{"id":1267,"date":"2021-04-30T23:00:13","date_gmt":"2021-04-30T21:00:13","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/?page_id=1267"},"modified":"2022-09-05T00:30:25","modified_gmt":"2022-09-04T22:30:25","slug":"leo2","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/leo2\/","title":{"rendered":"LEONARD NGAOSUVANS GRANSKNING AV SOCIALTJ\u00c4NSTENS UTREDNING"},"content":{"rendered":"\n\n\t

LEONARD NGAOSUVANS GRANSKNING AV SOCIALTJ\u00c4NSTENS UTREDNING<\/h1>\n\t\t\t\t\"KATTER\n\t

Konstverk av Issa<\/h4>\n

Text av Leonard Ngaosuvan<\/h4>\n\t

Granskaren Leonard Ngaosuvan tycks mer vara ute i \u00e4rendet att lobba f\u00f6r fejk-teorin om PA(S) \u00e4n att fullg\u00f6ra sitt arvoderade \u00e5tagande att se till barnets r\u00e4ttss\u00e4kerhet, n\u00e4r han kritiserar utredaren f\u00f6r att inte ha anv\u00e4nt vetenskaplig metod.<\/em><\/h2>\n

Att Leonard Ngaosuvan inte med\u00a0ett\u00a0enda ord n\u00e4mner n\u00e5got om barnets egna uppgifter om utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp, eller gr\u00e4nsl\u00f6sa sexuella n\u00e4rmanden fr\u00e5n pappan, m\u00e5ste anses utg\u00f6ra en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd brist i hans granskning som dessutom tycks ha varit gjord p\u00e5 en kafferast, d\u00e5 granskaren inte ens hunnit r\u00e4tta felet att han anv\u00e4nder olika initialer f\u00f6r mamman, dvs \u00f6msom EA och EB.<\/em><\/h2>\n

 <\/p>\n

L\u00e4s sj\u00e4lv Leonard Ngaosuvans\u00a0granskning h\u00e4r nedan, samt min granskning av hans d\u00e4runder!<\/em><\/h3>\n\t

Barnets, moderns och faderns ursprungliga initialer \u00e4r utbytta mot VA, EA och OA.<\/strong><\/em><\/h4>\n

Utredningsgranskning<\/h2>\n

Om undertecknad<\/h3>\n

Undertecknad \u00e4r fil kand. i kognitionsvetenskap som \u00e4r en tv\u00e4rvetenskaplig disciplin som best\u00e5r av lingvistik, psykologi, datavetenskap, neurovetenskap, antropologi och filosofi. Vidare, har undertecknad disputerat i psykologi, med en avhandling om motivation och minne. Efter examen har undertecknad l\u00e5ng erfarenhet av undervisning i bland annat kognitionspsykologi (minnespsykologi och m\u00e4nniskans\u00a0t\u00e4nkande), vetenskaplig metod, utvecklingspsykologi, statistik och Iivsloppsperspektiv, vetenskaplig metod, och statistik p\u00e5 socionomutbildning. Som forskare har undertecknad jobbat p\u00e5 IMS\/Socialstyrelsen med uppdrag att utveckla ett evidensbaserat riskbed\u00f6mningsinstrument f\u00f6r \u00e4renden i v\u00e5rdnad, boende och\u00a0umg\u00e4nge. I arbetet ingick \u00e4ven en arkivstudie d\u00e4r familjer\u00e4ttens utredningar vetenskapligt granskades med avseende p\u00e5 riskbed\u00f6mning, samt litteratur\u00f6versikter f\u00f6r skydds-och riskfaktorer f\u00f6r olika former av vanv\u00e5rd. Vidare, undertecknad \u00e4r en aktiv forskare i omr\u00e5det, bland annat genom publikation av en nydanande organisatorisk procedur f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra riskbed\u00f6mning;tv\u00e5stegsproceduren (2012). Under\u00a02O18 publicerade undertecknad boken ”Familjer\u00e4ttspsykologi” som introducerar ett ny deldisciplin inom psykologin som syftar till att f\u00f6rb\u00e4ttra famijer\u00e4ttens arbete fr\u00e5n ett vetenskapligt perspektiv. Vidare, undertecknad har\u00a0ocks\u00e5 presenterat en nydanande l\u00f6sning p\u00e5 hur familjer\u00e4tten och tingsr\u00e4tten kan arbeta f\u00f6r att motivera tvistande f\u00f6r\u00e4ldrar att komma \u00f6verens ist\u00e4llet f\u00f6r att driva konflikt (2018). Undertecknad fungerar ocks\u00e5 som st\u00f6dperson och coach \u00e5t f\u00f6r\u00e4ldrar i deras kontakt med socialtj\u00e4nst. Undertecknad har stor erfarenhet av att granska v\u00e5rdnadstvister och LVU-\u00e4renden, samt n\u00e4rvara som sakkunnigt expertvittne i\u00a0r\u00e4tteg\u00e5ngsf\u00f6rhandlingar sedan 2013. Undertecknad har ocks\u00e5 erfarenhet av att jobba som socialkonsulent och jobbcoach i Sigtuna Kommun. F\u00f6r n\u00e4rvarande jobbar undertecknad som h\u00f6gskolelektor i kognitionsvetenskap p\u00e5 G\u00f6teborgs Universitet p\u00e5 Institutionen f\u00f6r till\u00e4mpad informationsteknologi.<\/p>\n\t

Undertecknads uppdrag<\/h2>\n

Uppdraget ber\u00f6r granskning av f\u00f6ljande dokument: Utredning enligt 11 kap. 1 \u00a7 SoL, m\u00e5l nr XXXXX-19<\/p>\n

 <\/p>\n

Initiala kommentarer av undertecknad<\/h3>\n

Undertecknad har inte gjort n\u00e5gra andra efterforskningar efter information om \u00e4rendet utanf\u00f6r:h\u00e4nvisade dokument. I de fall ytterligare information har presenterats (utan egna efterforskningar) har denna information ignorerats. Vidare, undertecknad vill understryka att granskningens roll inte \u00e4r att vara domare i fallet. D\u00e4remot kommer utredningens resonemang, funktion och kvalitet att granskas i avseende p\u00e5 transparens, reproducerbarhet och stringens.<\/p>\n

Undertecknad \u00e4r disputerad forskare i psykologi, vilket inneb\u00e4r en vetenskaplig f\u00f6rest\u00e4llning av vad som menas med en riskfaktor. I somliga v\u00e5rdnadsutredningar anv\u00e4nds enskilda riskfaktorer som v\u00e4ldigt starka och avg\u00f6rande faktorer. lnom\u00a0vetenskapen anv\u00e4nds begreppet riskfaktor f\u00f6r allt som statistiskt samvarierar med n\u00e5gon form av vanv\u00e5rd.\u00a0lnom vetenskapen \u00e4r det mycket tydligt att det \u00e4r antalet<\/em>\u00a0riskfaktorer som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r bed\u00f6mningen av risk, inte vilka<\/em> riskfaktorer som det handlar om. H\u00e4r finns en tydlig skillnad mellan socialtj\u00e4nstens praxis och vetenskapligt t\u00e4nkande. I somliga v\u00e5rdnadsutredningar kan en enskild riskfaktor vara avg\u00f6rande f\u00f6r hela utredningen, vilket \u00e4r vetenskapligt ytterst tveksamt. Vidare, i vetenskapen \u00e4r det helt n\u00f6dv\u00e4ndigt att deklarera vad man bed\u00f6mer risk f\u00f6r. Det\u00a0betyder att i princip alla uttalanden som ber\u00f6r risk som saknar detta blir mycket sv\u00e5ra att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

En m\u00e5ls\u00e4ttning som undertecknad har \u00e4r att dokumentera granskningen p\u00e5 ett s\u00e4tt s\u00e5 att lekm\u00e4n kan f\u00f6rst\u00e5 resonemangen. Till exempel har undertecknad underl\u00e5tit att\u00a0l\u00e4gga in referenser till vetenskapliga studier i dokumentet s\u00e5 l\u00e5ngt det \u00e4r m\u00f6jligt. Som grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r granskningen \u00e4r b\u00e5de anlitad jurist och tvistande medvetna om att granskningen kan komma fram tilt negativa saker om utredningen,\u00a0men som skulle peka p\u00e5 of\u00f6rdelaktiga slutsatser f\u00f6r b\u00e5da tvistande. Granskningen sker allts\u00e5 inte i n\u00e5gon speciell riktning.<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt att samtliga l\u00e4sare av denna granskning f\u00f6rst\u00e5r att det finns en besv\u00e4rlig relation mellan en utrednings metodologiska kvalitet, juridisk bevisb\u00f6rda och kunskap om framtiden som kan vara sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r lekm\u00e4n. Man kan\u00a0sammanfatta det p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

1. lngen utredare eller granskare kan f\u00f6ruts\u00e4ga framtiden till hundra procent. Bevisb\u00f6rdan f\u00f6r att risk f\u00f6religger ligger hos den som anklagar som kan vara b\u00e5de tvistande f\u00f6r\u00e4lder, familjer\u00e4tt eller annan part. Det finns ingen bevisb\u00f6rda\u00a0att visa att risk inte f\u00f6religger.<\/p>\n

2. Om en utredning rekommenderar ett beslut p\u00e5 basis av riskbed\u00f6mning och samtidigt \u00e4r utredningsmetodologiskt underm\u00e5lig inneb\u00e4r detta att den som anklagar har misslyckats med att visa att risk f\u00f6religger.<\/p>\n

3. En granskning som visar att utredningen h\u00e5ller f\u00f6r l\u00e5g kvalitet bevisar inte motsatsen till utredningens rekommendation. Detta kan liknas med brottsjuridik. Bara f\u00f6r att \u00e5klagaren inte lyckas visa att en anklagad \u00e4r skyldig har ingen bevisat att den anklagade \u00e4r okyldig. D\u00e4remot b\u00f6r r\u00e4ttslig instans\u00a0komma till ett friande beslut.<\/p>\n

Att genomf\u00f6ra v\u00e5rdnads-, boende eller umg\u00e4ngesutredningar \u00e4r inte l\u00e4tt, och kritik\u00a0fr\u00e5n oberoende, externa granskare \u00e4r n\u00e4stan att f\u00f6rv\u00e4nta sig.\u00a0<\/p>\n

Undertecknad har f\u00f6rs\u00f6kt att v\u00e4lja sin kritik p\u00e5 en s\u00e5dan niv\u00e5 att det \u00e4r rimligt att utredarna skulle kunnat g\u00f6ra utredningen b\u00e4ttre och inte f\u00f6ra fram kritik som kr\u00e4ver orimlig kunskap. Om\u00a0detta lyckats \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte undertecknads uppgift att avg\u00f6ra.<\/p>\n

 <\/p>\n

Kvalitetsaspekter<\/h2>\n

Transparens<\/h3>\n

Transparens handlar om att utomst\u00e5ende och tvistande ska kunna f\u00f6rst\u00e5 hur utredningen g\u00e5tt till, vilken information som utredarna funnit relevant och p\u00e5 vilka grunder de kommit fram till sin rekommendation. Som huvudregel antar\u00a0undertecknad att i princip allting som omn\u00e4mns \u00e4r den relevanta informationen. Detta \u00e4r en av de viktigaste kvalitetsaspekterna f\u00f6r hela utredningen. Om man inte f\u00f6rst\u00e5r\u00a0varf\u00f6r en utrednings rekommendation fallit i en riktning kan man inte avg\u00f6ra om den har h\u00f6g eller l\u00e5g kvalitet. I dessa fall kan man s\u00e4ga att dokumentationen har l\u00e5g kvalitet eftersom sj\u00e4lva utredningens kvalitet f\u00f6rblir dolt.<\/p>\n

Reproducerbarhet<\/h3>\n

Denna kvalitetsaspekt handlar om att utredningen ska se till att samma rekommendation skulle uppkomma oavsett vem som utf\u00f6r utredningen. Till exempel ska inte en utredning g\u00e5 emot tidigare rekommendationer bara f\u00f6r att nya utredare tillkommer.<\/p>\n

Stringens<\/h3>\n

En utredning ska vara baserad p\u00e5 trov\u00e4rdig information och beslut ska inte byggas p\u00e5 irrelevant information s\u00e5som k\u00f6n, \u00e5lder eller etnisk tillh\u00f6righet. En annan viktig allm\u00e4n kvalitetsaspekt g\u00e4ller principen att utredningen som s\u00e5dan helst inte ska medf\u00f6ra \u00f6kad konflikt mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna. Det \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r barn ifall en utredning i sig dramatiskt skulle \u00f6ka konflikten mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n

Begrepp som r\u00e4ttsos\u00e4kerhet,opartiskhet och saklighet \u00e4r centrala f\u00f6r en utrednings allm\u00e4nna kvalitet.<\/h3>\n\t

Granskning:<\/h1>\n

Kommentarer tilI T XXXX, endast riskbed\u00f6mningen.<\/p>\n

lnblandade: VA (Barn), EA (Mor) och OA (Far).<\/p>\n

Riskbed\u00f6mningen saknar fungerande definitioner varp\u00e5 r\u00e4ttss\u00e4kerhet och transparens saknas<\/em><\/h2>\n

Sid 9 l\u00e4ser:<\/p>\n

”\u00c4nda sedan den tidigare v\u00e5rdnadsutredningen som genomf\u00f6rdes 2014 har EA h\u00e4vdat att OA utsatt EB f\u00f6r psykiskt och sexuellt v\u00e5ld. Omkring \u00e4r 2O17 b\u00f6rjar\u00a0EB ocks\u00e5 h\u00e4vda att OA uts\u00e4tter VA f\u00f6r fysiskt, psykiskt och sexuellt v\u00e5ld och ett flertal polisanm\u00e4lningar sker. Samtliga anm\u00e4lningar l\u00e4ggs ned och det har aldrig kunnat\u00a0bevisas att OA skulle utf\u00f6rt dessa \u00f6vergrepp. Det har heller aldrig framkommit n\u00e5got om OA som person, som att hen skulle vara d\u00f6md eller misst\u00e4nkt f\u00f6r brott mot andra personer eller v\u00e5ldsam i sitt beteende, som skulle ligga honom till last.<\/em><\/h4>\n

V\u00e5r bed\u00f6mning \u00e4r att risken f\u00f6r att OA skulle g\u00f6ra VA, EA eller n\u00e5gon annan illa \u00e4r liten. Vi utredare har inte kunnat se att det i f\u00f6rh\u00e5llandet till OA i nul\u00e4get f\u00f6religger n\u00e5gon risk f\u00f6r VA n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6vergrepp, bortf\u00f6rande, missbruk, psykisk sjukdom\u00a0eller omsorgsbrist.”<\/em><\/h4>\n

(Observera att granskaren har haft s\u00e5 br\u00e5tt att han inte hunnit granska sina egna fel, som tex att han \u00f6msom ben\u00e4mner Mor med EA och EB.)<\/em><\/p>\n

I sektionen ovan framg\u00e5r det att OA anklagas f\u00f6r f\u00f6ljande: psykiskt och sexuellt v\u00e5ld mot EA, och fysiskt, psykiskt och sexuellt v\u00e5ld mot VA. F\u00f6r att en riskbed\u00f6mning ska fungera beh\u00f6vs fungerande definitioner av respektive anklagelse. Det r\u00e4cker absolut inte att bara redovisa ben\u00e4mningen s\u00e5som ”fysiskt v\u00e5|d”, Runt om i olika verksamheter och organisationer s\u00e5 finns det m\u00e5nga olika definitioner. En del definitioner \u00e4r v\u00e4ldigt liberala d\u00e4r det beh\u00f6vs v\u00e4ldigt lite f\u00f6r att ett beteende ska uppfattas som fysisk barnmisshandel. Andra definitioner \u00e4r v\u00e4ldigt konservativa d\u00e4r det kr\u00e4vs mycket bevis f\u00f6r att man ska uppfatta ett beteende som fysisk barnmisshandel. Utredningen, som ska utf\u00f6ras av medarbetare med h\u00f6g expertis i\u00a0dessa fr\u00e5gor, underl\u00e5ter att definiera vad utredningen egentligen menar. Det \u00e5ligger utredningen att presentera en definition, j\u00e4mf\u00f6ra uppgifterna med den information\u00a0som finns tillg\u00e4nglig och g\u00f6ra en transparent bed\u00f6mning om tillg\u00e4nglig information faller inom ramen f\u00f6r den presenterade definitionen. I ovanst\u00e5ende sektion v\u00e4grar utredningen att presentera en enda definition. Detta om\u00f6jligg\u00f6r en fungerande\u00a0riskbed\u00f6mning och r\u00e4ttss\u00e4kerheten i utredningen blir d\u00e5 lika med noll.<\/p>\n

Notera att r\u00e4ttss\u00e4kerheten blir pedagogisk tydligare om utredningen hade kommit fram till den motsatta slutsatsen.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r f\u00f6ljande tv\u00e5 resonemang:<\/p>\n

Resonemang I:<\/h3>\n

A. EB anklagar OA f\u00f6r fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

B. Det saknas teknisk eller medicinsk bevisning f\u00f6r fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

C. EB uppfattas som trov\u00e4rdig.<\/p>\n

Slutsats: Allts\u00e5, OA \u00e4r en ol\u00e4mplig f\u00f6r\u00e4lder pga fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

Resonemang ll<\/h3>\n

A. EB anklagar OA f\u00f6r fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

B. Det saknas teknisk eller medicinsk bevisning f\u00f6r fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

C. EB uppfattas inte som trov\u00e4rdig.<\/p>\n

Slutsats; Allts\u00e5, OA \u00e4r inte en ol\u00e4mplig f\u00f6r\u00e4lder pga fysisk barnmisshandel.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r det v\u00e4ldigt tydligt att definitionen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r utredningens bed\u00f6mning. I\u00a0en del definitioner av fysisk barnmisshandel s\u00e5 kr\u00e4vs det att fysisk skada p\u00e5 barnet m\u00e5ste ha uppkommit. I andra definitioner r\u00e4cker det med att barnet blir r\u00e4dd, k\u00e4nner\u00a0sig hotad eller blir utsatt f\u00f6r fysisk sm\u00e4rta. Undertecknad kan konstatera att eftersom utredningen underl\u00e5ter att dokumentera f\u00f6rklaringar av vilka definitioner som anv\u00e4nds blir r\u00e4ttss\u00e4kerheten lika med noll. Utredningens f\u00f6rfarande ger intrycket av att utredningen kan v\u00e4lja definition som utredningen behagar fr\u00e4n fall till tall vilket skulle vara maximal godtycklighet i utredningsmetodik.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00e5r det uppfattas som bevisat att transparens saknas i utredningen. Det \u00e4r helt enkelt om\u00f6jligt att veta vad utredningen menar med n\u00e5gon form av vanv\u00e5rd.<\/p>\n

Utredningen verkar inte vara projektledare \u00f6ver riskbed\u00f6mningen:<\/h2>\n

Sid 9 l\u00e4ser:<\/p>\n

”Det har heller aldrig framkommit n\u00e5got om OA som person, som att hen skulle vara d\u00f6md eller misst\u00e4nkt f\u00f6r brott mot andra personer eller v\u00e5ldsam i sitt beteende, som skulle ligga honom till last.”<\/em><\/h4>\n

Att formulera sig i termer att ”det inte har framkommit n\u00e5got”<\/em> ger: intrycket av att det \u00e4r n\u00e5gon annan som leder riskbed\u00f6mningen. Det \u00e4r inte fungerande utredningsmetodik att passivt inh\u00e4mta uppgifter fr\u00e5n exempelvis f\u00f6r\u00e4ldrar och\u00a0brottsregister. F\u00f6r att en riskbed\u00f6mning ska fungera kr\u00e4vs att utredningen unders\u00f6ker relevanta skydds- och riskfaktorer p\u00e5 ett aktivt s\u00e4tt.<\/p>\n

Riskbed\u00f6mningen f\u00f6rv\u00e4xlar riskfaktorer med former av vanv\u00e5rd<\/h2>\n

Sid 9 l\u00e4ser:\u00a0<\/p>\n

”Vi utredare har inte kunnat se att det i f\u00f6rh\u00e5llandet till JL i nul\u00e4get f\u00f6religger n\u00e5gon risk f\u00f6r HL n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6vergrepp, bortf\u00f6rande, missbruk, psykisk sjukdom eller omsorgsbrist”.<\/em><\/h4>\n

En riskbed\u00f6mning best\u00e5r bland annat av tre grundl\u00e4ggande entiteter; riskfaktorer, skyddsfaktorer och former av vanv\u00e5rd.\u00a0<\/p>\n

Riskfaktorer \u00e4r vetenskapliga framtagna omst\u00e4ndigheter som \u00f6kar risken f\u00f6r att en form av vanv\u00e5rd ska ske i framtiden.<\/p>\n

Skyddsfaktorer \u00e4r vetenskapligt framtagna omst\u00e4ndigheter som minskar risken f\u00f6r att en form av vanv\u00e5rd ska ske i framtiden. En form av vanv\u00e5rd \u00e4r det som skydds- och riskfaktorerna ska f\u00f6ruts\u00e4ga. Utredningen verkar inte h\u00e5lla i s\u00e4r vad som \u00e4r vad i\u00a0ovanst\u00e5ende sektion. Missbruk och psykisk sjukdom \u00e4r inte former av vanv\u00e5rd utan riskfaktorer f\u00f6r exempelvis fysisk barnmisshandel. Utredningen ger d\u00e4rmed intrycket\u00a0att inte f\u00f6rst\u00e5 vad som \u00e4r vad, och hur en riskbed\u00f6mning fungerar. Undertecknad kan inte veta om detta bara \u00e4r fantastisk slarvig dokumentation eller att utredningen inte\u00a0kan skilja p\u00e5 begreppen. Oavsett vilket \u00e4r det mycket l\u00e5g utredningskvalitet.<\/p>\n

t—l<\/p>\n

”Vi utredare har inte kunnat se att det i f\u00f6rh\u00e5llandet till OA i nul\u00e4get f\u00f6religger n\u00e5gon risk f\u00f6r VA n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6vergrepp, bortf\u00f6rande, missbruk, psykisk sjukdom eller\u00a0omsorgsbrist.”<\/em><\/h4>\n

I ovanst\u00e5ende text kan undertecknad urskilja n\u00e5gra riskfaktorer, kriminalitet, bristande i ilskekontroll, missbruk respektive psykisk sjukdom. Utredningen beh\u00f6ver f\u00f6rklara vilka former av vanv\u00e5rd som dessa anses f\u00f6rknippas med f\u00f6r att en\u00a0riskbed\u00f6mning. Det \u00e4r oklart om utredningen anser att dessa riskfaktorer \u00e4r associerade med samtliga former av vanv\u00e5rd som OA anklagas. Utan en tydlig redovisning av riskfaktorerna blandar bort korten och f\u00f6rs\u00e4tter l\u00e4sare (tvistande f\u00f6r\u00e4ldrar, juridisk ombud, granskare, r\u00e5dm\u00e4n och n\u00e4mndem\u00e4n) i fullst\u00e4ndig f\u00f6rvirring d\u00e4r ingen kan veta vad som h\u00f6r ihop med vad i riskbed\u00f6mningen. Detta \u00e4r ett fullst\u00e4ndigt oacceptabel utredningsmetodik.<\/p>\n

Riskbed\u00f6mningen \u00e4r ofullst\u00e4ndig i analysen av riskfaktorer<\/h2>\n

Sid 9 l\u00e4ser:<\/p>\n

”Samtliga anm\u00e4lningar l\u00e4ggs ned och det har aldrig kunnat bevisas att OA skulle utf\u00f6rt dessa \u00f6vergrepp. Det har heller aldrig framkommit n\u00e5got om OA som person, som att hen skulle vara d\u00f6md eller misst\u00e4nkt f\u00f6r brott mot andra personer\u00a0eller v\u00e5ldsam i sitt beteende, som skulle ligga honom till last”<\/em><\/h4>\n

Utredningen brister i transparens eftersom den inte redog\u00f6r f\u00f6r vilka riskfaktorer som utredningen beaktat i riskbed\u00f6mnlngen. Om undertecknad enbart g\u00e5r p\u00e5 vad som explicit n\u00e4mns s\u00e5 har allts\u00e5 utredningen beaktat<\/p>\n

1. Historik av tidigare vanv\u00e5rd.<\/p>\n

2. Kriminalitet<\/p>\n

3. Bristf\u00e4llig ilskekontroll<\/p>\n

4. Psykisk sjukdom (sid 9)<\/p>\n

Det \u00e4r oklart om andra riskfaktorer har beaktats i riskbed\u00f6mningen eller inte. Om undertecknad antar att endast 1-4 ovan har anv\u00e4nts i riskbed\u00f6mningen kan undertecknad konstatera att detta \u00e4r alldeles f\u00f6r liten omfattning.\u00a0<\/p>\n

Riskfaktorerna med h\u00f6g eller medelh\u00f6g effektstorlek f\u00f6r enbart fysisk barnmisshandel \u00e4r \u00f6ver femtio. Nu kan man f\u00f6rst\u00e5s argumentera att en s\u00e5dan fullst\u00e4ndig riskbed\u00f6mning \u00e4r f\u00f6r\u00a0omfattande f\u00f6r att man ska kunna reda ut dessa i rimlig tid. Det kan v\u00e4l uppfattas som ett rimligt argument, men det f\u00f6rsvarar inte varf\u00f6r utredningen inte redovisar vilka riskfaktorer man beaktat och inte.<\/p>\n

Utredningen redovisar inte skyddsfaktorer<\/h2>\n

F\u00f6r att en riskbed\u00f6mning ska fungera s\u00e5 kr\u00e4vs att utredningen v\u00e4ger argument f\u00f6r och emot att en form av vanv\u00e5rd ska ske i framtiden. I denna riskbed\u00f6mning saknas diskussion om skyddsfaktorer. D\u00e4rmed kan inte riskbed\u00f6mningen uppfattas som giltig.<\/p>\n

Uredningen p\u00e5talar risk, men anv\u00e4nder inte vetenskapliga begrepp eller m\u00e4tmetoder<\/h2>\n

Sid 9 l\u00e4ser:<\/p>\n

”N\u00e4r det g\u00e4ller en riskbed\u00f6mning ang\u00e5ende EA agerande ser vi en stor risk med att hen inte p\u00e5 n\u00e5got vis har f\u00f6rs\u00f6kt hj\u00e4lpa VA att f\u00e5 en n\u00e4ra och god kontakt med OA. EB uppmuntrar inte VA och hen forts\u00e4tter att h\u00e4vda att OA uts\u00e4tter VA f\u00f6r v\u00e5ld och \u00f6vergrepp och d\u00e4r VA g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00e5r uts\u00e4ttas f\u00f6r polisf\u00f6rh\u00f6r, l\u00e4karunders\u00f6kningar och andra kontakter. Vi utredare ser en stor risk i detta beteende d\u00e5 VA inte till\u00e5ts att f\u00e5 tycka om b\u00e5de EB och OA och f\u00e5 gl\u00e4djas av att f\u00e5 ha roligt med dem b\u00e5da”.<\/em><\/h4>\n

Undertecknad undrar stilla vilken form av vanv\u00e5rd som \u00e5syftas i ovanst\u00e5ende text. F\u00f6r att en riskbed\u00f6mning ska fungera p\u00e5 den l\u00e4gsta niv\u00e5n m\u00e5ste utredningen f\u00f6rklara vilken, g\u00e4rna vetenskapligt etablerade, form av vanv\u00e5rd som en f\u00f6r\u00e4ldrar anses f\u00f6rs\u00e4tta barnet eller annan i familjen f\u00f6r. Att anv\u00e4nda korrekt ben\u00e4mning (och f\u00f6rklaring) ger f\u00f6r\u00e4ldrarna som anklagas f\u00f6r detta en teoretisk m\u00f6jlighet att f\u00f6rsvara\u00a0sig. I ovanst\u00e5ende text h\u00e4vdar utredningen att EB:s beteende motsvarar n\u00e5gon form av vanv\u00e5rd gentemot VA. Om undertecknad f\u00f6rst\u00e5r ovanst\u00e5ende text korrekt vill utredningen h\u00e4vda att EB uts\u00e4tter VA f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldraalienation. <\/b><\/em>Det \u00e4r \u00e5tminstone den n\u00e4rmaste formen av vanv\u00e5rd som liknar vad utredningen skriver. Definitionen av f\u00f6r\u00e4ldraalienation lyder [Undertecknads \u00f6vers\u00e4ttning]: F\u00f6r\u00e4ldraalienation \u00e4r ett\u00a0mentalt tittst\u00e5nd d\u00e4r barn vars f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r i h\u00f6g konflikt i samband med skilsm\u00e4ssa eller separation – starkt allierar sig med en f\u00f6r\u00e4lder (den alienerande) och avvisar en\u00a0relation med den andra f\u00f6r\u00e4ldern (den alienerade) utan legitim motivering (Bernet, 2018). Om det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldraalienering som utredningen \u00e5syftar finns det ett vetenskapligt s\u00e4tt att avg\u00f6ra om det sker eller inte. Utredningen l\u00e5ter VA besvara en\u00a0enk\u00e4t ”Parental Acceptance-Rejection Questionnaire (PARQ)”<\/b>. Om svaret f\u00f6ljer ett visst m\u00f6nster kan man konstatera om EB:s beteende ska uppfattas som alienerande eller inte. Utredningen har valt att inte g\u00f6ra detta, vilket inneb\u00e4r extremt l\u00e5g vetenskaplig utredningskvalitet. Notera att denna kritik mot utredningen inte tar st\u00e4llning i sakfr\u00e5gan. Kritiken g\u00e4ller faktumet att utredningen inte metodologiskt fullgjort sin uppgift. Undertecknad kan om\u00f6jligen veta om (a) det verkligen \u00e4r\u00a0f\u00f6r\u00e4ldraalienering som utredningen menar (\u00e4ven om det k\u00e4nns n\u00e4ra tilt hands givet utredningen och definition) eller (b) vad resultatet skulle bli om man l\u00e4t VA besvara PARQ-enk\u00e4ten.<\/p>\n\t

Slutsatser<\/h1>\n

Granskningsproceduren har en gradering p\u00e5 olika brister som en utredning kan medf\u00f6ra. Somliga \u00e4r mera allvarliga \u00e4n andra. Det finns fyra niv\u00e5er.<\/p>\n

 <\/p>\n

Niv\u00e5 0<\/h2>\n

Brister p\u00e5 denna niv\u00e5n inneb\u00e4r att utredningens dokumentation p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt ogiltigf\u00f6rklarar sig sj\u00e4lv. Det till exempel kan vara att det st\u00e5r i utredningen att man brutit mot grundlagen eller annan lag, och d\u00e5 inneb\u00e4r allts\u00e5 sj\u00e4lva utredningen bevis\u00a0mot densamma.<\/p>\n

1.<\/p>\n

Niv\u00e5 1<\/h2>\n

Brister som enskilt inneb\u00e4r att hela utredningen b\u00f6r ogiltigf\u00f6rklaras. Dessa brister \u00e4r s\u00e5 allvarliga att det r\u00e4cker med en f\u00f6r att underk\u00e4nna hela arbetet oavsett hur v\u00e4l genomf\u00f6rd och dokumenterad den \u00e4r i \u00f6vrigt. Brister i r\u00e4ttss\u00e4kerhet, opartiskhet och saklighet hamnar ocks\u00e5 p\u00e5 denna niv\u00e5. Utredningar som har flera brister p\u00e5 denna niv\u00e5 ger ett mycket f\u00f6rvirrat intryck d\u00e4r utredarna verkar ha sv\u00e5rt att veta eller\u00a0dokumentera vad de egentligen h\u00e5llit p\u00e5 med eller det grundl\u00e4ggande syftet med utredningen. P\u00e5 denna niv\u00e5 har granskningen identifierat f\u00f6ljande brister:<\/p>\n

1. Riskbed\u00f6mningen saknar fungerande definitioner varp\u00e5 r\u00e4ttss\u00e4kerhet och\u00a0transparens saknas<\/p>\n

2. Riskbed\u00f6mningen f\u00f6rv\u00e4xlar riskfaktorer med former av vanv\u00e5rd<\/p>\n

3. Riskbed\u00f6mningen \u00e4r ofullst\u00e4ndig i analysen av riskfaktorer<\/p>\n

4. Utredningen redovisar inte skyddsfaktorer<\/p>\n

S. Utredningen p\u00e5talar risk, men anv\u00e4nder inte vetenskapliga begrepp eller m\u00e4tmetoder<\/p>\n

Niv\u00e5 II<\/h2>\n

Brister som p\u00e5visar misslyckande eller inkompetens hos utredarna. Ofta handlar det om att utredningen f\u00f6rs\u00f6ker genomf\u00f6ra n\u00e5got korrekt men av olika sk\u00e4l misslyckas.\u00a0\u00c4ven mildare tankemisstag hamnar p\u00e5 denna niv\u00e5. Utredningar med m\u00e5nga brister p\u00e5 denna niv\u00e5 ger intrycket av att utredarna inte lyckas h\u00e5lla egna v\u00e4rderingar, \u00e5sikter eller emotioner utanf\u00f6r utredningen. P\u00e5 denna niv\u00e5 har granskningen\u00a0identifierat f\u00f6ljande brister:<\/p>\n

1. Utredningen verkar inte vara projektledare \u00f6ver riskbed\u00f6mningen<\/p>\n

Niv\u00e5 III<\/h3>\n

Brister som bryter mot en evidensbaserat utredning d\u00e4r utredarna f\u00f6rv\u00e4ntas genomf\u00f6ra sina arbeten med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n senaste forskningslitteratur och erfarenhet, Eftersom bristerna ovan \u00e4r s\u00e5 allvarliga underl\u00e5ter undertecknad\u00a0sammanfatta valda delar av forskningslitteraturen som skulle inneb\u00e4ra en f\u00f6rb\u00e4ttring i utredningsmetodiken.<\/p>\n\n

Sammanfattning<\/h1>\n

Granskningen presenterar fem brister i riskbed\u00f6mningen som \u00e4r s\u00e4 allvarliga att de var och en skulle ogiltigf\u00f6rklara hela utredningen. Ut\u00f6ver detta identifieras ytterligare en allvarlig brist. Sammantaget visar granskningen att riskbed\u00f6mningen inte kan fungera som beslutsunderlag i tingsr\u00e4ttsf\u00f6rhandling. Orsakerna till detta \u00e4r mycket enkla att p\u00e5visa<\/h3>\n

 <\/p>\n

1. R\u00e4ttss\u00e4kerheten \u00e4r helt satt ur spel.<\/h3>\n

1. Bristerna \u00e4r av mycket avg\u00f6rande betydelse d\u00e4r vi inte vet vad vi riskbed\u00f6mer.<\/p>\n

2. Vi kan inte avg\u00f6ra vilka faktorer som h\u00f6r ihop med vad.<\/p>\n

2. Transparensen \u00e4r satt ur spel.<\/h3>\n

1. Utredningen anv\u00e4nder inte vetenskapliga ben\u00e4mningar<\/p>\n

3. Vetenskapligheten i utredningen \u00e4r bristf\u00e4llig<\/h3>\n

1. Tillg\u00e4ngliga vetenskapliga instrument anv\u00e4nds inte.<\/p>\n

 <\/p>\n

Granskare i \u00e4rendet<\/h3>\n

Leonard Ngaosuvan, fil dr.<\/p>\n

VD Clebo Consulting AB<\/p>\n

Familjer\u00e4ttsforskare<\/p>\n

 <\/p>\n\t

Granskning av Leonard Ngaosuvans granskning.<\/h1>\n

Det \u00e4r m\u00e4rkligt att granskaren Leonard Ngaosuvans\u00a0( i forts\u00e4ttningen: GLN) inte har tagit med den kvalitetsaspekt som vanligtvis annars brukar ing\u00e5 i kritisk utredningsmetodik och handlar om kravet p\u00e5 en alternativ hypotespr\u00f6vning.<\/p>\n

Detta med anledning av att utredaren totalt missat att g\u00f6ra en alternativ hypotespr\u00f6vning till den premiss som f\u00f6r utredaren tycks vara den enda givna och t\u00e4nkbart m\u00f6jliga, trots att den tv\u00e4rtom sett till b\u00e5de oavvisliga fakta i dokumentationen i fallet, nutida forskning p\u00e5 det internationella planet om Domestic Violence (DV) i form av Coercive Control (CC) & \u00a0Child Abuse (CA) s\u00e5v\u00e4l som om Postseparation Violence eller sk efterv\u00e5ld som numera kommer stort i andra l\u00e4nder i Europa, s\u00e5v\u00e4l som i Kanada och Australien.<\/p>\n

Att ist\u00e4llet orda s\u00e5 mycket om det ”vetenskapliga” och br\u00f6sta sig med sina otaliga akademiska meriter och tidigare uppdrag, faller n\u00e4mligen platt till marken, d\u00e5 f\u00f6r det f\u00f6rsta, den enda vetenskapliga referens GLN sj\u00e4lv har att referera till \u00e4r den om PA(S( eller p\u00e5 svenska ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” och \u00a0Bernets PARQ-instrument, som vilar p\u00e5 Richard A. Gardners 8 kriterier f\u00f6r utsatthet f\u00f6r PA(S) <\/a>dvs Parental Alienation (Syndrome)<\/a> och aldrig vare sig nu eller tidigare erh\u00e5llit det internationella vetenskapsetablissemangets godk\u00e4nnande.<\/a><\/p>\n

Vid n\u00e4rmare granskning \u00e4r det heller inte alls sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r detta\u00a0test-verktyg lider av uppenbar brist p\u00e5 b\u00e5de reliabilitet och kredibilitet, d\u00e5 Gardners 8 kriterier f\u00f6r utsatthet f\u00f6r PA(S) lika g\u00e4rna kan utg\u00f6ra kriterier f\u00f6r utsatthet f\u00f6r vilken form av v\u00e5ldsut\u00f6vning som helst<\/a>, vilket inte minst Carolin Robsons kloka och insiktsfulla analys kunnat visa.<\/a> Likas\u00e5 \u00e4r det uppenbart att fejk-teorin om PA(S) brister med avseende p\u00e5 att definitionen av PA(S) \u00e4r s\u00e5 vidlyftig och vag att ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” i r\u00e4ttssociologen Annika Rejmers anv\u00e4ndning av det begreppet<\/a> st\u00e5r f\u00f6r i stort sett vilken form av alienation som helst, vilket sedan av f\u00f6rfattarna till utg\u00e5van ”Barn som tvingas v\u00e4lja bort en f\u00f6r\u00e4lder”,<\/em> <\/a>f\u00f6rbig\u00e5r\u00a0f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda hennes slutsatser om ”alienation” som ytterligare ”kunskapsunderlag” till sin PA(S)-relaterade mission.<\/p>\n

L\u00e4s mer om Lena Hellblom Sj\u00f6grens och prof Sikstr\u00f6ms falsarier om PARQ-testet p\u00e5 denna hemsida \u00bb<\/a><\/p>\n

Vad \u00e4n v\u00e4rre \u00e4r, finns Bernets PARQ-teest inte ens validerat f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. Visserligen p\u00e5st\u00e5r PA(S)-lobbyisten par preference i detta land; Lena Hellblom Sj\u00f6gren<\/a> \u00a0i en artikel i Dagens Juridik att professor Sverker Sikstr\u00f6m<\/a> skulle ha gjort det. Men vid f\u00f6rfr\u00e5gan till honom sj\u00e4lv visar det sig emellertid inte alls vara sant, utan att han enbart hyser planer p\u00e5 att g\u00f6ra det n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden. Och det genom att anv\u00e4nda socialsekreterare i urvalet av f\u00f6rs\u00f6kspersoner, vilket faller p\u00e5 eget grepp, d\u00e5 de i egenskap av referentialister saknar kompetens att bed\u00f6ma vilka f\u00f6rs\u00f6kspersoner som varit utsatta f\u00f6r PA(S) eller sk ”vanligt v\u00e5ld” som det s\u00e5 vagt ospecificerat heter i den PA(S)relaterade diskursen.<\/a><\/p>\n

Om GLN hade bem\u00f6dat sig om att l\u00e4sa alla<\/em> sidor i den 33 sidor l\u00e5nga utredningen, ut\u00f6ver de f\u00f6rsta 9, hade han inte undg\u00e5tt att notera att den d\u00e4rut\u00f6ver brister flagrant i fr\u00e5ga om saklighet och opartiskhet genom att okritiskt enbart h\u00e5lla sig till den ena partens utsagor, utan att ens problematisera det faktum att de st\u00e5r i stark strid till b\u00e5de barnets och den andra partens dito, s\u00e5v\u00e4l som till oavvisliga fakta, s\u00e5v\u00e4l som hur tydligt som helst f\u00f6ljer det g\u00e4ngse DARVO-m\u00f6nstret av externalisertingar av det egna p\u00e5 andra och i synnerhet den andra parten i m\u00e5let.<\/p>\n

Att s\u00e5 sker anger utredaren sj\u00e4lv den mest troliga orsaken till p\u00e5 sid 27:<\/p>\n

”Vi f\u00f6rklarar f\u00f6r EA att det inte \u00e4r alldeles ovanligt att det blir beskyllningar om sexuella \u00f6vergrepp i samband med v\u00e5rdnadsutredningar. EA blir mycket uppr\u00f6rd och s\u00e4ger att hon aldrig skulle ljuga om n\u00e5got s\u00e5dant h\u00e4r. Hon tycker att det \u00e4r fruktansv\u00e4rt om det finns kvinnor som hittar p\u00e5 s\u00e5nt och sedan f\u00e5r de lida d\u00e4r det verkligen har intr\u00e4ffat.”<\/em><\/h4>\n

D\u00e4rmed har utredaren avsl\u00f6jat att hon allts\u00e5 inte har n\u00e5gra bevis utan enbart den f\u00f6rutfattade meningen att det \u00e4r mammorna som vanligtvis brukar vara f\u00f6r\u00f6varna i dessa \u00e4renden. D\u00e5 detta antagande saknar all form av faktaunderlag och att det i ett otal vetenskapliga unders\u00f6kningar och tex \u00e4ven anges i den brett upplagda studien av den amerikanska \u00a0juristen professor Joan Meier<\/a>, att det \u00e4r t\u00e4mligen ovanligt och r\u00f6r sig om c:a 2 -4 \u00a0%, borde det ha varit desto mer p\u00e5 sin plats att GLN hade p\u00e5talat denna brist p\u00e5 ett godtagbart vetenskapligt underlag till utredarens bed\u00f6mning..<\/p>\n

Men GLN har tydligen helt andra men dessv\u00e4rre ospecificerade vetenskapliga unders\u00f6kningar till grund f\u00f6r sin bed\u00f6mning av riskfaktorer:<\/p>\n

Citat GLN:<\/h3>\n

”Riskfaktorerna med h\u00f6g eller medelh\u00f6g effektstorlek f\u00f6r enbart fysisk barnmisshandel \u00e4r \u00f6ver femtio.”<\/em><\/h4>\n

Och med avseende p\u00e5 detta budskap som GLN ocks\u00e5 framf\u00f6r, kan till\u00e4ggas att det knappast vare sig underl\u00e4ttar f\u00f6r l\u00e4sarens f\u00f6rst\u00e5else eller \u00f6vertygar i fr\u00e5ga om GLN:s saklighet och opartiskhet i fr\u00e5ga om de h\u00f6gt st\u00e4llda vetenskapliga pretentionerna:<\/p>\n

”Undertecknad har f\u00f6rs\u00f6kt att v\u00e4lja sin kritik p\u00e5 en s\u00e5dan niv\u00e5 att det \u00e4r rimligt att utredarna skulle kunnat g\u00f6ra utredningen b\u00e4ttre och inte f\u00f6ra fram kritik som kr\u00e4ver orimlig kunskap. Om\u00a0detta lyckats \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte undertecknads uppgift att avg\u00f6ra.”<\/em><\/h4>\n

Tv\u00e4rtom p\u00e5minner det mer om de nedl\u00e5tande h\u00e4rskartekniker, varmed han satt i system att f\u00f6rs\u00f6ka tysta de m\u00e5nga kritiker av hans sk ”R\u00e4ttviseprincip, byggd p\u00e5 spelteori och hypotesen att budgivning i fr\u00e5ga om att tilldela den andra parten umg\u00e4nge i v\u00e5rdnadstvist fungerar som ett incitament f\u00f6r att \u00f6ka generositet.”<\/em><\/p>\n

En metod som varje mamma som varit utsatt f\u00f6r en klassisk ut\u00f6vare av IPV i form av CC & & CA med p\u00e5f\u00f6ljande efterv\u00e5ld \/ juridiskt v\u00e5ld (om ”juridiskt v\u00e5ld” – se advokat Johanna Parikka Altenstedts podd under punkt 4 p\u00e5 denna hemsida: <\/a>\u00a0 inser riskerar att g\u00f6ra m\u00e5ngdubbelt mycket skada \u00e4n nytta, d\u00e5 det redan i nul\u00e4get fungerar s\u00e5 att f\u00f6r\u00f6varna spelar spelets regler s\u00e5 v\u00e4l genom att l\u00e5tsas s\u00e5 ”gener\u00f6sa” med umg\u00e4nge till mammorna i r\u00e4ttssalen att v\u00e5rdnaden \u00f6verf\u00f6rs till dem, varefter de h\u00f6gaktningsfullt och helt ostraffat kan strunta i att uppfylla sina l\u00f6ften att ”b\u00e4ttre \u00e4n den andra f\u00f6r\u00e4ldern tillse barnens behov av B\u00c5DA sina f\u00f6r\u00e4ldrar”,\u00a0<\/em>utan att de i sin tur d\u00e4rf\u00f6r bel\u00e4ggs med h\u00f6ga vitesf\u00f6rel\u00e4gganden och \/ eller att mammornas yrkande om verkst\u00e4llighet till tingsr\u00e4tten godk\u00e4nns.<\/p>\n

Det \u00e4r \u00e4ven vad som har skett i detta fall. S\u00e5 \u00e4ven om GNL \u00e5tminstone bidragit med det goda att underk\u00e4nna den p\u00e5 alla niv\u00e5er, borde han ha g\u00e5tt mer grundligt tillv\u00e4ga genom att \u00e4ven mer specifikt redog\u00f6ra f\u00f6r hur riskbed\u00f6mningarna i fr\u00e5ga om mammans antydda ”vanv\u00e5rd” brustit rent katastrofalt, d\u00e5 inte ett enda bevis lagts fram \u00a0f\u00f6r den.<\/p>\n

I all synnerhet som desto mer talar f\u00f6r att det \u00e4r hon<\/em> och inte<\/em> pappan, som ihop med sina n\u00e4ra sl\u00e4ktingar och ett stort socialt n\u00e4tverk varit den enda som borgat f\u00f6r skyddsfaktorerna i sonens liv.<\/p>\n

Hade GLN orkat scrolla ner till sidan 10 ist\u00e4llet f\u00f6r att enbart h\u00e5lla sig p\u00e5 sidan 9, hade han st\u00f6tt p\u00e5 de mest h\u00e4pnadsv\u00e4ckande tv\u00e4rs\u00e4kra antaganden om mammans skuld till brott i form av f\u00f6rtal och inympande av falska f\u00f6rest\u00e4llningar om utsatthet f\u00f6r brott hos pappan i sonens hj\u00e4rna.<\/p>\n

Men med avseende p\u00e5 de slutsatser som dras i sammanfattningen h\u00e4r nedan om GLN:s enda verkliga syfte med sitt uppdrag, ligger misstanken n\u00e4ra till hands att hans underl\u00e5tenhet inte varit omedveten eller orsakad av den tidsbrist som uppenbarligen ocks\u00e5 varit f\u00f6r handen n\u00e4r detta hafsverk till ”granskning” \u00a0efter p\u00e5minnelse fr\u00e5n mammans ombud skulle f\u00e4rdigst\u00e4llas i sista minuten.<\/p>\n\t

Sammanfattning<\/h1>\n

Granskaren Leonard Ngaosuvan tycks mer vara ute i \u00e4rendet att lobba f\u00f6r fejk-teorin om PA(S) \u00e4n att fullg\u00f6ra uppgiften att se till barnets r\u00e4ttss\u00e4kerhet, n\u00e4r han kritiserar utredaren f\u00f6r att inte ha anv\u00e4nt vetenskaplig metod.<\/p>\n

Att GLN \u00a0inte med ett<\/em> enda ord n\u00e4mner n\u00e5got om barnets egna uppgifter om utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp, eller \u00e5tminstone gr\u00e4nsl\u00f6sa sexuella n\u00e4rmanden fr\u00e5n pappan, m\u00e5ste anses utg\u00f6ra en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd brist i GLN:s granskning som dessutom tycks ha varit gjord p\u00e5 en kafferast, d\u00e5 granskaren inte ens hunnit r\u00e4tta felet att han anv\u00e4nder olika initialer f\u00f6r mamman, dvs \u00f6msom EA och EB<\/p>\n

GLN:s sakligt objektiva och opartiska h\u00e5llning, kan dessutom starkt betvivlas, d\u00e5 han knappast torde sakna k\u00e4nnedom om att pojkens starka avst\u00e5ndstagande och brist p\u00e5 ”ambivalens” i f\u00f6rh\u00e5llande till pappan, enligt PARQ-testet, utg\u00f6r kriterier p\u00e5 utsatthet f\u00f6r ”PA(S), dvs mammans ”f\u00f6r\u00e4ldraalienering”.<\/p>\n

Det kan ocks\u00e5 med fullt fog antas att det \u00e4r pga att GLN i egenskap av PA(S)-lobbyist inte sj\u00e4lv h\u00e5ller sig till vetenskaplig metod, som han undviker att referera till aktuell forskning om v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation, efterv\u00e5ld eller postseparationell ofrid (PO) , tvingande kontrollbeteende (Coercive Control =CC) \u00a0och som numera r\u00f6ner stora framg\u00e5ngar i den internationella forskningen om Domestic Violence (DV) och Child Abuse (CA). Likas\u00e5 att han inte heller h\u00e5ller sig med en begreppsapparat som f\u00f6rtydligar de olika former av v\u00e5ld som normalt ing\u00e5r i DV, CC & \u00a0PO & CA och ist\u00e4llet h\u00e4nvisar till begreppet ”vanv\u00e5rd” utan att precisera \u00a0om det ska inbegripa \u00a0n\u00e5got av dessa olika v\u00e5ldsformer eller ej.<\/p>\n

Ist\u00e4llet h\u00e4nvisar GLN till rent ideologiskt \/ politiska betingade kategoriseringar av v\u00e5ldet i form av mer eller mindre ”liberala” eller ”konservativa” bed\u00f6mningar;<\/p>\n

”F\u00f6r att en riskbed\u00f6mning ska fungera beh\u00f6vs fungerande definitioner av respektive anklagelse. Det r\u00e4cker absolut inte att redovisa allm\u00e4nna ben\u00e4mningar s\u00e5som ”fysiskt v\u00e5ld”. Runt om i olika verksamheter och organisationer s\u00e5 finns det m\u00e5nga olika definitioner. En del definitioner \u00e4r v\u00e4ldigt <\/em>liberala d\u00e4r det beh\u00f6vs v\u00e4ldigt lite f\u00f6r att ett beteende ska uppfattas som fysisk barnmisshandel. Andra definitioner \u00e4r v\u00e4ldigt <\/em>konservativa d\u00e4r det kr\u00e4vs mycket bevis f\u00f6r att man ska uppfatta ett beteende som fysisk barnmisshandel.”<\/em><\/h4>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 en s\u00e5dan godtycklighet i bed\u00f6mning av v\u00e5ldsut\u00f6vningen p\u00e5 politiskt \/ ideologisk grund att g\u00e5 ihop med den strikt vetenskapliga standard som GLN avkr\u00e4ver utredaren att h\u00e5lla sig till. S\u00e4rskilt n\u00e4r det i utredningen klart och tydligt framg\u00e5r att det inte uteslutande \u00e4r fysiskt v\u00e5ld som barnet och mamman menat sig vara \/ ha varit utsatta f\u00f6r av pappan, utan det dessutom framkommer att de \u00e4ven menar sig vara \/ har varit \u00a0utsatta f\u00f6r en hel del andra av de former av just den typen av v\u00e5ld som ing\u00e5r i CC & CA inklusive sexuella \u00f6vergrepp, men som aldrig utretts som sig b\u00f6r.\u00a0<\/p>\n

S\u00e4rskilt med h\u00e4nsyn till att det i PA(S)-relaterade tolkningsmodeller inte kr\u00e4vs n\u00e5gra vetenskapliga bevis \u00f6ht f\u00f6r att diskvalificera m\u00f6drar som ol\u00e4mpliga v\u00e5rdnadshavare.<\/p>\n

Att f\u00e5 ett svar fr\u00e5n Ngaosuvan p\u00e5 fr\u00e5gan vilken av den nutida forskning om IPV och CA som under de senaste \u00e5rtiondena utvecklats i alltmer differentierat riktning och d\u00e4rf\u00f6r kunnat m\u00f6jligg\u00f6ra juridiska reformer grundade p\u00e5 en mer specificerad brottsrekvisit utifr\u00e5n begreppet ”Coercive Control” \u00e4n vad som tex f\u00f6religger i svensk juridisk diskurs g\u00e4llande brottsrekvisiten i Grov Kvinnofridskr\u00e4nkning – ifr\u00e5ga om vad som skulle vara ”liberalt” eller ”konservativt” och \/ eller ”politiskt eller inte, \u00e4r h\u00f6gst troligtvis att hoppas p\u00e5 alldeles f\u00f6r mycket.\u00a0<\/p>\n

 <\/p>\n

Gunilla Madeg\u00e5rd<\/p>\n

Den 1 maj 2021<\/p>\n

Frilansskribent- forskare<\/p>\n

och barnr\u00e4ttsf\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 id\u00e9ell basis,<\/p>\n

About \u00bb<\/a><\/h2>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LEONARD NGAOSUVANS GRANSKNING AV SOCIALTJ\u00c4NSTENS UTREDNING Konstverk av Issa Text av Leonard Ngaosuvan Granskaren Leonard Ngaosuvan tycks mer vara ute i \u00e4rendet att lobba f\u00f6r fejk-teorin om PA(S) \u00e4n att fullg\u00f6ra sitt arvoderade \u00e5tagande att se till barnets r\u00e4ttss\u00e4kerhet, n\u00e4r han kritiserar utredaren f\u00f6r att inte ha anv\u00e4nt vetenskaplig metod. Att Leonard Ngaosuvan inte med\u00a0ett\u00a0enda…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1267","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1267","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1267"}],"version-history":[{"count":15,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1573,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1267\/revisions\/1573"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}