuellt med en v\u00e5rdnads\u00f6verflyttning p\u00e5 grund av allvarligt v\u00e5ld i familjen b\u00f6r domstolen, i avvaktan p\u00e5 en s\u00e4rskilt f\u00f6rordnad v\u00e5rdnadhavare utses, tillf\u00e4lligt kunna flytta \u00f6ver v\u00e5rdnaden om barnet till n\u00e5gon annan person.<\/h2>\n<p>Unizon anser: Utredarna menar att det inte alltid b\u00f6r vara en obligatorisk v\u00e5rdnads\u00f6verflyttning n\u00e4r en v\u00e5rdnadshavare d\u00f6dar den andre utan att v\u00e5rdnaden b\u00f6r kvarst\u00e5 i de fall n\u00e4r barnet har en stark anknytning till den f\u00f6r\u00e4ldern som d\u00f6dat den andre.<\/p>\n\t<p>Till skillnad fr\u00e5n utredarna anser Unizon att detta g\u00e5r stick i st\u00e4v med ett barnperspektiv och riskerar att uts\u00e4tta barnet f\u00f6r fortsatt v\u00e5ld. I majoriteten av de fall d\u00e4r den ena v\u00e5rdnadshavaren d\u00f6dar den andra har detta f\u00f6reg\u00e5tts av v\u00e5ld under l\u00e5ng tid. Sannolikheten att barnet under l\u00e5ng tid upplevt den ena f\u00f6r\u00e4lderns v\u00e5ld mot den andra \u00e4r d\u00e4rmed stor. F\u00f6rutom det trauma och den katastrof som det inneb\u00e4r att mista sin f\u00f6r\u00e4lder genom d\u00f6dligt v\u00e5ld s\u00e5 b\u00e4r sannolikt barnet p\u00e5 upprepade trauman och d\u00e4rtill kan \u00e4ven bed\u00f6mningen g\u00e4llande anknytning vara sv\u00e5r att g\u00f6ra. Unizon anser att de enda fall d\u00e5 obligatorisk v\u00e5rdnads\u00f6verflyttning vid d\u00f6dligt v\u00e5ld inte ska ske med rutinm\u00e4ssigt \u00e4r de fall d\u00e5 den person som d\u00f6dat den andra utsatts f\u00f6r systematiskt v\u00e5ld av denne innan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>14.5.3 Vilka problem anser akt\u00f6rerna att det finns n\u00e4r det g\u00e4ller skyddade personuppgifter?<\/h2>\n<p>Unizon anser: Utredarna uppger att de flesta &#8221;akt\u00f6rer&#8221; som de inh\u00e4mtat synpunkter ifr\u00e5n uppger att det \u00e4r vanligt eller t.o.m. mycket vanligt i familjem\u00e5l att barnet eller n\u00e5gon av f\u00f6r\u00e4ldrarna har skyddade personuppgifter. Dessa akt\u00f6rer har ocks\u00e5 sagt att det \u00e4r f\u00f6r enkelt att f\u00e5 och beh\u00e5lla skyddade personuppgifter och att detta utg\u00f6r ett problem. (se sid 398). De har uppgett att de misst\u00e4nker att det f\u00f6rekommer att en f\u00f6r\u00e4lder missbrukar systemet f\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rdelar i en kommande domstolsprocess. Utredarna h\u00e4nvisar sedan till dessa akt\u00f6rer genomg\u00e5ende i texten g\u00e4llande skyddade personuppgifter \u00a0(se sid 398 &#8211; 407).<\/p>\n\t<p>Unizon menar att det i en statlig utredning vars uppdrag inte har varit att analysera till\u00e4mpningen av skyddade personuppgifter, vilket utredarna sj\u00e4lva lyfter fram, \u00e4r ytterst problematiskt och till och med h\u00e4pnadsv\u00e4ckande att slutsatser dras med h\u00e4nvisning till att de flesta akt\u00f6rer menar att skyddade personuppgifter \u00e4r f\u00f6r l\u00e4tta att f\u00e5 samt att det finns misstankar om att f\u00f6r\u00e4ldrar missbrukar detta f\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rdelar i v\u00e5rdnadstvister. Sk\u00e4ligt vore d\u00e5 att utredarna g\u00f6r korrekta h\u00e4nvisningar till vilka akt\u00f6rer som uppgivit detta d\u00e5 det enligt b\u00e5de praxis och forskning inte finns underlag som st\u00f6djer en s\u00e5dan tes. Dessutom s\u00e5 uppger utredarna i tidigare kapitel d\u00e4r de g\u00e5tt igenom v\u00e5rdnadsm\u00e5l att det endast i fem procent av de fall de granskat hade f\u00f6rekommit att en v\u00e5rdnadshavare hade skyddade personuppgifter vilket p\u00e5 inget vis underst\u00f6djer den tes som de i efterkommande kapitel h\u00e4nvisar till. Unizon anser att detta \u00e4r ett osakligt och grovt \u00f6vertramp av utredarna. Bland v\u00e5ra medlemsjourer vittnas om en helt annan verklighet f\u00f6r de kvinnor och barn som de m\u00f6ter i sina verksamheter. B\u00e5de att erh\u00e5lla och att leva med skyddade personuppgifter \u00e4r sv\u00e5rt. F\u00f6r att skatteverket ska godk\u00e4nna en s\u00e5dan ans\u00f6kan beh\u00f6vs vanligtvis intyg fr\u00e5n socialtj\u00e4nst eller annan myndighetsinstans eller kopia p\u00e5 eventuell polisanm\u00e4lan. Det \u00e4r praktiskt taget om\u00f6jligt att p\u00e5 eget bev\u00e5g ans\u00f6ka och f\u00e5 skyddade personuppgifter. Att leva med s\u00e5dana inneb\u00e4r dessutom en stor begr\u00e4nsning p\u00e5 personens livsutrymme. Att teckna telefonabonnemang, g\u00f6ra ink\u00f6p via internet, ta l\u00e5n, best\u00e4lla id &#8211; kort m.m. \u00e4r n\u00e5got som f\u00f6rsv\u00e5ras med skyddade personuppgifter. Med andra ord \u00e4r det orimligt att dra slutsatser att detta \u00e4r n\u00e5got som anv\u00e4nds l\u00e4ttvindigt av f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6r att f\u00e5 f\u00f6rdelar i en v\u00e5rdnadstvist. Tv\u00e4rtom \u00e4r det personer som i m\u00e5nga fall fruktar f\u00f6r sina liv d\u00e5 de upplevt v\u00e5ld och\/eller hot om v\u00e5ld som en sista utv\u00e4g ans\u00f6ker om skyddade personuppgifter och tvingas leva med dem.<\/p>\n\t<h2>15.3.3 Det ska tydligg\u00f6ras att ett interimistiskt beslut om v\u00e5rdnad endast ska meddelas i undantagsfall. F\u00f6r att domstolen ska meddela ett s\u00e5dant beslut ska det kr\u00e4vas s\u00e4rskilda sk\u00e4l.<\/h2>\n<p>Unizon anser: Unizon mots\u00e4tter sig detta f\u00f6rslag med h\u00e4nvisning dels till att utredningen inte presenterar ett enda f\u00f6rslag i utredningen som kan underl\u00e4tta och hj\u00e4lpa det antal barn som tvingats fly fr\u00e5n en v\u00e5ldsam v\u00e5rdnadshavare\/pappa till exempelvis ett skyddat boende. F\u00f6r dessa barn kan den intermistiska v\u00e5rdnaden och umg\u00e4nge vara avg\u00f6rande f\u00f6r att barnet ska kunna leva fritt fr\u00e5n v\u00e5ld och fullf\u00f6lja skolg\u00e5ng, f\u00e5 tillg\u00e5ng till trygg barnomsorg samt f\u00e5 l\u00e4karv\u00e5rd, tandl\u00e4karv\u00e5rd meningsfull fritid och sina grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter tillgodosedda. F\u00f6r den m\u00e5lgrupp v\u00e5ra medlemsjourer m\u00f6ter \u00e4r den intermistiska v\u00e5rdnaden livsn\u00f6dv\u00e4ndig och barns r\u00e4tt till ett tryggt liv m\u00e5ste g\u00e5 f\u00f6re det faktum att det \u00e4r mycket ingripande f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4lder att f\u00f6rlora v\u00e5rdnaden om sitt barn som utredarna h\u00e4nvisar till att vara ett sk\u00e4l till att begr\u00e4nsa den intermistiska v\u00e5rdnaden. Vi anser att beslut om intermistisk v\u00e5rdnad b\u00f6r kunna fattas \u00e4nnu mer effektivt \u00e4n vad de g\u00f6r idag och att tiden mellan ett s\u00e5dant fattat beslut och en huvudf\u00f6rhandling varken kommer p\u00e5verka barn eller v\u00e5rdnadshavare s\u00e5 pass negativt att det kan st\u00e5 i relation till att barnet kan riskerar att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld eller uppleva v\u00e5ld.<\/p>\n<h3>Olga Persson, generalsekreterare Unizon<br \/>\nElin Holmgren, verksamhetsutvecklare kvinnofrid, Unizon<br \/>\nStockholm 170529<\/h3>\n\tReferenser<br \/>\nEkbrand, H. (2006). Separationer och m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor. G\u00f6teborg: G\u00f6teborgs\u00a0universitet, Sociologiska institutionen.<br \/>\nErikson, M (2012) Insatser f\u00f6r barn och f\u00f6r\u00e4ldrar i sammanst\u00e4llning- Barnets r\u00e4ttigheter i v\u00e5rdnadstvister. Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnhuset, 2012<br \/>\nEriksson, M. &amp; Dahlkild-\u00d6hman, G. (2008). Motstridiga f\u00f6rst\u00e5elser av risk och\u00a0riskbed\u00f6mningar i familjer\u00e4ttssammanhang, i Eriksson, M., Cater, \u00c5. K., Dahlkild-\u00d6hman<br \/>\nG., N\u00e4sman, E. (red.) Barns r\u00f6ster om v\u00e5ld &#8211; att tolka och f\u00f6rst\u00e5. Malm\u00f6: Gleerups,\u00a0Eriksson, M. &amp; N\u00e4sman, E. (2011). N\u00e4r barn som upplevt v\u00e5ld m\u00f6ter socialtj\u00e4nsten &#8211; om\u00a0barns perspektiv, delaktighet och giltigg\u00f6rande. Stockholm: Gothia.<br \/>\nRejmer, A\u00a0(2003), V\u00e5rdnadstvister : en r\u00e4ttssociologisk studie av tingsr\u00e4tts funktion vid handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadskonflikter med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n barnets b\u00e4sta\u00a0Lund Studies in Sociology of Law, Lund University, 16,: Department of Sociology, Lund University\u00a0Rejmer, A, Cederstr\u00f6m G (2012)<br \/>\nV\u00e5rdnadskonflikter &#8211; Handl\u00e4ggningsordningen\u00a0sammanst\u00e4llning &#8211; Barnets r\u00e4ttigheter i v\u00e5rdnadstvister. Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnhuset, 2012<br \/>\nR\u00f6b\u00e4ck, K (2012) Barns delaktighet i familjer\u00e4ttsliga processer i- Barnets r\u00e4ttigheter i v\u00e5rdnadstvister. Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnhuset, 2012<br \/>\nSocialstyrelsen (2003) V\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge Handbok &#8211; st\u00f6d f\u00f6r r\u00e4ttstill\u00e4mpning och handl\u00e4ggning inom socialtj\u00e4nstens familjer\u00e4tt. Stockholm: Socialstyrelsen<br \/>\nSocialstyrelsen (2011)Familjer\u00e4tten och barnet i v\u00e5rdnadstvister Uppf\u00f6ljning av hur 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform slagit igenom i socialtj\u00e4nstens arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.\n\t<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>________________________________________<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n\n\n\n<p>___________________________________________<\/p>\n\n\n\n\n\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Remissvar Se barnet! (SOU 2017:6) 31 MAJ 2017 Unizons remissvar p\u00e5 bet\u00e4nkandet Se barnet SOU 2017:6. Unizon kr\u00e4ver att regeringen omg\u00e5ende tills\u00e4tter en helt ny utredning som tar sin utg\u00e5ngspunkt i den befintliga kunskap som finns inom omr\u00e5det och f\u00f6ljer de direktiv som givits. Unizon \u00e4r en id\u00e9buren riksorganisation som samlar \u00f6ver 130 kvinnojourer, tjejjourer&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-491","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=491"}],"version-history":[{"count":13,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2353,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/491\/revisions\/2353"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}