![\"NERE](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/NERE-ANTA-WALI.jpeg\" "\\"NERE")
\n\tKonstverk av Issa<\/p>\n\t
\u00d6VERL\u00c4KARE ANDERS BRYNGE, SPECIALIST I BARN-OCH UNGDOMSPSYKIATRI <\/p>\n\t\n\n
Artikel av Anders Brynge,\u00d6verl\u00e4kare, Specialist i Barn- och Ungdomspsykiatri, Psykoterapeut, Fil kand i psykologi.<\/p>\n
<\/p>\n
Begreppet PAS skymmer sikten f\u00f6r en klinisk helhetsbed\u00f6mning av omst\u00e4ndigheterna kring en f\u00f6r barnet sv\u00e5r skilsm\u00e4ssokonflikt. Det skriver Anders Brynge om Lena Hellblom Sj\u00f6grens artikel ”Beh\u00f6ver psykologen bry sig om PAS?” i Psykologtidningen nr 8\/08<\/p>\n
Hellbom Sj\u00f6grens artikel \u00e4r uppbyggd enligt modell f\u00f6r att vinna en opinion trots svagt sakligt underst\u00f6d. I f\u00f6rsta avsnittet pekar hon p\u00e5 oantastlig solid forskning som st\u00f6der tanken att barn b\u00f6r ha kontakt med b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar efter skilsm\u00e4ssa. Hon f\u00e5r l\u00e4saren p\u00e5 sin sida. Om l\u00e4saren k\u00f6per detta k\u00f6per han\/hon ocks\u00e5 l\u00e4ttare n\u00e4sta. D\u00e4refter hoppar hon snabbt in p\u00e5 suggestionshypotesen. Hon uppeh\u00e5ller sig endast vid den och presenterar inga andra f\u00f6rklaringsmodeller till att barn mots\u00e4tter sig en f\u00f6r\u00e4lder vid skilsm\u00e4ssokonflikt. Sedan f\u00f6r hon in PAS som ett samlande begrepp som f\u00e5r f\u00f6rklara dessa situationer. Hon n\u00e4mner endast unders\u00f6kningar som st\u00f6der detta p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n
Hon n\u00e4mner inte det faktum att American Psychological Association bland andra officiella professionella organisationer, medicinska och juridiska, tar direkt avst\u00e5nd fr\u00e5n detta \u00f6verf\u00f6renklande begrepp som hittills saknar empiriskt st\u00f6d. Hon n\u00e4mner att PAS st\u00e5r p\u00e5 v\u00e4ntelista till DSM-V men n\u00e4mner inte att chansen att komma med \u00e4r minimal d\u00e5 ingen enighet f\u00f6religger kring existensen av begreppet, och d\u00e5 klinisk forskning p\u00e5 omr\u00e5det hittills varit mycket mager. Det enda forskningscitat, som omfattar mer \u00e4n ett anekdotiskt material, och som g\u00e5r att finna p\u00e5 PubMed p\u00e5 Parental Alienation Syndrome, finns i den av mig bifogade referensen [2]. D\u00e4r f\u00f6rs en mer sansad diskussion kring sv\u00e5righeterna att finna generella l\u00f6sningar p\u00e5 dessa sv\u00e5ra situationer. Jag citerar: ”Rejection of a parent has multiple determinants, with both the aligned and rejected parents contributing to the problem, in addition to vulnerabilities within children themselves.”<\/p>\n
Mot slutet av artikeln n\u00e4r l\u00e4saren \u00e4r vunnen hj\u00e4lper Hellbom Sj\u00f6gren denne ytterligare med tv\u00e5 illustrativa typfall och instruktioner f\u00f6r hur man ska uppt\u00e4cka syndromet. Ingen diskussion f\u00f6rs kring differentialdiagnostik. Barnets vilja \u00e4r inte dess egen utan barnet kan endast r\u00e4ddas av domstolen med PAS som instrument – en v\u00e4djan till de hj\u00e4lpar- och r\u00e4ddarinstinkter vi ska vakta oss f\u00f6r n\u00e4r vi s\u00f6ker h\u00e5lla huvudet kallt och hj\u00e4rtat varmt i kliniska sammanhang.<\/p>\n
Eftersom begreppet saknar empirisk f\u00f6rankring \u00e4r det oanv\u00e4ndbart juridiskt. Att f\u00f6rlora sig i spekulationer om st\u00f6rd narcissistisk sj\u00e4lvbild hos ena parten i en skilsm\u00e4ssotvist \u00e4r inte en m\u00f6jlig argumentationslinje i en r\u00e4ttssal. Begreppet skymmer sikten f\u00f6r en klinisk helhetsbed\u00f6mning av omst\u00e4ndigheterna kring en f\u00f6r barnet sv\u00e5r skilsm\u00e4ssokonflikt.<\/p>\n
Till sist visar ocks\u00e5 Hellbom Sj\u00f6grens referenser p\u00e5 det magra st\u00f6det f\u00f6r hypotesen – mycket \u00e4r gamla citat utom hennes egna.<\/p>\n
S\u00e5 jag t\u00e4nker vi ska l\u00e4sa detta som en saga men inte tro p\u00e5 att den skildrar verkligheten.<\/p>\n
Anders Brynge, \u00d6verl\u00e4kare, Specialist i Barn- och Ungdomspsykiatri, Psykoterapeut, Fil kand i psykologi.<\/p>\n
<\/p>\n
REFERENSER:<\/p>\n
(1) Falco E ”Commentary: Children and Divorce” J Am Acad Psychiatry Law. 2003;31(2): 171-172<\/p>\n
(2) Johnston JR. ”Parental alignments and rejection: an empirical study of alienation in children of divorce.” J Am Acad Psychiatry Law. 2003;31(2):158-70.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Konstverk av Issa \u00d6VERL\u00c4KARE ANDERS BRYNGE, SPECIALIST I BARN-OCH UNGDOMSPSYKIATRI Artikel av Anders Brynge,\u00d6verl\u00e4kare, Specialist i Barn- och Ungdomspsykiatri, Psykoterapeut, Fil kand i psykologi. Begreppet PAS skymmer sikten f\u00f6r en klinisk helhetsbed\u00f6mning av omst\u00e4ndigheterna kring en f\u00f6r barnet sv\u00e5r skilsm\u00e4ssokonflikt. Det skriver Anders Brynge om Lena Hellblom Sj\u00f6grens artikel ”Beh\u00f6ver psykologen bry sig om…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-307","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/307","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=307"}],"version-history":[{"count":11,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1301,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/307\/revisions\/1301"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}