{"id":386,"date":"2021-03-05T23:28:11","date_gmt":"2021-03-05T22:28:11","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/?page_id=386"},"modified":"2023-08-09T14:43:23","modified_gmt":"2023-08-09T12:43:23","slug":"dam","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam\/","title":{"rendered":"Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/  n\u00e5gra inledande avsnitt"},"content":{"rendered":"\n\n\t<p>S\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 <b>INTERNATIONELLA KVINNODAGEN<\/b> den 8 mars 2021, 20 \u00e5r efter deras forskningsrapports tillkomst,\u00a0 b\u00f6r man sl\u00e5 ett slag f\u00f6r dessa oslagbara damer!. Amat\u00f6rerna vid v\u00e5rt eget skattefinansierade Public Service \/<b> Dokument Inifr\u00e5n<\/b> <strong>s\u00e5g till att den<\/strong><b>\u00a0lades f\u00f6r f\u00e4fot,<\/b> trots att den var banbrytande i sitt slag och h\u00f6ll god kvalit\u00e9t. Men i den internationella konkurrensen har den st\u00e5tt pall och v\u00e4l fyllt sin funktion.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/ekonomistas.se\/2013\/08\/15\/slarviga-slag-mot-slagen-dam\/\">I artikeln Slarviga slag mot Slagen Dam<\/a> av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet f\u00f6r N\u00e4ringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN, fick den dock uppr\u00e4ttelse.<\/p>\n<p>De skriver:<\/p>\n<p><em>&#8221;I den h\u00e4r texten har vi <b>diskuterat tv\u00e5 p\u00e5st\u00e5enden <\/b>i debatten om granskningen av Slagen Dam. <b>Det f\u00f6rsta visade sig vara helt taget ur sitt kontext <\/b>s\u00e5tillvida att det inte alls g\u00e4llde boken i fr\u00e5ga. <b>Det andra visade sig bygga p\u00e5 en bristf\u00e4llig tolkning av l\u00f6sa empiriska resultat<\/b>. Att dessa p\u00e5st\u00e5enden i m\u00e5nga sammanhang tolkats som den slutgiltiga sanningen g\u00f6r oss f\u00f6rv\u00e5nade, inte minst f\u00f6r att de bem\u00f6ttes av Eva Lundgren redan n\u00e4r granskningen skrevs.<\/em><\/p>\n<p><em>Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att ingen av de tv\u00e5 professorer som uts\u00e5gs att granska Eva Lundgren<b> sj\u00e4lva var sociologer<\/b> (det \u00e4mne i vilket hon hade sin professur vid Uppsala universitet) eller religionsvetare (det \u00e4mne i vilket hon tidigare innhavt en professur). Ett antal sociologer ifr\u00e5gasatte i en debattartikel detta val genom att st\u00e4lla fr\u00e5gan om vi <b>&#8221;lika l\u00e4ttvindigt [skulle] l\u00e5ta en etnolog, med intervjuer som specialitet, f\u00e5 avg\u00f6ra trov\u00e4rdigheten i nationalekonomiska kalkyler<\/b>?&#8221;. Vi tycker att bristerna i granskningen av Slagen Dam visar p\u00e5 problematiken med att l\u00e5ta personer fr\u00e5n andra \u00e4mnen g\u00f6ra formella bed\u00f6mningar av forskares kompetens. <b>Vi h\u00e5ller inte med om att analysen i granskningen n\u00e5gon grund f\u00f6r slutsatsen att Slagen Dam brister i kvalitet.<\/b><\/em><\/p>\n<p><em>Enstaka vetenskapliga bidrag i en forskarg\u00e4rning ska inte heller ligga till grund f\u00f6r helhetsbilden av en forskares kompetens. D\u00e4rf\u00f6r borde inte heller att bristerna i granskningens analys och tolkningen av dess resultat utg\u00f6ra en grund f\u00f6r att bed\u00f6ma J\u00f6rgen Hermansson eller Bo Rothsteins kompetens som statsvetare. <b>Vi hoppas ocks\u00e5 att framtiden inneh\u00e5ller en mer respektfull inst\u00e4llning till varandras arbete inom professorskollegiet, oavsett om man tillh\u00f6r olika discipliner.&#8221;<\/b><\/em><\/p>\n\t<ul>\n<li>Fulltextl\u00e4nk: <a href=\"https:\/\/kunskapsbanken.nck.uu.se\/nckkb\/nck\/publik\/fil\/fulltext\/8\"><b>L\u00e4s publikation<\/b><\/a><\/li>\n<li>Utgivnings\u00e5r: 2001<\/li>\n<li>F\u00f6rfattare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=8&amp;type=researcher\"><b>Eva Lundgren<\/b><\/a>, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=68&amp;type=researcher\"><b>Gun Heimer<\/b><\/a>, Ann-Marie Kalliokoski, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=63&amp;type=researcher\"><b>Jenny Westerstrand<\/b><\/a><\/li>\n<li>Avs\u00e4ndare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/medverkande-myndigheter\/?id=3\"><b>Brottsoffermyndigheten<\/b><\/a>, Uppsala universitet<\/li>\n<li>Typ: Bok<\/li>\n<li>Antal sidor: 140<\/li>\n<li>Utgivningsort: Ume\u00e5<\/li>\n<li>L\u00e4s mer: <a href=\"http:\/\/libris.kb.se\/bib\/8384032\"><b>Libris<\/b><\/a>, <a href=\"http:\/\/swepub.kb.se\/bib\/swepub:oai:DiVA.org:uu-43161\"><b>SwePub<\/b><\/a><\/li>\n<\/ul>\n<h2>INFORMATION OM PUBLIKATIONEN<\/h2>\n<p>Den f\u00f6rsta omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen av v\u00e5ld mot kvinnor som har gjorts i Sverige. Unders\u00f6kningen visar att m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r utbrett och finns i alla samh\u00e4llsgrupper.<\/p>\n<p>Unders\u00f6kningen riktades till 10 000 kvinnor i \u00e5ldrarna mellan 18 och 64 \u00e5r. Studien visar att n\u00e4stan h\u00e4lften av kvinnorna, 46 procent, har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av en man n\u00e5gon g\u00e5ng efter sin 15-\u00e5rsdag. Den v\u00e5ldsform som \u00e4r vanligast inom parrelationer \u00e4r fysiskt v\u00e5ld. Var fj\u00e4rde kvinna som har brutit upp ur relationen till en man har utsatts f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld av tidigare make eller sambo. Den v\u00e5ldsform som \u00e4r vanligast utanf\u00f6r en parrelation \u00e4r sexuellt v\u00e5ld. Var fj\u00e4rde kvinna har utsatts f\u00f6r det utanf\u00f6r en sexuell relation. Fler \u00e4n var tionde kvinna, 13 procent, har erfarenheter av att vara utsatt f\u00f6r gr\u00f6vre sexuellt v\u00e5ld av en man utanf\u00f6r en sexuell relation. V\u00e5ldet ut\u00f6vas av m\u00e4n inom alla samh\u00e4llsklasser och av m\u00e4n med olika etniska bakgrunder. De svenska m\u00e4nnen st\u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n 80 procent av det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e5ldet i \u00e4ktenskap och samborelationer.<\/p>\n<p>Publikationen finns ocks\u00e5 p\u00e5 engelska under namnet &#8221;Captured Queen&#8221;.<\/p>\n\t<h2>Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski<\/h2>\n\n\n<h2>N\u00e5gra inledande avsnitt<\/h2>\n\t<p><b>sid 14-20<\/b><\/p>\n<h2>Dominerande syn p\u00e5 v\u00e5ld i Sverige<\/h2>\n<p>En i Sverige vanligt f\u00f6rekommande f\u00f6rklaringsmodell n\u00e4r m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor ska f\u00f6rst\u00e5s, \u00e4r individualpsykologisk. Denna f\u00f6rklaringsmodell har i huvudsak lanserats av kliniskt arbetande psykologer och urvalet i de studier som genomf\u00f6rts\u00a0baserar sig p\u00e5 ett kliniskt urval. Enligt detta syns\u00e4tt knyts v\u00e5ldet till den enskilde v\u00e5ldsut\u00f6vande mannen, han betraktas som &#8221;st\u00f6rd&#8221;, &#8221;sjuk&#8221; eller p\u00e5 annat s\u00e4tt &#8221;avvikande&#8221;, och f\u00f6rklaringen till varf\u00f6r han sl\u00e5r s\u00f6ks i hans personlighet. \u00a0<\/p>\n<p>I detta betraktelses\u00e4tt ligger f\u00f6rest\u00e4llningen om v\u00e5ldet som enstaka, avvikande h\u00e4ndelser, ut\u00f6vat av speciella onormala m\u00e4n. Eventuellt betraktas \u00e4ven de kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt avvikande, exempelvis som &#8221;otillr\u00e4ckliga&#8221; eller &#8221;provocerande&#8221;. Vid sidan av detta perspektiv har ett socialt orienterat perspektiv haft starkt inflytande p\u00e5 f\u00f6rst\u00e5elsen om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor.<\/p>\n<p>Det har utvecklats bland annat inom kriminologin och urvalet i de studier som g\u00f6rs baseras i huvudsak p\u00e5 m\u00e4n som kommit till kriminalstatistikens k\u00e4nnedom som d\u00f6mda, \u00e5talade eller enbart misst\u00e4nkta f\u00f6r olika typer av v\u00e5lds- eller sexualbrott. Ocks\u00e5 dessa m\u00e4n kan f\u00f6rst\u00e5s som &#8221;avvikande&#8221;. Fokus inom denna riktning l\u00e4ggs p\u00e5 sociala f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 den v\u00e5ldsanv\u00e4ndande mannens sida, s\u00e5 som social utslagenhet, alkoholproblem, arbetsl\u00f6shet. De b\u00e5da perspektiven kan ocks\u00e5 kombineras, som n\u00e4r &#8221;det sociala arvet&#8221; knyts till sk &#8221;revictimisering&#8221;.\u00a0<\/p>\n<p>Dessa f\u00f6rh\u00e5llanden, antingen de f\u00f6religger nu eller var f\u00f6rhanden i mannens barndom, antas orsaka hans v\u00e5ldsanv\u00e4ndning. Ett annat och besl\u00e4ktat s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5ld mot kvinnor kan s\u00e4gas st\u00f6djas p\u00e5 s.k. systemteori, d\u00e4r den &#8221;speciella v\u00e5ldsamma familjen&#8221; s\u00e4tts i centrum och relateras till familjen och dess struktur, dess slitningar och obalanser. De systemteoretiska f\u00f6rklaringsmodellerna koncentreras p\u00e5 balansen mellan individerna i familjen, d\u00e4r parterna ses som t\u00e4mligen j\u00e4mb\u00f6rdiga medan systematisk maktobalans mellan m\u00e4n och kvinnor f\u00f6rbises.<\/p>\n<p>Ett nytt perspektiv, h\u00e4r representerat av Kvinnov\u00e5ldskommissionen, b\u00f6rjade efterhand g\u00f6ra sig g\u00e4llande. I direktiven till Kvinnov\u00e5ldskommissionen st\u00e5r att &#8221;kommissionen tillkallas f\u00f6r att ur ett kvinno- perspektiv g\u00f6ra en \u00f6versyn av fr\u00e5gor som r\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnor och f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att motverka ett s\u00e5dant v\u00e5ld.&#8221;33 Kvinnoperspektivet definieras d\u00e4rp\u00e5 som synonymt med ett kvinnoforskningsperspektiv, vilket enligt Kommissionen innebar att &#8221;v\u00e5ldet m\u00e5ste ses ur ett k\u00f6ns-maktperspektiv&#8221;. Ett samh\u00e4lle som delar makten och kontrollen mellan kvinnor och m\u00e4n lika tar ett viktigt steg mot att bek\u00e4mpa v\u00e5ldet mot kvinnor, menar kommissionen.<\/p>\n<p>Att m\u00e4n ut\u00f6var v\u00e5ld mot kvinnor kan allts\u00e5 p\u00e5 ett strukturellt plan ses som ett uttryck f\u00f6r manlig \u00f6verordning och den kan manifesteras i faktiska fysiska attacker mot kvinnan, men ocks\u00e5 genom mindre drastiska f\u00f6reteelser s\u00e5 som sexuella trakasserier eller genom verbala kr\u00e4nkningar. Det v\u00e5ld m\u00e4n uts\u00e4tter kvinnor f\u00f6r uttrycker dock inte bara \u00f6verordningen, det bidrar ocks\u00e5, enligt detta syns\u00e4tt, till att \u00e5terskapa den och till att forma m\u00e4ns och kvinnors syn p\u00e5 vad det inneb\u00e4r att vara man respektive kvinna.<\/p>\n\t<p>Sid 16 &#8211; 19<\/p>\n<h2>Metodologiska utg\u00e5ngspunkter<\/h2>\n<p>Vi har fr\u00e5gat efter kvinnornas erfarenheter av v\u00e5ld, vilket inneb\u00e4r att vi i arbetet med att konstruera enk\u00e4ten har beh\u00f6vt f\u00f6rh\u00e5lla oss till att kvinnor g\u00f6r egna tolkningar av vilka erfarenheter de f\u00f6rst\u00e5r som v\u00e5ld.<\/p>\n<p>Den som har ambitionen att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got om v\u00e5ld och den som vill st\u00e4lla fr\u00e5gor till andra i \u00e4mnet uppt\u00e4cker snart att man har liten hj\u00e4lp av vardagens definitioner, ofta h\u00e4mtade fr\u00e5n juridiken. Tv\u00e4rtom framst\u00e5r ganska snart juridikens fasta avgr\u00e4nsningar i olika brottskategorier som oanv\u00e4ndbara n\u00e4r man ska rikta fr\u00e5gor till kvinnor om vilka erfarenheter de har av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld. Det finns inga vattent\u00e4ta skott mellan olika former av v\u00e5ld. Hur kan man exempelvis skilja mellan sexuellt och fysiskt v\u00e5ld? Inneb\u00e4r inte mycket av det sexuella v\u00e5ldet ett anv\u00e4ndande av fysiskt v\u00e5ld? Och hur ser gr\u00e4nsen mellan hot om v\u00e5ld och v\u00e5ld ut?\u00a0<\/p>\n<p>F\u00f6r den kvinna som blivit slagen \u00e4r ett hot om ny misshandel en realitet som kan skr\u00e4mma lika mycket som det faktiska v\u00e5ldet. Likas\u00e5 kan hotelser om att d\u00f6da kvinnan uttalas medan tidigare uttalade hotelser om v\u00e5ld s\u00e4tts i verket, vilket g\u00f6r att hot om v\u00e5ld och v\u00e5ld framst\u00e5r som mycket sv\u00e5ra att s\u00e4rskilja. Dessa och andra fr\u00e5gor om definitioner av v\u00e5ld, samt valet av kategorier att ordna fr\u00e5gorna om v\u00e5ld i har varit n\u00f6dv\u00e4ndiga och st\u00e4ndiga f\u00f6ljeslagare under arbetet med enk\u00e4ten och i analysen av svaren.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>V\u00e5ld som ett kontinuum<\/h2>\n<p>Begreppet v\u00e5ldets kontinuum ringar in\u00a0&#8221;sexual violence&#8221;, en kontinuerlig serie av\u00a0h\u00e4ndelser av fysiska, verbala och sexuella\u00a0\u00f6vergrepp, av m\u00e4n mot kvinnor. Begreppet\u00a0sexual violence inkluderar &#8221;any physical,\u00a0visual, verbal or sexual act that is experienced\u00a0by the woman or girl, at the time or later,\u00a0as a threat, invation or assault, that has\u00a0the effect of hurting her or degrading her\u00a0and\/or takes away her ability to controll\u00a0intimate contact&#8221;, h\u00e4dan efter kallat k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld-<\/p>\n<p>Enligt detta syns\u00e4tt \u00e4r hot, v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp handlingar som inte kan renodlas fr\u00e5n varandra, de k\u00e4nnetecknas av att gr\u00e4nserna \u00e4r flytande mellan dem och att handlingarna glider in i varandra. Ett sexuellt \u00f6vergrepp kan \u00e4ven inneb\u00e4ra fysiskt v\u00e5ld eller hotelser, hot om v\u00e5ld kan relateras till tidigare v\u00e5ldshandlingar, osv. Kvinnans erfarenheter av en v\u00e5ldsh\u00e4ndelse kan ocks\u00e5 ta f\u00e4rg av och relatera till andra erfarenheter hon har av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld, och skarpa gr\u00e4nser l\u00e5ter sig d\u00e4rf\u00f6r inte dras mellan de olika formerna av v\u00e5ld. Trots att separata v\u00e5ldshandlingar kan ta sig olika uttryck \u00e4r en gemensam n\u00e4mnare att den utsatta kvinnan drabbas negativt. Med hj\u00e4lp av kontinuumtanken kan vi se sambanden mellan v\u00e5ldets olika former, d\u00e4r grovt v\u00e5ld finns p\u00e5 samma skala som mindre grova, kanske icke kriminaliserade och till och med accepterade handlingar. Begreppet knyter d\u00e4rmed samman mer vanligt f\u00f6re kommande uttryck f\u00f6r sexism, med kriminella v\u00e5ldshandlingar.<\/p>\n<p>Med begreppet kontinuum blir det\u00a0allts\u00e5 m\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 att handlingar\u00a0som i juridisk mening definieras som relativt lindriga kan inneb\u00e4ra ett explicit eller implicit hot f\u00f6r den utsatta kvinnan, dvs vara allt annat \u00e4n lindriga f\u00f6r henne. D\u00e4rigenom ges samtidigt en f\u00f6rst\u00e5else av hur kvinnor ofta minimerar betydelsen av v\u00e5ldshandlingar, t.ex. genom att j\u00e4mf\u00f6ra med hur mycket v\u00e4rre det hade kunnat vara; hotet kunde ha varit fysiskt v\u00e5ld, den sexuella kr\u00e4nkningen kunde ha varit en v\u00e5ldt\u00e4kt.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Tanken om v\u00e5ldet som ett kontinuum<\/h2>\n<p>inneb\u00e4r att alla former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld f\u00f6rst\u00e5s som allvarliga; begreppet skall inte uppfattas som ett s\u00e4tt att skapa hierarkier av mer och mindre allvarliga \u00f6vergrepp. D\u00e4remot kan begreppet anv\u00e4ndas i analyser av omfattningen av olika former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det pekar p\u00e5 att det finns former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld som de flesta kvinnor upplever n\u00e5- gon g\u00e5ng under sitt liv, och som de troligen ocks\u00e5 kommer att uppleva vid upprepade tillf\u00e4llen.<\/p>\n\t<p>Enligt detta syns\u00e4tt \u00e4r hot, v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp handlingar som inte kan renodlas fr\u00e5n varandra, de k\u00e4nnetecknas av att gr\u00e4nserna \u00e4r flytande mellan dem och att handlingarna glider in i varandra. Ett sexuellt \u00f6vergrepp kan \u00e4ven inneb\u00e4ra fysiskt v\u00e5ld eller hotelser, hot om v\u00e5ld kan relateras till tidigare v\u00e5ldshandlingar, osv. Kvinnans erfarenheter av en v\u00e5ldsh\u00e4ndelse kan ocks\u00e5 ta f\u00e4rg av och relatera till andra erfarenheter hon har av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld, och skarpa gr\u00e4nser l\u00e5ter sig d\u00e4rf\u00f6r inte dras mellan de olika formerna av v\u00e5ld. Trots att separata v\u00e5ldshandlingar kan ta sig olika uttryck \u00e4r en gemensam n\u00e4mnare att den utsatta kvinnan drabbas negativt. Med hj\u00e4lp av kontinuumtanken kan vi se sambanden mellan v\u00e5ldets olika former, d\u00e4r grovt v\u00e5ld finns p\u00e5 samma skala som mindre grova, kanske icke kriminaliserade och till och med accepterade handlingar. Begreppet knyter d\u00e4rmed samman mer vanligt f\u00f6re kommande uttryck f\u00f6r sexism, med kriminella v\u00e5ldshandlingar.<\/p>\n<p>Med begreppet kontinuum blir det\u00a0allts\u00e5 m\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 att handlingar\u00a0som i juridisk mening definieras som relativt lindriga kan inneb\u00e4ra ett explicit eller implicit hot f\u00f6r den utsatta kvinnan, dvs vara allt annat \u00e4n lindriga f\u00f6r henne. D\u00e4rigenom ges samtidigt en f\u00f6rst\u00e5else av hur kvinnor ofta minimerar betydelsen av v\u00e5ldshandlingar, t.ex. genom att j\u00e4mf\u00f6ra med hur mycket v\u00e4rre det hade kunnat vara; hotet kunde ha varit fysiskt v\u00e5ld, den sexuella kr\u00e4nkningen kunde ha varit en v\u00e5ldt\u00e4kt.<\/p>\n<p>Tanken om v\u00e5ldet som ett kontinuum\u00a0inneb\u00e4r att alla former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld f\u00f6rst\u00e5s som allvarliga; begreppet skall inte uppfattas som ett s\u00e4tt att skapa hierarkier av mer och mindre allvarliga \u00f6vergrepp. D\u00e4remot kan begreppet anv\u00e4ndas i analyser av omfattningen av olika former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det pekar p\u00e5 att det finns former av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld som de flesta kvinnor upplever n\u00e5- gon g\u00e5ng under sitt liv, och som de troligen ocks\u00e5 kommer att uppleva vid upprepade tillf\u00e4llen.<\/p>\n\t<h2>V\u00e5ldets dynamik och normaliseringsprocess<\/h2>\n<p>V\u00e5ld \u00e4r inget entydigt fenomen vilket illustreras inte minst av diskussionen ovan.Definitionsproblemen, som \u00e4r en central del av f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5ldet, inneb\u00e4r f\u00f6r de utsatta kvinnorna att det kan vara sv\u00e5rt att ben\u00e4mna och definiera de egna erfarenheterna. Men ocks\u00e5 att leva i en v\u00e5ldsam relation f\u00f6r\u00e4ndrar de involverade parterna, inklusive deras (om)tolkningar och\u00a0f\u00f6rst\u00e5elser av v\u00e5ldet. Begreppet v\u00e5ldets\u00a0normaliseringsprocess f\u00e5ngar in dessa f\u00f6r\u00e4ndringar genom att peka p\u00e5 att kvinnor som lever med m\u00e4n som misshandlar dem lever i en process d\u00e4r gr\u00e4nser f\u00f6rflyttas och d\u00e4r v\u00e5ldshandlingarna f\u00e5r en ny betydelse.<\/p>\n<p>Ett angrepp som av en utomst\u00e5ende skulle uppfattas som v\u00e5ld kan av kvinnan ist\u00e4llet ses som ett uttryck f\u00f6r att n\u00e5got \u00e4r fel med henne; v\u00e5ldet har f\u00e5tt en ny betydelse d\u00e4r mannens f\u00f6rst\u00e5else har blivit gilitg \u00e4ven f\u00f6r kvinnan. Hon \u00f6vertar hans tolkningar av v\u00e5ldet som ett uttryck f\u00f6r hennes misslyckande som kvinna.<\/p>\n<p>Intervjustudier visar vidare att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r kvinnor att tolka och s\u00e4tta ord p\u00e5 v\u00e5ld de utsatts f\u00f6r av m\u00e4n i n\u00e4ra relationer.\u00a0 En av orsakerna till detta \u00e4r stereotypa f\u00f6rest\u00e4llningar om v\u00e5ld som ett marginellt problem, att det ut\u00f6vas under speciella omst\u00e4ndigheter, att det riktas mot en speciell sorts kvinnor samt att det ut\u00f6vas under speciella omst\u00e4ndigheter, att det riktas mot en speciell sorts kvinnor samt att det ut\u00f6vas av en speciell sorts m\u00e4n. 44<\/p>\n<p>M\u00e5nga kvinnor k\u00e4nner d\u00e4rtill ett starkt inre motst\u00e5nd, b\u00e5de inf\u00f6r att identifiera sig sj\u00e4lva som &#8221;misshandlade kvinnor&#8221; och att se p\u00e5 sina makar\/sambos som &#8221;misshandlare&#8221;, det vill s\u00e4ga att identifiera b\u00e5de sig sj\u00e4lva och sina partners som avvikare fr\u00e5n normen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4llda parf\u00f6rh\u00e5llanden. Kvinnor som utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av sina partners k\u00e4nner dessutom r\u00e4dsla, skuld och skam. Att definiera v\u00e5ldet som n\u00e5got annat \u00e4n just v\u00e5ld och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt minimera allvarligheten i detta v\u00e5ld, kan vara ett s\u00e4tt att hantera dessa\u00a0 v\u00e5ldserfarenheter. Om v\u00e5ldet ut\u00f6vats inom en relation och om det p\u00e5g\u00e5tt \u00f6ver tid och f\u00e5tt en mer systematisk karakt\u00e4r f\u00f6rst\u00e4rks denna dynamik genom normaliseringsprocessen.<\/p>\n<p>I intervjuer med kvinnor som har l\u00e4mnat v\u00e5ldsamma m\u00e4n framtr\u00e4der en betydelsefull skillnad i deras retrospektiva f\u00f6rst\u00e5else av detta v\u00e5ld, j\u00e4mf\u00f6rt med hur de\u00a0s\u00e5g p\u00e5 mannens handlingar medan de fortfarande levde <i>i <\/i>relationen med mannen och <i>i<\/i> v\u00e5ldet.<\/p>\n<p>Det visar sig f\u00f6rst vara n\u00e4r kvinnan \u00e4r ute ur relationen och v\u00e5ldet som hon fullt ut kan s\u00e4tta ord p\u00e5 dessa erfarenheter, som just v\u00e5ld. Denna skillnad i tolkningsm\u00f6jligheter kan f\u00f6rst\u00e5s mot bakgrund av v\u00e5ldets dynamik och normaliseringsprocess, och mannens kontroll av kvinnan genom v\u00e5ld kombinerat med t.ex. hj\u00e4rntv\u00e4tt, isolering av henne samt v\u00e4xling mellan v\u00e5ld och v\u00e4rme. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kvinnan ska kunna tolka mannens v\u00e5ldshandlingar som just v\u00e5ld \u00e4r att hon inte l\u00e4ngre normaliserar dessa handlingar, och att hon inte l\u00e4ngre internaliserar hans bild av henne som &#8221;problemet&#8221;. Denna &#8221;avnormaliseringsprocess&#8221; \u00e4r en social process, som f\u00f6ruts\u00e4tter att kvinnans isolering brutits och att mannen inte l\u00e4ngre har samma kontroll \u00f6ver henne. Den f\u00f6ruts\u00e4tter \u00e4ven att hon inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver riskera att uts\u00e4ttas f\u00f6r ytterligare v\u00e5ld. Paradoxalt nog kan en av de anpassningsstrategier som kvinnor anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att undvika att utl\u00f6sa v\u00e5ld, s\u00e5 l\u00e4nge de lever i relationen och i v\u00e5ldet, inneb\u00e4ra att de inte kan tolka och s\u00e4tta ord p\u00e5 dessa handlingar som just v\u00e5ld.<\/p>\n\t<h2>Konsekvenser f\u00f6r fr\u00e5geformuleringen<\/h2>\n<p>De v\u00e5ldserfarenheter vi fr\u00e5gar om i enk\u00e4ten kan, sett ur de perspektiv som diskuteras ovan, vara mycket sv\u00e5ra att ben\u00e4mna och definiera f\u00f6r kvinnorna. De g\u00e4ngse definitioner av v\u00e5ld som omger oss i samh\u00e4llet ger uttryck f\u00f6r en fragmentariserad syn p\u00e5 v\u00e5ld med fasta avgr\u00e4nsningar mellan olika g\u00e4rningstyper och deras allvarlighetsgrad och kan sakna motsvarighet i hur kvinnan sj\u00e4lv skulle definiera sina erfarenheter. N\u00e4r man skall konstruera en postenk\u00e4t om k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld, f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre bild av hur vanligt det \u00e4r att kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld, hur v\u00e5ldet ser ut och hur det p\u00e5verkar kvinnorna, \u00e4r det viktigt att g\u00f6ra bruk av kunskap om hur kvinnorna tolkar sina erfarenheter, relaterat till vilken slags relation kvinnan lever i och vilken situation hon befinner sig i.<\/p>\n<p><b>Fr\u00e5gor som f\u00f6ljer relationer ist\u00e4llet f\u00f6r g\u00e4rningstyper<\/b> Relationen till g\u00e4rningsmannen har stor betydelse f\u00f6r hur kvinnan tolkar det v\u00e5ld hon uts\u00e4tts f\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r, och f\u00f6r att komma f\u00f6rbi det motst\u00e5nd kvinnan kan k\u00e4nna inf\u00f6r att ber\u00e4tta om sv\u00e5ra och kr\u00e4nkande erfarenheter, \u00e4r enk\u00e4ten uppbyggd s\u00e5 att fr\u00e5gorna om v\u00e5ldserfarenheter kommer &#8221;stegvis&#8221; och i en ordning som f\u00f6ljer kvinnans relation till g\u00e4rningsmannen, ist\u00e4llet f\u00f6r g\u00e4rningstypen i sig. Vi startar ocks\u00e5 med fr\u00e5gor om mer avl\u00e4gsna erfarenheter, dvs inte om erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld av m\u00e4n i n\u00e4ra relationer. Enk\u00e4ten har d\u00e4rigenom blivit l\u00e4ngre \u00e4n om fr\u00e5gorna hade grupperats efter g\u00e4rningstyper eftersom respondenten f\u00e5r besvara samma fr\u00e5gor flera g\u00e5nger, fast betr\u00e4ffande m\u00e4n i olika relationer. Att st\u00e4lla fr\u00e5gorna efter v\u00e5ldstyperna hade ocks\u00e5 bidragit till att uppr\u00e4tth\u00e5lla en f\u00f6rst\u00e5else av v\u00e5ldet d\u00e4r kvinnans erfarenheter fragmentariseras och h\u00e5lls \u00e5tskilda, ist\u00e4llet f\u00f6r att de tolkas i ett sammanhang med varandra och i ett livssammanhang.<\/p>\n<p>Vi vet att enk\u00e4tens fr\u00e5gor kan vara mycket k\u00e4nsliga. Ocks\u00e5 av den anledningen har vi st\u00e4llt fr\u00e5gor om det som \u00e4r minst n\u00e4ra f\u00f6rst, s\u00e5 att fr\u00e5gor om ok\u00e4nda m\u00e4n och ytligt be- kanta kommer f\u00f6re fr\u00e5gor om m\u00e4n som kvinnan har eller har haft en sexuell relation med, eller som hon har eller har haft en sexuell relation med och bott tillsammans med. Enk\u00e4tens uppl\u00e4gg liknar d\u00e4rmed ett slags n\u00e4rmande, d\u00e4r kvinnan gradvis kan g\u00e5 fr\u00e5n det avl\u00e4gsna och, som vi antar, mindre k\u00e4nsliga till att n\u00e4rma sig s\u00e5dant som \u00e4r sv\u00e5rt att b\u00e5de ben\u00e4mna och sm\u00e4rtsamt att t\u00e4nka p\u00e5. Det blir ocks\u00e5 l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnan att p\u00e5- minna sig saker som hon har &#8221;gl\u00f6mt&#8221;; det som har varit f\u00f6r sm\u00e4rtsamt f\u00f6r att komma ih\u00e5g kan h\u00e4mtas fram igen, stegvis och lite mindre sm\u00e4rtsamt. D\u00e4rmed tar enk\u00e4ten h\u00e4nsyn till att kvinnan ofta tolkar v\u00e5ld inom n\u00e4ra relationer p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n v\u00e5ld hon utsatts f\u00f6r av en fr\u00e4mling.<\/p>\n<p>Vi har gjort f\u00f6ljande uppdelning i olika relationer<\/p>\n<ul>\n<li>M\u00e4n som respondenten inte har och inte har haft en sexuell relation med (exempelvis grannar, v\u00e4nner, arbetskamrater, sl\u00e4ktingar eller ok\u00e4nda m\u00e4n)<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li>Pojkv\u00e4nner och andra m\u00e4n respondenten har eller har haft en sexuell relation med men inte bor eller har bott ihop med<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li>Nuvarande make eller sambo\u00a0<\/li>\n<\/ul>\n<ul>\n<li>F\u00f6re detta make eller sambo<\/li>\n<\/ul>\n<p>Ytterligare en tanke med att l\u00e5ta fr\u00e5gorna f\u00f6lja relationer ist\u00e4llet f\u00f6r g\u00e4rningstyper har varit att enk\u00e4ten d\u00e4rmed har kunnat anpassas till att ringa in omr\u00e5den som bed\u00f6mts s\u00e4rskilt viktiga att st\u00e4lla. 47<\/p>\n<p>Exempelvis har fr\u00e5gor om fysiskt v\u00e5ld st\u00e4llts utf\u00f6rligare i sektionen om nuvarande respektive f\u00f6re detta makar\/sambos, \u00e4n f\u00f6r \u00f6vriga relationer. Fr\u00e5gor om kontrollerande beteenden f\u00f6rekommer bara i avsnittet r\u00f6rande nuvarande respektive f.d makar\/ sambos. Fr\u00e5gor om sexuella trakasserier har endast st\u00e4llts ang\u00e5ende m\u00e4n som kvinnan inte har haft en sexuell relation med och allts\u00e5 inte ang\u00e5ende nuvarande eller f\u00f6re bed\u00f6mts s\u00e4rskilt viktiga att st\u00e4lla.detta makar\/sambos eller pojkv\u00e4nner<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Konkreta fr\u00e5gor<\/h2>\n<p>Betr\u00e4ffande sj\u00e4lva fr\u00e5gornas formulering har vi gjort dessa s\u00e5 konkreta som m\u00f6jligt. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r ambitionen att tr\u00e4nga igenom de eventuella omtolkningar och bagatelliseringar av v\u00e5ldet som kvinnorna kan g\u00f6ra. F\u00f6r den kvinna som lever i en relation d\u00e4r v\u00e5ld f\u00f6rekommer i n\u00e5gon regelbunden mening kan fr\u00e5gan &#8221;har du blivit misshandlad?&#8221; vara irrelevant. Ist\u00e4llet f\u00f6r att kategorisera fr\u00e5gorna efter v\u00e5ldstyper &#8211; som &#8221;har du misshandlats?&#8221;, &#8221;har du v\u00e5ldtagits?&#8221; &#8211; har vi valt att fr\u00e5ga konkret: har mannen &#8221;-slagit dig med knytn\u00e4ven, slagit dig med n\u00e5got h\u00e5rt f\u00f6rem\u00e5l eller sparkat dig?&#8221;, &#8221;-knuffat, h\u00e5llit fast eller sl\u00e4pat dig?&#8221;, &#8221;-bankat ditt huvud mot n\u00e5got?&#8221; etc. Betr\u00e4ffande sexuella \u00f6vergrepp \u00e4r fr\u00e5gorna st\u00e4llda p\u00e5 samma konkreta vis, exempelvis fr\u00e5gar vi &#8221;har din nuvarande make\/sambo n\u00e5gonsin tvingat dig till n\u00e5gon form av sexuell aktivitet genom att hota dig, h\u00e5lla fast dig eller g\u00f6ra dig illa p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt?&#8221;<\/p>\n<h3>De erfarenheter vi ringat in kan grovt delas in i:<\/h3>\n<p>\u00a0\u2022 Fysiskt v\u00e5ld<\/p>\n<p>\u2022 Sexuellt v\u00e5ld<\/p>\n<p>\u2022 Hot om v\u00e5ld<\/p>\n<p>* Kontrollerande beteende\u00a0<\/p>\n<p>* Sexuella trakasserier<\/p>\n<h2>V\u00e5ld, en sammanh\u00e5llen f\u00f6rst\u00e5else<\/h2>\n<p>Enligt tanken om k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld som ett<i> kontinuum<\/i> \u00e4r hot, v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp handlingar som inte kan ren- odlas fr\u00e5n varandra, de k\u00e4nnetecknas av att gr\u00e4nserna \u00e4r flytande mellan dem. Ocks\u00e5 i kvinnornas svar ser vi detta; m\u00e5nga har erfarenheter av alla typer av v\u00e5ld och deras v\u00e5ldserfarenheter \u00e4r inte enstaka. N\u00e4r vi i rapporten nedan, i analysen av resultaten, talar om <i>v\u00e5ld<\/i> avses enligt detta syns\u00e4tt <i>fysiskt v\u00e5ld, sexuellt v\u00e5ld och hot<\/i>. I fall d\u00e5 en uppsplittring har ansetts beh\u00f6vlig, f\u00f6r att illustrera skillnader i erfarenheter som kan kopplas till variabler som \u00e5lder exempelvis, anges detta genom att termerna <i>fysiskt v\u00e5ld, sexuellt v\u00e5ld <\/i>och <i>hot<\/i> anv\u00e4nds. I analysen v\u00e4xlar vi s\u00e5lunda mellan att splittra upp v\u00e5ldstyperna och att h\u00e5lla dem samman.<\/p>\n<h3>Tanken om v\u00e5ldet som ett kontinuum samt tolkningsperspektivet om v\u00e5ldets normaliseringsprocess har s\u00e5lunda givit betydande konsekvenser f\u00f6r utformningen av enk\u00e4ten. Som framg\u00e5r nedan har dessa perspektiv ocks\u00e5 spelat roll f\u00f6r hur materialet har analyserats.<\/h3>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\t<h3>L\u00e4s Jenny Westerstrands replik p\u00e5 \u00a0de m\u00e5nga osk\u00e4liga angreppen p\u00e5 &#8221;Slagen dam&#8221;:<\/h3>\n<p><a href=\"http:\/\/du.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:812714\/FULLTEXT01.pdf\">Kung sl\u00e5r dam<\/a>&#8211; <a href=\"http:\/\/du.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:812714\/FULLTEXT01.pdf\">v\u00e5ldsforskningsmetodologi i ett v\u00e5ldsamt j\u00e4mst\u00e4llt Sverige \u00bb<\/a><\/p>\n<h2>Jenny Westerstrand<\/h2>\n<h3>Sociologiska institutionen, Uppsala universitet<\/h3>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><em>&#8221;I februari 2001, f\u00f6r snart tio \u00e5r sedan, publicerades Sveriges f\u00f6rsta nationella omf\u00e5ngs- studie r\u00f6rande kvinnors erfarenheter av m\u00e4ns v\u00e5ld, Slagen dam. M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvin- nor i j\u00e4mst\u00e4llda Sverige. En omf\u00e5ngsunders\u00f6kning (Lundgren m .fl . 2001) . Uppr\u00f6rdhe- ten blev stor och studien gick ett m\u00e4rkligt \u00f6de tillm\u00f6tes: &#8221;Friad men kritiserad&#8221; i en granskning f\u00f6r vetenskaplig oredlighet, efter att starkt ha kritiserats i media . Vad var det som var s\u00e5 uppr\u00f6rande? Hade vi hittat p\u00e5 de h\u00f6ga v\u00e5ldstalen i studien? Byggde Slagen dam p\u00e5 forskningsfusk?<\/em><\/p>\n<p><em>I den h\u00e4r artikeln ska jag diskutera n\u00e5gra metodologiska grepp i Slagen dam och relatera dem till svenska f\u00f6rst\u00e5elser av v\u00e5ld mot kvinnor . Jag argumenterar f\u00f6r att den turbulens som studien skapade handlade om att den utmanade inte bara en djupt f\u00f6r- ankrad mainstreamf\u00f6rst\u00e5else av v\u00e5ld, utan ocks\u00e5 gick emot f\u00f6rst\u00e5elser som dominerat delar av det genusteoretiska v\u00e5ldsforskningsf\u00e4ltet .&#8221;<\/em><\/p>\n\t<h1>SLAGEN DAM\u00a0<\/h1>\n<h2>M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor i j\u00e4mst\u00e4llda Sverige &#8211;<\/h2>\n<h2>en omf\u00e5ngsunders\u00f6kning\u00a0<\/h2>\n\n<h2>F\u00f6rfattare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=8&amp;type=researcher\">Eva Lundgren<\/a>, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=68&amp;type=researcher\">Gun Heimer<\/a>, Ann-Marie Kalliokoski, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=63&amp;type=researcher\">Jenny Westerstrand<\/a><\/h2>\n\n<h2><a href=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam\">Del 1: \u00a0N\u00e5gra inledande avsnitt \u00bb<\/a><\/h2>\n\n<h2><a href=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam2\/\">Del 2: Sammanfattning och kommentar \u00bb<\/a><\/h2>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN den 8 mars 2021, 20 \u00e5r efter deras forskningsrapports tillkomst,\u00a0 b\u00f6r man sl\u00e5 ett slag f\u00f6r dessa oslagbara damer!. Amat\u00f6rerna vid v\u00e5rt eget skattefinansierade Public Service \/ Dokument Inifr\u00e5n s\u00e5g till att den\u00a0lades f\u00f6r f\u00e4fot, trots att den var banbrytande i sitt slag och h\u00f6ll god kvalit\u00e9t. Men i den&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-386","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/386","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=386"}],"version-history":[{"count":43,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/386\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1767,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/386\/revisions\/1767"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=386"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}