![\"G\u00c5NGMAMMOR](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/GANGMAMMOR-MED-BARN-C.jpeg\" "\\"G\u00c5NGMAMMOR")
\n\tKonstverk av Issa<\/p>\n
Inledning av Gunilla Madeg\u00e5rd<\/a><\/p>\n\t GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE<\/p>\n Med text av:<\/strong><\/p>\n <\/p>\n 1) ERLING LARSSON. jurist<\/p>\n 2) NEA MELLBERG, forskare i sociologi<\/p>\n 3) REBECCA LAGH, advokat<\/p>\n 4)\u00a0JOHANNA PARIKKA ALTENSTEDTS, journalist, jur kand i juridik, fd socialn\u00e4mndsordf\u00f6rande<\/p>\n 5) EVA DIESSEN, jur kand i juridik \/ NCK<\/p>\n <\/p>\n ***********************************************************<\/p>\n\t I ) INLEDNING\u00a0<\/p>\n I A ) Domark\u00e5ren: ”Vi k\u00e4nner inte igen din verklightsbeskrivning”.<\/p>\n I B) Verklighetsf\u00f6rnekelse eller funktionell dumhet eller vad?<\/p>\n I C ) Ingen f\u00f6r\u00e4ndring sen 2000-talets b\u00f6rjan \u00bb<\/a><\/p>\n <\/p>\n II) CITAT AV JURISTEN ERLING LARSSON<\/p>\n <\/p>\n III ) CITAT AV SOCIOLOGEN NEA MELLBERG<\/p>\n III A ) De m\u00e5ste l\u00e4mna sitt barn till en pedofil \u00bb<\/a><\/p>\n III B ) V\u00e5rdnadslagen \u00e4r mammornas moment 22<\/p>\n III C ) Myt: att kvinnor ljuger<\/p>\n III D ) Sju punkter: D\u00e4rf\u00f6r fungerar inte den nya v\u00e5rdnadslagen<\/p>\n <\/p>\n IV ) ETFER SEPARATIONEN SL\u00c5R EFTERV\u00c5LDET TILL\u00a0<\/p>\n <\/p>\n IV ) INTERVJU I SR P1 MED ADVOKAT REBECCA LAGH<\/p>\n <\/p>\n V ) JUR KAND JOHANNA PARIKKA ALTENSTEDTS F\u00d6REL\u00c4SNING OM JURIDISKT V\u00c5LD – (24 augusti 2020)\u00bb<\/a><\/p>\n V A ) juridiskt v\u00e5ld en variant av efterv\u00e5ldets multipla former<\/p>\n V B ) Olaglig diagnoss\u00e4ttning i socialtj\u00e4nstens regi<\/p>\n V C ) Krav p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5ga \/ vilja till samarbete d\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r det saknas<\/p>\n V D ) Myndighetsut\u00f6vning i strid med artikel 3,4,6,8 och 13 i EKMR<\/p>\n V E ) MODERNA H\u00c4XPROCESSER I STATLIG \/ R\u00c4TTSLIG REGI<\/p>\n V F ) PA(S)-KONCEPTETS \u00a0FUNKTION – ATT LEGITIMERA H\u00c4XPROCESSER<\/p>\n <\/p>\n VI ) JUR KAND EVA DIESSEN, citat ur Roks broschyr: V\u00e5ld och v\u00e5rdnad, 2019, sidan 52 under rubriken:<\/p>\n VI a ) V\u00c5RDNADSTVIST GER BEVISHANDIKAPP I BROTTM\u00c5LET<\/p>\n VI a) F\u00d6RSONLIGHET MOT V\u00c5LDSAMMA M\u00c4N<\/p>\n <\/p>\n ************************************************************************************<\/p>\n\t\n I a ) DOMARK\u00c5REN: ”VI K\u00c4NNER INTE IGEN DIN BESKRIVNING.”<\/p>\n F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan gjorde jag ett utskick till landets tingsr\u00e4tter med f\u00f6rfr\u00e5gan om det rent vetenskapliga underlaget<\/a> till beslut om \u00f6verflytt av v\u00e5rdnaden till f\u00e4der grundat p\u00e5 bed\u00f6mningen att mammor skulle ha gjort sig skyldiga till f\u00f6r\u00e4ldraalienation och \/ eller umg\u00e4ngessabotage, som uppenbarligen tas p\u00e5 rutinm\u00e4ssiga grunder. ist\u00e4llet f\u00f6r att se till de specifika omst\u00e4ndigheterna i det enskilda\u00a0 fallet eller till barnets b\u00e4sta.<\/p>\n Deras svar tyder p\u00e5 att de antingen inte f\u00f6rst\u00e5tt fr\u00e5gorna och \/ eller l\u00e5tsas vara ovetande om och \/ eller att inte k\u00e4nna igen den verklighet som jag redogjorde f\u00f6r i mitt utskick.<\/p>\n Detta till trots av att den betecknas av just de rutiner som de erfarna juristerna p\u00e5 denna hemsida och forskarna prof. Nea Mellberg och \u00a0jur kand Eva Diesen uppger – att det r\u00e5der en \u00a0presumtion p\u00e5 gemensam v\u00e5rdnad som inte, enligt lag, tar h\u00e4nsyn till misstanke om de ber\u00f6rda barnens utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp, utan tvingar dem till umg\u00e4nge och \/ eller boende \/ v\u00e5rdnad hos f\u00e4der, som de entydigt tagit avst\u00e5nd ifr\u00e5n och \/ eller uppvisar stor r\u00e4dsla inf\u00f6r,\u00a0i\u00a0de flesta av de fall d\u00e4r det gjorts en \u00f6verflytt av v\u00e5rdnaden till den misst\u00e4nkta f\u00f6r\u00f6varen, med f\u00f6ljden att deras umg\u00e4nge med den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern upph\u00f6r f\u00f6r gott, eller inskr\u00e4nks till ett minimum av n\u00e5gra timmar varannan vecka med kontaktperson. (Se s\u00e4rskilt J Parikka Altenstedts redog\u00f6relse under V !)<\/p>\n Detta perspektiv har dessutom kunnat bekr\u00e4ftas i c:a 4-5 rapporter som utkommit i \u00e5r 2022 och har bekr\u00e4ftats av FN \/ GREVIO, varav n\u00e5gra redovisas p\u00e5 denna hemsida:<\/p>\n FYRA SAMST\u00c4MMIGA RAPPORTER\u00a0<\/a><\/p>\n Samma kommentar fick jag h\u00f6ra av den anst\u00e4llda p\u00e5 SR P1 som f\u00f6rst st\u00e4llde sig villig att ta sig an och g\u00f6ra ett reportage om de fall som jag granskat och JO-anm\u00e4lt, men som \u00a0liksom alltid brukar bli fallet, drog sig ur n\u00e4r det v\u00e4l kom till kritan. Efter m\u00e5nga och l\u00e5nga samtal fick jag till slut veta att hon hade m\u00e5nga bekantar inom domark\u00e5ren,\u00a0som hade uppgett att de inte alls kunde k\u00e4nna igen sig<\/em>\u00a0i mina beskrivningar. (Sic!)<\/p>\n\t Eva Diessen p\u00e5visar i sin text (5) \u00a0hur man i\u00a0<\/b> HD-fallen kan se en tendens att r\u00e4tten \u00f6verv\u00e4rderar umg\u00e4ngessabotage och underv\u00e4rderar v\u00e5ld, dvs att papporna gynnas. H\u00e4r finns exempelvis fallet fr\u00e5n 2000 d\u00e4r HD menar att man ska bortse fr\u00e5n den r\u00e4dsla kvinnan hyser inf\u00f6r det strypgrepp (med \u00e5tal) f\u00f6r dr\u00e5pf\u00f6rs\u00f6k och dom f\u00f6r misshandel av henne som skedde f\u00f6r 1,5 \u00e5r sedan. Medan man i ett annat fr\u00e5n 2006, tar mannens r\u00e4dsla som ett argument f\u00f6r ensam v\u00e5rdnad n\u00e4r v\u00e5ldsut\u00f6varen \u00e4r en kvinna. Och\u00a0 i en praxisgenomg\u00e5ng av hovr\u00e4ttens domar\u00a0var tendensen att bortse fr\u00e5n v\u00e5ld och misstankar om \u00f6vergrepp ganska tydlig i b\u00f6rjan av 2000-talet.<\/p>\n Samma verklighetsbeskrivning har det sedan st\u00e4ndigt \u00e5terkommande rapporterats om i medierna under hela 2000-talet<\/a> och bekr\u00e4ftats i ett 10-tal forskningsrapporter som mest tycks hamna i byr\u00e5l\u00e5dorna \u00a0(<\/a>om de inte ist\u00e4llet fullst\u00e4ndigt massakreras av okunniga amat\u00f6rer i Dokument inifr\u00e5n<\/a>). Och ett flertal v\u00e4l f\u00f6rtrogna advokater ger uttryck f\u00f6r samst\u00e4mmiga rapporter i poddar, artiklar och intervjuer i mediernas reportage.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r finns ingen anledning att\u00a0tvivla p\u00e5 att den beskrivning som juristen Erling Larsson h\u00e4r framf\u00f6r i ett kommentarsf\u00e4lt under Maria Robsahms debattartikel om ytterligare ett fall som d\u00f6mts utifr\u00e5n den m\u00e4rkliga principen att den v\u00e5ldsut\u00f6vande pappan ges enskild v\u00e5rdnad om de tv\u00e5 s\u00f6ner han misshandlat (med dom och f\u00e4ngelsestraff f\u00f6r misshandeln av den ena) och den skyddande mamman, morfar och mormor st\u00e4ngs ute ur deras liv:<\/p>\n <\/p>\n Erling Larsson ”Ja inte vet hon mycket om juridik och \u00e4nnu mindre om v\u00e5rdnadstvister. Detta var ingen konstig dom. Mannen gjorde en tabbe och exet satsade p\u00e5 att vinna barnen fr\u00e5n honom. Hon skulle bara veta hur m\u00e5nga tungt kriminella, knarkare osv. som har f\u00e5tt v\u00e5rdnaden om barn. Det \u00e4r inget fel p\u00e5 denna dom och p\u00e5st\u00e5enden om att barnen inte vill tr\u00e4ffa pappa m\u00f6ter man i minst 50% av alla v\u00e5rdnads\u00e4renden. Fr\u00e5gar man barnet varf\u00f6r s\u00e5 har de inget vettigt sk\u00e4l utan det \u00e4r en fr\u00e5ga om otillb\u00f6rlig p\u00e5verkan fr\u00e5n den andre f\u00f6r\u00e4ldern och m\u00e4nniskorna runt henne. S\u00e5 detta \u00e4r en storm i ett vattenglas. D\u00e4remot \u00e4r de flesta v\u00e5rdnadsutredningar usla och r\u00e4ttss\u00e4kerheten \u00e4r n\u00e4st intill noll.”<\/em><\/p>\n I UK och USA har under de senaste tv\u00e5 – tre \u00e5rtiondena vuxit fram ett brett forskningsf\u00e4lt kring \u00e4mnet Domestic Violence (DV)\u00a0 d\u00e4r en mer specifikt artikulerad begreppsbildning gett verktyg \u00e5t juridiken att formulera mer distinkt avgr\u00e4nsade brottsrubriceringar och brottsrekvisit, f\u00f6r att kunna identifiera och lagf\u00f6ra den typ av brott som h\u00e4r i Sverige togs fasta p\u00e5 i den Kvinnofrids-lagstiftning som genomf\u00f6rdes med Kvinnofridssreformen 1998 i avsikten att ge kvinnor och barn r\u00e4ttsligt beskydd mot s\u00e5v\u00e4l v\u00e5ld i hemmet som det slags psykologiska, fysiska, materiella, ekonomiska och juridiska v\u00e5ld som\u00a0Linn\u00e9a Bruno kartlagt i sin avhandling Postseparationell ofrid och i form av sexuella trakasserier p\u00e5 allm\u00e4n – eller arbetsplats.<\/p>\n I Kvinnofridsreformen fr\u00e5n 1998 lyftes den typ av DV upp\u00a0s<\/a>om inte uteslutande begr\u00e4nsas till enstaka och i tid fr\u00e5n varandra isolerade incidenter av\u00a0fysiskt v\u00e5ld utan inbegriper ett kontinuum av olika typer av v\u00e5ldsut\u00f6vning under l\u00e4ngre tid, och som i den amerikanska v\u00e5ldsforskaren Michael P Johnsons getts en egen\u00a0 specifikt avgr\u00e4nsad\u00a0 kategori. n\u00e4mligen Intimate Terrorist Violence by Coercive Control<\/a><\/p>\n\t Artikel av Kerstin Weigl och Christina Larsson i Aftonbladet, 5 juni 2003:<\/p>\n \u00c4nnu en rapport fr\u00e5n 2003<\/b>. Inte mycket som har f\u00f6r\u00e4ndrats sedan dess. S\u00e5 man kan undra hur m\u00e5nga \u00e5rtionden till det ska ta innan BK kommer att implementeras i svensk r\u00e4ttsut\u00f6vpning. S\u00e4rskilt n\u00e4r inte ens FB har gjort det hitintills lika litet som SoL.<\/p>\n Ett barn blir utsatt f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp.<\/b><\/p>\n Polisanm\u00e4lan l\u00e4ggs ner i brist p\u00e5 bevis – liksom i minst 80 procent av alla fall i dag.<\/b><\/p>\n Som mamma m\u00e5ste du l\u00e4mna ditt barn till dess f\u00f6r\u00f6vare – annars riskerar du att f\u00f6rlora v\u00e5rdnaden om ditt barn.<\/b><\/p>\n Det \u00e4r mammornas moment 22.<\/p>\n I avhandlingen ”N\u00e4r det overkliga blir verklighet” har Nea Mellberg, sociolog<\/a> vid Ume\u00e5 universitet intervjuat 13 kvinnor som alla har barn som utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp. S\u00e5 h\u00e4r beskriver hon situationen f\u00f6r mammor vars barn \u00e4r sm\u00e5 n\u00e4r uppt\u00e4ckten g\u00f6rs:<\/p>\n <\/p>\n – Det \u00e4r en l\u00e5ng process innan mammorna kommer till den punkt d\u00e5 det inte finns n\u00e5gon annan f\u00f6rklaring till det som barnen ber\u00e4ttat \u00e4n att barnets pappa, deras man eller exman har utsatt barnen f\u00f6r \u00f6vergrepp. Under tiden kan misstankarna ha polisanm\u00e4lts av socialtj\u00e4nsten, men utan att det lett till \u00e5tal, d\u00e5 bevis saknas. N\u00e4r det inte blir \u00e5tal ska pappan ha umg\u00e4nge. Och precis n\u00e4r \u00f6vergreppen blivit verklighet f\u00f6r mammorna ska de g\u00f6ras overkliga igen.<\/p>\n Av samh\u00e4llet misst\u00e4nkligg\u00f6rs mammorna, enligt Nea Mellberg:<\/p>\n \u25cf<\/p>\n De bestraffas om de vill skydda sina barn genom att hindra umg\u00e4nge.<\/p>\n \u25cf<\/p>\n Samtidigt ges de ett stort ansvar f\u00f6r att skydda sina barn s\u00e5 att det inte upprepas, och f\u00e5r r\u00e5d att dokumentera nya skador eller barnens ber\u00e4ttelser.<\/p>\n – Samh\u00e4llet tvingar mammorna att f\u00f6rmedla sveket. \u00c5 ena sidan m\u00e5ste de g\u00f6ra sina barn tillr\u00e4ckligt trygga f\u00f6r att v\u00e5ga \u00e5ka till pappan, samtidigt f\u00f6rv\u00e4ntas hon f\u00e5 sitt barn att vara trygg i att ber\u00e4tta om n\u00e5got mer h\u00e4nder – utan att skr\u00e4mma barnet.<\/p>\n – De m\u00e5ste bekr\u00e4fta sitt barn och tro p\u00e5 det, och samtidigt g\u00f6ra riskerna overkliga f\u00f6r barnet.<\/p>\n <\/p>\n Hon menar att problemet har att g\u00f6ra med kunskapsbrister om barn och \u00f6vergrepp i r\u00e4ttsystemet. Dessutom p\u00e5verkas hanteringen av myter som blivit sanningar. Som att mammor ljuger i samband med v\u00e5rdnadstvister. Och att v\u00e5rdnadstvisten kommer f\u00f6rst och anm\u00e4lningar om \u00f6vergrepp sedan, medan det oftast handlar om att v\u00e5rdnadstvisten \u00e4r en f\u00f6ljd av \u00f6vergreppsmisstankarna.<\/p>\n 1 Sociala myndighete<\/b>r och r\u00e4tten blandar ihop brottm\u00e5let och v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan. Ett v\u00e5rdnadsutredning ska utreda och tillgodose ett barns behov – inte avg\u00f6ra om det \u00e4r bevisat att ett \u00f6vergrepp har skett.<\/p>\n 2 En f\u00f6r\u00e4lder som<\/b> misst\u00e4nker att ett barn \u00e4r utsatt f\u00f6r \u00f6vergrepp kan vid gemensam v\u00e5rdnad inte p\u00e5 egen hand ge tillst\u00e5nd till att barnet f\u00e5r tillg\u00e5ng till vare sig behandling eller utredning p\u00e5 en barnpsykologisk mottagning. Det inneb\u00e4r i praktiken att en f\u00f6r\u00f6vare kan hindra sitt offer fr\u00e5n att f\u00e5 behandling\/utredning.<\/p>\n 3<\/strong> Om polisens<\/b> f\u00f6runders\u00f6kning inletts och lagts ner p\u00e5 grund av att brott inte kan styrkas anser domstolen att de i v\u00e5rdnadstvisten inte ska uts\u00e4tta barnet och den anklagade f\u00f6r\u00e4ldern f\u00f6r fler p\u00e5frestningar – och n\u00e5gon mer utredning om vad barnet varit utsatt f\u00f6r g\u00f6rs d\u00e4rf\u00f6r inte.<\/p>\n 4 Kompetenta<\/b> utredningar om vad barn varit utsatta f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp g\u00f6rs s\u00e4llan p\u00e5 grund av resursbrist hos barnpsykiatrin. I st\u00e4llet f\u00f6r en \u00e5tta-veckorsutredning g\u00f6rs bara n\u00e5gra timmars observation – men ges samma bevisv\u00e4rde.<\/p>\n 5 Riskbed\u00f6mningar<\/b> av f\u00f6r\u00f6varen g\u00f6rs i stort sett aldrig.<\/p>\n 6 Enligt f\u00f6rarbeten<\/b> till f\u00f6r\u00e4ldrabalken m\u00e5ste ”konkreta omst\u00e4ndigheter<\/em>” tala f\u00f6r att barnet kan fara illa under umg\u00e4nget f\u00f6r att samh\u00e4llet ska ingripa till skydd f\u00f6r barnet. Men d\u00e5 inga ordentliga utredningar g\u00f6rs kan inte ”konkreta omst\u00e4ndigheter”<\/em> komma fram.<\/p>\n 7 F\u00f6r\u00e4lder<\/b> som p\u00e5st\u00e5r att barnet ber\u00e4ttat om sexuella \u00f6vergrepp fr\u00e5n den andra f\u00f6r\u00e4ldern och som skyddar barnet fr\u00e5n umg\u00e4nge l\u00f6per en stor risk att f\u00f6rlora v\u00e5rdnaden.<\/p>\n T\u00e4nk dig att du uts\u00e4tts f\u00f6r ett sexuellt \u00f6vergrepp. T\u00e4nk att du regelbundet m\u00e5ste tr\u00e4ffa din f\u00f6r\u00f6vare ensam, eller att du tvingas bo med din f\u00f6r\u00f6vare. Det \u00e4r verklighet f\u00f6r m\u00e5nga barn i Sverige i dag som uts\u00e4tts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av en av sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Aftonbladet granskar hur den nya v\u00e5rdnadslagen drabbar barnet – och den f\u00f6r\u00e4lder som f\u00f6rs\u00f6ker skydda sitt barn. I dag: mammornas moment 22.<\/b><\/p>\n Artikelserie av Kerstin Weigl och Christina Larsson i Aftonbladet<\/b><\/p>\n <\/p>\n\t IV ) EFTER SEPARATIONEN SL\u00c5R EFTERV\u00c5LDET<\/a> TILL\u00a0<\/p>\n I k\u00f6lvattnet av #meetoo har det \u00f6ppnats upp som en dammlucka f\u00f6r en strid str\u00f6m av r\u00f6ster i sociala medier som tidigare tystats ner, men som blir alltmer artikulerad, vari hundratals om inte tusentals f\u00f6r\u00e4ldrar vittnar om att de och deras barn pga att de efter separationen fr\u00e5n m\u00e4n som \u00e4r f\u00f6r\u00f6vare drabbats av en totalt oh\u00e5llbar situation, d\u00e5 det v\u00e5ld de utsatt f\u00f6r under samlevnaden inte upph\u00f6r efter separationen utan tv\u00e4rtom tom kan trappas upp och inneh\u00e5lla allt fr\u00e5n hot, f\u00f6rf\u00f6ljelser, trakasserier, elektronisk kontroll av telefon – och internettrafik, kamera\u00f6vervakning, gaslighting, ekonomiskt och materiellt v\u00e5ld, f\u00f6rtalskampanjer bland personalen p\u00e5 barnens dagis och skola, personliga n\u00e4tverk, v\u00e4nner och hos sl\u00e4ktingar etc etc.<\/p>\n Mammorna har sj\u00e4lva funnit ett talande begrepp f\u00f6r denna typ av ofrid, vars existens dessutom finns kartlagd i flera olika forskningsrapporter, n\u00e4mligen ”efterv\u00e5ldet”<\/a><\/p>\n I SR P1:s reportage\u00a0Kritik mot l\u00e5nga utredningstider vid relationsv\u00e5ld <\/a>som s\u00e4ndes i juni 2019, ges en bild av hur en v\u00e5ldsutsatt kvinna, kallad Linnea, drabbats av ett s\u00e5dant efterv\u00e5ld.<\/p>\n Sen hon blivit gravt misshandlad och utkastad ur sitt hem och tvingad att skriva under ett kontrakt d\u00e4r hon avst\u00e5r fr\u00e5n sina r\u00e4ttigheter till parets gemensamma fastighet, har hon i \u00f6ver ett \u00e5r tvingats bo p\u00e5 annan hemlig ort, med skyddad identitet. Hennes sambo bor samtidigt kvar i den bostad som hon betalade hela handpenningen f\u00f6r.<\/p>\n Linnea \u00e4r fortfarande tvungen att betala f\u00f6r sin del av r\u00e4ntor och amorteringar p\u00e5 l\u00e5nen och driftkostnaderna f\u00f6r huset. Hon driver idag en process f\u00f6r att f\u00e5 till en bodelning f\u00f6r att kunna s\u00e4lja huset. N\u00e5gon ekonomisk hj\u00e4lp till detta f\u00e5r hon inte, eftersom f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget inte t\u00e4cker processer f\u00f6r personer som bor i samma hush\u00e5ll. Linnea m\u00e5ste allts\u00e5 betala f\u00f6re dubbla bost\u00e4der och samtidigt med det\u00a0r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader<\/p>\n Det \u00e4r s\u00e5 mycket som inte fungerar som det ska i polisens verksamhet och av det som framkommer i reportaget tycks det snarare utg\u00f6ra en kultur- \u00e4n en resursfr\u00e5ga. Det \u00e4r ocks\u00e5 vad den f.d polisen Agneta Dejemyr understryker i en \u00a0intervju,<\/a> som tidigare arbetat med just anm\u00e4lningar och utredningar av brott i n\u00e4r relation<\/p>\n – Det \u00e4r ett m\u00f6nster man ser hos de h\u00e4r m\u00e4nnen. De sitter kvar i bostaden, det \u00e4r dom som har tillg\u00e5ng till pengarna och kvinnorna tvingas fly, byta stad och ge upp allting, sina v\u00e4nner, sina \u00e4godelar och kanske ocks\u00e5 djur som de har kvar, och d\u00e4refter ska de ha de h\u00e4r processerna kring andra saker, kring barn, kring bostad. Och s\u00e5 kanske man inte har r\u00e5d att driva processer kring det utan tvingas ge upp. S\u00e5 det blir ocks\u00e5 ett ekonomiskt v\u00e5ld kring det h\u00e4r som \u00e4r v\u00e4ldigt vanligt.<\/strong><\/p>\n – Jag tycker att mannen ska tvingas ur boendet och att kvinnan kan f\u00e5 vara kvar med det skydd hon beh\u00f6ver. Varf\u00f6r inte s\u00e4tta en fotboja p\u00e5 honom och skydda honom.<\/p>\n Man kan l\u00e4tt f\u00f6rest\u00e4lla sig hur mycket sv\u00e5rare situationen hade varit om Linn\u00e9a \u00e4ven hade haft barn och pappan dessutom hade utnyttjat det underl\u00e4ge han sj\u00e4lv f\u00f6rsatt henne i, f\u00f6r att anv\u00e4nda dem i ”konflikten”<\/strong> och ta r\u00e4ttsapparaten i bruk f\u00f6r att h\u00e5lla henne p\u00e5 konstant halster att ta barnen i fr\u00e5n henne.<\/p>\n Det \u00e4r emellertid exakt det l\u00e4ge som ett otal mammor tycks befinna sig i och som rapporteras om i de 16 enk\u00e4tsvaren \u00a0i v\u00e5rt faktamaterial<\/a>, som anomymiserats f\u00f6r att inte pappornas och barnens identitet ska r\u00f6jas i offentligheten.<\/p>\n Dessa mammor tvingas n\u00e4mligen konstant vara p\u00e5 sin vakt, s\u00e5 att inte deras expartners som har full kontroll \u00f6ver dem \u00f6verallt, \u00e4ven i slutna grupper p\u00e5 Facebook, anm\u00e4ler dem f\u00f6r f\u00f6rtal, eller att de ska f\u00e5 det emot sig i n\u00e4sta f\u00f6rhandling att de har ”fel inst\u00e4llning” till pappan och d\u00e4rmed ocks\u00e5 att ”p\u00e5verka” barnen i icke \u00f6nskv\u00e4rd riktning.<\/p>\n Det \u00e4r en fullt ut befogad farh\u00e5ga d\u00e5 det vid ett flertal tillf\u00e4llen straffat sig med r\u00e4ttsliga sanktioner att kvinnor \/ mammor vittnat om sin sv\u00e5ra bel\u00e4genhet i sociala medier eller v\u00e4nt sig till v\u00e4nner, sl\u00e4ktingar och bekantar f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp, n\u00e4r den lagstadgade de har r\u00e4tt att erh\u00e5lla fr\u00e5n samh\u00e4llets uteblir.<\/p>\n Man kan d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4kna med att det finns l\u00e5ngt m\u00e5nga fler \u00e4n det 90-tal r\u00f6ster<\/a> som vittnar \u00f6ppet om sina erfarenheter i v\u00e5rt upprop, nu undertecknat \u00a0900 namnunderskrifter,<\/a> som \u00e4ven de k\u00e4nner igen sig i detta utsatta l\u00e4ge. Inte minst av den anledningen att deras verklighet \u00e4r s\u00e5 osynliggjort att de flesta som inte sj\u00e4lva \u00e4r drabbade, lever i villfarelsen att det \u00e4r enbart mammor som i ett eller annat avseende missk\u00f6tt sitt f\u00f6r\u00e4ldraskap som mister v\u00e5rdnaden om sina barn.<\/p>\n\n ”Genom att manipulera myndigheter och anv\u00e4nda sin ekonomiska makt kan en v\u00e5ldsam pappa forts\u00e4tta ofreda mamman och barnet \u00e4ven om de har l\u00e4mnat honom. F\u00f6r en man med h\u00f6g social status och ett svenskklingande namn \u00e4r \u00f6vertaget \u00e4nnu st\u00f6rre. Det visar Linn\u00e9a Bruno i en ny avhandling.”<\/p>\n Mannens f\u00f6rtryck forts\u00e4tter – \u00e4ven om kvinnan g\u00f6r slut 2016<\/a><\/p>\n Ofriden tar inte slut n\u00e4r kvinnor l\u00e4mnar m\u00e4nnen som sl\u00e5r<\/a><\/p>\n\t <\/p>\n Johanna Parikka Altenstedt (JPA) som ut\u00f6ver att hon \u00e4r journalist, \u00e4ven p\u00e5 senare tid ska\ufb00at sig en \ufb01l mag i juridik, f\u00f6rel\u00e4ser i sina poddar om hur illa st\u00e4llt det ser ut med svensk r\u00e4ttstill\u00e4mpning av lagen i v\u00e5rdnads\u00e4renden, och refererar bl a inledningsvis till Ekots nyhetsrapportering i augusti 2020 i vilken det framgick att domstolarna inte fullf\u00f6ljer uppgiften enligt ex o\ufb03cio att g\u00f6ra utredningar och \u00a0riskbed\u00f6mningar, n\u00e4r de d\u00f6mer barn till umg\u00e4nge eller tom till v\u00e5rdnad och boende hos f\u00f6r\u00e4ldrar som varit hotfulla och under l\u00e5ng tid kontinuerligt misshandlat barn och tom kommit med d\u00f6dshot. S\u00e5dana beteenden till trots, bed\u00f6ms f\u00f6r\u00e4ldrar som l\u00e4mpliga, vilket \u00e4r \u00a0skandal. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det k\u00e4nt sen l\u00e4nge att s\u00e5 \u00e4r fallet.<\/p>\n <\/p>\n JPA har arbetat med att utveckla konceptet ”juridiskt v\u00e5ld”, som \u00e4r det som anv\u00e4nds<\/b>\u00a0n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar\u00a0medvetet, i syfte att skada, utnyttjar de kryph\u00e5l som finns i lagen\u00a0 och i den praxis vari domstolar blint utg\u00e5r ifr\u00e5n uppgifterna fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten, \u00e4ven om de ibland utg\u00f6rs av\u00a0tv\u00e5 helt motstridiga versioner,<\/b>\u00a0beroende p\u00e5 om de kommer fr\u00e5n socialjouren som har underlag p\u00e5 att det f\u00f6rekommit hot och v\u00e5ld, eller fr\u00e5n familjer\u00e4tten som har m\u00e5ls\u00e4ttningen att st\u00f6tta och bortser fr\u00e5n det.<\/b><\/p>\n Det juridiska v\u00e5ldet m\u00f6jligg\u00f6rs genom att domstolar inte fullf\u00f6ljer sin uppgift att utreda och g\u00f6ra adekvata riskbed\u00f6mningar, varigenom ena parten kan ber\u00f6vas sin r\u00e4tt till en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ngar och r\u00e4ttvis administration enligt 6 artikel EKMR<\/b>. Europar\u00e5dets konvention om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, \u00e4r inkorporerad svensk lag och g\u00e5r f\u00f6re nationell lag och finns i v\u00e5r lagbok j\u00e4mte grundlagen.<\/b><\/p>\n Det finns m\u00e5nga tillf\u00e4llen d\u00e4r domstolar hade kunnat granska de fel som beg\u00e5tts i socialtj\u00e4nstens handl\u00e4ggning. Men trots att de i v\u00e5rdnadsm\u00e5l enligt lag\u00a0har\u00a0en utredningsplikt ex officio, fullf\u00f6ljer de inte den, vilket ger upphov till <\/b>m\u00e5nga av de kryph\u00e5l, som enkelt kan anv\u00e4ndas av den som har f\u00f6r avsikt att skada sin f d partner eller en f\u00f6r\u00e4lder till gemensamma barn.<\/p>\n Motiv kan vara hat, h\u00e4mnd, eller f\u00e5 kontroll \u00f6ver barnet f\u00f6r att i fred utan insyn, kunna misshandla och tom utnyttja det sexuellt. Oavsett vilket, \u00e4r det oacceptabelt att domstolarna inte g\u00f6r sitt jobb och d\u00e4rmed uts\u00e4tter barn och f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6r allvarliga \u00f6vertr\u00e4delser gentemot EKMR.<\/b><\/p>\n JPA har dessutom som f.d. ordf\u00f6rande i socialn\u00e4mnden i en mindre kommun, erfarenhet av hur systemet kan fungera, bl a i form av att familjer\u00e4ttssocionomerna l\u00e4mnar\u00a0grovt underm\u00e5liga utredningar till politikerna i n\u00e4mnden, varav en del enbart utgjorde kopior av gamla beslut, s\u00e5 slarvigt utf\u00f6rda att inte ens datum hade bytts ut.<\/p>\n JPA som har verkat i ett flertal sv\u00e5ra fall d\u00e4r det tycks vara samma mer eller mindre PA(S)-relaterade tolkningsmodell som rutinm\u00e4ssigt till\u00e4mpats, konstaterar att de ofta resulterat i att barn avskiljs fr\u00e5n den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern och att hon har k\u00e4nnedom om flera fall d\u00e4r\u00a0barn, som p\u00e5 detta s\u00e4tt ber\u00f6vats en f\u00f6r\u00e4lder, d\u00e4refter inte till\u00e5ts ha n\u00e5gon kontakt med den – i ett fall hon handhar under \u00e5tta \u00e5r och i ett annat under \u00f6ver 5 \u00e5r, trots att det dessa f\u00f6r\u00e4ldrar har gjort sig skyldiga till, enbart \u00e4r att skydda sina barn. \u00a0Pga att det en g\u00e5ng gjorts den felaktiga bed\u00f6mningen att det \u00e4r den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern som \u00e4r skyldig och farlig, har JPA sett exempel p\u00e5 hur den misst\u00e4nkta f\u00f6r\u00f6varen beviljats\u00a0kontaktf\u00f6rbud och skyddad identitet gentemot mammans f\u00f6rs\u00f6k att komma i kontakt med sitt barn, vilket m\u00e5ste anses anm\u00e4rkningsv\u00e4rt, n\u00e4r tom livstidsd\u00f6mda m\u00f6rdare har r\u00e4tt att uppr\u00e4tth\u00e5lla en viss s\u00e5dan kontakt. Men har man tex som mamma f\u00f6rs\u00f6kt skydda sitt barn genom att fly med det till ok\u00e4nd ort efter att domstolen tagit fel beslut, bestraffas det med den livsl\u00e5nga tortyren att aldrig mer kunna f\u00e5 tr\u00e4ffa sitt \/ sina barn eller ens ringa eller skicka ett kort, vilket ocks\u00e5 utg\u00f6r brott mot EKMR. Det \u00e4r inte till\u00e5tet att bel\u00e4gga med straffp\u00e5f\u00f6ljd f\u00f6r ett brott mer \u00e4n en<\/em> g\u00e5ng. Att aldrig mer f\u00e5 tr\u00e4ffa sitt barn – det \u00e4r helt makal\u00f6st, konstaterar JPA. Men det \u00e4r s\u00e5 det fungerar i praktiken, och det trots att Europadomstolen har d\u00f6mt i flera s\u00e5dana fall. Eftersom Sverige \u00e4r med i Europar\u00e5det har \u00e4ven detta land skyldighet att iaktta EKMR:s tredje artikel, att det utg\u00f6r tortyr att l\u00e5ta ett barn bo med en v\u00e5rdnadshavare som \u00e5terkommande misshandlar eller utnyttjar barnet sexuellt.<\/p>\n Den f\u00f6r\u00e4lder som blivit av med v\u00e5rdnaden har inte ens r\u00e4tt att f\u00e5 information om barnet \/ barnen drabbas av allvarligt sjukdom eller avlidit. Visserligen \u00e5ligger det v\u00e5rdnadshavaren att avl\u00e4gga rapport n\u00e5gra g\u00e5nger\u00a0om \u00e5ret, men det kan den struntas i, utan att det bem\u00f6ts med sanktioner. D<\/b>et \u00e4r ingenting som den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern kan g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t. Hen har inga som helst r\u00e4ttsmedel till hands l\u00e4ngre, varmed hon kan skydda sitt barn.<\/b><\/p>\n <\/p>\n JPA uppger att hon har verkat som ombud i ett \ufb02ertal sv\u00e5ra fall d\u00e4r samma PA(S)-relaterade tolkningsmodell som i detta, resulterat i att barn som avskiljs fr\u00e5n sina m\u00f6drar, d\u00e4refter inte till\u00e5ts ha n\u00e5gon kontakt med dem.<\/p>\n Anledningen till det tycks vara att det redan p\u00e5 ett tidigt stadiun smugit sig in ober\u00e4ttigade antaganden om de skyddande f\u00f6r\u00e4ldrarnas psykiska h\u00e4lsa, som sen aldrig granskas eller ifr\u00e5gas\u00e4tts och blir utslagsgivande f\u00f6r processens fortsatta g\u00e5ng, \u00e4ven i \u00e5ratal efter att beslut fattats att f\u00f6ra \u00f6ver v\u00e5rdnaden till den andra f\u00f6r\u00e4ldern, som d\u00e5 i sin tur kan h\u00e4nvisa till den skyddande f\u00f6r\u00e4lderns f\u00f6rment ”skadliga inverkan” p\u00e5 sina barn. JPA\u00a0 redog\u00f6r f\u00f6r hur det ofta p\u00e5 s\u00e4tt en tillf\u00e4lligt hopkommen ”klumpdiagos” p\u00e5 den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern, av borderline, att ”vara i obalans och ha ”psykiska problem” och tom att det ibland kan g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att man drar till med modediagnosen som fanns f\u00f6r 10-15 \u00e5r sedan; M\u00fcnchhausen by proxy. S\u00e5 snart de skyddande f\u00f6r\u00e4ldrarna tar kontakt med sjukv\u00e5rden patologiseras och kriminaliseras de f\u00f6r att skada sina barn genom att vara ”\u00f6verbeskyddande” och att dra in barnen i en sjuklig ”symbios”.<\/p>\n Detta \u00e4r dock olagligt d\u00e5 inga andra har befogenhet att utst\u00e4lla diagnos, \u00e4n d\u00e4rf\u00f6r utbildad expertis.<\/p>\n (Och s\u00e4rskilt inte heller ”vittnessakkunniga” PA(S)-lobbyister som tex Lena Hellblom Sj\u00f6gren<\/a> eller Jenny Klefbom<\/a> som b\u00e5da tar sig friheten att utst\u00e4lla diagnoser p\u00e5 mammor de aldrig ens tr\u00e4ffat, mitt till\u00e4gg)<\/p>\n <\/p>\n JPA redog\u00f6r f\u00f6r hur det har vuxit fram en praxis att det \u00e4r p\u00e5 samarbetsviljan som allting h\u00e4nger. Den f\u00f6r\u00e4lder som vill samarbeta vinner po\u00e4ng inf\u00f6r myndighetsut\u00f6varna d\u00e5 det ju kr\u00e4ver mindre av dem sj\u00e4lva att ta ansvar f\u00f6r det som \u00e4r deras uppgift. Men eftersom det v\u00e4ldigt s\u00e4llan g\u00f6r efterkontroller f\u00f6r att se om l\u00f6fte om samarbete infrias i praktiken, utg\u00f6r papporna stora beredvillighet till samarbetsviljan utg\u00f6r oftast ett spel f\u00f6r gallerierna. F\u00f6r de skyddande f\u00f6r\u00e4ldrarnas del \u00e4r uppl\u00e4gget\u00a0ungef\u00e4r detsamma som f\u00f6r medeltidens ”h\u00e4xor” som vid vattenprovet ans\u00e5gs skyldiga antingen de fl\u00f6t eller sj\u00f6nk. Om dessa nutida misst\u00e4nkta ”br\u00e5kar” och klagar \u00f6ver att den andra parten inte samarbetar, blir de st\u00e4mplade som h\u00e4xor och f\u00f6rlorar. Men om de\u00a0inte <\/i>br\u00e5kar vinner den andra parten \u00e4nd\u00e5, eftersom den enkelt kan utge sig f\u00f6r att vara den mest ”samarbetsvilliga” av de tv\u00e5.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r myndighetsut\u00f6vning tar starkt ingripande beslut som begr\u00e4nsar den enskildes privatliv, m\u00f6jlighet till ett familjeliv och att ha kontakt och en fri kommunikation med sina barn, genom att telefonera, skicka ett kort eller SMS:a, utg\u00f6r det allvarligt brott mot medborgarnas fri- och r\u00e4ttigheter eller m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter enligt artikel 8 och 13 i EKMR. Med tanke p\u00e5 att tom mordmisst\u00e4nkta f\u00e5ngar \u00e4r garanterade en viss kontakt med sina barn, \u00e4r det synnerligen anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att vanliga mammor och pappor som aldrig varit d\u00f6mda f\u00f6r n\u00e5nting alls, kan undandras den r\u00e4tten tom f\u00f6r resten av barnets hela uppv\u00e4xt.<\/p>\n Eftersom Sverige \u00e4r med i Europar\u00e5det har landets myndighetsut\u00f6vare \u00e4ven skyldighet att iaktta EKMR:s tredje artikel, som bed\u00f6mer det utg\u00f6ra tortyr att l\u00e5ta ett barn bo med en v\u00e5rdnadshavare som \u00e5terkommande misshandlar eller utnyttjar det sexuellt.<\/p>\n Om det \u00e4ven \u00e4r rubricerat som ”tortyr” gentemot den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern att aldrig mer f\u00e5 tr\u00e4\ufb00a sitt \/ sina barn efter att de en g\u00e5ng p\u00e5 felaktiga och obevisade grunder skilts fr\u00e5n dem, f\u00f6r att placeras hos f\u00e4der som f\u00f6rst\u00f6r deras uppv\u00e4xt och skolg\u00e5ng ( vilket undertecknad ofta sett blir f\u00f6ljden av denna typ av r\u00e4ttslig praxis!) l\u00e5ter undertecknad vara osagt, men hur som helst torde det vara precis just det det \u00e4r.<\/p>\n <\/p>\n De f\u00f6r\u00e4ldrar som \u00e5r efter \u00e5r \u00e4nd\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 benen och forts\u00e4tter att mot alla odds k\u00e4mpa f\u00f6r sina barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, \u00e4r beundransv\u00e4rda och v\u00e4rda all den hj\u00e4lp och det st\u00f6d de kan f\u00e5, inte mist eftersom det \u00e4r de som garanterar barnens beskydd.<\/p>\n Men ist\u00e4llet bem\u00f6ts de av en h\u00e5llning i myndighetsut\u00f6vningen, som utan grund patologiserar, kriminaliserar och st\u00e4mplar dem som ”obstruerande r\u00e4ttshaverister” av den enda anledningen att de s\u00f6kt samh\u00e4llets hj\u00e4lp att skydda sina barn mot den andra f\u00f6r\u00e4lderns v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp. Detta kan ske genom att det som egentligen borde handl\u00e4ggas som brottm\u00e5l g\u00f6rs om till v\u00e5rdnadsm\u00e5l, vari det st\u00e4lls l\u00e4gre krav p\u00e5 bevis \u00e4n i brottm\u00e5l, som underl\u00e4ttar att genomdriva den rockard vari offer och f\u00f6r\u00f6vare, orsak och verkan f\u00e5r byta plats.\u00a0H\u00e4r kommer s\u00e5ledes \u00e5terigen de r\u00e4ttsskydd som genomdrivits med reformerna fr\u00e5n 1998 och 2006 ist\u00e4llet de v\u00e5ldsut\u00f6vande f\u00e4der till godo som varit avsedda f\u00f6r v\u00e5ldsutsatta \u00a0kvinnors \/ m\u00f6drars behov.<\/p>\n JPA n\u00e4mner \u00e4ven att socialtj\u00e4nsten ibland intar en uppfostrande roll, vari f\u00f6r\u00e4ldrar, trots att det inte \ufb01nns underlag f\u00f6r slutsatsen att en av dem eller b\u00e5da skulle brista i f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga, beordrar dem till behandlingar och utredningar p\u00e5 diverse olika instutitioner, som kan komma att kosta skattebetalarna \u00e5tskilligt. Hon rapporterar d\u00e4rvidlag om en pappa, som visat sig vara ol\u00e4mplig och blivit d\u00f6md f\u00f6r misshandel av ett av barnen och st\u00e5tt misst\u00e4nkt f\u00f6r ytterligare v\u00e5ld mot ett annat, registrerat i b\u00e5de polis- och l\u00e4karrapporter, \u00e4nd\u00e5 skulle ges en chans att bli en bra pappa. Och f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l anser socialtj\u00e4nsten i en fattig kommun ha r\u00e5d att avs\u00e4tta upp\u00e5t en halv miljon f\u00f6r att pappan tillsammans med barnen ska genomg\u00e5 behandling p\u00e5 ett behandlingshem, i syftet att \u00a0f\u00f6rm\u00e5s att knyta an till varandra. Trots att det st\u00e5r angivet i domen att barnen hyser r\u00e4dsla f\u00f6r sin pappa, tvingar de dem till vistelse med honom och d\u00f6mer ut mamman som ol\u00e4mplig pga att hon velat skydda dem mot hans v\u00e5ld.<\/p>\n Undertecknad har k\u00e4nnedom om ett \ufb02ertal liknande exempel p\u00e5 hur kommunerna satsat j\u00e4ttelika belopp p\u00e5 att ge misst\u00e4nkta och \/ eller tom d\u00f6mda f\u00f6r\u00f6vare r\u00e4tt att agera f\u00f6r\u00e4ldrar det beskydd, som i den senaste v\u00e5rdnadsreformen fr\u00e5n 2006 och i Kvinnofridsreformen fr\u00e5n 1998 varit avsedda f\u00f6r v\u00e5ldsutsatta kvinnor och barn.<\/p>\n <\/p>\n Till detta anf\u00f6rande av JPA\u00a0kan till\u00e4ggas att det s\u00e4ger en hel del om hur de personers v\u00e4rderingar och omd\u00f6me ser ut, som till grund f\u00f6r sina f\u00f6r\u00e4ldra\u00e5taganden och rekommendationer och beslut i myndighetsut\u00f6vningen v\u00e4ljer att h\u00e4nvisa till vidskepliga irrl\u00e4ror som tillsammans med skallm\u00e4tningarna och id\u00e9n om den ”Hysteriska Quinnan” borde ha kastats p\u00e5 den vetenskapshistoriska soph\u00f6gen f\u00f6r l\u00e4nge sen<\/a> och mest av allt p\u00e5minner om de sorts ondskefulla vidskepligheter som spreds fr\u00e5n kyrkans m\u00e4n, som \u00e4ven livligt underst\u00f6ddes av d\u00e5tidens vetenskapsm\u00e4n, och resulterade i medeltidens h\u00e4xjakt.<\/a><\/p>\n Att PA(S)-vidskepligheterna fyller samma funktion – att demonisera, kriminalisera och patologisera just m\u00f6drar och d\u00e4rf\u00f6r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle vara sk ”k\u00f6nsneutral” \u00a0har dessutom p\u00e5 senare tid kunnat visas i juristen prof. Joan S Meiers forskning \u00bb<\/a><\/p>\n D\u00e5 det \u00e4r uppenbart att m\u00e5l som d\u00f6ms p\u00e5 dessa grunder tenderar att dra ut p\u00e5 tiden i neverending processer som kan h\u00e5lla p\u00e5 i \u00e5ratal och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rse ett stort antal mindre seri\u00f6sa psykologer<\/a>, granskare, medlare, externa konsulter<\/a> och advokater<\/a> med jobb och inkomst, blir det ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5eligt varf\u00f6r ingen p\u00e5 allvar vill g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t det.<\/p>\n\t Det finns en myt som s\u00e4ger att kvinnor i en v\u00e5rdnadstvist \u00e4r beredda till vad som helst f\u00f6r att hindra att mannen f\u00e5r v\u00e5rdnaden (eller umg\u00e4nge); att kvinnan inte \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r att komma med l\u00f6gner och falska anklagelser (om tex v\u00e5ldsamheter eller sexuella \u00f6vergrepp i relationen). Fr\u00e5gan \u00e4r om det finns n\u00e5got korn av sanning bakom en s\u00e5dan myt? Svaret \u00e4r nej, det finns inga studier som visar att l\u00f6gner och falska anklagelser skulle f\u00f6rekomma oftare i v\u00e5rdnadskonflikter \u00e4n i andra m\u00e5l d\u00e4r ord st\u00e5r emot ord.<\/p>\n \u00c4nd\u00e5 till\u00e4mpas denna myt som en norm i det svenska r\u00e4ttssystemet och det leder till negativa konsekvenser f\u00f6r brottsoffer.\u00a0<\/p>\n F\u00f6r det f\u00f6rsta vill polisen slippa utredningar med denna komplikation, eftersom det blir fler problem (med bed\u00f6mningar och utrednings\u00e5tg\u00e4rder) n\u00e4r misst\u00e4nkt\u00a0 och m\u00e5ls\u00e4gande har eller har haft en relation.\u00a0<\/p>\n F\u00f6r det andra \u00e4r \u00e5klagare mindre ben\u00e4gna att v\u00e4cka \u00e5tal n\u00e4r det finns en v\u00e5rdnadstvist eftersom det st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 st\u00f6dbevisning\u00a0 (f\u00f6r att kompensera m\u00e5ls\u00e4gandens ”tvivelaktiga trov\u00e4rdighet”.)<\/p>\n F\u00f6r det tredje friar domstolarna i fler fall \u00e4n d\u00e5 parterna saknar relation, eftersom m\u00e5ls\u00e4gandeutsagan v\u00e4rderas med ”s\u00e4rskild f\u00f6rsiktighet”.<\/p>\n Detta \u00e4r ett mycket m\u00e4rkligt f\u00f6rh\u00e5llande – de brottsoffer som har det sv\u00e5rast k\u00e4nslom\u00e4ssigt eftersom brotten skett inom ett f\u00f6rh\u00e5llande och inneburit f\u00f6rlust av trygghet och tillit, ska behandlas s\u00e4rskilt str\u00e4ngt bevism\u00e4ssigt. Att alls anv\u00e4nda sig av en schablon som anger att vissa utsagor ska v\u00e4rderas p\u00e5 ett visst s\u00e4tt strider mot principen om den fria bevispr\u00f6vningen och \u00e4r inte till\u00e5ten. Skulle det vara till\u00e5tet skulle man lika g\u00e4rna kunna laborera med normer som s\u00e4ger att vissa folkgrupper\u00a0 generellt \u00e4r mer kriminella \u00e4n andra etc. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att s\u00e5dana normer inte har allm\u00e4n acceptans (\u00e4ven om de f\u00f6rekommer), men n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnor och barn so, blivit utsatta f\u00f6r \u00f6vergrepp inom en familj st\u00e4ller r\u00e4ttssystemet h\u00f6gre krav p\u00e5 tillf\u00f6rlitlighet \u00e4n p\u00e5 andra.<\/p>\n Att vara skeptisk mot uppgifter om misshandel inom en relation eftersom parterna h\u00e5ller p\u00e5 att separera \u00e4r paradoxalt med tanke p\u00e5 de s\u00e4rskilda sv\u00e5righeter (Bl. a. bevishandikappet) som f\u00f6religger i denna situation. Om polisen inte visste att det p\u00e5gick en v\u00e5rdnadstvist skulle utredningen f\u00f6rmodligen bli b\u00e4ttre och chanserna till \u00e5tal h\u00f6gre. Nu blir v\u00e5rdnadstvisten ist\u00e4llet en negativ b\u00f6rda f\u00f6r kvinnan, som m\u00e5ste visa att misstankarna inte \u00e4r sena p\u00e5hitt och det inneb\u00e4r att m\u00e5nga personer kommer att dras in i utredningen i syfte att finna st\u00f6dbevisning f\u00f6r m\u00e5ls\u00e4gandes uppgifter. Det \u00e4r ocks\u00e5 en felaktig f\u00f6rest\u00e4llning att kvinnan i regel \u00e4r drivande bakom brottsrubriceringen och ligger p\u00e5 polisen med synpunkter. Det vanliga \u00e4r tv\u00e4rtom att kvinnan h\u00e5ller en l\u00e5g profil: F\u00f6r att inte \u00f6ka mots\u00e4ttningen med mannen, av medk\u00e4nsla eller r\u00e4dsla, \u00e4r kvinnan f\u00f6rsiktig med \u00f6verdrifter och p\u00e5st\u00e5enden som kan uppfattas som anklagande. Till denna bild h\u00f6r ocks\u00e5 att det i majoriteten av fallen inte \u00e4r kvinnan som gjort polisanm\u00e4lan om misshandel, anm\u00e4lan kommer vanligen via polisen (ingripande vid v\u00e5ld i bostad) eller socialtj\u00e4nsten.<\/p>\n <\/p>\n Huvudsyftet med den h\u00e4r studien (som redovisas i kapitel 6: Unders\u00f6kning av tingsr\u00e4tternas praxis i fr\u00e5ga om brottm\u00e5lsprocesser med inslag av ”familjev\u00e5ld”\u00a0 i j\u00e4mf\u00f6relse med dem i vilka parterna ej har n\u00e5gon relation och p\u00e5visar att de f\u00f6rstn\u00e4mnda har sv\u00e5rare att att leda till en f\u00e4llande dom)\u00a0 har varit att unders\u00f6ka vilken inverkan mannens brott mot kvinna och \/ eller barn p\u00e5verkar v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan. Det mycket f\u00f6rv\u00e5nande svaret \u00e4r att tingsr\u00e4tterna generellt sett inte bryr sig om detta, man bortser fr\u00e5n v\u00e5ldet. <\/i>R\u00e4tten g\u00e5r inte in p\u00e5 det f\u00f6rflutna och menar att v\u00e5rdnadsfr\u00e5gorna nu kan l\u00f6sas i samf\u00f6rst\u00e5nd. Det verkar som om domstolarna anammat en konfliktl\u00f6sningsmetod som \u00e4r popul\u00e4r inom managementkulturen, dvs l\u00f6sningsfokusering. Detta m\u00e5 vara effektivt i aff\u00e4rslivet d\u00e4r chefer s\u00e4llan anser sig ha r\u00e5d att \u00e4lta konflikter. Men problemet med en ensidig inriktning p\u00e5 l\u00f6sningsfokusering n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nskliga relationer risken f\u00f6r att konflikten sopas under mattan och att det bortses fr\u00e5n att konflikter aldrig kan l\u00f6sas p\u00e5 ”riktigt” om man inte b\u00f6rjar med att identifiera orsakerna till varf\u00f6r de uppkom, och satsar resurser p\u00e5 att utreda dem. Konsekvensen blir att den utsatta parten, vanligen kvinnan, ses som besv\u00e4rlig om hon inte medverkar till (eller r\u00e4ttare sagt, fogar sig i ) ”l\u00f6sningen”.<\/p>\n Det finns undantag. Om brottet \u00e4r grovt – och tex handlar om, sexuella \u00f6vergrepp eller grov kvinnofridskr\u00e4nkning – blir det i regel\u00a0 ingen v\u00e5rdnadstvist efter brottm\u00e5lsdomen. Mamman f\u00e5r ensam v\u00e5rdnad, pappan medger detta. I fall d\u00e4r brottet \u00e4r mindre grovt eller handlar om ett flertal (straffr\u00e4ttsligt) mindre allvarliga h\u00e4ndelser f\u00e5r mamman i regel ensam v\u00e5rdnad, men kn\u00e4ckfr\u00e5gan f\u00f6r domstolen blir om pappan, trots sin fastst\u00e4llda dom, ska beviljas umg\u00e4nge.\u00a0 Det f\u00e5r han n\u00e4stan alltid . Barn har r\u00e4tten till b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar och d\u00e4rf\u00f6r lan man , enligt tingsr\u00e4tterna , inte utesluta pappan fr\u00e5n sina barn \u00e4ven om han misshandlat dem och mamman.Finns det risker f\u00f6r barnen f\u00f6rknippade med umg\u00e4nge ska det, \u00e5tminstone under en \u00f6verg\u00e5ngsperiod, ske i n\u00e4rvaro av en kontaktperson fr\u00e5n socialtj\u00e4nsten. Detta \u00e4r universall\u00f6sningen. Bara i 2 fall i unders\u00f6kningen jar en misshandlande pappa uteslutits fr\u00e5n umg\u00e4ngesr\u00e4tten.<\/p>\n Kort sat kan man dra slutsatsen att tingsr\u00e4tterna struntar i brotten. Bara i 5 (av 34) domar g\u00e5r man \u00f6ver huvudtaget in i en diskusson om brottet och dess eventuella betydelse f\u00f6r v\u00e5rdnad och umg\u00e4nge.\u00a0 Detta \u00e4r minst sagt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt med tanke p\u00e5 domstolens uppgift i en v\u00e5rdnadstvist. Som sagts ovan g\u00e5r man inte n\u00e4rmare in p\u00e5 fr\u00e5gan om barnets b\u00e4sta och inte heller bryr man sig om ifall mannen tidigare varit v\u00e5ldsam. Detta \u00e4r s\u00e4rskilt m\u00e4rkligt eftersom det i flertalet fall av v\u00e5ld mot kvinnan handlar om att mannen uttryckt makt och kontrollbehov. I m\u00e5nga fall har misshandeln utl\u00f6sts av svartsjuka och missn\u00f6je med kvinnans beteende. Efter separation har mannen ofta fortsatt att trakassera kvinnan med hot och kontroll. Det kan handla om 100 sms per dag och detta agerande leder inte s\u00e4llan till kontaktf\u00f6rbud (och i vissa fall f\u00f6r ofredande).<\/p>\n Fr\u00e5n denna problematik, att mannen har ett kontrollbehov, bortser domstolarna i regel fr\u00e5n\u00a0 i v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan. Man vill inte se att situationen i familjen i princip uppfyller kriterierna f\u00f6r grov kvinnofridskr\u00e4nkning (trots att \u00e5talet begr\u00e4nsat till ett par misshandelstillf\u00e4llen). Detta f\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r mycket relevant, kanske inte i v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan (d\u00e4r samarbetssv\u00e5righeterna utesluter gemensam v\u00e5rdnad) men i umg\u00e4ngesfr\u00e5gan. Med ett standardiserat umg\u00e4nge (tex varannan helg) \u00e4r det risk att mannen kan forts\u00e4tta att ut\u00f6va sin kontroll \u00f6ver kvinnan, som hela tiden m\u00e5ste interagera med mannen och riskera att bli utsatt f\u00f6r mer v\u00e5ld, men denna risk bed\u00f6ms bara i ett par av domarna.(tex i ett av de tv\u00e5 fall d\u00e4r mannnen nekas umg\u00e4nge.<\/p>\n Samma fara finns n\u00e4r domarna driver p\u00e5 f\u00f6r h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 en uppg\u00f6relse till st\u00e5nd. Ofta har m\u00e5ls\u00e4ganden inget att vinna p\u00e5 att komma \u00f6verens, inte ens lugn och ro. Domen kommer att vli densamma (ensam v\u00e5rdnad och umg\u00e4nge f\u00f6r pappan) oavsett om man g\u00f6r en f\u00f6rlikning eller ej.\u00a0 Men den torftiga dom som kommer efter en f\u00f6rlikning kan ses som en bagatellisering av det tidigare intr\u00e4ffade , att nu \u00e4r det bara att g\u00e5 vidare, och ett frekvent umg\u00e4nge kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra att mannen skaffar sig bra m\u00f6jligheter att f\u00f6rs\u00f6ka kontrollera kvinnan. F\u00f6rsoningstanken \u00e4r helt enkelt mycket \u00f6verskattad och tom kvinnofientlig, eftersom risken \u00e4r stor att medlingsinstitutet ger m\u00e4nnen tolkningsf\u00f6retr\u00e4de.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS<\/a><\/em><\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R.A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n HISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em><\/p>\n\n <\/p>\n DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n T\u00c4NK OM –\u00a0T\u00c4NK TV\u00c4RTOM<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ”K\u00d6NSKRIG” – ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ? INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN\u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED BARNL\u00c4KAREN LARS H. GUSTAVSSON<\/a><\/em><\/p>\n JENNIFER HOULTS OMFATTANDE GENOMG\u00c5NG AV PAS-LOBBYISMENS OHEDERLIGA METODER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER\u00a0 MED HJ\u00c4LP AV\u00a0PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELLS BREV 2011 TILL POL. SAKKUNNIG U. LINDGREN OCH HANS \u00a0GODDA YXSKAFT- SVAR<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELLS ARTIKEL OM PAS I GP 2011<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BRYNGE: L\u00c4S LENA HELLBLOM SJ\u00d6GRENS ARTIKELN SOM EN SAGA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n PROFESSOR SVERKER SIKSTR\u00d6M UPPFINNER HJULET P\u00c5 NYTT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n F D. JURIDIKSTUD. NIKLAS MAGEE MATELUNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n SAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ULV I F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/\u00a0 n\u00e5gra inledande avsnitt<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning & kommentarhttp:\/\/mmstudies.com\/pas\/<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n\t <\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS<\/a><\/em><\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R.A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n HISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em><\/p>\n\n <\/p>\n DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n T\u00c4NK OM –\u00a0T\u00c4NK TV\u00c4RTOM<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ”K\u00d6NSKRIG” – ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ? INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN\u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED BARNL\u00c4KAREN LARS H. GUSTAVSSON<\/a><\/em><\/p>\nMMMM<\/h3>\n
IV a ) Fenomenet ”efterv\u00e5ld” \u00e4r inte ok\u00e4nt, utan identifierat och kartlagt \u00a0i Linnea Brunos avhandling:<\/h3>\n
OFRIDSTID F\u00e4ders v\u00e5ld, staten och den separerande familjen. Linn\u00e9a Bruno Doktorand i sociologi<\/a><\/h3>\n
I ) INLEDNING:<\/h2>\n
I a ) VERKLIGHETSF\u00d6RNEKELSE, FUNKTIONELL DUMHET – ELLER VAD?<\/h2>\n
I c ) \u00a0INGEN F\u00d6R\u00c4NDRING SEN 2000-talets B\u00d6RJAN \u00bb<\/a><\/h2>\n
II) CITAT AV JURISTEN ERLING LARSSON<\/h2>\n
III ) FORSKAREN \u00a0NEA MELLBERG<\/h2>\n
III a ) DE M\u00c5STE L\u00c4MNA SITT BARN – TILL EN PEDOFIL<\/a><\/h3>\n
III b ) V\u00e5rdnadslagen \u00e4r mammornas moment 22<\/h2>\n
Straffas om de skyddar barnet<\/h3>\n
Citat av Nea Mellberg<\/h2>\n
III c ) Myt: att kvinnor ljuger<\/h2>\n
\n
III d ) Sju punkter: D\u00e4rf\u00f6r fungerar inte den nya v\u00e5rdnadslagen<\/h2>\n
Intervju i SR P1 med advokat Rebeca Lagh<\/h2>\n
Linneas advokat Rebecca Lagh konstaterar:<\/h2>\n
Fenomenet ”efterv\u00e5ld” \u00e4r inte ok\u00e4nt, utan identifierat och kartlagt \u00a0i Linnea Brunos avhandling:<\/h3>\n
OFRIDSTID F\u00e4ders v\u00e5ld, staten och den separerande familjen. Linn\u00e9a Bruno Doktorand i sociologi<\/a><\/h2>\n
V ) JUR KAND JOHANNA PARIKKA ALTENSTEDTS F\u00d6REL\u00c4SNING OM JURIDISKT V\u00c5LD – (24 augusti 2020)\u00bb<\/a><\/h2>\n
V a ) JURIDISKT V\u00c5LD – EN VARIANT AV EFTERV\u00c5LD<\/a>\u00bb<\/h3>\n
V b ) OLAGLIG DIAGNOSS\u00c4TTNING I SOCIALTJ\u00c4NSTENS REGI<\/h3>\n
V c ) KRAV P\u00c5 SAMARBETSVILJA D\u00c4R INGA F\u00d6RUTS\u00c4TTNINGAR F\u00d6R SAMARBETE FINNS<\/h3>\n
V d ) MYNDIGHETSUT\u00d6VNING I STRID MED ARTIKEL 3, 6, 8 OCH 13 I EKMR<\/h3>\n
V e ) MODERNA H\u00c4XPROCESSER I STATLIG \/ R\u00c4TTSLIG REGI<\/h3>\n
V f ) PA(S)-KONCEPTETS \u00a0FUNKTION – ATT LEGITIMERA H\u00c4XPROCESSER<\/h3>\n
VI ) JUR KAND EVA DIESSEN, citat ur Roks broschyr: V\u00e5ld och v\u00e5rdnad, 2019, sidan 52 under rubriken:<\/h2>\n
V\u00e5rdnadstvist ger bevishandikapp i brottm\u00e5let<\/h2>\n
Sammantaget betyder det att brottsoffer inom relation har ett bevishandikapp – utsagan \u00e4r inte lika mycket v\u00e4rd som den skulle ha varit om parterna saknar en relation.<\/em><\/h3>\n
F\u00f6rsonlighet mot v\u00e5ldsamma m\u00e4n<\/h2>\n
Sammanfattningsvis kan man generellt sluta sig till att domstolarna \u00e4r mycket f\u00f6rsonliga mot v\u00e5ldsamma m\u00e4n och att det generellt sett \u00e4r m\u00e4nnens\/pappornas intressen och ”r\u00e4ttigheter” som st\u00e5r i fokus vid pr\u00f6vningen<\/em><\/h3>\n\t
L\u00c4NKLISTA:<\/h2>\n
I ) VAD \u00c4R\u00a0 PA(S)?<\/a><\/em><\/h3>\n
I ) VAD \u00c4R PA(S)mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
II ) VETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a><\/em><\/h3>\n
III ) LYTSY \/ BERGENSTEIN: BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
IV ) NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
V ) SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/h3>\n
VI ) NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/h3>\n
VII ) GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE BROTT – OCH TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE<\/a><\/em><\/h3>\n
VIII ) H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/h3>\n
L\u00c4NKLISTA:<\/h3>\n
I ) VAD \u00c4R\u00a0 PA(S)?<\/a><\/em><\/h3>\n
I ) VAD \u00c4R PA(S)mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
II ) VETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a><\/em><\/h3>\n
III ) LYTSY \/ BERGENSTEIN: BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
IV ) NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n