![\"Barnrattsskydd-Agneta-Bravelius\"](\"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-content\/uploads\/sites\/11\/2018\/03\/Barnrattsskydd-Agneta-Bravelius.jpg\" "\\"Barnrattsskydd-Agneta-Bravelius\\"")
\n\tBRY, Barns r\u00e4ttsskydd som genom remiss har beretts tillf\u00e4lle att avge ett yttrande p\u00e5 ovan n\u00e4mnt bet\u00e4nkande vill f\u00f6ra fram f\u00f6ljande:<\/p>\n
Bet\u00e4nkandet ska utv\u00e4rdera om barnr\u00e4ttsperspektivet sedan 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform har st\u00e4rks i enlighet med lagstiftarens intentioner. Utredningens slutsats \u00e4r att barnr\u00e4ttsperspektivet har st\u00e4rkts genom att fler riskbed\u00f6mningar g\u00f6rs av socialn\u00e4mnderna och i domstolarna i m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge, genom att barn i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n tidigare f\u00e5r komma till tals i m\u00e5l om v\u00e5rdnad boende och umg\u00e4nge, att socialn\u00e4mnderna l\u00e4mnar fler f\u00f6rslag till beslut i v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan \u00e4n tidigare och att barnets b\u00e4sta har en framtr\u00e4dande roll vid bed\u00f6mningen i fr\u00e5gor om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge. Utredningens drar \u00e4ven slutsatsen att fler samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sningar under domstolsprocessen och handl\u00e4ggning enligt metoden Konflikt och f\u00f6rsoning st\u00e4rker barnr\u00e4ttsperspektivet.<\/p>\n
BRYs yttrande baseras p\u00e5 ett helhetsperspektiv utifr\u00e5n en bred helikopter-kompetens inneb\u00e4rande att undertecknarna har en h\u00f6gskoleutbildning i v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer (NCK, Uppsala Universitet), specialkompetens i Socialtj\u00e4nstlagens regelsystem, utredningsmetodik, medlingsutbildning (SFM; Svenskt forum f\u00f6r medling), n\u00e4mndemannautbildning (Attunda tingsr\u00e4tt), obest\u00e5ndsjuridik (SIO), sex \u00e5rs erfarenhet som lokalpolitiker samt \u00e4r grundare och ordf\u00f6rande i BRY, 15 \u00e5rs erfarenhet som rehabiliteringskonsult f\u00f6r vuxna och barn samt f\u00f6rfattare av boken ”N\u00e4r blodsbanden brister”, publicerad under pseudonym Hanna Svensson.<\/p>\n
BRY var i december kallad till Justitiedepartementet och representerades d\u00e5 av Carolin Robson. Inf\u00f6r fem domare av olika rang presenterade BRY hur ett flertal barn har upplevt socialn\u00e4mndernas och domstolarnas handl\u00e4ggning av deras m\u00e5l g\u00e4llande v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge. Dokumentation \u00f6verl\u00e4mnades till utredarna som st\u00f6d f\u00f6r att BRY anser att barnr\u00e4ttsperspektivet blivit s\u00e4mre sedan 2006 \u00e5rs regelreform, bl a tillsynsmyndigheten IVO nationella tillsynsrapport 2012-2013 (IVO 2014-2), en faktagranskning g\u00e4llande metoden Konflikt och f\u00f6rsoning som vissa domstolar och socialn\u00e4mnder utan vetenskaplig granskning och utan lagst\u00f6d implementerar samt en sammanst\u00e4llning av barns upplevelser av socialn\u00e4mndernas och domstolarnas handl\u00e4ggning av deras \u00e4renden. BRY erbj\u00f6d utredarna att ordna s\u00e5 att de fick tr\u00e4ffa barnen vars upplevelser de f\u00e5tt ta del av d\u00e5 dessa barn hunnit bli ton\u00e5ringar. Detta var n\u00e5got som utredarna s\u00e5g positivt p\u00e5 och skulle \u00e5terkomma till BRY om – det gjorde man aldrig. \u00a0BRY konstaterar att de synpunkter BRY l\u00e4mnat om hur barn har upplevt socialn\u00e4mndernas och domstolarnas handl\u00e4ggning av m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge saknas i utredningen, upplysningarna om tillsynsmyndighetens mycket allvarliga kritik mot socialn\u00e4mnderna liksom de brister BRY p\u00e5talade g\u00e4llande metoden Konflikt och f\u00f6rsoning.<\/p>\n
BRY st\u00e4ller sig inte bakom utredningens slutsats att barnr\u00e4ttsperspektivet har st\u00e4rkts sedan 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform. BRY anser att barnr\u00e4ttsperspektivet har avsev\u00e4rt f\u00f6rs\u00e4mrats sedan 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform. BRY anser att utsatta barn blivit \u00e4n mer utsatta p\u00e5 grund av att socialn\u00e4mnderna och domstolarna fortfarande inte vet hur man g\u00f6r strukturerade risk- och skyddsbed\u00f6mningar. BRY anser att bristf\u00e4lliga kunskaper om risker inneb\u00e4r att s\u00e5v\u00e4l socialn\u00e4mnderna som domstolarna saknar m\u00f6jlighet att avg\u00f6ra om ett barn \u00e4r i behov av skydd eller inte. BRY anser inte att utredningen har sett barnet med barnets \u00f6gon.<\/p>\n\t
BRY vill g\u00e4llande socialn\u00e4mndernas och domstolarnas skyldighet att g\u00f6ra riskbed\u00f6mningar s\u00e4rskilt \u00e5beropa det regeringens skrivit i prop 2009\/10:232, Strategi f\u00f6r att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter i Sverige:<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Socialn\u00e4mnden har \u00e4ven f\u00e5tt m\u00f6jlighet att v\u00e4cka talan om umg\u00e4nge i domstol, t ex om barnet riskerar att fara illa (6 kap 15a \u00a7 FB). M\u00f6jligheten kan utnyttjas t ex i fall d\u00e4r det visar sig att barnet m\u00e5r d\u00e5ligt av umg\u00e4nget eller p\u00e5 annat s\u00e4tt riskerar att fara illa om umg\u00e4nget forts\u00e4tter. Det kan t ex vara n\u00f6dv\u00e4ndigt att utesluta en f\u00f6r\u00e4lder som g\u00f6r sig skyldigt till \u00f6vergrepp mot n\u00e5gon i familjen fr\u00e5n umg\u00e4nge med barnet eller i vart fall begr\u00e4nsa umg\u00e4nget med honom eller henne.<\/p>\n
BRY anser taler\u00e4tten \u00e4r kopplad till riskbed\u00f6mning och att det i f\u00f6religgande utredning \u00e4r visat att socialn\u00e4mnderna saknar kunskap och kompetens att g\u00f6ra regelr\u00e4tta riskbed\u00f6mningar och att detta \u00e4r orsaken till varf\u00f6r socialn\u00e4mnderna i s\u00e5 liten utstr\u00e4ckning utnyttjar sin taler\u00e4tt. Detta leder till att barnr\u00e4ttsperspektivet minskar i socialn\u00e4mndernas handl\u00e4ggning av m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge.<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r att ge barnet f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utrycka sina \u00e5sikter kr\u00e4vs att finns kunskap om och utarbetade arbetss\u00e4tt f\u00f6r hur barnets \u00e5sikter p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt kan inh\u00e4mtas, utifr\u00e5n barnets \u00e5lder och mognad. Artikel 12 i Barnkonventionen inneh\u00e5ller inga specifika \u00e5ldersgr\u00e4nser. Begreppet mognad \u00e4r inte heller definierat. Det inneb\u00e4r att man i varje enskild \u00e4rende m\u00e5ste bed\u00f6ma barnets f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 det som han eller hon ska utrycka sin \u00e5sikt om och anpassa situationen och informationen utifr\u00e5n det. Barnkonventinens artikel 12 kr\u00e4ver inte bara att barnet fritt ska f\u00e5 uttrycka sina \u00e5sikter och ha m\u00f6jlighet att h\u00f6ras i domstolsf\u00f6rfarande, direkt, genom f\u00f6retr\u00e4dare eller genom l\u00e4mpligt organ, och i andra administrativa f\u00f6rfarande. \u00c5sikterna ska dessutom tillm\u00e4tas betydelse. Det inneb\u00e4r att man n\u00e4r barnet \u00e5sikter har inh\u00e4mtas, ska g\u00f6ra en bed\u00f6mning d\u00e4r barnets \u00e5sikter tillm\u00e4ts betydelse i f\u00f6rh\u00e5llande till barnets \u00e5lder och mognad.<\/p>\nBRY anser att barns \u00e5lder och mognad \u00e4r kopplad till riskbed\u00f6mning och n\u00e4r det kommer fram uppgifter om misstanke att ett barn upplevt v\u00e5ld i familjen\/hemmet inneb\u00e4r detta att b\u00e5de socialn\u00e4mnderna och domstolarna ska g\u00f6ra en regelr\u00e4tt risk- och hotbed\u00f6mning. Eftersom f\u00f6religgande utredning visar att socialn\u00e4mnderna och domstolarna saknar kunskap och kompetens i hur man g\u00f6r regelr\u00e4tta riskbed\u00f6mningar minskar barnr\u00e4ttsperspektivet s\u00e4rskilt f\u00f6r de yngre barnen. BRY st\u00e4ller sig bakom Barnombudsmannens s\u00e4rskilda yttrande.
\nBRY anser att i stort sett alla kapitel i f\u00f6religgande utredning b\u00f6r kopplas till socialn\u00e4mndernas och domstolarnas skyldighet att g\u00f6ra en bed\u00f6mning av risken f\u00f6r att barnets uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld, hot eller kr\u00e4nkningar eller att barnet p\u00e5 annat s\u00e4tt far illa.\n
<\/p>\n
<\/p>\nS13 Barns r\u00e4tt att komma till tals st\u00e4rks som ett led i lagstiftarens intention att bef\u00e4sta barnperspektivet. R\u00e4tten att komma till tals lyfts fram i Barnkonventionens 12 artikel, vilken diskuteras i Regerings prop Nya v\u00e5rdnadsregler 2005\/06:99. Att ha ett barnperspektiv vid beslutsfattande, skriver lagstiftaren, inneb\u00e4r att man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 barnet och ta reda p\u00e5 hur barnet uppfattar sin situation och eventuella f\u00f6r\u00e4ndringar – att se med barnets \u00f6gon.
\nBRY anser inte att f\u00f6religgande utredning har sett barnet med barnets \u00f6gon.\n
S17 Det finns erfarenheter av att barn som uttalat sig om sina f\u00f6r\u00e4ldrar i en utredning senare blivit utsatta f\u00f6r hot och p\u00e5tryckningar av en f\u00f6r\u00e4lder som k\u00e4nt sig utpekat eller anklagad. H\u00e4r kan det allts\u00e5 uppst\u00e5 ett dilemma. Hur kan en utredare redovisa samtalen utan att riskera att uts\u00e4tta barnet f\u00f6r p\u00e5tryckningar fr\u00e5n en kr\u00e4nkt f\u00f6r\u00e4lder och utan att svika barnets f\u00f6rtroende? Vi har \u00e4ven talat med familjer\u00e4ttssekreterare som tvekar inf\u00f6r att alltf\u00f6r tydligt \u00e5terge \u00f6nskem\u00e5l som uttryckts av barn.<\/p>\n
Barn har ber\u00e4ttat f\u00f6r BRY att de, efter att ha beskrivit sin r\u00e4dsla f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldern och sina upplevelser av v\u00e5ld f\u00f6r ”soc tanten”, blivit utsatta f\u00f6r hot och att de inte v\u00e5gar s\u00e4ga n\u00e5got mer. Barnen har varit arga \u00f6ver att ”soc tanten” skvallrat. Ett barn ber\u00e4ttar: Pappa blev arg n\u00e4r jag sa vad han gjort och soc sa mamma hade visat mig en porrfilm (flicka 7 \u00e5r)<\/p>\n\t
S18 F\u00f6r att f\u00e5 kunskap om barns erfarenheter av att komma till tals hos socialtj\u00e4nsten i \u00e4renden som r\u00f6r v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge har vi i fokusgruppen intervjuat Barnombudsmannen, R\u00e4dda Barnen, Barnens r\u00e4tt i samh\u00e4llet (BRIS) samt en forskare vi Uppsala universitet: Problemet \u00e4r inte att barn inte blir talade med eller inte f\u00e5r komma till tals, problemet \u00e4r att barnen upplever at de inte blivit lyssnade p\u00e5 (BRIS).<\/p>\n
Det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r utsatta barn att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och f\u00e5 sin vilja beaktad.<\/p>\n
Det framkom ocks\u00e5 en oro \u00f6ver att barn av olika anledningar ibland diskvalificeras som informant i utredningarna och att alltf\u00f6r mycket ansvar l\u00e4ggs p\u00e5 barnen i och med att socialtj\u00e4nsten inte tar ett barns uttalande om att han eller hon inte vill tr\u00e4ffa den ene f\u00f6r\u00e4ldern p\u00e5 tillr\u00e4ckligt stort allvar.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 situationer d\u00e4r barn diskvalificerats som informanter \u00e4r p\u00e5 grund av att barnet ansetts vara f\u00f6r allierat med f\u00f6r\u00e4lder A och distanserat fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4lder B och d\u00e4r barn till och med ansetts som manipulerade av f\u00f6r\u00e4lder A. Socialtj\u00e4nstens bed\u00f6mning har i de beskrivna \u00e4rendena ocks\u00e5 f\u00e4rgat domstolens beslut och d\u00e4rmed f\u00f6rst\u00e4rkt skadan f\u00f6r barnet i och med att det har lett till skarpa juridiska \u00e5tg\u00e4rder innan det tydligt klargjorts vad som \u00e4r orsaken till att barnet i fr\u00e5ga tyr sig mer till den ene f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4n till den andre.<\/p>\n
Barns starka avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n den ene f\u00f6r\u00e4ldern har i en del fall varit s\u00e5 provocerande f\u00f6r r\u00e4ttsv\u00e4sendet att man tagit till en juridisk \u00e5tg\u00e4rd i st\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 till botten med problemet till exempel genom att ge psykologiskt st\u00f6d till barn och f\u00f6r\u00e4ldrar (R\u00e4dda Barnen).<\/p>\n
H\u00e4r menar fokusgruppen att man beh\u00f6ver unders\u00f6ka hur pass vanligt f\u00f6rekommande det \u00e4r att barns uttalanden diskvalificeras av socialtj\u00e4nsten p\u00e5 grund av att man anser att barnet manipuleras och efterlyser en utredning p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n
Det barn ovan ber\u00e4ttat f\u00f6r R\u00e4dda Barnen och f\u00f6r BRIS st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med det barn ber\u00e4ttat f\u00f6r BRY. BRY konstaterar att f\u00f6religgande utredning inte bem\u00f6dat sig om att vare sig ta upp fr\u00e5gan. BRY v\u00e4ljer att h\u00e4r redovisa de barnutsagor som utredningen selekterat bort:<\/p>\n
”Ingen ville h\u00f6ra vad jag varit med om det var som de st\u00e4ngde av \u00f6ronen och l\u00e5tsades som jag inte hade n\u00e5gon r\u00f6st och att jag inte fanns (pojke 12 \u00e5r). N\u00e4r jag ber\u00e4ttade sa dom du ljuger f\u00f6r din pappa har inte alls slagit dig. Det k\u00e4ndes konstigt och som jag inte var v\u00e4rd n\u00e5gonting (pojke 10 \u00e5r). Jag sa jag d\u00f6r hellre \u00e4n \u00e5ker till pappa p\u00e5 torsdag men soc brydde sig inte (pojke 7 \u00e5r).”<\/p>\n\t
BRY avstyrker f\u00f6rslaget om obligatoriska informationssamtal och h\u00e4nvisar till att socialn\u00e4mnderna inte har kunskap och kompetens att g\u00f6ra regelr\u00e4tta riskbed\u00f6mningar. BRY ifr\u00e5gas\u00e4tter att barnr\u00e4ttsperspektivet blir st\u00e4rkt av informationssamtal n\u00e4r socialn\u00e4mnden klarar av att g\u00f6ra regelr\u00e4tta riskbed\u00f6mningar.<\/p>\n\t
Kapitlet pr\u00e4glas av ett selektivt bortval av fakta som inte st\u00f6djer den egna uppfattningen och ett selektivt bortval av domar d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar under domstolsprocessen p\u00e5tvingats en samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning. Kapitlet pr\u00e4glas av uttryck f\u00f6r allm\u00e4nna tyckanden som bed\u00f6mning, uppfattning, intryck, kan antas i st\u00e4llet f\u00f6r fakta.<\/p>\n
<\/p>\n
BRY anser det \u00e4r en brist att Prop 2009\/10:232 ”Strategi f\u00f6r att st\u00e4rka barnets r\u00e4ttigheter i Sverige” saknas i listan utredningen redovisat som underlag f\u00f6r sin analys.<\/p>\n
Det \u00e4r en brist att utredningen inte visar att det under rubrik Sammanfattning i Bet 2005\/06:99 st\u00e5r: N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5ld eller \u00f6vergrepp inom familjen, vilket naturligtvis regelm\u00e4ssigt leder till samarbetssv\u00e5righeter, \u00e4r v\u00e5r grundl\u00e4ggande inst\u00e4llning att v\u00e5ld och \u00f6vergrepp i hemmet alltid inneb\u00e4r en mycket allvarlig risk f\u00f6r barnets fysiska och psykiska h\u00e4lsa.<\/p>\n
Det g\u00e4ller inte bara om \u00f6vergreppet har riktats mot barnet utan \u00e4ven om det riktats mot ett syskon eller mot den andra f\u00f6r\u00e4ldern. Kanske \u00e4n mer viktigt \u00e4r att barnets grundl\u00e4ggande trygghet rycks undan om en f\u00f6r\u00e4lder, allts\u00e5 en person som per definition och i barnets \u00f6gon \u00e4r barnets fr\u00e4msta trygghetsgivare, g\u00f6r sig skyldig till n\u00e5got som i st\u00e4llet f\u00f6r trygghet utg\u00f6r en of\u00f6rklarlig fara eller hot. Det har d\u00e5 ingen betydelse om det \u00e4r barnet sj\u00e4lvt eller n\u00e5gon annan familjemedlem som drabbas. Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att gemensam v\u00e5rdnad inte skall komma ifr\u00e5ga, om en f\u00f6r\u00e4lder uts\u00e4tter en familjemedlem f\u00f6r v\u00e5ld eller annan kr\u00e4nkande behandling.<\/p>\n
Vidare st\u00e5r i prop 2009\/10:232: Det har framh\u00e5llits att s\u00e5v\u00e4l domstolar som socialn\u00e4mnder m\u00e5nga g\u00e5nger till\u00e4mpar best\u00e4mmelsen i 6 kap 2 a\u00a7 FB p\u00e5 det s\u00e4ttet att barnets behov av en n\u00e4ra och god kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna v\u00e4ger \u00f6ver risken f\u00f6r att barnet far illa. V\u00e5ra unders\u00f6kningar tyder ocks\u00e5 p\u00e5 detta.<\/p>\n
Enligt v\u00e5r mening m\u00e5ste en grundl\u00e4ggande utg\u00e5ngspunkt vara att alla barn under alla omst\u00e4ndigheter har en absolut r\u00e4tt att aldrig n\u00e5gonsin beh\u00f6va bli utsatta f\u00f6r v\u00e5ld, \u00f6vergrepp eller annan kr\u00e4nkande behandling av en f\u00f6r\u00e4lder.<\/p>\n
BRY anser det regeringen skrivit ovan \u00e4r av avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma barnets b\u00e4sta, barns behov, barnets perspektiv och barnr\u00e4ttsperspektivet. Det \u00e4r en brist att utredningen inte beaktat det regeringen ovan anf\u00f6rt i prop 2009\/10:232.<\/p>\n\t
Det \u00e4r en brist att utredningen inte redovisar att det i SOU 2005:43 V\u00e5rdnad – Boende – Umg\u00e4nge. \u00a0Barnets b\u00e4sta, f\u00f6r\u00e4ldrars ansvar st\u00e5r om risken att barnet far illa och definitionerna av olika typer av v\u00e5ld (kapitel 5, s531).<\/p>\n
S531 psykiskt v\u00e5ld betyder att ett barn systematiskt, oftast under l\u00e5ng tid uts\u00e4tts f\u00f6r nedv\u00e4rderande omd\u00f6men, nedbrytande behandling eller avsiktligt k\u00e4nslom\u00e4ssigt lidande. \u00c4ven en enstaka allvarlig f\u00f6reteelse kan inneb\u00e4ra att ett barn riskerar att fara illa. Att ett barn tvingas bevittna (se eller h\u00f6ra) v\u00e5ld i sin n\u00e4rmilj\u00f6 eller leva i en milj\u00f6 d\u00e4r v\u00e5ld och hot f\u00f6rekommer ofta kan ocks\u00e5 g\u00f6ra att ett bart far psykiskt illa.<\/p>\n
Sexuella \u00f6vergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som p\u00e5tvingas ett barn av en annan person. Sexuella \u00f6vergrepp inneb\u00e4r att personen utnyttjar barnets beroendest\u00e4llning, att handlingen utg\u00e5r fr\u00e5n den personens behov, att handlingen kr\u00e4nker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller \u00e4r en handling som barnet inte kan f\u00f6rst\u00e5, inte \u00e4r moget f\u00f6r eller inte kan ge informerat samtycke till.<\/p>\n
Kr\u00e4nkning inneb\u00e4r att barnets psykiska h\u00e4lsa skada eller \u00e4ventyras, oftast under l\u00e5ng tid, genom att en person i ord eller handling behandlar barnet p\u00e5 ett nedl\u00e5tande s\u00e4tt eller andriper barnets personlighet. Att uts\u00e4tta ett barn f\u00f6r fysiskt eller psykiskt v\u00e5ld eller sexuella \u00f6vergrepp \u00e4r alltid kr\u00e4nkande.<\/p>\n
Fysisk f\u00f6rsummelse inneb\u00e4r att barnets v\u00e5rdnadshavare, oftast under l\u00e5ng tid, skadar eller \u00e4ventyrar ett barns fysiska h\u00e4lsa eller utveckling genom att underl\u00e5ta att ge barnet god fysisk omsorg. Psykisk f\u00f6rsummelse \u00e4r n\u00e4r barnets psykiska h\u00e4lsa skadas eller \u00e4ventyras, oftast under l\u00e5ng tid, genom att ett barns grundl\u00e4ggande behov av t ex uppm\u00e4rksamhet, tillh\u00f6righet, fostran, v\u00e4gledning, stimulans och utveckling inte tillgodoses (SOU 2001:72 s115 f, prop 2002\/03:53 s 47 f, bet SoU15, rskr 225).<\/p>\n\t
BRY anser det \u00e4r en brist att SOU 2005:43 Domstolars och socialn\u00e4mnders beslutsunderlag \u00a0saknas i listan utredningen redovisat som underlag f\u00f6r sin analys. I denna st\u00e5r ”Om domstolen finner det erforderligt att anlita sakkunnig f\u00f6r att pr\u00f6va en fr\u00e5ga, vars bed\u00f6mande kr\u00e4ver s\u00e4rskild fackkunskap, f\u00e5r domstolen inh\u00e4mta yttrande \u00f6ver fr\u00e5gan fr\u00e5n myndighet eller tj\u00e4nsteman eller annan som \u00e4r satt att tillhandag\u00e5 med yttrande i \u00e4mnet eller uppdra \u00e5t en eller flera f\u00f6r redbarhet och f\u00f6r skicklighet i \u00e4mnet k\u00e4nda personer att avge yttrande. En sakkunnig som avgivit skriftligt utl\u00e5tande skall ocks\u00e5 h\u00f6ras muntligen, om part yrkar det eller domstolen annars finner det erforderligt”.\u00a0<\/em>(40 kap 1 och 8 \u00a7\u00a7 RB). Best\u00e4mmelserna inneb\u00e4r att domstolen i ett m\u00e5l om v\u00e5rdnad boende eller umg\u00e4nge har m\u00f6jlighet att h\u00f6ra t ex barnpsykiatrisk expertis eller inh\u00e4mta skriftlig utl\u00e5tande fr\u00e5n s\u00e5dan expertis (s578)<\/p>\n BRY anser att det skulle st\u00e4rka barnr\u00e4ttsperspektivet om domstolarna i alla m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende eller umg\u00e4nge d\u00e4r det finns uppgifter om att ett barn utsatts f\u00f6r eller upplevt v\u00e5ld i hemmet\/familjen ska h\u00f6ra barnpsykiatrisk expertis eller inh\u00e4mta skriftlig utl\u00e5tande fr\u00e5n s\u00e5dan expertis.<\/p>\n BRY anser det en brist att Socialstyrelsens rapport 2005-131-9 N\u00e4r mamma blir slagen. Att hj\u00e4lpa barn som levt med v\u00e5ld i familjen inte finns redovisad i utredningen<\/strong><\/em>. P\u00e5 sidan 59 st\u00e5r vad skillnaden p\u00e5 br\u00e5k och v\u00e5ld \u00e4r:<\/p>\n Ett br\u00e5k \u00e4r en \u00f6msesidig h\u00e4ndelse som inbegriper tv\u00e5 eller flera personer. N\u00e5gon tydlig rolluppdelning i offer och g\u00e4rningsman finns inte. En ar parterna kan visserligen vara mer aggressiv, mer attackerande \u00e4n den andra, men br\u00e5ket f\u00f6ruts\u00e4tter aktivitet fr\u00e5n samtliga inblandade. En person kan s\u00e5ledes inte ensam vara g\u00e4rningsman och st\u00e5 f\u00f6r 100 procent av ansvaret f\u00f6r det intr\u00e4ffade br\u00e5k f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon form av delat ansvar mellan dem som br\u00e5kar (Hyd\u00e9n 1995)<\/p>\n N\u00e4r pappor kallar det ”br\u00e5k” som polis och domstol kallar ”misshandel” inneb\u00e4r det att det inte g\u00f6rs n\u00e5gon tydlig gr\u00e4nsdragning mellan vad som \u00e4r till\u00e5tet och inte till\u00e5tet n\u00e4r det g\u00e4ller att visa missn\u00f6je, ilska och aggressivitet. ”Br\u00e5k” och ”misshandel” blir samma sak.<\/p>\n Barnen f\u00e5r ingen v\u00e4gledning n\u00e4r det g\u00e4ller att differentiera mellan olika slag av aggressionsuttryck och hj\u00e4lp att s\u00e4tta gr\u00e4nser f\u00f6r det otill\u00e5tna. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oroande att barnen och m\u00e4nnens s\u00e4tt att kategorisera v\u00e5ldet \u00e4r s\u00e5 lika. Att ifr\u00e5gas\u00e4tta barnen ben\u00e4mning av det v\u00e5ld de varit utsatta f\u00f6r \u00e4r ett f\u00f6rsta grundl\u00e4ggande steg f\u00f6r att l\u00e4ra barnen att ”s\u00e4tta gr\u00e4nser” f\u00f6r v\u00e5ld och andra uttryck f\u00f6r aggressions och maktut\u00f6vning.<\/p>\n\t BRY anser det \u00e4r en brist att SOU 2007:52 Beslutander\u00e4tt vid gemensam v\u00e5rdnad mm inte finns redovisad i f\u00f6religgande utredning. P\u00e5 sidan 81 st\u00e5r f\u00f6ljande om barns r\u00e4tt till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd:<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6r\u00e4ldrar som har gemensam v\u00e5rdnad m\u00e5ste man ifr\u00e5gas\u00e4tta om grunderna f\u00f6r gemensam v\u00e5rdnad om barnet \u00e4r uppfyllda om den ena v\u00e5rdnadshavaren, utan godtagbara sk\u00e4l, mots\u00e4tter sig att barnet f\u00e5r v\u00e5rd \u00a0och behandling eller andra insatser som barnet beh\u00f6ver. Kan en f\u00f6r\u00e4lder inte se till barnets b\u00e4sta i dessa situationer \u00e4r det tveksamt om han eller hon kan s\u00e4gas uppfylla de grundl\u00e4ggande krav som m\u00e5ste st\u00e4llas p\u00e5 en v\u00e5rdnadshavare.<\/p>\n S87 I den efterf\u00f6ljande propositionen (prop 2005\/06:99 s 51 f) konstaterade regeringen att inte bara 2002 \u00e5rs v\u00e5rdnadskommitt\u00e9 utan \u00e4ven flera remissinstanser, hade anm\u00e4rkt att kravet p\u00e5 enlighet mellan v\u00e5rdnadshavarna i vissa fall kan inneb\u00e4ra problem n\u00e4r ett barn beh\u00f6ver f\u00e5 tillg\u00e5ng till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, inte minst i situationer d\u00e4r barn har behov av psykiatrisk v\u00e5rd eller behandling efter att ha utsatts f\u00f6r \u00f6vergrepp eller sett n\u00e5gon annan i familjen uts\u00e4ttas f\u00f6r \u00f6vergrepp.<\/p>\n S88 i vissa fall kan det t o m vara direkt skadligt f\u00f6r barnet att f\u00f6r\u00e4ldrarna inte kan fatta ett gemensamt beslut. Det kan t ex vara fr\u00e5ga om att v\u00e5rdnadshavarna inte kan enas om vilken v\u00e5rd eller behandling inom sjukv\u00e5rden som barnet b\u00f6r f\u00e5.<\/p>\n S111 Jag anser att barnets intresse av v\u00e5rd och behandling v\u00e4ger v\u00e4sentligt tyngre \u00e4n princip om att f\u00f6r\u00e4ldrar med gemensam v\u00e5rdnad skall kunna enas om det som r\u00f6r barnet. H\u00e4r m\u00e5ste ocks\u00e5 erinras om artikel 24 i Barnkonventionen, d\u00e4r det anges att barnet har r\u00e4tt att \u00e5tnjuta b\u00e4sta uppn\u00e5eliga h\u00e4lsa och r\u00e4tt till sjukv\u00e5rd och rehabilitering. Konventionsstaterna skall enligt artikel 39 vidta alla l\u00e4mpliga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att fr\u00e4mja fysisk och psykisk rehabilitering samt social \u00e5teranpassning av ett barn som utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av vanv\u00e5rd, utnyttjande eller \u00f6vergrepp mm. S\u00e5ledes b\u00f6r domstol kunna ge en av v\u00e5rdnadshavarna r\u00e4tt att ensam best\u00e4mma i s\u00e5dana angel\u00e4genheter.<\/p>\n\t BRY anser det \u00e4r en brist att den nationella samordnaren mot v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer bet\u00e4nkande SOU 2014:49 V\u00e5ld i n\u00e4ra relationer – en folkh\u00e4lsofr\u00e5ga. F\u00f6rslag f\u00f6r ett effektivare arbete inte finns redovisad i f\u00f6religgande utredning. P\u00e5 sidan 16 st\u00e5r:<\/p>\n Lyssna p\u00e5 barnen. Barns oerh\u00f6rda utsatthet vid v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer \u00e4r en mycket nedsl\u00e5ende iakttagelse. \u00c4ven n\u00e4r barn f\u00f6rs\u00f6ker visa att n\u00e5got \u00e4r fel, kan det vara sv\u00e5rt f\u00f6r dem att f\u00e5 n\u00e5gon hj\u00e4lp.<\/p>\n Ibland v\u00e5gar vuxna inte fr\u00e5ga, ibland v\u00e5gar de inte lyssna och ofta st\u00e4ller de fel fr\u00e5gor. \u00c4ven n\u00e4r n\u00e5gon vuxen ser, f\u00f6rst\u00e5r eller f\u00f6rs\u00f6ker hj\u00e4lpa kan det bli sv\u00e5rt f\u00f6r barnet. Barnet kan hamna i en utdragen myndighetsprocess d\u00e4r det inte alltid f\u00e5r veta vad som h\u00e4nder, varf\u00f6r n\u00e5got h\u00e4nder eller vad som kommer att h\u00e4nda sedan. Samtidigt m\u00e5ste de kanske ocks\u00e5 leva med f\u00f6r\u00e4ldrarnas skuldbel\u00e4ggande. Det finns flera grundl\u00e4ggande problem med hur samh\u00e4llet hanterar barn som lever med v\u00e5ld.<\/p>\n S55 Allm\u00e4nna barnahusets enk\u00e4tfr\u00e5gor till 15-\u00e5ringar visar i den senaste unders\u00f6kningen 2011 att n\u00e4ra 14 procent uppgav att de blivit slagna n\u00e5gon g\u00e5ng av en vuxen i hemmet under uppv\u00e4xten, varav tre procent uppgav att det hade intr\u00e4ffat m\u00e5nga g\u00e5nger.<\/p>\n S66 \u00c4ven de riskanalyser som g\u00f6rs i \u00e4rendet b\u00f6r vara en gemensam n\u00e4mnare f\u00f6r polisens och socialtj\u00e4nstens samverkan. Det lyfts ocks\u00e5 fram i Br\u00e5:s utv\u00e4rdering av polisens arbete med strukturerade riskanalyser. Enligt Br\u00e5 \u00f6kar riskanalyserna f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r ett bra samarbete kring skydds\u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n\t S73 Insatser f\u00f6r v\u00e5ldsut\u00f6varen. Myndigheterna beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e4rka sina insatser riktade mot dem som ut\u00f6var v\u00e5ldet och erbjuda adekvata insatser som syftar till att v\u00e5ldet upph\u00f6r. Socialtj\u00e4nsten beh\u00f6ver vidareutveckla insatser riktade mot den som ut\u00f6vat v\u00e5ld med tydliga erbjudanden som syftar till att f\u00e5 den v\u00e5ldsut\u00f6vande att upph\u00f6ra med sina brottsliga g\u00e4rningar.<\/p>\n S138 Lyssna p\u00e5 barnen och vidta \u00e5tg\u00e4rder. Alla har en skyldighet att lyssna och agera. Alltf\u00f6r m\u00e5nga vuxna i barns n\u00e4rhet f\u00f6rm\u00e5r inte uppm\u00e4rksamma de barn som lever med v\u00e5ld trots skyldigheten f\u00f6r yrkesverksamma att genast anm\u00e4la misstanke om att barn far illa till socialn\u00e4mnden.<\/p>\n S139 Trots lagstiftning, f\u00f6reskrifter, allm\u00e4nna r\u00e5d, handb\u00f6cker och v\u00e4gledningar fr\u00e5n myndigheter finns det stora brister i hanteringen av barn som lever med v\u00e5ld. Den tydligaste riskfaktorn f\u00f6r att barn misshandlas \u00e4r f\u00f6rekomsten av v\u00e5ld mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n S140 Det finns en r\u00e4dsla hos barn f\u00f6r att ber\u00e4tta. Det \u00e4r inte ovanligt att barn hotas till tystnad av v\u00e5ldsut\u00f6varen. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att vuxna verkligen lyssnar p\u00e5 barn som f\u00f6rs\u00f6ker ber\u00e4tta.<\/p>\n S190 R\u00e4ttsprocessen – barn som utsatts f\u00f6r v\u00e5ld. Det finns mycket kunskap om vilka riskfaktorer som \u00e4r relevanta f\u00f6r barn som \u00e4r utsatta f\u00f6r v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer, men \u00e4nd\u00e5 unders\u00f6ks inte dessa barns situation n\u00e4rmare.<\/p>\n S192 Det kr\u00e4vs varken medgivande av v\u00e5rdnadshavarna eller s\u00e4rskild barnf\u00f6rh\u00f6rskompetens f\u00f6r att st\u00e4lla fr\u00e5gor till ett barn i syfte att utr\u00f6na om det blivit utsatt f\u00f6r v\u00e5ld.<\/p>\n S197 Vid brott mot barn f\u00f6religger ofta risk f\u00f6r fortsatt brottslighet (recedivfara) och risk f\u00f6r att den misst\u00e4nkte genom att undanr\u00f6ja bevis eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt f\u00f6rsv\u00e5rar sakens utredning (kollusionsfara).<\/p>\n S198 Om ett barn som utsatts f\u00f6r brott av en n\u00e4rst\u00e5ende f\u00f6rh\u00f6rs av polisen och den misst\u00e4nkte inte hinner h\u00f6ras i n\u00e4ra anslutning till detta, skickas barnet hem till f\u00f6r\u00f6varen. Den misst\u00e4nkte ges d\u00e5 en m\u00f6jlighet att fr\u00e5ga ut barnet vad denne ber\u00e4ttat och anpassa sina uppgifter till kommande polisf\u00f6rh\u00f6r, vilket f\u00f6rsv\u00e5rar polisutredningen och lagf\u00f6ringen. Barnet bel\u00e4ggs med skuld och skam \u00f6ver att h\u00f6rts av polisen samt riskerar repressalier. F\u00f6ljden blir att barnet m\u00e5nga g\u00e5nger inte vill prata med polisen igen. (BRYs kommentar – p\u00e5 samma vis \u00e4r det vid socialn\u00e4mndernas utredningar om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge).<\/p>\n\t S201 Brott i n\u00e4ra relationer \u00e4r generellt sv\u00e5ra att utreda. Om ett barn har blivit utsatt f\u00f6r brott av en n\u00e4rst\u00e5ende finns ytterligare omst\u00e4ndigheter som f\u00f6rsv\u00e5rar polisutredningen. Det finns en r\u00e4dsla hos barn f\u00f6r att inte bli trodd och m\u00e5nga oroar sig \u00f6ver konsekvenserna om de ber\u00e4ttar sanningen och vad som kommer att h\u00e4nda. Oron kan g\u00e4lla om barnet ska f\u00e5 bo kvar hemma, om mamma eller pappa hamnar i f\u00e4ngelse eller r\u00e4dsla f\u00f6r att barnet kommer att straffas av f\u00f6r\u00f6varen. Risken f\u00f6r att en n\u00e4rst\u00e5ende p\u00e5verkar barnet att ta tillbaka eller \u00e4ndra sina uppgifter m\u00e5ste beaktas s\u00e4rskilt. Barn \u00e4r beroende av vuxna p\u00e5 alla s\u00e4tt. (BRYs kommentar – p\u00e5 samma vis \u00e4r det i utredningar om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge f\u00f6r barn som upplevt v\u00e5ld i familjen\/hemmet).<\/p>\n S205 Samtidigt bor barnet inte s\u00e4llan kvar med den som varit misst\u00e4nkt f\u00f6r brottet. I en s\u00e5dan situation kan barnet f\u00e5 uppfattningen att ingen har trott p\u00e5 dess ber\u00e4ttelse. Det kan \u00e4ven f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r barnets vilja att i framtiden ber\u00e4tta om nya eventuella brott (ibid).<\/p>\n Brottsf\u00f6rebyggande r\u00e5det (Br\u00e5) har unders\u00f6kt hur m\u00e5nga anm\u00e4lningar i vissa brottskoder som var en upprepad anm\u00e4lan. En upprepad anm\u00e4lan innebar att samma f\u00f6r\u00f6vare begick ett brott mot samma m\u00e5ls\u00e4gande inom 12 m\u00e5nader efter f\u00f6rsta anm\u00e4lan.6 Br\u00e5:s studie visar att runt 30 procent av alla anm\u00e4lningar i de utvalda brottskoderna var en upprepad anm\u00e4lan. Med tanke p\u00e5 att m\u00e5nga sannolikt inte anm\u00e4ler alla upprepade brott g\u00f6r Br\u00e5 bed\u00f6mningen att risken f\u00f6r upprepad utsatthet i praktiken \u00e4r \u00e4nnu h\u00f6gre. (BRYs kommentar – besparingen domstolarna tror sig g\u00f6ra genom att slippa v\u00e5rdnadsm\u00e5l blir en ytterligare kostnad genom fler brottm\u00e5l)<\/p>\n S250 Motivera f\u00f6r\u00f6vare till f\u00f6r\u00e4ndring. Motiverande insatser i akuta situationer. Precis som en polisanm\u00e4lan inneb\u00e4r ett unikt tillf\u00e4lle att f\u00e5 den v\u00e5ldsutsatta att vilja \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring, ger det polisen en m\u00f6jlighet att p\u00e5verka v\u00e5ldsut\u00f6varen.<\/p>\n Bry anser det \u00e4r en brist att Nationellt Centrum f\u00f6r Kvinnofrid, NCK rapport V\u00e5ld och h\u00e4lsa, en befolkningsunders\u00f6kning om kvinnors och m\u00e4ns v\u00e5ldsutsatthet samt kopplingen till h\u00e4lsa (Rapport 2014:1) om konsekvenser av v\u00e5ld i familjen inte finns redovisad i f\u00f6religgande utredning.<\/p>\n NCK \u00e4r ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar p\u00e5 regeringens uppdrag. P\u00e5 sidan 64 i rapporten st\u00e5r:<\/p>\n Studien som omfattar 5 681 kvinnor och 4 654 m\u00e4n i \u00e5ldern 18 – 74 \u00e5r visar f\u00f6ljande om utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld i barndomen<\/p>\n\t32 procent av kvinnorna och 25 procent av m\u00e4nnen hade varit utsatta f\u00f6r n\u00e5gon form av allvarligt v\u00e5ld f\u00f6re 18 \u00e5rs \u00e5lder Studien visar att 65 procent av kvinnorna och 71 procent av m\u00e4nnen som barn hade varit utsatta f\u00f6r n\u00e5gon form av sexuellt, fysiskt eller psykiskt v\u00e5ld. Totalt sett hade 75 procent av kvinnorna och 77 procent av m\u00e4nnen vid ett eller flera tillf\u00e4llen som barn utsatts f\u00f6r n\u00e5gon av de typer av sexuellt, fysiskt och psykiskt v\u00e5ld (s62). Studien visar att \u00e4ven de som varit utsatta f\u00f6r mindre allvarliga former av v\u00e5ld uppvisar en \u00f6verrepresentation av b\u00e5de psykisk och fysisk oh\u00e4lsa (s73).<\/p>\n Utsatthet f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld under barndomen var \u00e4ven tydligt kopplat till sj\u00e4lvskadebeteende. Bland de kvinnor som utsatts f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld i sin barndom var det cirka tre g\u00e5nger s\u00e5 vanligt att n\u00e5gon g\u00e5ng i livet medvetet ha skadat sig sj\u00e4lv, j\u00e4mf\u00f6rt med bland \u00f6vriga kvinnor. Bland de utsatta m\u00e4nnen var sj\u00e4lvskadebeteende fyra g\u00e5nger s\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande som bland m\u00e4n som inte hade utsatts f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld under sin barndom. Riskbruk av alkohol var ocks\u00e5 betydligt vanligare bland b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n som varit utsatta f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld under sin barndom (24 respektive 30 procent) j\u00e4mf\u00f6rt med bland de kvinnor och m\u00e4n som inte hade utsatts (17 respektive 20 procent). \u00c4ven vad g\u00e4ller psykosomatiska symtom var \u00f6verrepresentationen av fysisk oh\u00e4lsa tydlig bland dem som hade utsatts f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld i barndomen. De utsatta kvinnorna rapporterade psykosomatiska symtom i mer \u00e4n tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning som de kvinnor som inte hade erfarenheter av allvarligt fysiskt v\u00e5ld i barndomen (23 respektive 7 procent) (s81). Samma m\u00f6nster s\u00e5gs f\u00f6r de m\u00e4n som hade upplevt allvarligt v\u00e5ld som barn. De kvinnor i \u00e5ldern 56 – 74 \u00e5r som hade utsatts f\u00f6r allvarligt fysiskt v\u00e5ld i barndomen hade i dubbelt s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning (1,1 procent) som \u00f6vriga kvinnor i samma \u00e5ldersintervall (0,6 procent) r\u00e5kat ut f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt de senaste fem \u00e5ren (s82).<\/p>\n I likhet med de resultat som presenterats vad g\u00e4llde utsatthet f\u00f6r allvarligt sexuellt och allvarligt fysiskt v\u00e5ld ses tydliga samband mellan utsatthet f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld i barndomen. Bland de kvinnor och m\u00e4n som varit utsatta f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld under barndomen var det mellan tre och fem g\u00e5nger s\u00e5 vanligt med indikationer p\u00e5 aktuella PTSD symtom j\u00e4mf\u00f6rt med bland dem som inte varit utsatta som barn. De som utsatts f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld under barndomen uppgav ocks\u00e5 i betydligt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning riskbruk av alkohol under det senaste \u00e5ret. Totalt bland de utsatta hade var fj\u00e4rde kvinna och man ett riskbruk j\u00e4mf\u00f6rt med var sj\u00e4tte kvinna och var femte man i gruppen som inte varit utsatt (s83). B\u00e5de kvinnor och m\u00e4n som utsatts f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld under barndomen uppgav i ungef\u00e4r dubbelt s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning att de hade aktuell fysisk oh\u00e4lsa j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga kvinnor och m\u00e4n. Vidare var f\u00f6rekomsten av psykosomatiska symtom n\u00e4stan tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g hos de utsatta kvinnorna j\u00e4mf\u00f6rt med \u00f6vriga kvinnor, en koppling som var \u00e4nnu starkare bland m\u00e4n (fyra g\u00e5nger). Bland kvinnor i \u00e5ldern 56 – 74 \u00e5r som varit utsatta f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld i barndomen var hj\u00e4rtinfarkt de senaste fem \u00e5ren tre g\u00e5nger s\u00e5 vanligt som bland de kvinnor som inte varit utsatta f\u00f6r allvarligt psykiskt v\u00e5ld i barndomen. Bland m\u00e4nnen var hj\u00e4rtinfarkt dock mindre vanligt inom den utsatta gruppen (s84).<\/p>\n\t <\/p>\n Med anledning av de mycket allvarliga konsekvenserna v\u00e5ldet medf\u00f6r f\u00f6r barns h\u00e4lsa finner BRY s\u00e4rskild anledning att p\u00e5tala att det hos Inspektionen f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg, IVO p\u00e5g\u00e5r en granskning av psykologens yrkesut\u00f6vning i samband med vittnesm\u00e5l som partsakkunnig i m\u00e5l om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge (IVO 7545\/2016-1). Anm\u00e4lan till IVO fr\u00e5n enhetschefen p\u00e5 BUPs traumaenhet i Stockholm till g\u00e4ller allvarliga brister i psykologens ut\u00f6vande av sin psykologroll genom att i sitt yrke som psykolog \u00e5terkommande uppvisa allvarliga kunskapsbrister g\u00e4llande det omr\u00e5de hon verkar inom (barn och minne, traumatisering, barns utveckling). Det \u00e4r i psykologens vittnesf\u00f6rh\u00f6r \u00e5terkommande kunskapsbrister g\u00e4llande barns minne i l\u00e5g \u00e5lder och ang\u00e5ende hur l\u00e5ngvarig stress p\u00e5verkar barn. Psykologens vittnesm\u00e5l \u00e4r starkt pr\u00e4glat av att hon anlitats av en part. I r\u00e4tten framf\u00f6rde hon rena felaktigheter och f\u00f6rvr\u00e4ngningar av aktuell kunskap som ensidigt styrkte de yrkanden som den f\u00f6r\u00e4lder som anlitat henne gjort (Stockholms tingsr\u00e4tt, m\u00e5l nr T13946-13). Psykologens kunskapsbrister inom omr\u00e5det avsl\u00f6jar hennes egna privata \u00e5sikter och syn p\u00e5 barns behov och r\u00e4ttigheter. De p\u00e5st\u00e5enden psykologen g\u00f6r i sitt vittnesm\u00e5l riskerar att allvarligt skada patienten. Obehandlad traumasymptomatologi riskerar att ge stor psykiskt lidande \u00f6ver tid och allvarligt st\u00f6ra barnets h\u00e4lsa och utveckling. Att svepande ge rekommendationer kring umg\u00e4nge utan att ta h\u00e4nsyn till risken f\u00f6r att barnet uts\u00e4tts f\u00f6r ytterligare potentiellt traumatiserande h\u00e4ndelser, kan leda till ytterligare traumatisering och att bristf\u00e4lliga beslut kring skydd fattas. D\u00e5 psykologen \u00e5terkommande \u00e5tar sig uppdrag som psykolog och expert p\u00e5 barns behov vid v\u00e5rdnadstvister, leder detta till allvarliga patients\u00e4kerhetsrisker och fara f\u00f6r v\u00e5rdskada f\u00f6r de patienter hon uttalar sig om.<\/p>\n\t Domstols officialansvar medf\u00f6r att den ska ta st\u00e4llning till samtliga relevanta omst\u00e4ndigheter, antingen de \u00e4r \u00e5beropade eller inte och avg\u00f6rande ska ske i enlighet med barnets b\u00e4sta, h\u00e4nsyn ska tas till allt som r\u00f6r barnets fysiska och psykiska v\u00e4lbefinnande och utveckling. (Prop 2005\/06:99, s40). Ingenstans i f\u00f6rarbeten anges eller antyds krav om v\u00e5ld av allvarlig art f\u00f6r att gemensam v\u00e5rdnad inte ska medges, d\u00e4remot att gemensam v\u00e5rdnad inte \u00e4r l\u00e4mpligt om v\u00e5ld f\u00f6rekommer (Prop 1997\/98:7 s107).<\/p>\n Det beh\u00f6ver inte vara st\u00e4llt utom allt rimligt tvivel att risk f\u00f6religger att barnet far illa, det r\u00e4cker med att det f\u00f6religger konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns en risk f\u00f6r det. Omst\u00e4ndigheter som d\u00e4rvid kan spela in kan vara umg\u00e4ngesf\u00f6r\u00e4lderns allm\u00e4nna attityd till v\u00e5ld, eventuella tidigare \u00f6vergrepp, hotelser om \u00f6vergrepp m.m. (Prop 1992\/93:139 s37). Ocks\u00e5 \u00f6vergrepp som enbart \u00e4r av psykisk natur m\u00e5ste beaktas (Prop. 1997\/98:7). \u00c4ven om polis l\u00e4gger ner f\u00f6runders\u00f6kningen ska p\u00e5st\u00e5ende om \u00f6vergrepp beaktas och samma h\u00f6ga beviskrav som i brottm\u00e5l ska inte g\u00e4lla (Prop 2005\/06:99, s42).<\/p>\n Lagutskottet (LU 1992\/93:22) – Det beh\u00f6ver inte vara st\u00e4llt utom allt tvivel att barnet far illa, utan det r\u00e4cker med att det f\u00f6religger konkreta omst\u00e4ndigheter som talar f\u00f6r att det finns risk f\u00f6r det. Lagutskottet beskriver situationer d\u00e4r n\u00e5gon familjemedlem utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av v\u00e5ld fr\u00e5n en av f\u00f6r\u00e4ldrarna ”att i de fall d\u00e4r den ena f\u00f6r\u00e4ldern uts\u00e4tter en familjemedlem f\u00f6r v\u00e5ld, trakasserier eller annan kr\u00e4nkande behandling, b\u00f6r gemensam v\u00e5rdnad mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja vara utesluten.” (Bet 1997\/ 98 LU12, s 30). ”Konkreta omst\u00e4ndigheter kan vara f\u00f6r\u00e4lderns allm\u00e4nna attityd till v\u00e5ld och eventuella tidigare \u00f6vergrepp, hotelser eller v\u00e5ld. Ocks\u00e5 \u00f6vergrepp som enbart \u00e4r av psykisk natur m\u00e5ste beaktas.” (Prop 1997\/98:7 s 47).<\/p>\n Brottsoffermyndigheten har p\u00e5 uppdrag av Regeringen tagit fram en ny handledning om v\u00e5ld i hemmet f\u00f6r Sveriges alla f\u00f6rskolor ”Liten och trygg”.<\/strong><\/em> Syftet \u00e4r att f\u00f6rse f\u00f6rskolepersonal med kunskap om brott mot barn och ge dem st\u00f6d i att f\u00f6ra viktiga samtal om k\u00e4nslor och r\u00e4ttigheter med barn. Enligt justitie och migrationsminister Morgan Johansson handlar det om att rusta barn f\u00f6r att kunna och v\u00e5ga ber\u00e4tta om de har blivit utsatta f\u00f6r v\u00e5ld. Morgan Johansson s\u00e4ger att sm\u00e5 barn f\u00f6rst\u00e5r oftast inte att de blivit utsatta f\u00f6r brott och de allra minsta har inte heller ord f\u00f6r att ber\u00e4tta vad de varit med om.<\/p>\n Vi vill att f\u00f6rskolepersonalen ska v\u00e5ga t\u00e4nka in v\u00e5ld som en m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till n\u00e4r ett barn signalerar att det inte har det bra. Det \u00e4r inte bra att den bild barn f\u00e5r i skolan om v\u00e5ld i hemmet kolliderar med den bild barnen f\u00e5r av domstolen.<\/p>\n Att vidbeslutsfattande ha ett barnperspektiv inneb\u00e4r att man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 barnet och ta reda p\u00e5 hur barnet uppfattar sin situation och eventuella f\u00f6r\u00e4ndringar – att se barnets livssituation med barnets \u00f6gon. Barns r\u00e4tt till en uppv\u00e4xt utan v\u00e5ld formulerades av FN \u00e5r 1989 i Konventionen om barnets r\u00e4ttigheter – g\u00f6r om och g\u00f6r r\u00e4tt s\u00e5 att v\u00e5ra barn f\u00e5r sina lagstadgade r\u00e4ttigheter tillgodosedda.<\/p>\n\t \u00c4mne: Utl\u00e5tande om det svenska r\u00e4ttssystemetEtt av de st\u00f6rsta problemen med det svenska r\u00e4ttssystemet, \u00e4r att i en v\u00e5rdnadstvist tar domstolen oftast inte barnens vilja p\u00e5 allvar. N\u00e4r jag var liten gick jag p\u00e5 hundratals m\u00f6ten d\u00e4r jag varenda g\u00e5ng var tvungen att \u00f6vertyga psykologen eller handl\u00e4ggaren om att jag inte ville bo hos pappa. Det blev som ett sisyfosarbete; att hur mycket jag \u00e4n f\u00f6rklarade vad min pappa hade gjort och att jag var r\u00e4dd, blev jag \u00e4nd\u00e5 aldrig lyssnad p\u00e5. Jag fick ist\u00e4llet kommentarer som:”\u00c4r du s\u00e4ker p\u00e5 att det verkligen var s\u00e5?” eller ”Din pappa? Men han \u00e4r ju s\u00e5 sn\u00e4ll och trevlig”I och med att jag ber\u00e4ttade om samma sak om och om igen, trodde jag att dom kanske skulle ta in det jag sa. Men ist\u00e4llet sades det att jag l\u00e4t f\u00f6r inprogrammerad, att jag blivit hj\u00e4rntv\u00e4ttad av mamma…<\/p>\n Men hur tror ni att en l\u00e5ter efter att ha ber\u00e4ttat en historia flera hundra g\u00e5nger om? De fokuserade dessutom mer p\u00e5 vilka ord jag anv\u00e4nde, \u00e4n vad jag egentligen f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4ga dom. Jag fick kritik f\u00f6r att jag anv\u00e4nde f\u00f6r sv\u00e5ra ord, vilket tydligen gjorde mig mindre trov\u00e4rdig. Sveriges domstol inkluderar inte barnens synpunkter i majoriteten av fallen och n\u00e4r de v\u00e4l g\u00f6r det blir barnen inte trodda.<\/p>\n Innan mina f\u00f6r\u00e4ldrar separerade upplevde jag sj\u00e4lv saker som pappa gjorde. Trots det fina huset i \u00c4ppelviken, tassade man p\u00e5 t\u00e5. Man visste aldrig vilket hum\u00f6r han var p\u00e5 och vid minsta felsteg blev man utst\u00f6tt. Han kunde ibland frysa ut mig eller mina syskon beroende p\u00e5 vem som han best\u00e4mde d\u00f6g. Under min barndom har jag flera g\u00e5nger krupit ihop n\u00e4r pappa skrek p\u00e5 mamma som gr\u00e4t.<\/p>\n Hur man \u00e4n behagade honom, d\u00f6g man aldrig tillr\u00e4ckligt i hans \u00f6gon. Han fick mig och resten av familjen att k\u00e4nna oss minderv\u00e4rdiga. Trots det, var det ingen som m\u00e4rkte n\u00e5got. N\u00e4r mina f\u00f6r\u00e4ldrar separerade b\u00f6rjade det l\u00e5nga och pl\u00e5gsamma kapitlet en kallar v\u00e5rdnadstvist… Den h\u00f6ll p\u00e5 fr\u00e5n 2007 till 2013, vilket blir att den har ber\u00f6vat mig 6 \u00e5r av mitt liv. De mest frustrerande sakerna vid processen var tv\u00e5 saker.<\/p>\n Att v\u00e5r vilja att bo hos mamma f\u00f6rsummades i socialtj\u00e4nstens utredningar.<\/p>\n Att vi var tvungna att s\u00e4ga om allt hela tiden.<\/p>\n Samtidigt som v\u00e5rdnadstvisten hade vi p\u00e5tvingat umg\u00e4nge med v\u00e5r pappa. Ingen av oss ville g\u00e5, s\u00e5 socialtj\u00e4nsten tillsatte kontaktpersoner. Sedan n\u00e4r det inte fungerade fick mamma betala vite.<\/p>\n Det var allts\u00e5 klart och tydligt att vi inte ville bo hos v\u00e5r far. Det var oss som det r\u00f6rde och trots det fortsatte psykologer, utredare och domare att tala \u00f6ver v\u00e5ra huvuden. Vi hade inget att s\u00e4ga till om, utom att bara lyda order. Det var till och med s\u00e5 pass kritiskt att jag och mina syskon rymde ett flertal g\u00e5nger fr\u00e5n honom till v\u00e4nner.<\/p>\n Jag kommer ocks\u00e5 ih\u00e5g hur jag ringt polisen d\u00e5 vi barn blev r\u00e4dda f\u00f6r pappa. Jag kommer ocks\u00e5 ih\u00e5g hur han gripit tag i mina handleder och lyft mig s\u00e5 v\u00e5ldsamt att jag var tvungen att anv\u00e4nda bandage. Folk i min klass undrade vad som hade h\u00e4nt. D\u00e5 blev jag genast generad och svarade att jag hade ramlat.<\/p>\n TROTS DET blev vi fortsatt ignorerade. N\u00e4r domen 2009 (d\u00e5 pappa fick v\u00e5rdnaden) kom, k\u00e4ndes det som ett j\u00e4vla sk\u00e4mt. Jag minns det \u00e4n idag hur jag och min tvillingsyster, som gick i fyran, sprang hela v\u00e4gen hem och gr\u00e4t.Ingen lyssnade, ingen vuxen ville lyssna.Tillslut vann mamma v\u00e5rdnaden sommaren 2013. Men det hela var s\u00e5 utdraget och hade dessutom ber\u00f6vat mig 6 \u00e5r.<\/p>\n Han har sl\u00e4ngt min syster p\u00e5 marken, sl\u00e4pat min bror uppf\u00f6r en trappa, utfryst min andra syster och sl\u00e4ngt mig i en v\u00e4gg. Det ska r\u00e4cka att jag som under 10 \u00e5r ber\u00e4ttar att jag uts\u00e4tts f\u00f6r barnmisshandel. D\u00e5 b\u00f6r en genast f\u00e5 det st\u00f6d som Socialtj\u00e4nsten utlovar inv\u00e5narna p\u00e5 broschyrerna p\u00e5 tunnelbanan. Var var dom n\u00e4r min familj beh\u00f6vde deras expertis? Var var dom n\u00e4r vi gr\u00e4t och sa att vi barn for illa.<\/p>\n Svaret \u00e4r enkelt: Dom satt och fungerade som v\u00e4ggar n\u00e4r man pratade med dom.<\/p>\n \u00c5r 2014 deltog jag och tv\u00e5 av mina syskon i en konferens mellan domare och psykologer som jobbade vid Barnombudsmannen, d\u00e4r vi barn skulle ber\u00e4tta vad vi tyckte borde reformeras inom Sveriges domstol. Vissa var skeptiska vilket dels g\u00f6r mig orolig f\u00f6r hur lite respekt f\u00f6r barn som faktiskt existerar, men jag blir ocks\u00e5 bedr\u00f6vad vid tanken av hur m\u00e5nga v\u00e5rdnadstvister som finns d\u00e4r barnen inte blir lyssnade p\u00e5.<\/p>\n Ett av f\u00f6rslagen var att barn ska kunna f\u00e5 vittna i domstol oavsett \u00e5lder. Detta skulle underl\u00e4tta mycket d\u00e5 de flesta av barnens anf\u00f6rande dokumenteras och g\u00f6rs i utredningar av Socialtj\u00e4nsten. Som jag tidigare beskrivit, \u00e4r den myndigheten v\u00e4ldigt subjektiv beroende p\u00e5 vem handl\u00e4ggaren \u00e4r. Har man tur f\u00e5r man n\u00e5gon som direkt f\u00f6rst\u00e5r att barn inte ljuger.<\/p>\n Ett annat f\u00f6rslag var total intolerans av PAS. Denna teori som inte ens \u00e4r godk\u00e4nd inneb\u00e4r att en part vill alienera den andra genom att f\u00e5 barn att agera soldater som blivit hj\u00e4rntv\u00e4ttade av den andre parten. Det v\u00e4rsta \u00e4r att detta anv\u00e4nds framg\u00e5ngsrikt idag i Sveriges domstol. I v\u00e5rdnadstvister blir PAS ekvivalent med en munkavel. Ingen trodde p\u00e5 mig. Ska vi fr\u00e4mja ett systematiskt offerf\u00f6rtryck?<\/p>\n Jag har alltid tyckt att de ”professionella” inom v\u00e5rdnadstvister inte kan g\u00f6ra ett bra jobb, s\u00e5vida de sj\u00e4lva inte varit utsatta f\u00f6r v\u00e5ld i hemmet. Det \u00e4r tyv\u00e4rr sanningen.<\/p>\n Vad jag tycker om det svenska r\u00e4ttssystemet \u00e4r att det \u00e4r skevt och dysfunktionellt. Vi har lagar och regler f\u00f6r att g\u00e4rningsmannen ska s\u00e4ttas p\u00e5 plats och f\u00f6r att offret ska f\u00e5 r\u00e4ttvisa. Men vad \u00e4r det v\u00e4rt om man inte ens lyssnar till vad offren har att s\u00e4ga?<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n\t <\/p>\n <\/p>\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n ________________________________________<\/p>\n\n <\/p>\n\n <\/p>\n\n\n\n\n\n\n ___________________________________________<\/p>\n\n\n\n\n\n\n <\/p>\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" BRY:s grundare Agneta Bravelius BRY:s yttrande \u00f6ver bet\u00e4nkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Regeringen tillsatte f\u00f6r tre \u00e5r sedan en utredning f\u00f6r att utv\u00e4rdera 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform. Hade syftet med reformen – att st\u00e4rka barnr\u00e4ttsperspektivet – uppn\u00e5tts? En annan huvuduppgift var att kartl\u00e4gga och analysera orsakerna till \u00f6kningen av antalet v\u00e5rdnadsm\u00e5l. Utredningen kom fram till att…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-532","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/532","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=532"}],"version-history":[{"count":13,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/532\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2350,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/532\/revisions\/2350"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=532"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Det var inte misshandel, det var br\u00e5k
\nBarnen talar om ”br\u00e5k” – vad s\u00e4ger f\u00f6r\u00e4ldrarna? Hur ben\u00e4mner exempelvis m\u00e4n det v\u00e5ld de uts\u00e4tter kvinnor och barn f\u00f6r?<\/h2>\nDet man kan s\u00e4ga \u00e4r att begreppen ”br\u00e5k” och ”misshandel” skiljer sig \u00e5t p\u00e5 flera punkter, som graden av \u00f6msesidighet, v\u00e5ldets allvarlighetsgrad och fr\u00e5gan om ansvar. Begreppet misshandel markerar att det finns en f\u00f6r\u00f6vare och ett offer inbegripna i v\u00e5ldsh\u00e4ndelsen. Ansvaret f\u00f6r det som h\u00e4nt faller p\u00e5 f\u00f6r\u00f6varen. N\u00e5gon \u00f6msesidighet mellan offer och f\u00f6r\u00f6vare existerar inte, och d\u00e4rf\u00f6r heller inte n\u00e5got delat ansvar. N\u00e4r det \u00e4r fr\u00e5ga om br\u00e5k \u00e4r situationen en annan.<\/h2>\n
I ett avseende ans\u00e5g kommitt\u00e9n att det vore angel\u00e4get att en f\u00f6r\u00e4ndring gjordes, n\u00e4rmare best\u00e4mt i fr\u00e5ga om barnets tillg\u00e5ng till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd samt andra st\u00f6dinsatser, \u00e4ven mot en v\u00e5rdnadshavares vilja kommitt\u00e9n noterade n\u00e4mligen att best\u00e4mmelserna om den gemensamma best\u00e4mmander\u00e4tten kan f\u00e5r konsekvenser bl a n\u00e4r det g\u00e4ller barnets m\u00f6jlighet att f\u00e5 tillg\u00e5ng till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd, om den ena v\u00e5rdnadshavaren mots\u00e4tter sig v\u00e5rd eller behandling. Barnets intresse av att f\u00e5 v\u00e5rd och behandling b\u00f6r, enligt kommitt\u00e9n, v\u00e4ga tyngre \u00e4n v\u00e5rdnadshavarnas r\u00e4tt att beslut i dessa fall.<\/h3>\n
<\/h2>\n
S18 S\u00e4tt fokus p\u00e5 v\u00e5ldsut\u00f6varen. Det finns olika typer av v\u00e5ldsut\u00f6vare med skilda behov av behandling f\u00f6r att sluta med v\u00e5ldet.<\/h3>\n
<\/h3>\n
S243 S\u00e4tt fokus p\u00e5 v\u00e5ldsut\u00f6varen. V\u00e5ld i n\u00e4ra relationer – ett upprepningsbrott. Flera studier visar att v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer i h\u00f6g grad \u00e4r ett upprepningsbrott. Risken f\u00f6r att en person som utsatts f\u00f6r v\u00e5ld i n\u00e4ra relation ska uts\u00e4ttas igen \u00e4r mycket stor j\u00e4mf\u00f6rt med andra typer av brott. En \u00f6kning av risken f\u00f6r upprepning fr\u00e5n g\u00e4rningsmannen g\u00e4ller \u00e4ven personer i en ny relation. En av de st\u00f6rsta riskgrupperna \u00e4r barn som lever med f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00e4r det f\u00f6rekommer v\u00e5ld. V\u00e5ld mellan f\u00f6r\u00e4ldrar lyfts i en stor svensk studie fram som den st\u00f6rsta riskfaktorn f\u00f6r barnmisshandel.<\/h3>\n
\n14 procent av kvinnorna och 17 procent av m\u00e4nnen hade erfarenheter och minnen av upprepad utsatthet f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld i sin barndom
\n36 procent av kvinnorna och 54 procent av m\u00e4nnen uppgav att de f\u00f6re sin 15-\u00e5rsdag hade varit utsatta f\u00f6r n\u00e5gon form av faktiskt fysiskt v\u00e5ld
\n33 respektive 58 procent uppgav att de hade varit utsatta f\u00f6r hot om fysiskt v\u00e5ld
\n46 procent av alla kvinnorna och 69 procent av m\u00e4nnen b\u00e4r med sig erfarenheter av att under sin barndom ha blivit utsatta f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld eller hot om fysiskt v\u00e5ld
\n14 procent av kvinnorna och drygt 17 procent av m\u00e4nnen b\u00e4r med sig erfarenheter och minnen av upprepad utsatthet f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld under sin barndom. Omr\u00e4knat till befolkningsniv\u00e5 inneb\u00e4r det drygt 468 000 kvinnor och n\u00e4rmare 581 000 m\u00e4n i 18 – 74-\u00e5rs\u00e5ldern
\n15 procent av kvinnorna och 13 procent av m\u00e4nnen hade erfarenheter och minnen av att under sin uppv\u00e4xt ha sett eller h\u00f6rt v\u00e5ld mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna
\n25 procent av b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n hade under sin barndom utsatts f\u00f6r upprepat psykiskt v\u00e5ld i termer av f\u00f6rnedring, kr\u00e4nkning, mobbning eller liknande\n\tOmr\u00e4knat till ett befolkningsperspektiv skulle det inneb\u00e4ra att cirka 501 000 kvinnor och cirka 444 000 m\u00e4n i 18 – 74-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e5r 2012 levde med erfarenheter och minnen av att i sin barndom ha sett eller h\u00f6rt fysiskt v\u00e5ld mellan sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Sammanf\u00f6rs erfarenheterna av utsatthet f\u00f6r kr\u00e4nkande behandling, f\u00f6rnedring och f\u00f6rtryck med erfarenheter av att ha sett eller h\u00f6rt v\u00e5ld mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna uppg\u00e5r andelen kvinnor som under sin barndom n\u00e5gon g\u00e5ng utsatts f\u00f6r psykiskt v\u00e5ld till 57 procent och andelen m\u00e4n till 61 procent. Inkluderas utsatthet f\u00f6r hot om fysiskt v\u00e5ld uppg\u00e5r dessa andelar till 61 respektive 71 procent (s52).<\/i><\/h3>\n
Sammantaget visar NCK studie att de kvinnor och m\u00e4n som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta f\u00f6r allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt v\u00e5ld b\u00e4r p\u00e5 en oproportionerligt stor andel av psykisk och fysisk oh\u00e4lsa (s87). NCK skriver: Det \u00e4r ov\u00e4rdigt en v\u00e4lf\u00e4rdsstat som Sverige att barns, kvinnors och m\u00e4ns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter inte efterlevs. V\u00e5ldet utg\u00f6r ett folkh\u00e4lsoproblem och orsakar betydande ekonomiska kostnader f\u00f6r samh\u00e4llet. \u00d6kad insikt om m\u00e4nniskors utsatthet f\u00f6r olika typer av v\u00e5ld \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/h3>\n
Sammanfattning<\/h2>\n
BRY l\u00e4mnade vid m\u00f6tet p\u00e5 Justitiedepartementet upplysningar om f\u00f6ljande:<\/h2>\n
Barns upplevelser av v\u00e5ld och symtombeskrivningar finns ofta med i socialtj\u00e4nstens utredningsunderlag men f\u00f6rsvinner i den utredning socialtj\u00e4nsten l\u00e4mnar till domstol. BRY finner det \u00e4r en oroande tendens att domstolarna alltmer l\u00e5ter sig styras av ekonomiska h\u00e4nsyn snarare \u00e4n medicinska expertst\u00e4llningstaganden.<\/h2>\n
BRY v\u00e4ljer att avsluta yttrandet med ett brev fr\u00e5n ett barn, numera 18-\u00e5ring, som upplevt och blivit utsatt f\u00f6r v\u00e5ld i familjen\/hemmet:<\/h2>\nFr\u00e5n: Sara [XXXXX@hotmail.com]
\nSkickat: den 28 maj 2017 23:54
\nTill: carolin@ender.se\n<\/h2>\n
<\/h2>\n
F\u00f6r BRY<\/h2>\n
Agneta Brav\u00e9lius och Carolin Robson<\/h2>\n