<\/p>\n
I v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r ena f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4r d\u00f6md f\u00f6r v\u00e5ldsbrott, beslutar tingsr\u00e4tten att barnen ska ha umg\u00e4nge med den v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00f6r\u00e4ldern i tre av fem fall. Om det inte finns n\u00e5gon dom, men ”tydliga uppgifter” om v\u00e5ld, beslutar tingsr\u00e4tten om umg\u00e4nge i \u00e5tta fall av tio. I m\u00e5nga fall sker det mot barnens vilja.<\/p>\n
R\u00e4ttssystemet f\u00e5r nu stark kritik. En av kritikerna \u00e4r Annika Rejmer, r\u00e4ttssociolog.<\/p>\n
– Jag skulle s\u00e4ga att lagstiftningen \u00e4r ett ganska d\u00e5ligt st\u00f6d f\u00f6r att tillgodose barnets b\u00e4sta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Det \u00e4r f\u00f6rsommar 2019. I en kyrka n\u00e5gonstans i s\u00f6dra Sverige sitter en elva\u00e5rig pojke tillsammans med sin mamma, en pr\u00e4st och en vuxen bekant. Pojken vet inte vad de g\u00f6r h\u00e4r, men han ska snart f\u00e5 ett besked som kommer f\u00f6r\u00e4ndra hela hans tillvaro. Mamman har tagit hit honom f\u00f6r att f\u00e5 st\u00f6d av andra vuxna. Hon tror sig veta hur pojken kommer reagera och \u00e4r orolig att hon inte ska klara av att tr\u00f6sta sin son p\u00e5 egen hand.<\/p>\n
Pojkens f\u00f6r\u00e4ldrar har varit inblandade i en v\u00e5rdnadstvist i flera \u00e5rs tid. Totalt finns det sex domar r\u00f6rande familjen, som \u00e4ven best\u00e5r av en fem \u00e5r yngre syster. B\u00e5da barnen har bott hos mamman de senaste sex \u00e5ren. Mamman har haft ensam v\u00e5rdnad. Pappan har i vissa domar haft begr\u00e4nsad r\u00e4tt till umg\u00e4nge med barnen, men bara ett f\u00e5tal umg\u00e4ngestillf\u00e4llen har g\u00e5tt att genomf\u00f6ra. I pojkens fall r\u00f6r det sig om tre umg\u00e4ngestillf\u00e4llen p\u00e5 sex \u00e5r. Mer umg\u00e4nge \u00e4n s\u00e5 har pojken inte velat ha. Han s\u00e4ger att pappa inte \u00e4r sn\u00e4ll, att han sl\u00e5r honom och att han g\u00f6r \u00e4ckliga saker med honom.<\/p>\n
Pojken har tagits till polisf\u00f6rh\u00f6r f\u00f6r att ber\u00e4tta vad som h\u00e4nder n\u00e4r han \u00e4r med pappan. F\u00f6runders\u00f6kningarna har lagts ned i brist p\u00e5 bevis. Men pojken \u00e4r best\u00e4md. Han vill inte tr\u00e4ffa sin pappa och har inte gjort det \u00f6verhuvudtaget de senaste tv\u00e5 \u00e5ren.<\/p>\n
Pappan \u00e5 sin sida s\u00e4ger att mamman p\u00e5verkar pojken att tycka illa om honom. Mamman har inte tagit sitt ansvar som v\u00e5rdnadshavare, utan alienerar pojken emot pappan, vilket g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e5 umg\u00e4nget att fungera, enligt pappan.<\/p>\n
Sid 1<\/p>\n
Enligt f\u00f6r\u00e4ldrabalken1 har barn r\u00e4tt till en god och n\u00e4ra kontakt med b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Det ska domstolen ta h\u00e4nsyn till n\u00e4r de bed\u00f6mer vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r barnets utveckling. Nu har tingsr\u00e4tten g\u00e5tt p\u00e5 pappans inslagna v\u00e4g och bed\u00f6mt att det b\u00e4sta f\u00f6r barnen \u00e4r att pappan ensam f\u00e5r v\u00e5rdnaden.<\/p>\n
”Att [mamman] inte verkar f\u00f6r att barnen ska en god och n\u00e4ra relation med [pappan] och risken f\u00f6r att han helt utesluts fr\u00e5n barnens liv om hon anf\u00f6rtros fortsatt ensam v\u00e5rdnad \u00e4r ett tungt v\u00e4gande sk\u00e4l mot att l\u00e5ta de r\u00e5dande f\u00f6rh\u00e5llandena best\u00e5”, st\u00e5r det i domsk\u00e4len.<\/p>\n
Det \u00e4r v\u00e5rdnadshavaren som har ansvar f\u00f6r att barnen tr\u00e4ffar umg\u00e4ngesf\u00f6r\u00e4ldern. Tingsr\u00e4tten menar att mamman inte har tagit det ansvaret, utan ist\u00e4llet f\u00f6rsv\u00e5rat umg\u00e4nget genom att st\u00e4lla in det vid flera tillf\u00e4llen.<\/p>\n
”Utredningen visar att [pojken] har uttryckt att han inte vill tr\u00e4ffa [pappan] och att [flickan] har uttryckt att hon inte vill sova \u00f6ver hos honom. Deras vilja ska beaktas vid bed\u00f6mningen av vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r dem. Barnen har dock \u00e4nnu inte uppn\u00e5tt s\u00e5dan \u00e5lder och mognad att deras vilja kan tillm\u00e4tas en avg\u00f6rande betydelse i fr\u00e5gan. Tingsr\u00e4tten konstaterar att [flickan] endast \u00e4r sex \u00e5r gammal och att [pojken], som i och f\u00f6r sig fyllt elva \u00e5r, har bed\u00f6mts som omogen f\u00f6r sin \u00e5lder. Till det kommer att flera omst\u00e4ndigheter talar synnerligen starkt f\u00f6r att barnens ovilja till att tr\u00e4ffa [pappan] har sitt ursprung i p\u00e5verkan fr\u00e5n [mamman]”, skriver man ocks\u00e5.<\/p>\n
Vidare beslutar tingsr\u00e4tten inte om n\u00e5got umg\u00e4nge mellan barnen och mamman. De menar att barnen m\u00e5ste ges en ”m\u00f6jlighet att \u00e5terknyta kontakten till [pappan] utan att riskera att hamna i en lojalitetskonflikt mellan f\u00f6r\u00e4ldrarna”.<\/p>\n
Det \u00e4r detta som pojken ska f\u00e5 f\u00f6rklarat f\u00f6r sig i kyrkan. Hur tingsr\u00e4tten har best\u00e4mt att det ska bli. Att det inte spelar n\u00e5gon roll hur han sj\u00e4lv vill ha det. Att det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6r hans eget b\u00e4sta.<\/p>\n
Den annars s\u00e5 fridfulla st\u00e4mningen i kyrkan f\u00f6rvandlas till n\u00e5gonting kaosartat. Pojken skriker att han vill ta livet av sig om han m\u00e5ste bo hos sin pappa och att pappan ska ha gjort sexuella saker med honom. Det framg\u00e5r bland annat av de orosanm\u00e4lningar som de vuxna som n\u00e4rvarar i kyrkan g\u00f6r till socialtj\u00e4nst<\/p>\n
____________________<\/p>\n
1 F\u00f6r\u00e4ldrabalken \u00e4r svensk lag som domstolen m\u00e5ste f\u00f6rh\u00e5lla sig till i v\u00e5rdnadstvister.<\/p>\n
2 HVB-hem st\u00e5r f\u00f6r hem f\u00f6r v\u00e5rd eller boende. De arbetar p\u00e5 kommunens uppdrag och \u00e4r inriktade p\u00e5 omv\u00e5rdnad, st\u00f6d eller fostran.<\/p>\n
De vuxna f\u00f6rs\u00f6ker tr\u00f6sta pojken, men ingenting hj\u00e4lper. Till slut best\u00e4mmer de sig f\u00f6r att k\u00f6ra<\/p>\n
Sid 2<\/p>\n
honom till BUP-akuten , efter r\u00e5d fr\u00e5n en barnpsykiater via telefon. Barnpsykiatern har haft<\/p>\n
kontakt med pojken och behandlat honom f\u00f6r diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.<\/p>\n
Pojken tillbringar natten p\u00e5 BUP-akuten. Dagen d\u00e4rp\u00e5 anl\u00e4nder polisen till platsen. De ska genomf\u00f6ra h\u00e4mtningen. Men mamman v\u00e4grar sl\u00e4ppa pojken ur famnen. Till slut skiljer polisen pojken och mamman \u00e5t och s\u00e4tter handf\u00e4ngsel p\u00e5 mamman. Fyra personer h\u00e5ller i pojken som k\u00e4mpar emot.<\/p>\n
– Ni kan inte g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r, h\u00f6rs mamman skrika i en inspelning som tv\u00e5 anh\u00f6riga till pojken g\u00f6r.<\/p>\n
Pojken tas till ett separat rum samtidigt som mamman avl\u00e4gsnas fr\u00e5n platsen. L\u00e4karna ger<\/p>\n
pojken theralen – ett receptbelagt l\u00e4kemedel med lugnande effekter. Det framg\u00e5r i pojkens<\/p>\n
3 journalanteckningar. P\u00e5 kv\u00e4llen eskorteras han till ett s\u00e5 kallat HVB-hem . D\u00e4r ska pojken bo<\/p>\n
till en b\u00f6rjan, tillsammans med pappan, f\u00f6r att de ska kunna \u00e5terknyta kontakten med hj\u00e4lp av barnpsykologer.<\/p>\n
Men allt g\u00e5r inte som planerat. Pojken flyr d\u00e4rifr\u00e5n. Han tas tillbaka till HVB-hemmet, men flyr igen. Den h\u00e4r g\u00e5ngen lyckas inte sociala jouren hitta pojken, s\u00e5 de ringer mamman. De undrar om hon vet var pojken \u00e4r, men mamman s\u00e4ger att hon inte har en aning. Hon v\u00e5gar inte vara hemma eftersom hennes adress har avsl\u00f6jats i samband med tingsr\u00e4ttens dom. De senaste sex \u00e5ren har hon haft hemlig adress efter att socialtj\u00e4nsten bed\u00f6mt att det finns en hotbild fr\u00e5n pappan.<\/p>\n
F\u00f6runders\u00f6kningarna om v\u00e5ld mot mamman har ocks\u00e5 lagts ned, men pappan har erk\u00e4nt att han vid en kontrovers har tagit tag i mamman och sagt ”jag \u00e4r din pappa”. Han syftade d\u00e5 p\u00e5 hennes egen pappa – en person som hon \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r eftersom han utsatte henne f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp n\u00e4r hon var liten och hotade med att d\u00f6da henne om hon ber\u00e4ttade f\u00f6r n\u00e5gon, enligt vad pojkens mamma sj\u00e4lv uppger. Det \u00e4r uppgifter som finns i domen fr\u00e5n 2014, n\u00e4r tingsr\u00e4tten beslutade om v\u00e5rdnads-, boende- och umg\u00e4ngesfr\u00e5gan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n
Den g\u00e5ngen beslutade tingsr\u00e4tten att barnen inte skulle ha n\u00e5got fastst\u00e4llt umg\u00e4nge med pappan. V\u00e5ldsuppgifterna l\u00e5g till grund f\u00f6r bed\u00f6mningen. Pappan erk\u00e4nde \u00e4ven att han<\/p>\n
Sid 3<\/p>\n
”ibland kan vara h\u00e5rd mot [pojken]”. Mot flickan har det ocks\u00e5 funnits v\u00e5ldsuppgifter i form av oros- och polisanm\u00e4lningar.<\/p>\n
Pojken hittas s\u00e5 sm\u00e5ningom i trappuppg\u00e5ngen till mammans l\u00e4genhet. Mamman tar d\u00e4refter pojken till barnpsykiatern som tipsade om BUP-akuten. Han bed\u00f6mer pojken som akut suicidal. Barnpsykiatern \u00e4r bekant med pojkens syster ocks\u00e5 och har tagit del av deras ber\u00e4ttelser. Pojken har bland annat ber\u00e4ttat om sexuella \u00f6vergrepp och barnpsykiatern har meddelat socialtj\u00e4nsten om detta i en av m\u00e5nga orosanm\u00e4lningar. Hans r\u00e5d \u00e4r att barnen inte ska beh\u00f6va tr\u00e4ffa pappan.<\/p>\n
Vid den h\u00e4r tidpunkten finns ett tjugotal orosanm\u00e4lningar samt l\u00e4karintyg betr\u00e4ffande pojken. De \u00e4r bland annat gjorda av flertalet psykologer och sl\u00e4ktingar. Skolpersonal har genom \u00e5ren ocks\u00e5 anm\u00e4lt att pojkens v\u00e4lm\u00e5ende samt inl\u00e4rningsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6rs\u00e4mras i samband med nya umg\u00e4ngesf\u00f6rs\u00f6k med pappan.<\/p>\n
I v\u00e4ntan p\u00e5 hovr\u00e4ttens dom bor pojken kvar hos sin mamma. Tingsr\u00e4tten har varit tydliga med att det \u00e4r mammans ansvar att se till att \u00f6verl\u00e4mnandet sker och hon f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r betala vitesb\u00f6ter p\u00e5 100 000 kronor. Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen hon f\u00e5r betala vite. Samtidigt avvaktar myndigheterna och pappan fler polish\u00e4mtningar, eftersom det hittills inte har g\u00e5tt som planerat.<\/p>\n
Som ensam v\u00e5rdnadshavare \u00e4r det pappan som m\u00e5ste sk\u00f6ta pojkens psykologkontakt. Det g\u00f6r inte pappan och pojken avsk\u00e4rmas alltmer fr\u00e5n omv\u00e4rlden. Det kommande halv\u00e5ret g\u00e5r pojken inte till skolan. Han \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r \u00e4nnu en polish\u00e4mtning, som hans pappa har r\u00e4tt att samordna med skolan n\u00e4r han nu \u00e4r ensam v\u00e5rdnadshavare.<\/p>\n
\u00c4ven mamman \u00e4r orolig f\u00f6r vad som ska h\u00e4nda om polisen knackar p\u00e5 d\u00f6rren. Hon har tidigare varit i kontakt med en socialsekreterare f\u00f6r att be om r\u00e5d vid eventuella polish\u00e4mtningar. I ett inspelat telefonsamtal f\u00f6rklarar mamman att pojken har sagt att han inte t\u00e4nker l\u00e4mna l\u00e4genheten. Han t\u00e4nker l\u00e5sa in sig i badrummet om polisen kommer.<\/p>\n
– Jag t\u00e4nker att det kan vara bra att plocka undan vassa f\u00f6rem\u00e5l som nagelsaxar och liknande s\u00e5 han inte kan l\u00e5sa in sig och skada sig sj\u00e4lv, s\u00e4ger socialsekreteraren.<\/p>\n
Det \u00e4r ingen tillf\u00e4llighet att socialsekreteraren ger det r\u00e5det. I pojkens journaler st\u00e5r det att han har f\u00f6rs\u00f6kt ta livet av sig vid ett tillf\u00e4lle.<\/p>\n
Hur har det kunnat bli s\u00e5 h\u00e4r?<\/p>\n
Sid 4<\/p>\n
R\u00c4TTSSYSTEMETS KONSTRUKTION – OCH FALLGROPAR<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur det kan bli som i pojkens fall m\u00e5ste man s\u00e4tta sig in i hur systemet fungerar. D\u00e4r har det h\u00e4nt en del sedan den senaste v\u00e5rdnadsreformen 2006. Sedan dess har antalet v\u00e5rdnadstvister mer \u00e4n f\u00f6rdubblats. En anledning till \u00f6kningen tros vara att fler f\u00f6r\u00e4ldrar har sett en st\u00f6rre m\u00f6jlighet att f\u00e5 ensam v\u00e5rdnad. Det visar den statliga utredningen ”Se barnet!” fr\u00e5n 2017, som p\u00e5 uppdrag av regeringen utv\u00e4rderade 2006 \u00e5rs v\u00e5rdnadsreform.<\/p>\n
Reformen ger domstolarna st\u00f6rre utrymme att besluta om ensam v\u00e5rdnad, exempelvis genom att reformen betonar vikten av f\u00f6r\u00e4ldrars f\u00f6rm\u00e5ga att samarbeta. Om f\u00f6r\u00e4ldrarnas samarbete \u00e4r s\u00e5 d\u00e5ligt att konflikterna g\u00e5r ut \u00f6ver barnet, anses ensam v\u00e5rdnad vara b\u00e4ttre \u00e4n gemensam. Inneb\u00f6rden blir att den f\u00f6r\u00e4lder som inte \u00e4r samarbetsvillig eller ut\u00f6var umg\u00e4ngessabotage kan anses ol\u00e4mplig som v\u00e5rdnadshavare. Konsekvensen har dock blivit en mer konfliktdriven process snarare \u00e4n probleml\u00f6sande, visar utredningen.<\/p>\n
Bakgrunden till att gemensam v\u00e5rdnad inte l\u00e4ngre skulle vara huvudregeln var bland annat att det framstod som ett icke hanterbart alternativ i familjer d\u00e4r det f\u00f6rekommer v\u00e5ld. Till exempel kunde Barnombudsmannen, BO, i ”N\u00e4r tryggheten st\u00e5r p\u00e5 spel” visa att fyra av tio f\u00f6r\u00e4ldrar som d\u00f6mts f\u00f6r familjev\u00e5ld fick gemensam v\u00e5rdnad. BO kunde \u00e4ven visa att domstolen och socialtj\u00e4nsten gjorde en bed\u00f6mning av risken f\u00f6r om ett barn far illa hos en f\u00f6r\u00e4lder som \u00e4r d\u00f6md f\u00f6r v\u00e5ld i f\u00e4rre \u00e4n vart tredje fall. De \u00e4r skyldiga att g\u00f6ra det varje g\u00e5ng.<\/p>\n
Syftet med v\u00e5rdnadsreformen var d\u00e4rf\u00f6r att st\u00e4rka barnr\u00e4ttsperspektivet. Det tydliggjordes att barnets b\u00e4sta ska vara avg\u00f6rande f\u00f6r alla beslut om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge. Risken f\u00f6r att barn far illa, till exempel genom att uts\u00e4ttas f\u00f6r \u00f6vergrepp eller olovligen f\u00f6ras bort, fick extra stor betydelse vid bed\u00f6mningen av barnets b\u00e4sta. Om en s\u00e5dan risk kan f\u00f6rutses ska det v\u00e4ga tungt f\u00f6r beslutet.<\/p>\n
Samtidigt ska domstolen beakta barns r\u00e4tt till v\u00e5rd och omsorg samt barns r\u00e4tt till kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna. Alla beslut ska tas med h\u00e4nsyn till barnets vilja utifr\u00e5n \u00e5lder och mognad, vilket resulterar i en sammanv\u00e4gd bed\u00f6mning.<\/p>\n
Annika Rejmer \u00e4r r\u00e4ttssociolog och har forskat om v\u00e5rdnadstvister i \u00f6ver tjugo \u00e5r. Hon menar att \u00e4ven om lagstiftarna har f\u00f6rs\u00f6kt st\u00e4rka barnperspektivet, har det inte blivit s\u00e5 i praktiken.<\/p>\n________________________\n
4 Barnombudsmannen, BO, \u00e4r en svensk myndighet som f\u00f6retr\u00e4der barns och ungas r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
<\/p>\n
Sid 5<\/p>\n
– Jag skulle s\u00e4ga att lagstiftningen \u00e4r ett ganska d\u00e5ligt st\u00f6d f\u00f6r att tillgodose barnets b\u00e4sta. F\u00e5r jag vara s\u00e5 fr\u00e4ck?<\/p>\n
Rejmer f\u00f6rklarar att v\u00e5rdnadsutredningar behandlas som civilr\u00e4ttsliga m\u00e5l. Det resulterar i begr\u00e4nsade utredningsm\u00f6jligheter f\u00f6r socialtj\u00e4nstens familjer\u00e4tt, som genomf\u00f6r v\u00e5rdnadsutredningar genom bland annat hembes\u00f6k. De ger \u00e4ven f\u00f6rslag till domstolens beslut.<\/p>\n
V\u00e5rdnadsutredarna har lagst\u00f6d f\u00f6r att g\u00f6ra utdrag ur tre register – socialregistret, misstanke- och belastningsregistret. Alla andra \u00e5tg\u00e4rder som de kan g\u00f6ra \u00e4r samtyckesbaserade, vilket exempelvis betyder att de inte har r\u00e4tt att tala med barnet om inte b\u00e5da v\u00e5rdnadshavarna ger sitt samtycke.<\/p>\n
Rejmer menar att uppgifterna som v\u00e5rdnadsutredarna kan f\u00e5 fram inte s\u00e4ger n\u00e5gonting om hur man fungerar som f\u00f6r\u00e4lder eller vad som \u00e4r barnets b\u00e4sta.<\/p>\n
– Utredarna har inget annat att g\u00e5 p\u00e5 \u00e4n vad f\u00f6r\u00e4ldrarna s\u00e4ger och man \u00e4r ju rent utsagt dum i huvudet om man som f\u00f6r\u00e4lder sitter och bekr\u00e4ftar v\u00e5ld, psykisk oh\u00e4lsa och missbruk. Det finns inte n\u00e5gon skyldighet att vara uppriktig d\u00e4r. Absolut inte. S\u00e5 jag brukar s\u00e4ga att utredningen egentligen bara \u00e4r en sammanst\u00e4llning av parternas ber\u00e4ttelser om sig sj\u00e4lva och sitt barn. Det \u00e4r inte s\u00e5 mycket att h\u00e4nga i julgranen om man ska besluta om barnets b\u00e4sta.<\/p>\n
Det var v\u00e4l det som var syftet med v\u00e5rdnadsreformen, att barnets b\u00e4sta skulle st\u00e4rkas?<\/p>\n
– Ja, men man g\u00e5r ju som en katt kring en het gr\u00f6t. Lagstiftarna vidtar ju inte de \u00e5tg\u00e4rder som m\u00e5ste vidtas. De har bara sett till att v\u00e5ra lagar ska st\u00e4mma \u00f6verens med barnkonventionen .<\/p>\n
De har gl\u00f6mt hela handl\u00e4ggningsprocessen och att de reglerna ocks\u00e5 m\u00e5ste anpassas. Det g\u00e5r inte att g\u00f6ra jobbet som paragraferna f\u00f6ruts\u00e4tter. Finns inte en chans!<\/p>\n
– Det \u00e4r de som har suttit och stiftat lagarna som ska ha skiten, till\u00e4gger Rejmer.<\/p>\n
Vid barnav\u00e5rdsutredningar d\u00e4remot, finns helt andra utredningsm\u00f6jligheter. De genomf\u00f6rs inte av samma utredare som vid en v\u00e5rdnadsutredning och de har inte heller samma syfte. Barnav\u00e5rdsutredningar beslutar socialn\u00e4mnden om n\u00e4r det finns misstankar om att ett barn far illa. De \u00e4r vanligtvis mer grundliga \u00e4n v\u00e5rdnadsutredningar och utg\u00e5r fr\u00e5n olika mallar f\u00f6r att uppt\u00e4cka v\u00e5ld.<\/p>\n
5 Barnkonventionen listar barns r\u00e4ttigheter utifr\u00e5n 54 punkter, bland annat att alla barn har r\u00e4tt att komma till tals och att alla barn ska skyddas fr\u00e5n v\u00e5ld. Den \u00e4r sammanst\u00e4lld av FN och tr\u00e4dde i kraft 1990. Sverige \u00e5tog sig att f\u00f6lja den samma \u00e5r. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen \u00e4ven svensk lag. USA \u00e4r det enda landet som inte har ratificerat barnkonventionen och beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6lja den.<\/p>\n
<\/p>\n
5 Barnkonventionen listar barns r\u00e4ttigheter utifr\u00e5n 54 punkter, bland annat att alla barn har r\u00e4tt att komma till tals och att alla barn ska skyddas fr\u00e5n v\u00e5ld. Den \u00e4r sammanst\u00e4lld av FN och tr\u00e4dde i kraft 1990. Sverige \u00e5tog sig att f\u00f6lja den samma \u00e5r. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen \u00e4ven svensk lag. USA \u00e4r det enda landet som inte har ratificerat barnkonventionen och beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6lja den.<\/p>\n
Sid 6<\/p>\n
Barnav\u00e5rdsutredningar \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis kopplade till en v\u00e5rdnadstvist. Men flera forskningsprojekt, bland annat de som Rejmer har varit involverad i, visar att ungef\u00e4r h\u00e4lften av de barn som \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en v\u00e5rdnadstvist, \u00e4r f\u00f6rem\u00e5l b\u00e5de f\u00f6r en v\u00e5rdnadsutredning och en barnav\u00e5rdsutredning. Och det finns en anledning till det.<\/p>\n
– Vid barnav\u00e5rdsutredningar har samh\u00e4llet ett uttalat ansvar att utreda f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5gan och d\u00e4rmed s\u00e5 har de alla m\u00f6jligheter att plocka in alla papper, alla journaler, allt vad de beh\u00f6ver. Och prata med vem de vill. S\u00e5 vad man g\u00f6r i praktiken \u00e4r att man g\u00e5r runt detta. Man anm\u00e4ler att barnet far illa, sedan hoppas man att barnav\u00e5rdsutredarna ska utreda det som v\u00e5rdnadsutredare beh\u00f6ver kunskap om. Hela uppl\u00e4gget \u00e4r just nu att man g\u00e5r runt systemet, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
Men det \u00e4r ingen sj\u00e4lvklarhet att uppgifterna som kommer fram i en barnav\u00e5rdsutredning p\u00e5verkar utfallet i v\u00e5rdnadstvisten. Det visar Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnhusets studie, ”Barnets r\u00e4ttigheter i v\u00e5rdnadstvister”, som flera av landets ledande forskare har medverkat i. Rejmer \u00e4r en av dem.<\/p>\n
I studien j\u00e4mf\u00f6rs v\u00e5rdnads- och barnav\u00e5rdsutredningar som r\u00f6r 87 barn. De misst\u00e4nks ha varit utsatta f\u00f6r fysiska, psykiska eller sexuella \u00f6vergrepp samt omsorgssvikt av den ena eller b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n
– N\u00e4r man l\u00e4ste barnav\u00e5rdsutredningarna kunde man se hur barnen ber\u00e4ttade om hur illa de hade det. Men jag kunde inte se att man hade med de uppgifterna i v\u00e5rdnadsutredningen och sedan i domen. Inte i ett enda fall, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
Var tionde barn i Sverige har sett eller utsatts f\u00f6r v\u00e5ld i hemmet, visar flera studier. \u00c4ven om det inte \u00e4r ovanligt att barn \u00e4r de enda som kan ge information om eventuella missf\u00f6rh\u00e5llanden inom familjen, exkluderas ofta deras ber\u00e4ttelser i v\u00e5rdnadstvister. Barn kommer till tals genom enskilda samtal i ungef\u00e4r vart tredje fall.<\/p>\n
Barnombudsmannen har i sina rapporter visat hur socialtj\u00e4nsten lyser med sin fr\u00e5nvaro n\u00e4r barnen sj\u00e4lva ber\u00e4ttar om sina upplevelser av en v\u00e5rdnadstvist. Det \u00e4r inte alltid utredaren tr\u00e4ffar barnen \u00f6verhuvudtaget. Men de g\u00e5nger barn kommer till tals, upplever m\u00e5nga att utredaren inte har h\u00f6rt eller uppfattat vad de faktiskt ber\u00e4ttat.<\/p>\n
– Jag skulle s\u00e4ga att barn som ska ber\u00e4tta om sitt liv beh\u00f6ver etablera en kontakt med utredaren. Allts\u00e5, skulle du i sju-\u00e5tta\u00e5rs\u00e5ldern \u00f6ppna upp dig om hela ditt liv och massa familjehemligheter under en timme f\u00f6r en vilt fr\u00e4mmande m\u00e4nniska? Jag skulle i alla fall inte<\/p>\n
Sid 7<\/p>\n
ha gjort det. Det \u00e4r ju f\u00f6r att man \u00e4r beskyddande mot sina f\u00f6r\u00e4ldrar och man f\u00f6rst\u00e5r kanske inte vilket sammanhang man \u00e4r i, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
I Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnhusets studie framg\u00e5r att v\u00e5rdnadsutredare och barnav\u00e5rdsutredare har r\u00e4tt att samarbeta i samtal med barn som ber\u00f6rs av b\u00e5de en v\u00e5rdnadsutredning och en barnav\u00e5rdsutredning. Eftersom utredarna tillh\u00f6r samma n\u00e4mnd, det vill s\u00e4ga socialn\u00e4mnden, finns det r\u00e4ttsligt st\u00f6d f\u00f6r det. Ett s\u00e5dant samarbete hade kunnat leda till att barns ber\u00e4ttelser lyfts fram och att arbetet effektiviseras. Men det \u00e4r inte alla kommuner som har vetskap om att ett s\u00e5dant samarbete \u00e4r m\u00f6jligt, visar studien.<\/p>\n
N\u00c4R V\u00c5LDET V\u00c4L TR\u00c4DER FRAM<\/p>\n
Enligt Annika Rejmer \u00e4r dagens r\u00e4ttssystem inte anpassat till komplicerade v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r det f\u00f6rekommer uppgifter om v\u00e5ld och \u00f6vergrepp.<\/p>\n
– Grejen \u00e4r att det inte ens g\u00e5r att n\u00e4mna v\u00e5ld, d\u00e4rf\u00f6r att det inte h\u00f6r hemma i v\u00e5rdnadstvisten. Jag sitter just nu och g\u00f6r intervjuer med mammor och de s\u00e4ger att de \u00e5ngrar att de ens har n\u00e4mnt att det har f\u00f6rekommit v\u00e5ld. I och med att inte handl\u00e4ggningsordningen krokar i de h\u00e4r uppgifterna, s\u00e5 v\u00e4nds det mot dem till slut och d\u00e5 insinuerar man att de har samarbetssv\u00e5righeter ist\u00e4llet.<\/p>\n
Det \u00e4r upp till den som framf\u00f6r uppgifter om v\u00e5ld att bevisa hur, n\u00e4r och var v\u00e5ldet har \u00e4gt rum. Om p\u00e5st\u00e5endena om v\u00e5ld inte g\u00e5r att bel\u00e4gga, kan den som framf\u00f6rt dem anklagas f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka umg\u00e4ngessabotera f\u00f6r den andra f\u00f6r\u00e4ldern genom att svartm\u00e5la dennes f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga. Ogrundad oro eller ett alltf\u00f6r stort kontrollbehov kan ocks\u00e5 ses som problematiskt i v\u00e5rdnadstvister. Av den anledningen har flera advokater uppgett i intervjuer att de har kollegor som avr\u00e5der sina klienter fr\u00e5n att involvera uppgifter om v\u00e5ld, om det inte finns starka bevis som ligger till grund f\u00f6r det.<\/p>\n
– Jag tror att det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r… Eftersom man inte kan utreda, s\u00e5 finns det f\u00f6r\u00e4ldrar som har f\u00f6rs\u00f6kt anklaga f\u00f6r olika saker. Och man \u00e4r j\u00e4vligt tr\u00f6tt p\u00e5 det. Det finns advokatbyr\u00e5er som inte tar kvinnliga klienter f\u00f6r att de \u00e4r s\u00e5 tr\u00f6tta p\u00e5 dem. Jag tror att domarna ocks\u00e5 \u00e4r ganska tr\u00f6tta p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar som h\u00e4vdar vissa saker och sedan finns det noll substans i det, eller som helt pl\u00f6tsligt ing\u00e5r i en \u00f6verenskommelse som om ingenting har h\u00e4nt – allts\u00e5 att det skulle vara n\u00e5got taktikspel i detta, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
I v\u00e5rdnadstvister, till skillnad fr\u00e5n brottm\u00e5l, beh\u00f6ver det inte vara st\u00e4llt utom rimligt tvivel att v\u00e5ld har f\u00f6rekommit. En f\u00f6r\u00e4lder som barnet \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r kan anses vara ol\u00e4mplig i fr\u00e5ga om<\/p>\n
Sid 8<\/p>\n
v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge. Men Rejmer menar att de best\u00e4mmelserna inte g\u00f6r n\u00e5gon skillnad.<\/p>\n
– I praktiken \u00e4r domarna s\u00e5 r\u00e4dda att de s\u00e4llan eller aldrig v\u00e5gar anv\u00e4nda de uppgifterna om det inte finns en dom p\u00e5 att v\u00e5ld har ut\u00f6vats.<\/p>\n
\u00c4ven om det inte g\u00e5r att bed\u00f6ma om det som p\u00e5st\u00e5s \u00e4r sant ska man ju beakta barns r\u00e4dsla?<\/p>\n
– Ja, men det g\u00f6r man inte. Man bryr sig inte om barns r\u00e4dslor.<\/p>\n
Hur kan det komma sig?<\/p>\n
– Det vanliga tror jag \u00e4r att man s\u00e4ger att den andra f\u00f6r\u00e4ldern har hj\u00e4rntv\u00e4ttat barnet till att bli r\u00e4dd, svarar hon.<\/p>\n
Att det finns en dom som bevisar att familjev\u00e5ld har f\u00f6rekommit \u00e4r ovanligt. Bevisf\u00f6ringen f\u00f6r brott i n\u00e4ra relationer \u00e4r sv\u00e5r. Det mesta av v\u00e5ldet sker inom hemmets fyra v\u00e4ggar, vilket g\u00f6r att utomst\u00e5ende vittnen ofta saknas.<\/p>\n
– Tittar man p\u00e5 v\u00e5ld mellan vuxna i hemmet uppskattar man att ungef\u00e4r tjugo procent anm\u00e4ls. Av de anm\u00e4lningarna \u00e4r det tio procent som g\u00e5r till \u00e5tal och ytterligare tio procent som leder till en f\u00e4llande dom. S\u00e5 egentligen kan man s\u00e4ga att i Sverige \u00e4r det r\u00e4tt meningsl\u00f6st att anm\u00e4la v\u00e5ld i n\u00e4ra relation om man inte har v\u00e4ldigt kraftiga skador som kan ligga till grund f\u00f6r n\u00e5gon slags bevisning, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
Hon menar att det inte \u00e4r n\u00e5gon skillnad n\u00e4r det handlar om v\u00e5ld mot barn.<\/p>\n
– N\u00e4r vi kommer till barn \u00e4r r\u00e4ttssystemet ganska fyrkantigt d\u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r att barn inte anv\u00e4nder samma ord. Barns utsagor v\u00e4ger l\u00e4tt i domstol.<\/p>\n
GOTLANDSFALLET – N\u00c4R V\u00c5LDET \u00c4R BEVISAT<\/p>\n
Hur blir det d\u00e5 om det trots allt finns en dom som visar att v\u00e5ld har f\u00f6rekommit? Det betyder inte automatiskt att barnen inte ska ha n\u00e5gon kontakt med den v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00f6r\u00e4ldern. I det uppm\u00e4rksammade ”Gotlandsfallet”, d\u00e4r pappan sedan tidigare suttit i f\u00e4ngelse f\u00f6r misshandel av sina tv\u00e5 s\u00f6ner efter att hans nya partner vittnat om v\u00e5ldet, slutade det med att pappan fick ensam v\u00e5rdnad och att barnens kontakt med mamman br\u00f6ts helt och h\u00e5llet.<\/p>\n
Barnen hade bott hos mamman de senaste fem \u00e5ren och knappt tr\u00e4ffat pappan. Umg\u00e4ngestillf\u00e4llena hade inte g\u00e5tt att genomf\u00f6ra eftersom br\u00f6derna uppgavs vara r\u00e4dda f\u00f6r<\/p>\n
Sid 9<\/p>\n
pappan, som \u00e4ven \u00e4r d\u00f6md f\u00f6r tv\u00e5 andra fall av misshandel. Vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen v\u00e4grade de kliva ur bilen och umg\u00e4ngesst\u00f6djaren fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten ans\u00e5g att umg\u00e4ngestillf\u00e4llena var tvungna att avbrytas.<\/p>\n
Hovr\u00e4tten menar att f\u00f6r\u00e4ldrarnas samarbetssv\u00e5righeter \u00e4r s\u00e5 sv\u00e5ra att det g\u00e5r ut \u00f6ver br\u00f6derna. Tingsr\u00e4ttens beslut om gemensam v\u00e5rdnad \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6renligt med barnens b\u00e4sta. Hovr\u00e4tten argumenterar f\u00f6ljaktligen f\u00f6r vem av f\u00f6r\u00e4ldrarna som ska ha ensam v\u00e5rdnad:<\/p>\n
”Om v\u00e5rdnaden nu skulle anf\u00f6rtros [mamman] ensam bed\u00f6mer hovr\u00e4tten att det skulle f\u00f6religga en \u00f6verh\u00e4ngande risk f\u00f6r att [pappan] skulle uteslutas helt fr\u00e5n barnens liv. Denna bed\u00f6mning g\u00f6r hovr\u00e4tten mot bakgrund av hur f\u00f6rh\u00e5llandena har varit f\u00f6r barnen de senaste fyra \u00e5ren, och med beaktande av att [mamman] vid huvudf\u00f6rhandlingen i hovr\u00e4tten har f\u00f6rklarat att hon tycker att barnen inte ska beh\u00f6va tr\u00e4ffa [pappan] f\u00f6rr\u00e4n de sj\u00e4lva ber om att f\u00e5 tr\u00e4ffa honom. Det f\u00f6rh\u00e5llandet att [mamman] inte verkar aktivt f\u00f6r att barnen ska ha en god och n\u00e4ra relation till [pappan] g\u00f6r att hovr\u00e4tten ifr\u00e5gas\u00e4tter om hon \u00e4r l\u00e4mplig att vara barnens v\u00e5rdnadshavare och boendef\u00f6r\u00e4lder.”<\/p>\n
”Bed\u00f6mningen av vad som \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r ett barn ska g\u00f6ras med beaktande av deras behov av en n\u00e4ra och god kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna. Enligt hovr\u00e4tten \u00e4r [pappan] den av parterna som har b\u00e4st f\u00f6ruts\u00e4ttningar att tillgodose det behovet. Han \u00e4r l\u00e4mplig som v\u00e5rdnadshavare. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r mest f\u00f6renligt med [\u00e4ldsta pojkens] och [yngsta pojken] b\u00e4sta att [pappan] anf\u00f6rtros ensam v\u00e5rdnad om dem”.<\/p>\n
Varken tingsr\u00e4tten eller hovr\u00e4tten bed\u00f6mer att det finns n\u00e5gon risk f\u00f6r att barnen far illa hos pappan eftersom det har g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ng tid sedan misshandeln \u00e4gde rum. Att pappan har f\u00f6rnekat deras upplevelser och r\u00e4dsla menar hovr\u00e4tten d\u00e4remot att det inte g\u00e5r att uttala sig om ”eftersom han ju inte har tr\u00e4ffat eller haft kontakt med barnen”.<\/p>\n
Precis som i fallet med pojken i kyrkan, beslutar hovr\u00e4tten inte om n\u00e5got umg\u00e4nge med mamman i Gotlandsfallet eftersom ”det inte i nul\u00e4get g\u00e5r att avg\u00f6ra hur l\u00e5ng tid barnen beh\u00f6ver f\u00f6r att \u00e5terknyta till [pappan]”.<\/p>\n
Barnens vilja tar man ingen h\u00e4nsyn till. Hovr\u00e4tten bed\u00f6mer dem som omogna f\u00f6r sin \u00e5lder. De ben\u00e4mns som ”sm\u00e5 barn”. Den \u00e4ldsta brodern skulle vid tidpunkten f\u00f6r hovr\u00e4ttens dom fylla tolv \u00e5r om drygt tre m\u00e5nader.<\/p>\n
Sid 10<\/p>\n
Likt pojken i kyrkan h\u00e4mtades den yngsta brodern i Gotlandsfallet av polis. De togs sedan till ett HVB-hem p\u00e5 fastlandet i b\u00f6rjan av h\u00f6sten 2019. Sedan dess har de tr\u00e4ffat sin mamma vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen med \u00f6vervakat umg\u00e4nge, enligt vad mamman sj\u00e4lv ber\u00e4ttar.<\/p>\n
Gotlandsfallet \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt en av de tv\u00e5 domar som tingsr\u00e4tten h\u00e4nvisar till i sina domsk\u00e4l i fallet med pojken i kyrkan.<\/p>\n
Det finns inga studier som unders\u00f6ker hur vanligt det \u00e4r att v\u00e5ldsd\u00f6mda f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00e5r ensam v\u00e5rdnad. Det g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte att avg\u00f6ra om v\u00e5rdnadsreformen, d\u00e4r det som sagt konstaterades att gemensam v\u00e5rdnad inte s\u00e5gs som ett hanterbart alternativ i familjer d\u00e4r det f\u00f6rekommer v\u00e5ld, i sj\u00e4lva verket har lett till att v\u00e5ldsd\u00f6mda ges st\u00f6rre chans till ensam v\u00e5rdnad. Men i Linn\u00e9a Brunos studie, ”Contact and Evaluations of Violence: An Intersectional Analysis of Swedish Court Orders”, granskar hon tingsr\u00e4ttens beslut om umg\u00e4nge.<\/p>\n
Bruno \u00e4r doktor i sociologi och visar genom studien att i de v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r ena f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4r d\u00f6md f\u00f6r v\u00e5ld, beslutar tingsr\u00e4tten om umg\u00e4nge i sex fall av tio. N\u00e4r det inte finns en dom, men ”tydliga uppgifter” om v\u00e5ld, beslutar tingsr\u00e4tten om umg\u00e4nge i \u00e5tta fall av tio. En bed\u00f6mning av om barnet riskerar att fara illa saknas i mer \u00e4n h\u00e4lften av de senare fallen.<\/p>\n
Totalt omfattar studien 93 domar. Samtliga \u00e4r framtagna efter v\u00e5rdnadsreformen.<\/p>\n
I de allra mest extrema scenariona visar Aftonbladets tio\u00e5riga granskning om kvinnov\u00e5ld att en tredjedel av de barn vars pappa har m\u00f6rdat mamman, fortfarande har pappan som v\u00e5rdnadshavare. Det inneb\u00e4r att de kan kontrollera barnens liv fr\u00e5n f\u00e4ngelset, exempelvis genom att inte till\u00e5ta n\u00e5gon psykologkontakt f\u00f6r barnet som kan hj\u00e4lpa dem att bearbeta traumat. Enkla saker som att ans\u00f6ka om pass eller byta skola blir helt pl\u00f6tsligt problematiskt. Vissa av barnen tvingas till bes\u00f6k p\u00e5 f\u00e4ngelset.<\/p>\n
Socialn\u00e4mnden har r\u00e4tt att \u00e4ndra v\u00e5rdnadshavare i dessa fall, men granskningen visar att det inte alltid g\u00f6rs. Det beror dels p\u00e5 okunskap – socialn\u00e4mnden \u00e4r inte alltid medvetna om att det \u00e4r m\u00f6jligt att g\u00f6ra s\u00e5.<\/p>\n
VAD SYSTEMET B\u00c4DDAR F\u00d6R<\/p>\n
N\u00e4r utredarna m\u00e5ste f\u00f6rlita sig p\u00e5 vad f\u00f6r\u00e4ldrarna s\u00e4ger och det inte ses som en sj\u00e4lvklarhet att barn ska f\u00e5 komma till tals, eller n\u00e4r barnets vilja inte anses vara i linje med barnets b\u00e4sta, g\u00f6r det att f\u00f6r\u00e4ldrarna tilldelas desto mer makt. Studier visar att f\u00f6r\u00e4ldraperspektivet ges f\u00f6retr\u00e4de till barnperspektivet, trots att det i f\u00f6r\u00e4ldrabalken st\u00e5r att barnperspektivet ska g\u00e5 f\u00f6re allt annat. Det visar exempelvis Jeanette Sundhalls studie, ”Kan barn tala?”. Sundhall \u00e4r<\/p>\n
Sid 11<\/p>\n
doktor i genusvetenskap och menar att normen som s\u00e4ger att barn m\u00e5r b\u00e4st av att ha tv\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar, g\u00f6r att barn som inte vill tr\u00e4ffa ena f\u00f6r\u00e4ldern ifr\u00e5gas\u00e4tts.<\/p>\n
I studien har Sundhall granskat 28 v\u00e5rdnadsutredningar. M\u00e5nga av barnen ber\u00e4ttar om v\u00e5ld, men Sundhall hittar bara ett fall d\u00e4r barnets vilja har varit direkt avg\u00f6rande f\u00f6r utredarens f\u00f6rslag till beslut n\u00e4r det handlar om att barnet inte vill ha n\u00e5gon kontakt med ena f\u00f6r\u00e4ldern. Samtliga utredningstexter \u00e4r framtagna innan v\u00e5rdnadsreformen 2006.<\/p>\n
Tidigare sa man att barn fick best\u00e4mma var de ville bo fr\u00e5n tolv \u00e5rs \u00e5lder, men det har \u00e4ndrats. Nu ska h\u00e4nsyn till barns vilja baseras p\u00e5 \u00e5lder och mognad. I Sundhalls studie refererar hon till tidigare forskning som visar att detta har resulterat i att pojkar tenderar att ha sv\u00e5rare att f\u00e5 sin vilja igenom, eftersom de mognar senare \u00e4n flickor.<\/p>\n
Samtidigt har en amerikansk teori som v\u00e4xte fram under slutet av 80-talet spridit sig globalt. Den grundades av psykiatern Richard Gardner och kallas f\u00f6r Parental Alienation Syndrome, PAS. P\u00e5 svenska kallas det f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldraalienation.<\/p>\n
Gardner f\u00f6rs\u00f6rjde sig som expertvittne i domstol d\u00e4r han bedrev teorin. I huvudsak f\u00f6retr\u00e4dde han pappor som anklagats f\u00f6r att ha f\u00f6rgripit sig p\u00e5 sina barn.<\/p>\n
PAS grundar sig i att barn m\u00e5r b\u00e4st av att ha kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna, oavsett hur f\u00f6rh\u00e5llandena ser ut. Om ett barn tar avst\u00e5nd fr\u00e5n ena f\u00f6r\u00e4ldern, beror det p\u00e5 att barnet har alienerats av den andra f\u00f6r\u00e4ldern som p\u00e5verkar barnet att ta st\u00e4llning. F\u00f6r\u00e4lderns p\u00e5verkan p\u00e5 barnet kan ske medvetet eller omedvetet. En konsekvens av detta \u00e4r att falska anklagelser om \u00f6vergrepp kan komma fr\u00e5n barnet. I de situationerna m\u00e5ste barnet avv\u00e4njas fr\u00e5n den p\u00e5verkande f\u00f6r\u00e4ldern genom att kontakten bryts helt och h\u00e5llet under en l\u00e4ngre period.<\/p>\n
Teorin, eller syndromet, saknar vetenskapligt st\u00f6d och finns inte med i n\u00e5gon diagnosmanual. Den har f\u00e5tt stark kritik, bland annat f\u00f6r att den helt och h\u00e5llet sl\u00e5r ut barns ber\u00e4ttelser och f\u00f6r att v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer tonas ned. Kritiker menar \u00e4ven att PAS underminerar mammors trov\u00e4rdighet i v\u00e5rdnadstvister, eftersom pappor \u00e4r i klar majoritet n\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5ldsanklagelser.<\/p>\n
En stor del av uppst\u00e5ndelsen kring PAS har handlat om Gardners uttalanden om pedofili. I m\u00e5nga av Gardners b\u00f6cker normaliserar han sex med barn. Det har framf\u00f6rallt uppm\u00e4rksammats i USA, d\u00e4r PAS har f\u00e5tt starkast fotf\u00e4ste. Kritiker menar att Gardners syn p\u00e5 pedofili \u00e4r av stor betydelse eftersom PAS \u00e4r konstruerat efter Gardners egna iakttagelser samt \u00e5sikter om barn.<\/p>\n
Sid 12<\/p>\n
Flertalet forskare, psykologer och jurister har f\u00f6rd\u00f6mt PAS, b\u00e5de i Sverige och utomlands. Men i Sverige har vi fri bevisf\u00f6ring, vilket g\u00f6r att parterna och deras advokater har r\u00e4tt att h\u00e4nvisa till teorier som PAS \u00e4ven om de saknar vetenskapligt st\u00f6d.<\/p>\n
En av dem som har h\u00e4nvisat till teorin \u00e4r advokaten Birgitta H\u00e5llenius. Hon \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r Familjer\u00e4ttskollegiet – en l\u00e4rark\u00e5r som bjuder in advokater och socialsekreterare till vidareutbildning inom familjer\u00e4tt. Hon har \u00e4ven f\u00f6rel\u00e4st om v\u00e5rdnadstvister hos pappar\u00e4ttsorganisationen ”PappaBarn” som \u00f6ppet f\u00f6respr\u00e5kar PAS.<\/p>\n
Stycken som detta \u00e5terkommer i vissa domar d\u00e4r H\u00e5llenius har varit ombud:<\/p>\n
”Det finns en risk f\u00f6r att det i detta fall f\u00f6religger PAS (Parental Alienation Syndrome), dvs. f\u00f6r\u00e4ldraalienationssyndrom.”<\/p>\n
H\u00e5llenius och hennes klienter samarbetar ofta med expertvittnen som f\u00f6respr\u00e5kar PAS. I n\u00e5gra av H\u00e5llenius tidigare domar f\u00f6rekommer \u00e4ven psykiatriker och liknande. En av dem h\u00e4nvisar till PAS som en neuropsykiatrisk funktionsneds\u00e4ttning, vilket allts\u00e5 \u00e4r helt fel.<\/p>\n
Expertvittnena \u00e5beropar H\u00e5llenius ofta f\u00f6r att bidra med sakkunniga utl\u00e5tanden i domstolen, likt Gardner sj\u00e4lv gjorde. De ger ofta f\u00f6rslag till bed\u00f6mning i enlighet med teorin, utan att n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ha tr\u00e4ffat barnen som v\u00e5rdnadstvisten ber\u00f6r.<\/p>\n
Utfallet av detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt \u00e4r olika, men H\u00e5llenius klienter har vunnit framg\u00e5ng i flera v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r de har h\u00e4nvisat till PAS.<\/p>\n
Vad \u00e4r det d\u00e5 som \u00e4r s\u00e5 relevant med detta? Jo, pappan till pojken i kyrkan, anlitade H\u00e5llenius som advokat efter tingsr\u00e4ttens f\u00f6rsta dom 2014. Det var f\u00f6rst n\u00e4r H\u00e5llenius kom in i bilden som pappan vann framg\u00e5ng i vissa domar.<\/p>\n
Det h\u00e4nvisas inte till PAS ordagrant i n\u00e5gon dom med pojken i kyrkan. De direkta kopplingarna till PAS har minskat inom r\u00e4ttsv\u00e4sendet sedan teorin blev s\u00e5 omtvistad. Men samma expertvittnen \u00e5beropas och inneb\u00f6rden \u00e4r densamma – de sexuella \u00f6vergreppen \u00e4r konstruerade och pojkens avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n pappan grundar sig i p\u00e5verkan fr\u00e5n mamman. Kontakten med mamman m\u00e5ste brytas s\u00e5 att barnen ska kunna \u00e5terknyta till pappan.<\/p>\n
Vilket \u00e4r precis vad domstolen beslutar om – b\u00e5de i fallet med pojken i kyrkan och i Gotlandsfallet.<\/p>\n
Hur stort genomslag PAS har f\u00e5tt i svenska domstolar g\u00e5r inte att s\u00e4ga. Det \u00e4r ingenting som domstolarna sj\u00e4lva h\u00e4nvisar till rent ordagrant i domsk\u00e4len. Men vad som \u00e4r uppenbart \u00e4r att p\u00e5verkan anv\u00e4nds som ett \u00e5terkommande argument f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta barns verkliga vilja. Det visar inte minst den tidigare n\u00e4mnda statliga utredningen ”Se Barnet!”. D\u00e4r har anledningarna till att tingsr\u00e4tten fr\u00e5ng\u00e5r barnets vilja granskats. Det vanligaste \u00e4r att man h\u00e4nvisar till \u00e5lder och mognad. Men i mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av de fallen menade tingsr\u00e4tten att barnets inst\u00e4llning var ett utslag av att det var p\u00e5verkat – i samtliga fall av en f\u00f6r\u00e4lder.<\/p>\n
Det rimmar illa med vad FN:s barnkommitt\u00e9, som ska se till att barnkonventionen f\u00f6ljs, anser om f\u00f6r\u00e4ldrap\u00e5verkan. De menar att p\u00e5verkansgraden inte ska tillm\u00e4tas betydelse n\u00e4r bed\u00f6mningar g\u00f6rs om barns viljeyttringar.<\/p>\n
Sid 14<\/p>\n
Birgitta H\u00e5llenius vill inte medverka i en intervju, men hon s\u00e4ger att hon inte vill f\u00f6rknippas med PAS. Samtidigt tipsar hon om en bok som handlar om just f\u00f6r\u00e4ldraalienation i Sverige.<\/p>\n
Annika Rejmer menar att oavsett om PAS f\u00f6rekommer \u00e4r grundproblematiken densamma – utredningsm\u00f6jligheterna. Hon j\u00e4mf\u00f6r med hur r\u00e4ttssystemet ser ut i Norge.<\/p>\n
– En norsk domare kan plocka in experter p\u00e5 v\u00e5ld, missbruk och psykisk oh\u00e4lsa. Den norske domaren f\u00e5r lov att tala med barnet eller utse n\u00e5gon annan att tala med barnet. De kan ocks\u00e5 plocka in n\u00e5gon som \u00e4r expert p\u00e5 umg\u00e4nge. Det \u00e4r liksom en professionalisering som har skett i Norge som inte har skett i Sverige, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
<\/p>\n
HOVR\u00c4TTEN FASTST\u00c4LLER TINGSR\u00c4TTENS DOM<\/p>\n
Det \u00e4r juletid 2019. Ett halv\u00e5r har g\u00e5tt sedan pojken fick beskedet om tingsr\u00e4ttens dom i kyrkan. Han har nu hunnit bli tolv \u00e5r n\u00e4r han f\u00e5r veta att hovr\u00e4tten fastst\u00e4ller tingsr\u00e4ttens dom. Hovr\u00e4tten \u00e4ndrar tingsr\u00e4ttens dom p\u00e5 en punkt och beslutar om umg\u00e4nge mellan flickan och mamman, men inte i pojkens fall.<\/p>\n
Argumenten \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis lika i tingsr\u00e4tten och hovr\u00e4tten, \u00e4ven om hovr\u00e4tten ifr\u00e5gas\u00e4tter pappans roll som ensam v\u00e5rdnadshavare:<\/p>\n
”[Pappan] har nu varit ensam v\u00e5rdnadshavare i drygt sju m\u00e5nader. Enligt hovr\u00e4ttens uppfattning har [pappan] i vissa avseenden missbrukat sin roll som ensam v\u00e5rdnadshavare. Det g\u00e4ller fr\u00e4mst det s\u00e4tt p\u00e5 vilket han satt upp villkor och regler f\u00f6r [flickans] umg\u00e4nge med [mamman] och begr\u00e4nsat [mammans] r\u00e4tt till insyn och kontakt med skolan. Hovr\u00e4tten st\u00e4ller sig starkt fr\u00e5gande till p\u00e5 vilket s\u00e4tt detta skulle vara till gagn f\u00f6r barnen. Det \u00e4r f\u00f6r hovr\u00e4tten ocks\u00e5 obegripligt varf\u00f6r [pappan] inte till\u00e5tit [pojkens specialpedagog], som f\u00f6refaller vara en f\u00f6r [pojken] alltigenom positiv person, att undervisa [pojken].”<\/p>\n
Tv\u00e5 n\u00e4mndem\u00e4n \u00e4r skiljaktiga. De menar att pojkens vilja borde vara avg\u00f6rande och att mamman d\u00e4rf\u00f6r borde ha ensam v\u00e5rdnad om b\u00e5da barnen.<\/p>\n
Gunilla Olsson har varit mammans advokat i hovr\u00e4tten.<\/p>\n
– Jag tycker att bevisningen som vi l\u00e4gger fram visar att det \u00e4r ett felaktigt beslut utifr\u00e5n barnets b\u00e4sta, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Olsson f\u00f6rklarar att det h\u00e4r fallet sticker ut.<\/p>\n
Sid 15<\/p>\n
– Det som \u00e4r exceptionellt i det h\u00e4r fallet \u00e4r att alla professionella akt\u00f6rer av beteendevetarkategori som har varit i kontakt med [pojken] \u00e4r eniga om att han inte ska beh\u00f6va tr\u00e4ffa pappan. \u00c4nd\u00e5 g\u00e5r domstolen emot det. Domstolen g\u00e5r emot v\u00e5rdnadsutredarnas bed\u00f6mning ocks\u00e5. Jag tycker inte att man i domsk\u00e4len redog\u00f6r tillr\u00e4ckligt tydligt varf\u00f6r man fr\u00e5ng\u00e5r den bed\u00f6mningen.<\/p>\n
– Det blir ocks\u00e5 lite kontraproduktivt p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. V\u00e5rdnadsutredningarna som har gjorts i de h\u00e4r m\u00e5len \u00e4r det ju domstolen som har beg\u00e4rt att f\u00e5. Om man d\u00e5 helt f\u00f6rkastar det och s\u00e4ger att det ni har kommit fram till \u00e4r helt fel och inte heller tydligt f\u00f6rklarar varf\u00f6r man tycker att det \u00e4r fel, d\u00e5 blir det ju sv\u00e5rt, till\u00e4gger Olsson.<\/p>\n
Faktum \u00e4r att hovr\u00e4tten inte n\u00e4mner v\u00e5rdnadsutredningen \u00f6verhuvudtaget i domsk\u00e4len. Inte tingsr\u00e4tten heller. Det har inte gjorts n\u00e5gon ny v\u00e5rdnadsutredning mellan tingsr\u00e4ttens och hovr\u00e4ttens dom, utan det r\u00f6r sig om samma utredning.<\/p>\n
Utredarnas f\u00f6rslag till bed\u00f6mning \u00e4r att pojken inte ska ha n\u00e5got umg\u00e4nge med pappan. De menar att ”det \u00e4r av yttersta vikt att den trygghet och s\u00e4kerhet i livet som [pojken] nu tyckts uppleva absolut inte f\u00e5r \u00e4ventyras d\u00e5 det skulle kunna vara direkt skadligt f\u00f6r honom”.<\/p>\n
De menar ocks\u00e5 att ”\u00e4ven om [pojken] har beskrivits som omogen f\u00f6r sin \u00e5lder \u00e4r det inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att inte lyssna p\u00e5 och ta till sig av det som han uttalar om sin vilja”. Pojken var vid tidpunkten f\u00f6r v\u00e5rdnadsutredningen tio \u00e5r.<\/p>\n
I v\u00e5rdnadsutredningen \u00e4r det tydligt beskrivet vad pojken anser om pappan. Birgitta H\u00e5llenius och pappan har dock en egen syn p\u00e5 uppgifterna som har kommit fram d\u00e4r. I en inspelning fr\u00e5n huvudf\u00f6rhandlingen i tingsr\u00e4tten h\u00f6rs H\u00e5llenius l\u00e4sa upp utvalda stycken ur utredningen. H\u00e5llenius \u00e5terger hur pojken ber\u00e4ttar f\u00f6r utredarna att pappan har l\u00e5st ut honom ur l\u00e4genheten och tvingat honom att sova i trapphuset. Hur pappan har bundit fast honom vid ett tr\u00e4d – ett tr\u00e4d med goda b\u00e4r, som pojken beskriver det.<\/p>\n
H\u00e5llenius forts\u00e4tter l\u00e4sa upp hur pojken beskriver att pappan har f\u00f6rt sin snopp mot hans snopp. Hur pojken s\u00e4ger att han hatar pappan. Att det \u00e4r n\u00e5got med pappans blick. Att pojken hellre tar livet av sig om domstolen beslutar att han ska tr\u00e4ffa pappan.<\/p>\n
– Det h\u00e4r visar hur otroligt inne [pojken] \u00e4r i den felaktiga bilden av hans pappa, som han har f\u00e5tt av sin mamma, avslutar H\u00e5llenius.<\/p>\n
H\u00e5llenius kommenterar ocks\u00e5 de orosanm\u00e4lningar som har inkommit fr\u00e5n flera psykologer.<\/p>\n
Sid 16<\/p>\n
– S\u00e5 h\u00e4r har det ju varit hela tiden. Det \u00e4r ofta en person som har tr\u00e4ffat honom en g\u00e5ng och sen blir det inget mer. \u00c5ren g\u00e5r, ingenting h\u00e4nder och han \u00e4r alltj\u00e4mt traumatiserad. Vi menar att han befinner sig i ett st\u00e4ndigt \u00f6vergrepp. Det enda s\u00e4ttet \u00e4r att lyfta bort honom fr\u00e5n [mamman] f\u00f6r att \u00f6vergreppen ska avslutas.<\/p>\n
Pappan menar ocks\u00e5 att det \u00e4r mamman som har traumatiserat pojken genom att slita honom fr\u00e5n sin pappa. Pojken diagnostiserades med PTSD efter de f\u00f6rlorade kontakten och pappan har d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e5gonting med det att g\u00f6ra, s\u00e4ger han i domstolen.<\/p>\n
Gunilla Olsson \u00e4r av en annan uppfattning n\u00e4r det kommer till mammans p\u00e5verkan.<\/p>\n
– Det \u00e4r ju det som pappan h\u00e4vdar eftersom det \u00e4r det enda han har att komma med. Det \u00e4r inte s\u00e5 att man br\u00e5kar om vad barnen konkret har sagt f\u00f6r det finns ju p\u00e5 papper. Hur barnen har agerat finns det ocks\u00e5 bevisning f\u00f6r och det g\u00e5r inte att motbevisa.<\/p>\n
Olsson h\u00e4nvisar till studier om barn som inte f\u00e5r sin vilja igenom.<\/p>\n
– Det finns beteendevetare som anser att det inte fungerar f\u00f6r barn att agera p\u00e5 det s\u00e4ttet. Oavsett varf\u00f6r ett barn s\u00e4ger att det inte vill, s\u00e5 blir det inte bra att g\u00e5 emot barnets vilja. S\u00e4rskilt n\u00e4r barnet \u00e4r \u00e4ldre. Det skadar mer \u00e4n det hj\u00e4lper kontakten med den andra f\u00f6r\u00e4ldern, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Det \u00e4r just det som psykologerna som har varit i kontakt med pojken ocks\u00e5 menar. Vissa av dem vittnar i hovr\u00e4tten, trots att det numera kan vara problematiskt att f\u00e5 psykologer att vittna i domstol. Psykologf\u00f6rbundet gick under 2019 ut med riktlinjer som s\u00e4ger att psykologer inte b\u00f6r delta i vittnesm\u00e5l.<\/p>\n
En av dem som vittnar \u00e4r barnpsykiatern som bed\u00f6mde pojken som akut suicidal. De som n\u00e4rvarade i kyrkan h\u00f6rs \u00e4ven de i hovr\u00e4tten. Men hovr\u00e4ttens slutsats \u00e4r baserad p\u00e5 pappans och H\u00e5llenius argument:<\/p>\n
”Det \u00e4r enligt hovr\u00e4tten ocks\u00e5 tydligt att [mamman] brister i ansvar och f\u00f6rm\u00e5ga att ta en f\u00f6r\u00e4ldraroll. Hon \u00f6verl\u00e5ter i st\u00e4llet \u00e5t barnen att best\u00e4mma och \u00e5t andra mer eller mindre ok\u00e4nda personer att hantera \u00f6verl\u00e4mningar och kontakter med [pappan]. P\u00e5 detta s\u00e4tt bidrar hon till att f\u00f6rmedla bilden till barnen att pappa \u00e4r en person som det inte g\u00e5r att ha en normal kontakt med. Att [mamman] vidare inte lyckats f\u00f6rm\u00e5 [pojken] att g\u00e5 till skolan sedan tingsr\u00e4ttens dom visar enligt hovr\u00e4tten p\u00e5 en allvarlig brist i hennes f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga och talar snarast f\u00f6r att hon f\u00f6rst\u00e4rkt [pojkens] oro inf\u00f6r att tr\u00e4ffa [pappan]”.<\/p>\n
ETT OS\u00c4KERT R\u00c4TTSL\u00c4GE<\/p>\n
Gunilla Olsson menar att det blir v\u00e4ldigt mycket tyckande n\u00e4r man bed\u00f6mer vad som \u00e4r barnets b\u00e4sta.<\/p>\n
– Min uppfattning \u00e4r att r\u00e4ttsl\u00e4get f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r v\u00e4ldigt os\u00e4kert. Du kan hitta en dom d\u00e4r man hade gjort precis tv\u00e4rtom utifr\u00e5n likartade omst\u00e4ndigheter, vilket g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rt att r\u00e5da dina klienter eftersom du inte kan s\u00e4ga hur det kommer bli. Det handlar v\u00e4ldigt mycket om sammanhang och vem det \u00e4r som \u00e4r domare och s\u00e5 vidare.<\/p>\n
Enligt Annika Rejmer \u00e4r det en anledning till att begreppet ”barnets b\u00e4sta” m\u00e5ste f\u00f6rtydligas, eftersom det kan tolkas p\u00e5 olika s\u00e4tt. Rejmer menar att det \u00e4r ett globalt problem som FN:s barnkommitt\u00e9 har sett \u00f6ver.<\/p>\n
– Barnets b\u00e4sta \u00e4r ett v\u00e4rde\u00f6ppet begrepp. Det \u00f6ppnar upp f\u00f6r att man anv\u00e4nder begreppet som ett alibi i domsmotiveringen, allts\u00e5 helt och h\u00e5llet utan substans. Det \u00e4r ett j\u00e4ttesv\u00e5rt begrepp att till\u00e4mpa som kr\u00e4ver f\u00f6rkunskap och det har man inte alltid, s\u00e4ger Rejmer.<\/p>\n
Precis som Annika Rejmer \u00e4r Gunilla Olsson kritisk till hur r\u00e4ttssystemet fungerar.<\/p>\n
– Domstolen saknar tillr\u00e4ckligt bra verktyg f\u00f6r att hantera infekterade v\u00e5rdnadstvister. Domstolen kan dessutom bara besluta om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge, men inte \u00f6vriga insatser – till exempel att f\u00f6r\u00e4ldrarna ska g\u00e5 i behandling eller utredas, s\u00e4ger Olsson.<\/p>\n
Olsson och mamman har \u00f6verklagat till H\u00f6gsta domstolen, men de beviljades inte pr\u00f6vningstillst\u00e5nd. Det g\u00f6r att man kan h\u00e4nvisa till det h\u00e4r fallet i andra v\u00e5rdnadstvister, vilket Olsson menar redan sker.<\/p>\n
– Fr\u00e5gan om hur barns vilja ska hanteras i f\u00f6rh\u00e5llande till \u00e5lder och mognad borde pr\u00f6vas igen, \u00e4ven om det finns p\u00e5st\u00e5enden om p\u00e5verkan. Speciellt nu n\u00e4r barnkonventionen har blivit svensk lag. D\u00e4r po\u00e4ngterar man ju att man ska lyssna p\u00e5 barn och att barn ska kunna ha en p\u00e5verkan p\u00e5 sitt eget liv. Senast H\u00f6gsta domstolen pr\u00f6vade den fr\u00e5gan var tidigt 90-tal.<\/p>\n
Tror du att det hade blivit n\u00e5gon skillnad i det h\u00e4r fallet om det hade tagits upp efter \u00e5rsskiftet n\u00e4r barnkonventionen blivit svensk lag?<\/p>\n
– Jag vet faktiskt inte. Sj\u00e4lva formuleringarna i barnkonventionen \u00e4r ju i stort sett samma som i f\u00f6r\u00e4ldrabalken. De flesta anser ocks\u00e5 att vi redan har f\u00f6ljt barnkonventionen eftersom vi har \u00e5tagit oss att g\u00f6ra det, \u00e4ven om den tidigare inte g\u00e4llde som svensk lag.<\/p>\n
Sid 18<\/p>\n
Olsson tror att det h\u00e4r fallet kan \u00e5terkomma, \u00e4ven om det inte blir i H\u00f6gsta domstolen. Det g\u00e5r att v\u00e4cka talan i barnfr\u00e5gor p\u00e5 nytt i tingsr\u00e4tten. Enligt Olsson brukar det ske med \u00e5tminstone ett \u00e5rs mellanrum, om det inte finns nya omst\u00e4ndigheter som g\u00f6r att fr\u00e5gan b\u00f6r pr\u00f6vas tidigare \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n
I nul\u00e4get vet varken Gunilla Olsson eller mamman hur socialtj\u00e4nsten och pappan t\u00e4nker g\u00f6ra, f\u00f6r pojken har inte heller den h\u00e4r g\u00e5ngen g\u00e5tt med p\u00e5 att flytta till sin pappa. Pojken har fortsatt h\u00f6g fr\u00e5nvaro i skolan, men har b\u00f6rjat g\u00e5 dit mer frekvent. Han g\u00e5r hem tidigt varje dag av r\u00e4dsla f\u00f6r att pappan ska h\u00e4mta honom, enligt mamman. N\u00e4rsomhelst kan polisen komma och eskortera pojken till ett HVB-hem \u00e4nnu en g\u00e5ng, om pappan beslutar att det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt och f\u00e5r st\u00f6d av myndigheterna.<\/p>\n
Det \u00e4r \u00e4nnu inte klargjort om pojken ska g\u00e5 om sj\u00e4tte klass p\u00e5 grund av att han har missat s\u00e5 mycket av undervisningen.<\/p>\n
Flera studier har visat att det \u00e4r vanligt att barn som \u00e4r inblandade i komplicerade v\u00e5rdnadstvister utvecklar en problematik. M\u00e5nga insjuknar i depression, diagnostiseras med PTSD, utvecklar missbruk och halkar efter i skolan. De barn som har en tydlig uppfattning om hur de vill ha det, men inte f\u00e5r geh\u00f6r, \u00e4r extra utsatta.<\/p>\n
– De tappar ju tilltron till hela vuxenv\u00e4rlden. Ingen backar upp dem n\u00e5gonstans. Att man d\u00e5 l\u00e5ter det h\u00e4r p\u00e5g\u00e5 och sedan undrar varf\u00f6r det g\u00e5r \u00e5t fel h\u00e5ll f\u00f6r dem i skolan… Det \u00e4r v\u00e4l inte alls konstigt. Det \u00e4r normalt att reagera och att de blir b\u00e5de st\u00f6kiga och b\u00f6kiga och inte lyssnar p\u00e5 vuxenv\u00e4rlden, s\u00e4ger Annika Rejmer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
DE MAKTL\u00d6SA BARNEN Christoffer Engberg Dahl Examensarbete vid JMK 2020 Handledare Stefan Wahlberg Examinator Nils Funke XXXXXXXXX I v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r ena f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4r d\u00f6md f\u00f6r v\u00e5ldsbrott, beslutar tingsr\u00e4tten att barnen ska ha umg\u00e4nge med den v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00f6r\u00e4ldern i tre av fem fall. Om det inte finns n\u00e5gon dom, men ”tydliga uppgifter” om v\u00e5ld, beslutar…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1477","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1477","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1477"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1477\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1487,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1477\/revisions\/1487"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1477"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}