{"id":568,"date":"2018-03-04T15:53:34","date_gmt":"2018-03-04T15:53:34","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/?page_id=568"},"modified":"2021-05-31T11:48:35","modified_gmt":"2021-05-31T11:48:35","slug":"kvinnofronten","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/kvinnofronten\/","title":{"rendered":"Kvinnofrontens remiss \/ SOU 2017"},"content":{"rendered":"\n\n\t

KVINNOFRONTEN<\/a><\/h1>\n

 <\/p>\n

Box 2007, 128 21 Skarpna\u0308ck e-post: kvinnofronten@sverige.nu Org. nr: 802411-0119 Plusgiro: 5 56 23 – 3 hemsida: www.kvinnofronten.nu<\/p>\n

<\/h2>\n

Yttrande
\nTill<\/h2>\n

JUSTITIEDEPARTEMENTET Regeringskansliet
\n103 33 Stockholm
\no\u0308ver SOU 2017:6 – ”Se barnet” – Dnr. Ju2017\/01226\/L2<\/h2>\n\t

Sammanfattning<\/h2>\n

Det a\u0308r med stor besto\u0308rtning och fo\u0308rva\u030aning Kvinnofronten tagit del av 2014 a\u030ars va\u030ardnadsutrednings beta\u0308nkande. Vi hade hoppats, inte minst utifra\u030an beta\u0308nkandets namn, att barnets behov skulle finnas i centrum fo\u0308r denna utredning. Ista\u0308llet fo\u0308resla\u030ar utredningen ett obligatoriskt hinder fo\u0308re domstolsfo\u0308rfarandet, vilket inneba\u0308r att barn tvingas utsa\u0308ttas fo\u0308r va\u030ardnadstvister under a\u0308nnu la\u0308ngre tid a\u0308n tidigare, utan att det finns na\u030agra sa\u0308kra fo\u0308rdelar att fa\u030a ut av detta omsta\u0308ndliga fo\u0308rfarande.<\/p>\n

Utredningen a\u0308r inte grundad i en serio\u0308s underso\u0308kning av verkligheten fo\u0308r barnen. Ista\u0308llet a\u0308r beta\u0308nkandet fyllt av luddiga formuleringar om att utredningen ”fa\u030att intryck av”,<\/em> att saker ”har fo\u0308rts fram”<\/em> och att det hafts ”synpunkter” pa\u030a det ena eller andra.<\/p>\n

Inte heller har utredningen na\u030agot ko\u0308nsperspektiv, trots att ko\u0308n a\u0308r en sa\u030a tydlig del i just va\u030ardnadstvister. Va\u030ardnadstvister framsta\u0308lls ista\u0308llet som om alla skulle kunna bedo\u0308mas lika, oavsett om det exempelvis handlar om tva\u030a fo\u0308ra\u0308ldrar som levt la\u0308nge tillsammans med sina barn och sedan skilt sig, eller en mamma och pappa som aldrig levt ihop, och da\u0308r pappan inte umga\u030atts med barnet under barnets fo\u0308rsta a\u030ar. Genom att inte alls diskutera de olika reella situationer som barn faktiskt kan befinna sig i, kan utredningen inte heller komma med fo\u0308rslag som kan lo\u0308sa de problem barn och deras fo\u0308ra\u0308ldrar beho\u0308ver hja\u0308lp med.<\/p>\n

Vidare antyder beta\u0308nkandet ga\u030ang pa\u030a ga\u030ang att, framfo\u0308r allt, mammor sta\u0308ller till problem ”i ono\u0308dan”<\/em>. Va\u030ald finns oftast inte ens med i beta\u0308nkandets resonemang, och na\u0308r va\u030ald a\u0308nda\u030a finns med, avfa\u0308rdas det med att gemensam va\u030ardnad oftast inte bo\u0308r fo\u0308rekomma da\u030a na\u030agon a\u0308r do\u0308md fo\u0308r va\u030ald. Men verkligheten a\u0308r sa\u030adan att alla fo\u0308ro\u0308vare inte blir do\u0308mda, tva\u0308rtom la\u0308ggs ma\u030anga polisutredningar ner med motiveringen att ord sta\u030ar mot ord. Det viktiga faktum att socialtja\u0308nsten sa\u030a sa\u0308llan go\u0308r serio\u0308sa riskutredningar\/riskbedo\u0308mningar, konstateras, men diskuteras inte vidare i beta\u0308nkandet. Detta a\u0308r fullkomligt oacceptabelt.<\/p>\n

Kvinnofronten insta\u0308mmer helt i det sa\u0308rskilda yttrande som program- och utrednings-chefen vid Barnombudsmannen Anna Karin Hildingson Boqvist har la\u0308mnat till beta\u0308nkandet, om att utredningen dels inte i tillra\u0308cklig grad har sett till barns perspektiv, dels inte lagt na\u030agra skarpa fo\u0308rslag till fo\u0308ra\u0308ndring av dagens missfo\u0308rha\u030allanden och fo\u0308r att sta\u0308rka barns ra\u0308tt.<\/p>\n

Kvinnofronten anser att en utva\u0308rdering respektive omarbetning av lagen om va\u030ardnad, boende och umga\u0308nge a\u0308r no\u0308dva\u0308ndig. Vi kra\u0308ver da\u0308rfo\u0308r att regeringen tillsa\u0308tter en helt ny utredning, som grundar sig FN:s barnkonvention och en ko\u0308nad analys om barns villkor i va\u030ardnadstvister, och som inte no\u0308jer sig med tomt prat om att ”se barnet” utan sa\u0308tter barns direkta och konkreta behov i centrum.<\/h3>\n

<\/h3>\n\t

Kvinnofronten motsa\u0308tter oss fo\u0308rslagen:<\/h2>\n

<\/h3>\n

– att ra\u0308tten ska kunna besluta om gemensam va\u030ardnad trots att ba\u030ada fo\u0308ra\u0308ldrarna motsa\u0308tter\u00a0sig den v\u00e5rdnadaformen<\/h3>\n

\u00a0– \u00a0att fo\u0308ra\u0308ldrar inte ska kunna va\u0308cka yrkanden om va\u030ardnad, boende eller umga\u0308nge i domstol\u00a0innan de deltagit i informationssamtal,<\/h3>\n

– \u00a0att fokus fo\u0308r att avgo\u0308ra barns ba\u0308sta ska a\u0308ndras till ”fo\u0308ra\u0308ldrarnas fo\u0308rma\u030aga att sa\u0308tta barnets\u00a0behov fo\u0308re den egna konflikten”,<\/h3>\n

– \u00a0att interimistiska beslut om va\u030ardnad endast ska meddelas i undantagsfall,<\/h3>\n

– \u00a0att en ny fo\u0308rdelning av ra\u0308ttega\u030angskostnader ska info\u0308ras.<\/h3>\n

<\/h2>\n

Kvinnofronten insta\u0308mmer med fo\u0308rslaget<\/h2>\n

<\/h3>\n

– att det ska info\u0308ras en besta\u0308mmelse om att barn ska ha ra\u0308tt att uttrycka sina a\u030asikter och sin\u00a0insta\u0308llning i fra\u030agor om va\u030ardnad, boende och umga\u0308nge vid samtal med fo\u0308retra\u0308dare fo\u0308r socialna\u0308mnden a\u0308ven om va\u030ardnadshavarna motsa\u0308tter sig detta.<\/h3>\n

<\/h2>\n

Kvinnofronten anser:<\/h2>\n

<\/h3>\n

– att detta beta\u0308nkande a\u0308r sa\u030a underma\u030aligt att det helt bo\u0308r la\u0308ggas a\u030at sidan,<\/h3>\n

– att regeringen snarast ska tillsa\u0308tta en ny utredning,<\/h3>\n

-att det ska utredas ombarnet bo\u0308r fa\u030a ett eget ombud i va\u030ardnads-, boende- och umga\u0308ngesma\u030al,<\/h3>\n

– att barns uppfattning som regel alltid ska anges i sa\u030ava\u0308l utredningar som domar,<\/h3>\n

– att regeringen snarast ska ge Bra\u030a i uppdrag att i sina fo\u0308rdjupade studier om ”do\u0308dligt va\u030ald i\u00a0na\u0308ra relationer” ta med uppgifter om barn,<\/h3>\n

– att en grundregel ska vara att den fo\u0308ra\u0308lder som do\u0308dat den andra omga\u030aende ska fo\u0308rlora\u00a0va\u030ardnaden. Undantag kan go\u0308ras om hon dessfo\u0308rinnan systematiskt har blivit misshandlad av partnern, e ersom det ur barnperspektiv da\u030a vore fel att ta ifra\u030an barnet den grundtrygghet fo\u0308ra\u0308ldern kan fortsa\u0308tta ge,<\/h3>\n

– att en eventuell tillfa\u0308llig va\u030ardnadshavare inte ska ha skyldighet att se till att barnet umga\u030as med en fo\u0308ra\u0308lder som uto\u0308vat va\u030ald, samt att eventuellt uppdrag som tillfa\u0308llig va\u030ardnadshavare i sa\u030a fall ska ompro\u0308vas inom tva\u030a a\u030ar.<\/h3>\n\t

Kritik av utredningen som helhet<\/h2>\n

Det a\u0308r sorgligt att se att en utredning som till sitt beta\u0308nkande har valt namnet ”Se barnet!”<\/strong> kan uppvisa en sa\u030adan okunnighet om barns villkor i va\u030ardnadstvister som detta beta\u0308nkande fo\u0308rmedlar. Det ga\u0308ller sa\u0308rskilt barns villkor i va\u030aldssammanhang, trots att det inom detta a\u0308mne finns en omfattande forskning, a\u0308ven just utifra\u030an svenska fo\u0308rha\u030allanden.<\/p>\n

Det kapitel i beta\u0308nkandet da\u0308r va\u030ald diskuteras handlar huvudsakligen om do\u0308dligt va\u030ald, eller va\u030ald sa\u030a grovt att offret blir ofo\u0308rmo\u0308gen att ta fortsatt fo\u0308ra\u0308ldraansvar. Detta a\u0308r i sja\u0308lva verket en mycket liten del av det va\u030ald som mammor och barn utsa\u0308tts fo\u0308r. I ma\u030anga fall ga\u0308ller att barn bera\u0308ttar om va\u030ald som fo\u0308ro\u0308varen inte kan do\u0308mas fo\u0308r – fo\u0308runderso\u0308kningar la\u0308ggs ner i brist pa\u030a bevis. Det a\u0308r oerho\u0308rt viktigt att diskutera hur barnen i dessa fall ska skyddas. Men sa\u030adana diskussioner lyser med sin fra\u030anvaro i beta\u0308nkandet.<\/p>\n

Ett konstaterande fra\u030an forskaren Maria Eriksson om en tidigare utredning om va\u030ardnad kan ga\u0308lla a\u0308ven denna:<\/p>\n

”Utredningen bero\u0308r o\u0308verhuvudtaget inte fra\u030agan om vilka risker faderns va\u030ald mot modern kan medfo\u0308ra fo\u0308r barnet. Den diskuterar inte heller vad forskning och prak- tiska erfarenheter sa\u0308ger om hur a\u0308renden da\u0308r fa\u0308der a\u0308r va\u030aldsamma mot mo\u0308drar ba\u0308st kan hanteras fo\u0308r att trygga barnen.” 1.<\/h3>\n

<\/h2>\n

Barnens vardag<\/h2>\nSiffror som borde ha funnits med i beta\u0308nkandet a\u0308r, att 85 procent av de barn som har en pappa som misshandlat mamman har befunnit sig i samma rum na\u0308r mamman misshandlats,
\nKvinnofrontens remissvar pa\u030a SOU 2017:6 – 2.
\n13 procent har sett och ho\u0308rt misshandeln fra\u030an annat rum.\n

Det inneba\u0308r att 98 procent av barnen a\u0308r vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande\u00a0vittne”. 2.<\/p>\n\t

35 procent av barnen har sett eller ho\u0308rt pappan hota att do\u0308da mamman.3.<\/p>\n

Att bevittna o\u0308vergrepp kan upplevas a\u0308nnu sva\u030arare fo\u0308r barnet a\u0308n att sja\u0308lv bli utsatt. ”Det finns forskare som menar att den sva\u030araste och mest skadliga formen av va\u030ald fo\u0308r ett barn, ur ett psykologiskt perspektiv, a\u0308r att uppleva pappas va\u030ald mot mamma.” … ”Barnet kan uppfatta detta som ett hot mot hela sin existens. Na\u0308r barn tvingas bevittna va\u030ald mot en fo\u0308ra\u0308lder blir det ka\u0308nsloma\u0308ssigt o\u0308vergivet och skyddslo\u0308st, eftersom det just da\u030a fo\u0308rlorar ba\u0308gge sina fo\u0308ra\u0308ldrar – den ene i form av en hotfull angripare och den andre som ett utsatt offer.” 4.<\/p>\n

A\u0308n en ga\u030ang: detta ga\u0308ller alltsa\u030a 98 procent av barnen i fall da\u0308r pappan har misshandlat mamman.<\/p>\n

60 procent av barn till misshandlade mammor har sja\u0308lva blivit misshandlade.5.<\/p>\n

Cirka 30 procent av barn till misshandlade mammor har a\u0308ven utsatts fo\u0308r sexuella o\u0308vergrepp – framfo\u0308r allt flickorna.<\/p>\n

Mot denna bakgrund a\u0308r det fullsta\u0308ndigt oacceptabelt att beta\u0308nkandet inte fokuserar mer pa\u030a riskbedo\u0308mningar och trygghetsbedo\u0308mningar vid va\u030ardnadstvister.<\/p>\n\t

Mammors utsatthet<\/h2>\n

Det a\u0308r va\u0308l ka\u0308nt att bland det mest riskfyllda fo\u0308r kvinnor som utsa\u0308tts fo\u0308r va\u030ald a\u0308r uppbrottet fra\u030an mannen, sa\u0308rskilt da\u030a de har gemensamma barn. Det a\u0308r na\u0308r kvinnan vill la\u0308mna, eller har la\u0308mnat, mannen som ma\u030anga av morden sker liksom den gro\u0308vsta misshandeln. Det a\u0308r ocksa\u030a vanligt att pappan anva\u0308nder sig av det gemensamma fo\u0308ra\u0308ldraskapet, till exempel vid ha\u0308mtning eller la\u0308mning av barn fo\u0308r att komma a\u030at att hota eller utsa\u0308tta mamman fo\u0308r va\u030ald. Socialstyrelsen konstaterar: ”Att ha tillga\u030ang till barnet kan vara ett sa\u0308tt fo\u0308r den va\u030aldsuto\u0308vande fo\u0308ra\u0308ldern att fortsa\u0308tta ha kontroll o\u0308ver sin partner.” 6.<\/p>\n

Det inneba\u0308r alltsa\u030a att samha\u0308llets krav pa\u030a fortsatt gemensamt fo\u0308ra\u0308ldraansvar fo\u0308r barnet i dessa fall fa\u030ar fo\u0308ljden att ocksa\u030a barnet fortsa\u0308tter att bli utsatt av pappan.<\/p>\n

Att va\u030aldsamma pappor ofta anva\u0308nder sig av det gemensamma fo\u0308ra\u0308ldraskapet fo\u0308r att fortsa\u0308tta o\u0308vergreppen ga\u0308ller fo\u0308rsta\u030as ba\u030ade i de fall pappan da\u0308r do\u0308md fo\u0308r o\u0308vergrepp och i de fall brottsmisstanke lagts ner eller aldrig ens lett till polisanma\u0308lan.<\/p>\n

Detta samband mellan va\u030ardnadstvister, gemensamt fo\u0308ra\u0308ldraansvar, och barns och mammors fortsatta utsatthet fo\u0308r hot och va\u030ald, liksom samha\u0308llets fo\u0308rha\u030allningssa\u0308tt till detta samband, borde sja\u0308lvklart diskuteras i en utredning om va\u030ardnadstvister.<\/p>\n

Det ga\u0308ller sa\u0308rskilt eftersom det visat sig att ma\u030anga av de mammor som do\u0308dats i Sverige i samband med uppbrotten tidigare so\u0308kt hja\u0308lp – polisanma\u0308lt, anso\u0308kt om kontaktfo\u0308rbud, bera\u0308ttat om va\u030ald fo\u0308r personal inom ha\u0308lso- och sjukva\u030ard eller socialtja\u0308nst – men inte tagits pa\u030a allvar av myndigheterna.7.<\/p>\n

Detta go\u0308r det a\u0308n mer anma\u0308rkningsva\u0308rt att beta\u0308nkandet inte diskuterar denna verklighet i va\u030ardnadstvister och hur socialtja\u0308nst och ra\u0308ttsva\u0308sende ma\u030aste utveckla och sa\u0308kra riskbedo\u0308mningar. Ista\u0308llet upprepar beta\u0308nkandet ga\u030ang pa\u030a ga\u030ang att utredaren ”ho\u0308rt”<\/em>, att ”det sagts”<\/em> eller det har ”framkommit synpunkter”<\/em> om att ”det a\u0308r vanligt att fo\u0308ra\u0308ldrar riktar olika an- klagelser mot varandra eller anma\u0308ler varandra till olika myndigheter”.<\/em> Genom sin fo\u0308regivna ko\u0308nsneutralitet kan utredaren pa\u030a detta sa\u0308tt tva\u0308rtom avfa\u0308rda mammornas, och indirekt barnens, bera\u0308ttelser om va\u030ald.<\/p>\n

Det inneba\u0308r att beta\u0308nkandet direkt motverkar utredningens syfte.<\/p>\n\t

Den problematiska ko\u0308nsneutraliteten – ur fo\u0308ra\u0308ldraperspektiv<\/h2>\n

Kvinnofronten har flera ga\u030anger pa\u030atalat vikten av att skilja mellan ko\u0308nad analys och ko\u0308nsneutral lagtext. Fo\u0308r att fo\u0308rsta\u030a ma\u0308ns va\u030ald mot kvinnor ma\u030aste vi fo\u0308rsta\u030a att detta a\u0308r brott som bega\u030as i ett oja\u0308msta\u0308llt samha\u0308lle, da\u0308r sexualiserat va\u030ald a\u0308r det yttersta exemplet pa\u030a ma\u0308ns makt. Det ga\u030ar inte att fo\u0308rsta\u030a va\u030aldet som en isolerad fo\u0308reteelse, utan samband med va\u0308rlden omkring och ko\u0308nens olika villkor i den va\u0308rlden.<\/p>\n

Av en utredning om va\u030ardnadstvister kra\u0308vs alltsa\u030a en ko\u0308nad analys. Lagen ma\u030aste da\u0308remot vara ko\u0308nsneutralt skriven, e ersom det a\u0308ven nns ma\u0308n som utsa\u0308tts och kvinnor som a\u0308r fo\u0308ro\u0308vare.<\/p>\n

Denna fo\u0308rsta\u030aelse fo\u0308r skillnaden mellan ko\u0308nad analys och ko\u0308nsneutral lagtext finns i exempelvis fo\u0308rarbeten till sexko\u0308pslagen och kvinnofridslagen, medan detta beta\u0308nkande tva\u0308rtom undviker att analysera fo\u0308reteelsen utifra\u030an ko\u0308n.<\/p>\n

Det inneba\u0308r att pappans va\u030ald lyfts bort fra\u030an hans fo\u0308ra\u0308ldraansvar, och da\u0308rmed osynliggo\u0308rs. Till och med na\u0308r mamman och barnet uppenbarligen har skyddade personuppgifter, omvandlar beta\u0308nkandet pappans va\u030ald genom att formulera om det till att det finns ”ho\u0308g konfliktniva\u030a mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna”.<\/p>\n

Forskning visar att ett sa\u030adant osynliggo\u0308rande av pappors va\u030ald a\u0308r vanligt ba\u030ade inom socialtja\u0308nsten och i domstolarna. ”Det som i domstolsbeslut kort formuleras som ’djupga\u030aende konflikt mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna’ visar sig ofta(st) rymma hot och va\u030ald, inte sa\u0308llan i kombination med psykisk sjukdom och\/eller missbruk. Det framga\u030ar inte alltid i akten om mannens hot och va\u030ald riktat sig mot kvinnan och om barnen varit vittne till va\u030aldet eller sja\u0308lva varit utsatta fo\u0308r va\u030ald.” 8.<\/h3>\n

Va\u030ardnadstvister da\u0308r dokumenterat va\u030ald inga\u030ar definieras alltsa\u030a inte som sa\u030adana, utan som va\u030ardnadstvister med ”konflikter mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna”.<\/p>\n

Om det inte finns ett uttalat ko\u0308nsperspektiv sta\u0308ller myndigheterna dessutom olika krav pa\u030a mammor respektive pappor, ba\u030ade na\u0308r det ga\u0308ller fall av va\u030ald och na\u0308r det ga\u0308ller synen pa\u030a va\u030ardnad o\u0308ver huvud taget. Ho\u0308jer & Ro\u0308ba\u0308ck konstaterar att ra\u0308tten la\u0308gger ett sto\u0308rre ansvar pa\u030a mammor a\u0308n pa\u030a pappor att umga\u0308nget ska fungera, oavsett vem som a\u0308r boende eller umga\u0308ngesfo\u0308ra\u0308lder.9.<\/p>\n

Mamman fo\u0308rva\u0308ntas ta huvudansvar fo\u0308r barnets va\u030ard och omsorg, medan la\u0308gre krav sta\u0308lls pa\u030a pappor, fo\u0308r att hans fo\u0308ra\u0308ldraansvar ses som komplement till mammans. Hester & Radford konstaterar att pappan i de esta fall ansa\u030ags som en ”tillra\u0308ckligt bra” pappa om han o\u0308ver huvud taget visade intresse fo\u0308r att tra\u0308ffa sina barn.10.<\/p>\n

Eriksson skriver om det minimala krav pa\u030a fo\u0308ra\u0308ldraansvar som sta\u0308lls pa\u030a pappor som misshandlat mamman: ”Va\u030aldsuto\u0308vande fa\u0308der ma\u030aste inte visa att de a\u0308r tillra\u0308ckligt samarbetsvilliga, respektfulla och trygga fo\u0308r att komma ifra\u030aga som va\u030ardnadshavare eller umga\u0308ngesfo\u0308ra\u0308ldrar. Det a\u0308r inte de som ma\u030aste visa att gemensam va\u030ardnad och umga\u0308nge a\u0308r tillra\u0308ckligt tryggt och bra, trots tidigare va\u030ald mot barnens mo\u0308drar.”11.<\/h3>\n

Det finns ocksa\u030a forskning om pappor som uto\u0308vat va\u030ald som visar pa\u030a att papporna efter skilsma\u0308ssan var mer fokuserade pa\u030a att fa\u030a eller fa\u030a beha\u030alla va\u030ardnaden a\u0308n pa\u030a att ge barnen omsorg. ”I en studie fann man att de var mer bena\u0308gna att ga\u030a in i ra\u0308ttsliga processer om va\u030ardnaden, eller va\u0308gra att betala underha\u030all, a\u0308n ma\u0308n som inte varit va\u030aldsamma.”12.<\/h3>\n

 <\/p>\n

Omfattande forskning visar sammantaget pa\u030a tva\u030a saker:<\/h2>\n

1. att det inte a\u0308r barnets behov som a\u0308r i fokus fo\u0308r bedo\u0308mningar vid va\u030ardnadstvister, utan (a\u0308ven va\u030aldsamma) pappors ra\u0308tt till sina barn, och<\/h3>\n

2. att samha\u0308llets krav pa\u030a samarbetsfo\u0308rma\u030aga mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna i praktiken inneba\u0308r krav pa\u030a (den va\u030aldsutsatta) mamman.<\/h3>\n

Men forskningen om va\u030ald och va\u030ardnadstvister finns inte med i utredningen.<\/h3>\n

Vi fra\u030agar oss: Varfo\u0308r?<\/h3>\n\t

Den problematiska ko\u0308nsneutraliteten – ur barnperspektiv<\/h2>\n

Na\u0308r pappans va\u030ald har lyfts bort fra\u030an hans fo\u0308ra\u0308ldraansvar och da\u0308rmed osynliggjorts, blir a\u0308ven det barnen varit med om till na\u030agot overkligt. En forskningsstudie visar att tre av fyra barn har umga\u0308nge med den va\u030aldsamma pappan.13. I va\u0308ldigt ma\u030anga fall obevakat umga\u0308nge.\nSett ur barnperspektiv kan ocksa\u030a de ord vi anva\u0308nder spela roll fo\u0308r fo\u0308rsta\u030aelsen av barnens verklighet. Exempelvis skriver forskaren Maria Eriksson att fo\u0308r att fo\u0308rsta\u030a barnets perspektiv kanske ordet kvinnomisshandel skulle beho\u0308va bytas ut till ”mammamisshandel”.<\/h3>\n

Fo\u0308ljden av att va\u030aldet inte sa\u0308tts samman med fo\u0308ra\u0308ldraansvaret, och alltsa\u030a inte ses som pappors va\u030ald, a\u0308r dessutom att va\u030aldets eventuella koppling till omsorgen osynliggo\u0308rs. En internationell studie pekar mot att pappors va\u030ald mot barn vid umga\u0308nge i sja\u0308lva verket kan vara knutet till sja\u0308lva omsorgen om barnet, det vill sa\u0308ga att det sker vid ma\u030altider, la\u0308ggdags och liknande omsorgssituationer. Ha\u0308r i Sverige finns ingen motsvarande forskning, sa\u030a vi vet helt enkelt inte om det ha\u0308r finns ett sa\u030adant samband mellan va\u030ald och omsorg.<\/p>\n

Men ko\u0308nsneutraliteten do\u0308ljer ocksa\u030a barnens olika verklighet. Pojkar och flickor utsa\u0308tts ba\u030ada fo\u0308r misshandel, men det a\u0308r vanligare att flickor utsa\u0308tts fo\u0308r sexuella o\u0308vergrepp. Precis som barn tar skada av upplevelsen att se sin mamma utsa\u0308ttas fo\u0308r o\u0308vergrepp, tar barn ocksa\u030a liknande skada av att se syskon utsa\u0308ttas. I o\u0308vrigt vet vi va\u0308ldigt lite om barnens olika verklighet, eftersom det inte finns tillra\u0308cklig forskning om flickors och pojkars olika utsatthet fo\u0308r va\u030aldet.<\/p>\n

Va\u030aldet kan a\u0308ven fa\u030a olika fo\u0308ljder utifra\u030an ko\u0308n, om barnet identifierar sig utifra\u030an ko\u0308n hos den som uto\u0308var va\u030ald eller den som utsa\u0308tts fo\u0308r va\u030ald. Maria Eriksson skriver vidare att hennes studie pekar pa\u030a att ”a\u0308ven om pojkar och flickor kan dela erfarenhet av att vara den underordnade parten i fo\u0308rtryckande far-barn relationer, tar sig ko\u0308nsskapandet olika uttryck i en far-son relation respektive far-dotter relation”.14.<\/p>\n\t

Fo\u0308rva\u0308rra problemen<\/h2>\n

Utredaren vill nu ska\u0308rpa kraven vid va\u030ardnadstvister bland annat genom att det vid bedo\u0308mningen av barnets ba\u0308sta ska ”fa\u0308stas avseende sa\u0308rskilt vid fo\u0308ra\u0308ldrarnas fo\u0308rma\u030aga att sa\u0308tta barnets behov fo\u0308re den egna konflikten”.<\/h3>\n

Men na\u0308r pappans va\u030ald har omformulerats till att bli en ”ho\u0308g konfliktniva\u030a mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna” blir kravet i praktiken att mamman alltsa\u030a ska bortse fra\u030an pappans va\u030ald mot henne och\/eller barnen. Mamman placeras i en omo\u0308jlig situation, da\u0308r hon a\u030a ena sidan som mamma enligt fo\u0308ra\u0308ldrabalken har skyldighet att skydda sitt barn, a\u030a andra sidan kan fo\u0308rlora va\u030ardnaden om hon fo\u0308rso\u0308ker go\u0308ra det.<\/p>\n

Dessutom fo\u0308resla\u030ar utredaren att obligatoriska informationssamtal ska fo\u0308rega\u030a eventuell process i domstol, trots att ett sa\u030adant fo\u0308rfarande kommer att tvinga barnen att leva i konflikten under a\u0308nnu la\u0308ngre tid a\u0308n idag.<\/p>\n

Detta a\u0308r sja\u0308lva motsatsen till att ”se barnet” i va\u030ardnadstvisten, och riskerar tva\u0308rtom att fo\u0308rva\u0308rra de problem som nns redan idag. Ba\u030ada dessa fo\u0308rslag riskerar dessutom i fo\u0308rla\u0308ngningen att vara direkt livshotande fo\u0308r mammor och barn.<\/p>\n\t

Mot direktiven<\/h2>\n

Utredaren har inte analyserat va\u030ardnadstvister ur ko\u0308nsperspektiv – vare sig na\u0308r det ga\u0308ller fo\u0308ra\u0308ldrar eller barn – och da\u0308rmed agerat helt emot uppgiften enligt direktiven att ”redovisa vilka konsekvenser de fo\u0308rslag som la\u0308mnas kan fa\u030a fo\u0308r ja\u0308msta\u0308lldheten mellan kvinnor och ma\u0308n samt beakta det ja\u0308msta\u0308lldhetspolitiska delma\u030alet om att ma\u0308ns va\u030ald mot kvinnor ska uppho\u0308ra.” (va\u030ar betoning)<\/h3>\n

Mot bakgrund av vad vi beskrivit ha\u0308r ovan om beta\u0308nkandets alla grundla\u0308ggande och avgo\u0308rande brister kra\u0308ver Kvinnofronten en helt ny utredning. Den bo\u0308r uttryckligen utga\u030a fra\u030an FN:s Barnkonvention och inneha\u030alla en ko\u0308nad analys av va\u030ardnadstvister och barns villkor.<\/p>\n\t

Kommentarer till beta\u0308nkandets olika delar<\/h2>\n

Kapitel 5.
\nNa\u030agot om konflikter om barn<\/h3>\n

I kapitlet om fo\u0308ra\u0308ldrars konflikter om barn tar beta\u0308nkandet upp skillnaden mellan intresse- och va\u0308rdekonflikt, med ha\u0308nvisning till bland annat Stiftelsen Allma\u0308nna Barnhusets slutrapport om barns ra\u0308ttigheter i va\u030ardnadstvister. Men medan den rapporten, liksom Socialstyrelsen handbok fo\u0308r socialtja\u0308nstens familjera\u0308tt, ba\u0308gge har med a\u0308ven ”va\u030ald eller hot och fra\u030agor kring barnets skyddsbehov”<\/em>15. bland exemplen pa\u030a va\u0308rdekonflikter, finns va\u030ald och hot inte med alls i beta\u0308nkandets exempel.<\/p>\n

I hela kapitlet om fo\u0308ra\u0308ldrars konflikter om barn va\u0308ljer utredaren att o\u0308ver huvud taget inte na\u0308mna hot eller va\u030ald, trots all kunskap om hur ma\u030anga barn som sja\u0308lva utsa\u0308tts fo\u0308r va\u030ald respektive som bevittnar sin pappas va\u030ald mot mamman. Pappors va\u030ald a\u0308r alltsa\u030a helt osynliggjort som grund fo\u0308r fo\u0308ra\u0308ldrarnas konflikt vid va\u030ardnadstvister. Ista\u0308llet lyfts enbart specialfall av do\u0308dligt va\u030ald upp i kapitel 13.<\/p>\n

Genom att helt osynliggo\u0308ra pappors va\u030ald som grund fo\u0308r fo\u0308ra\u0308ldrarnas konflikt kan utredaren framsta\u0308lla fo\u0308ra\u0308ldrarna som ja\u0308mlika parter i konflikten, och slipper pa\u030a sa\u030a sa\u0308tt de komplicerade fra\u030agesta\u0308llningar om va\u030ald och makt som annars uppsta\u030ar kring begrepp som ”samarbetsfo\u0308rma\u030aga” och fo\u0308rslag om exempelvis samarbetssamtal, som ju kan leda till en upptrappning av va\u030ald.<\/h3>\n

Att pa\u030a detta sa\u0308tt bortse fra\u030an det mesta av va\u030aldet i va\u030ardnadstvister a\u0308r djupt ohederligt.<\/h3>\n\t

5.1.2 VISS FORSKNING<\/h2>\n

Eftersom utredaren valt att bortse fra\u030an va\u030ald som grund fo\u0308r va\u030ardnadstvister redovisar beta\u0308nkandet fo\u0308rsta\u030as ingen forskning om detta. Annars kunde beta\u0308nkandet tagit upp exempelvis:<\/h3>\n

Eva Diesens studie om barn i va\u030ardnadstvister, da\u0308r hon menar att ”domstolarna har anammat en konfliktlo\u0308sningsmetod som a\u0308r popula\u0308r inom managementkulturen, dvs. lo\u0308sningsfokusering”.16. Detta sla\u030ar mot mamman, eftersom det fo\u0308rutsa\u0308tter att det finns tva\u030a ja\u0308mbo\u0308rdiga parter, och bortser fra\u030an maktperspektivet, da\u0308r na\u030agon var\/a\u0308r ett hot mot den andra. ”Konsekvensen blir att den utsatta parten, vanligen kvinnan, ses som besva\u0308rlig om hon inte medverkar till (eller ra\u0308ttare sagt, fogar sig i) ’lo\u0308sningen’.”<\/h3>\n

 <\/p>\n

Kapitel 6.<\/h2>\n

Varfo\u0308r har va\u030ardnadsma\u030alen o\u0308kat?<\/h2>\n

Hela detta kapitel a\u0308r subjektivt skrivet med luddiga formuleringar om att synpunkter ”har fo\u0308rts fram” och liknande. Texten a\u0308r skriven i anklagande ton som exempelvis att ”fo\u0308ra\u0308ldrar blivit mer envisa och konfliktbena\u0308gna” eller att ”fo\u0308ra\u0308ldrar riktar olika anklagelser mot varandra eller anma\u0308ler varandra till olika myndigheter” eller att ”pa\u030asta\u030aenden om va\u030ald har blivit vanligare i va\u030ardnadsma\u030al”.<\/h3>\n

Vad betyder det? Har va\u030aldet o\u0308kat? Eller menar utredaren att ”fo\u0308ra\u0308ldrar” anma\u0308ler till myndigheter pa\u030a pin kiv? Varfo\u0308r diskuterar beta\u0308nkandet inte om dessa formuleringar ska tolkas som att fo\u0308ra\u0308ldrar beter sig som trilskande barn eller om det faktiskt nns ett o\u0308kat va\u030ald och hur detta i sa\u030a fall ska pa\u030averka bedo\u0308mningar i va\u030ardnadstvister?<\/h3>\n\t

6.7 Vad beror o\u0308kningen pa\u030a?<\/h2>\n

Utredningen konstaterar att 2006 a\u030ars reform spelat roll fo\u0308r att antalet va\u030ardnadstvister o\u0308kat:<\/p>\n

”Fo\u0308re reformen uppfattades ra\u0308ttsla\u0308get som att det ra\u030adde en presumtion fo\u0308r gemensam va\u030ardnad och det kra\u0308vdes mycket starka ska\u0308l fo\u0308r att fa\u030a ensam va\u030ardnad. Med de ra\u0308ttsliga utga\u030angspunkterna bedo\u0308mde troligen ma\u030anga fo\u0308ra\u0308ldrar det som lo\u0308nlo\u0308st att anso\u0308ka om ensam va\u030ardnad.” …<\/h3>\n

”Vi menar att en viss andel fo\u0308ra\u0308ldrar som fo\u0308re reformen bedo\u0308mt det som lo\u0308nlo\u0308st att anso\u0308ka om ensam va\u030ardnad da\u0308refter troligen har gjort en annan bedo\u0308mning i fra\u030agan.”<\/h3>\n

Utredningen tycks se det som negativt att va\u030ardnadstvisterna o\u0308kat. Men sett till det som utredningen sja\u0308lv konstaterat – att barn far illa av fo\u0308ra\u0308ldrars utdragna tvister – kan det ses som positivt att fo\u0308ra\u0308ldrar nu bo\u0308rjat driva barnens ra\u0308tt att slippa leva i en omo\u0308jlig gemensam va\u030ardnad. Det var ocksa\u030a det som var syftet med 2006 a\u030ars reform: att mer ha\u0308nsyn skulle tas till barnen.<\/p>\n

Utredaren skriver ocksa\u030a: ”Ett mer ja\u0308msta\u0308llt fo\u0308ra\u0308ldraskap och en o\u0308kad konfliktbena\u0308genhet a\u0308r exempel pa\u030a andra troliga faktorer som pa\u030averkat ma\u030alutvecklingen.” A\u030aterigen uttrycket ”o\u0308kad konfliktbena\u0308genhet”. Vad a\u0308r det? Inga\u030ar va\u030ald? Och vad menas med ”mer ja\u0308msta\u0308llt fo\u0308ra\u0308ldraskap”?<\/p>\n

Statistik fra\u030an Fo\u0308rsa\u0308kringskassan och SCB visar tva\u0308rtom att det fortfarande a\u0308r mammor som tar huvudansvar fo\u0308r hem och barn, tar ut minst 75 procent av fo\u0308ra\u0308ldradagarna, 62 procent av vabb-dagarna, jobbar deltid, sko\u0308ter det mesta husha\u030allsarbetet etc – och medan mammor under de senaste tjugo a\u030aren minskat sitt hemarbete med en timme (fo\u0308r att o\u0308ka sitt yrkesarbete) har papporna under samma period bara o\u0308kat sitt hemarbete med 8 minuter. Statistiken visar alltsa\u030a att det ja\u0308msta\u0308llda fo\u0308ra\u0308ldraskapet lyser med sin fra\u030anvaro och att utvecklingen mot det ga\u030ar med snigelfart.<\/p>\n

Men beta\u0308nkandet fortsa\u0308tter med att sla\u030a fast att ”Vid va\u030ara kontakter med familjera\u0308ttssekreterare har ma\u030anga dessutom haft uppfattningen att samarbetssamtal a\u0308r en bra metod fo\u0308r att fa\u030a fo\u0308ra\u0308ldrar att komma o\u0308verens.”<\/h3>\n

Det a\u0308r mycket mo\u0308jligt att det a\u0308r familjera\u0308ttssekreterares uppfattning. Men det finns inga vetenskapliga bela\u0308gg fo\u0308r att sa\u030adana samtal a\u0308r bra na\u0308r det ga\u0308ller att a\u030astadkomma o\u0308verenskommelser, ingen forskning om hur la\u0308nge effekterna i sa\u030a fall sitter i, fo\u0308r vilka typer av fo\u0308ra\u0308ldrar de fungerar respektive inte fungerar etc. Na\u030agon sto\u0308rre effektstudie har inte gjorts i Sverige. Da\u0308remot finns internationell forskning som visar att va\u030aldet o\u0308kar i samband med samarbetssamtal och Socialstyrelsen rekommenderar da\u0308rfo\u0308r att samtalsledaren innan beslut om samarbetssamtal ska ta reda pa\u030a om va\u030ald, hot med mera fo\u0308rekommit, och ”noga o\u0308verva\u0308ga” om samarbetssamtal alls ska pa\u030abo\u0308rjas, samt att om samarbetssamtal a\u0308nda\u030a ska anva\u0308ndas ma\u030aste det fo\u0308rst go\u0308ras ba\u030ade en riskbedo\u0308mning och en sa\u0308kerhetsplan.<\/p>\n

Fra\u030agan a\u0308r da\u030a om samtalsledaren har mo\u0308jlighet att avgo\u0308ra om va\u030ald fo\u0308rekommer? Det finns inga svenska studier om det, da\u0308remot finns en internationell studie som pekar pa\u030a att ansvariga fo\u0308r samarbetssamtal ”ofta misslyckas med att uppma\u0308rksamma a\u0308renden da\u0308r det fo\u0308rekommer va\u030ald, kanske sa\u030a ofta som i ha\u0308lften av fallen da\u0308r detta faktiskt a\u0308r ett problem.”17. (va\u030ar betoning)<\/h3>\n

Dessa fra\u030agor kan handla om liv och do\u0308d fo\u0308r mammor. Det a\u0308r da\u0308rfo\u0308r mycket allvarligt att utredaren fo\u0308rminskar va\u030ald i va\u030ardnadstvister, inte tagit reda pa\u030a forskning och fakta, och ista\u0308llet utga\u030ar fra\u030an en ”uppfattning” som enskilda delgivit utredaren.<\/p>\n\t

6.7.4 \u00a0ETT MER JA\u0308MSTA\u0308LLT FO\u0308RA\u0308LDRASKAP
\n6.7.5 \u00a0EN O\u0308KAD KONFLIKTNIVA\u030a OCH KONFLIKTBENA\u0308GENHET<\/h2>\n

Beta\u0308nkandet konstaterar: ”Om fo\u0308ra\u0308ldrarna inte a\u0308r gifta med varandra blir barnets mamma ensam va\u030ardnadshavare fra\u030an barnets fo\u0308delse. Hennes samtycke kra\u0308vs fo\u0308r att den andra fo\u0308ra\u0308ldern ska fa\u030a del i va\u030ardnaden. Om samtycke inte ges ma\u030aste den andra fo\u0308ra\u0308ldern inleda en domstolsprocess fo\u0308r att kunna fa\u030a del i va\u030ardnaden”.<\/h3>\n

Ha\u0308r kunde det ha varit intressant att fa\u030a veta hur ofta det handlar om att pappan kra\u0308ver va\u030ardnad fo\u0308r ett barn han inte bor eller lever med innan han vill bo\u0308rja umga\u030as med det? A\u0308n en ga\u030ang blir go\u0308r beta\u0308nkandets fo\u0308rmodade ko\u0308nsneutralitet att viktiga fo\u0308ljdfra\u030agor inte sta\u0308lls. Na\u0308r fo\u0308ra\u0308ldrar inte a\u0308r o\u0308verens om va\u030ardnad, borde inte pappan fo\u0308rst bo\u0308rja umga\u030as med sitt barn innan en domstol ska ge honom gemensam va\u030ardnad? Ska en pappa som inte umga\u030as med sitt barn ha ra\u0308tt att besta\u0308mma o\u0308ver viktiga beslut om barnet, som dagisplats med mera? Finns det ett samband mellan ko\u0308nens olika makt i samha\u0308llet ha\u0308r? Hur fo\u0308rha\u030aller sig samha\u0308llet da\u030a till detta pa\u030a ba\u0308sta sa\u0308tt?<\/p>\n

Sa\u030adana fra\u030agor fa\u030ar vi inga svar pa\u030a.<\/p>\n

Beta\u0308nkandet o\u0308verga\u030ar till att pa\u030asta\u030a att ”Det har ocksa\u030a funnits en bred enighet om att det blivit allt vanligare att en fo\u0308ra\u0308lder, vanligtvis en mamma, och barn har skyddade personuppgifter” och att detta ”inneba\u0308r naturligtvis att det i de flesta fall finns en ho\u0308g kofliktniva\u030a mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna” samt att utredaren ocksa\u030a ” flera ga\u030anger tagit del av synpunkten att fo\u0308ra\u0308ldrar blivit mer envisa och konfliktbena\u0308gna” och att ”fo\u0308ra\u0308ldrars pa\u030asta\u030adda samarbetsproblem ro\u0308r stort som sma\u030att”.<\/h3>\n

A\u030aterigen fo\u0308rringas pappors va\u030ald och formuleras om till ”ho\u0308g kofliktniva\u030a mellan fo\u0308ra\u0308ldrarna”.<\/p>\n

Men om det har blivit vanligare att mammor och barn har skyddade personuppgifter, beror det da\u030a inte pa\u030a att fler mammor och barn varit utsatta fo\u0308r hot och va\u030ald? A\u0308r det i sa\u030a fall inte mycket ma\u0308rkligt att detta o\u0308kade va\u030ald inte problematiseras – alternativt avfa\u0308rdas som bevisade lo\u0308gner – i beta\u0308nkandet, utan bara fo\u0308rsvinner i subjektiva pa\u030asta\u030aenden om envishet, konfliktbena\u0308genhet och pa\u030asta\u030adda problem om stort och sma\u030att?<\/h3>\n\t

7.2.20 VARFO\u0308R O\u0308VERENSSTA\u0308MDE INTE DOMEN MED BARNETS INSTA\u0308LLNING?<\/h2>\n

Utredaren konstaterar att i ”drygt en fja\u0308rdedel av fallen eller i 28 procent av dessa var tingsra\u0308tten av uppfattningen att barnets insta\u0308llning var ett utslag av att det var pa\u030averkat, i samtliga fall av en fo\u0308ra\u0308lder.” Detta konstaterande borde problematiseras.<\/h3>\n

Det a\u0308r va\u0308l ka\u0308nt att den vetenskapligt helt ogrundade teorin om PAS (Parental Alienation Syndrome eller fo\u0308ra\u0308ldraalienation)<\/strong> fa\u030att spridning i Sverige. Teorin pa\u030asta\u030ar att PAS a\u0308r ett syn- drom som kan drabba barn just i va\u030ardnadstvister, och da\u030a inneba\u0308ra att barnet tar avsta\u030and fra\u030an pappan (oftast genom att barnet pa\u030asta\u030ar att pappan bega\u030att sexuella o\u0308vergrepp mot barnet). Syndromet sa\u0308gs uppsta\u030a pa\u030a grund av manipulation fra\u030an mamman. Enligt teorin ska PAS inte behandlas som andra syndrom – med sjukva\u030ard eller medicinering, utan ista\u0308llet behandlas juridiskt, genom att mamman ska fra\u030antas va\u030ardnaden om barnet.19.<\/p>\n

Socialstyrelsen har slagit fast att sa\u030adana ovetenskapliga teorier inte fa\u030ar anva\u0308ndas i Sverige, men eftersom teorin passar va\u0308l ihop med sa\u030adana fo\u0308rdomar och myter som redan finns om mammor, har den a\u0308nda\u030a spritts, framfo\u0308r allt inom socialtja\u0308nsten, men det finns ocksa\u030a exempel pa\u030a flera domar som ha\u0308nvisat till den.<\/h3>\n

Det a\u0308r mycket allvarligt att barns vilja bortfo\u0308rklaras i domstolen i sa\u030a stor utstra\u0308ckning som 28 procent endast med ha\u0308nvisning till mammans pa\u030averkan.<\/h3>\n

Beta\u0308nkandet borde ha problematiserat detta och hur barn ska kunna bli lyssnade pa\u030a ista\u0308llet fo\u0308r att de ska mo\u0308tas av sa\u030adana bortfo\u0308rklaranden av barnens vilja. Vi utvecklar detta i va\u030ara kommentarer till kapitel 11.<\/h3>\n\t

 <\/p>\n

 <\/p>\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n

________________________________________<\/p>\n\n

 <\/p>\n\n

 <\/p>\n\n\n\n\n\n\n

___________________________________________<\/p>\n\n\n\n\n\n\n

 <\/p>\n\n

 <\/p>\n\n\n\n

 <\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

KVINNOFRONTEN   Box 2007, 128 21 Skarpna\u0308ck e-post: kvinnofronten@sverige.nu Org. nr: 802411-0119 Plusgiro: 5 56 23 – 3 hemsida: www.kvinnofronten.nu Yttrande Till JUSTITIEDEPARTEMENTET Regeringskansliet 103 33 Stockholm o\u0308ver SOU 2017:6 – ”Se barnet” – Dnr. Ju2017\/01226\/L2 Sammanfattning Det a\u0308r med stor besto\u0308rtning och fo\u0308rva\u030aning Kvinnofronten tagit del av 2014 a\u030ars va\u030ardnadsutrednings beta\u0308nkande. Vi hade hoppats,…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-568","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/568","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=568"}],"version-history":[{"count":12,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/568\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2351,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/568\/revisions\/2351"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/mammamanualen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=568"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}