{"id":440,"date":"2021-03-06T11:31:13","date_gmt":"2021-03-06T10:31:13","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/?page_id=440"},"modified":"2023-08-09T14:43:45","modified_gmt":"2023-08-09T12:43:45","slug":"dam2","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam2\/","title":{"rendered":"Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning &#038; kommentar"},"content":{"rendered":"\n\n\t<p>S\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 <b>INTERNATIONELLA KVINNODAGEN<\/b> den 8 mars 2021, 20 \u00e5r efter deras forskningsrapports tillkomst,\u00a0b\u00f6r man sl\u00e5 ett slag f\u00f6r dessa oslagbara damer!. Amat\u00f6rerna vid v\u00e5rt eget skattefinansierade Public Service \/<b> Dokument Inifr\u00e5n<\/b> <strong>s\u00e5g till att den<\/strong><b>\u00a0lades f\u00f6r f\u00e4fot,<\/b> trots att den var banbrytande i sitt slag och h\u00f6ll god kvalit\u00e9t. Men i den internationella konkurrensen har den st\u00e5tt pall och v\u00e4l fyllt sin funktion.<\/p>\n<p>I artikeln <a href=\"https:\/\/ekonomistas.se\/2013\/08\/15\/slarviga-slag-mot-slagen-dam\/\"><b>S<\/b>larviga slag mot Slagen Dam <\/a>av Olle Folke, forskare i statsvetenskap vid Columbia University och Institutet f\u00f6r N\u00e4ringslivsforskning (IFN), Petra Ornstein, doktorand i statistik vid Uppsala universitet och Johanna Rickne, forskare i nationalekonomi vid IFN, fick den dock uppr\u00e4ttelse.<\/p>\n<p>De skriver:<\/p>\n<p>&#8221;I den h\u00e4r texten har vi <b>diskuterat tv\u00e5 p\u00e5st\u00e5enden <\/b>i debatten om granskningen av Slagen Dam. <b>Det f\u00f6rsta visade sig vara helt taget ur sitt kontext <\/b>s\u00e5tillvida att det inte alls g\u00e4llde boken i fr\u00e5ga. <b>Det andra visade sig bygga p\u00e5 en bristf\u00e4llig tolkning av l\u00f6sa empiriska resultat<\/b>. Att dessa p\u00e5st\u00e5enden i m\u00e5nga sammanhang tolkats som den slutgiltiga sanningen g\u00f6r oss f\u00f6rv\u00e5nade, inte minst f\u00f6r att de bem\u00f6ttes av Eva Lundgren redan n\u00e4r granskningen skrevs.<\/p>\n<p>Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att ingen av de tv\u00e5 professorer som uts\u00e5gs att granska Eva Lundgren<b> sj\u00e4lva var sociologer<\/b> (det \u00e4mne i vilket hon hade sin professur vid Uppsala universitet) eller religionsvetare (det \u00e4mne i vilket hon tidigare innhavt en professur). Ett antal sociologer ifr\u00e5gasatte i en debattartikel detta val genom att st\u00e4lla fr\u00e5gan om vi <b>&#8221;lika l\u00e4ttvindigt [skulle] l\u00e5ta en etnolog, med intervjuer som specialitet, f\u00e5 avg\u00f6ra trov\u00e4rdigheten i nationalekonomiska kalkyler<\/b>?&#8221;. Vi tycker att bristerna i granskningen av Slagen Dam visar p\u00e5 problematiken med att l\u00e5ta personer fr\u00e5n andra \u00e4mnen g\u00f6ra formella bed\u00f6mningar av forskares kompetens. <b>Vi h\u00e5ller inte med om att analysen i granskningen n\u00e5gon grund f\u00f6r slutsatsen att Slagen Dam brister i kvalitet.<\/b><\/p>\n<p>Enstaka vetenskapliga bidrag i en forskarg\u00e4rning ska inte heller ligga till grund f\u00f6r helhetsbilden av en forskares kompetens. D\u00e4rf\u00f6r borde inte heller att bristerna i granskningens analys och tolkningen av dess resultat utg\u00f6ra en grund f\u00f6r att bed\u00f6ma J\u00f6rgen Hermansson eller Bo Rothsteins kompetens som statsvetare. <b>Vi hoppas ocks\u00e5 att framtiden inneh\u00e5ller en mer respektfull inst\u00e4llning till varandras arbete inom professorskollegiet, oavsett om man tillh\u00f6r olika discipliner.&#8221;<\/b><\/p>\n\t<ul>\n<li>Fulltextl\u00e4nk: <a href=\"https:\/\/kunskapsbanken.nck.uu.se\/nckkb\/nck\/publik\/fil\/fulltext\/8\"><b>L\u00e4s publikation<\/b><\/a><\/li>\n<li>Utgivnings\u00e5r: 2001<\/li>\n<li>F\u00f6rfattare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=8&amp;type=researcher\"><b>Eva Lundgren<\/b><\/a>, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=68&amp;type=researcher\"><b>Gun Heimer<\/b><\/a>, Ann-Marie Kalliokoski, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=63&amp;type=researcher\"><b>Jenny Westerstrand<\/b><\/a><\/li>\n<li>Avs\u00e4ndare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/medverkande-myndigheter\/?id=3\"><b>Brottsoffermyndigheten<\/b><\/a>, Uppsala universitet<\/li>\n<li>Typ: Bok<\/li>\n<li>Antal sidor: 140<\/li>\n<li>Utgivningsort: Ume\u00e5<\/li>\n<li>L\u00e4s mer: <a href=\"http:\/\/libris.kb.se\/bib\/8384032\"><b>Libris<\/b><\/a>, <a href=\"http:\/\/swepub.kb.se\/bib\/swepub:oai:DiVA.org:uu-43161\"><b>SwePub<\/b><\/a><\/li>\n<\/ul>\n<h3>INFORMATION OM PUBLIKATIONEN<\/h3>\n<p>Den f\u00f6rsta omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen av v\u00e5ld mot kvinnor som har gjorts i Sverige. Unders\u00f6kningen visar att m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r utbrett och finns i alla samh\u00e4llsgrupper.<\/p>\n<p>Unders\u00f6kningen riktades till 10 000 kvinnor i \u00e5ldrarna mellan 18 och 64 \u00e5r. Studien visar att n\u00e4stan h\u00e4lften av kvinnorna, 46 procent, har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av en man n\u00e5gon g\u00e5ng efter sin 15-\u00e5rsdag. Den v\u00e5ldsform som \u00e4r vanligast inom parrelationer \u00e4r fysiskt v\u00e5ld. Var fj\u00e4rde kvinna som har brutit upp ur relationen till en man har utsatts f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld av tidigare make eller sambo. Den v\u00e5ldsform som \u00e4r vanligast utanf\u00f6r en parrelation \u00e4r sexuellt v\u00e5ld. Var fj\u00e4rde kvinna har utsatts f\u00f6r det utanf\u00f6r en sexuell relation. Fler \u00e4n var tionde kvinna, 13 procent, har erfarenheter av att vara utsatt f\u00f6r gr\u00f6vre sexuellt v\u00e5ld av en man utanf\u00f6r en sexuell relation. V\u00e5ldet ut\u00f6vas av m\u00e4n inom alla samh\u00e4llsklasser och av m\u00e4n med olika etniska bakgrunder. De svenska m\u00e4nnen st\u00e5r f\u00f6r mer \u00e4n 80 procent av det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e5ldet i \u00e4ktenskap och samborelationer.<\/p>\n<p>Publikationen finns ocks\u00e5 p\u00e5 engelska under namnet &#8221;Captured Queen&#8221;.<\/p>\n\t<h2>Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski<\/h2>\n<h2>Sammafattning och kommentar<\/h2>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Sid 73 &#8211; 85<\/p>\n<p>KAPITEL9<\/p>\n<h2>Sammanfattning och kommentar<\/h2>\n<h2>M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor: utbrett, frekvent, aktuellt<\/h2>\n<p>Resultatet av omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen illustrerar att v\u00e5ld mot kvinnor l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00e4r ett marginellt problem. N\u00e4stan varannan kvinna har erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld av en man n\u00e5gon g\u00e5ng efter sin 15-\u00e5rsdag. De v\u00e5ldsutsatta kvinnorna rapporterar ocks\u00e5 om m\u00e5nga v\u00e5ldserfarenheter, exempelvis rapporterar mer \u00e4n var fj\u00e4rde kvinna som har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av en f\u00f6re detta make\/sambo om ett systematiskt v\u00e5ld. V\u00e5ldet \u00e4r heller inte avl\u00e4gset: En fj\u00e4rdedel av kvinnorna med v\u00e5ldserfarenheter utsattes under det senaste \u00e5ret. V\u00e5ldet b\u00f6rjar ocks\u00e5 tidigt. N\u00e4stan var tredje kvinna har erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld f\u00f6re 15-\u00e5rs \u00e5lder.<\/p>\n<p><b>Den kunskap vi med denna unders\u00f6kning har f\u00e5tt om omfattningen och karakt\u00e4ren av det k\u00f6nsrelaterade v\u00e5ldet m\u00e5ste f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av v\u00e5ldet. <\/b>Om n\u00e4ra h\u00e4lften av Sveriges kvinnor blivit utsatta f\u00f6r v\u00e5ld sedan sin 15-\u00e5rsdag &#8211; och n\u00e4stan var tredje kvinna innan &#8211; och om en s\u00e5 stor andel av kvinnorna rapporterar om flera v\u00e5ldserfarenheter och en s\u00e5 stor andel av kvinnorna har nyliga v\u00e5ldserfarenheter som framkommer i denna studie, inneb\u00e4r detta att v\u00e5ldet \u00e4r en utbredd, frekvent och aktuell f\u00f6reteelse. Detta mots\u00e4ger bilden att det \u00e4r ett f\u00e5tal m\u00e4n som ut\u00f6var v\u00e5ld mot kvinnor. De \u00e5tg\u00e4rder som vidtas f\u00f6r att stoppa v\u00e5ldet m\u00e5ste, f\u00f6r att vara framg\u00e5ngsrika, grundas i en ny f\u00f6rst\u00e5else d\u00e4r kunskaper om v\u00e5ldets plats i kvinnors och m\u00e4ns liv, s\u00e4tts i f\u00f6rbindelse med kvinnors och m\u00e4ns vardag.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>V\u00e5ld utanf\u00f6r sexuella relationer &#8211; inga frizoner<\/h2>\n<p>V\u00e5r studie visar ocks\u00e5 att den tidigare fokuseringen p\u00e5 det s.k. partner- v\u00e5ldet som kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r utg\u00f6r ett f\u00f6r sn\u00e4vt perspektiv. Mycket v\u00e5ld ut\u00f6vas f\u00f6rvisso mot kvinnor av kvinnornas partners, i kvinnornas egna hem. Samtidigt har var tredje kvinna utsatts f\u00f6r v\u00e5ld utanf\u00f6r en sexuell relation. Det \u00e4r det sexuella v\u00e5ldet som tycks vara s\u00e4rskilt utbrett utanf\u00f6r partnerrelationerna. 13 procent av alla kvinnor rapporterar om erfarenheter av grova sexuella \u00f6vergrepp &#8211; v\u00e5ldt\u00e4kt, v\u00e5ldt\u00e4ktsf\u00f6rs\u00f6k, sexuellt tv\u00e5ng, sexuellt utnyttjande eller f\u00f6rs\u00f6k till sexuellt utnyttjande &#8211; av en man utanf\u00f6r en sexuell relation. V\u00e5ldet ut\u00f6vas i kvinnans eget hem, p\u00e5 offentliga platser inom- och utomhus och p\u00e5 kvinnornas arbetsplatser. Resultaten visar att det f\u00f6r kvinnor inte tycks finnas n\u00e5gra frizoner. V\u00e5ldet ut\u00f6vas \u00f6verallt. Resultaten pekar p\u00e5 behovet av att uppm\u00e4rksamma allt det v\u00e5ld &#8211; inte minst det sexuella v\u00e5ld &#8211; som kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r av m\u00e4n i sin omgivning; av v\u00e4nner, bekanta, kollegor och grannar.<\/p>\n<p>sid 74<\/p>\n\t<h2>Sextrakasserier &#8211; en del av kvinnors v\u00e5ldsvardag<\/h2>\n<p>Sexuella trakasserier \u00e4r utbredda enligt studiens resultat. \u00d6ver h\u00e4lften av Sveriges kvinnor har trakasserats sexuellt. N\u00e4ra tv\u00e5 av tre kvinnor i \u00e5ldrarna 18-24 och 25-35 \u00e5r har utsatts f\u00f6r sexuella trakasserier. Universitet och h\u00f6gskolor syns vara en &#8221;riskfylld&#8221; arena; bland de kvinnor som studerar har n\u00e4ra tv\u00e5 av tre kvinnor blivit sexuellt trakasserade. Av kvinnor med universitetsutbildning utan examen har 71 procent trakasserats sexuellt. I gruppen studerande som trakasserats har 14 procent trakasserats sexuellt av en chef\/handledare\/l\u00e4rare och 26 procent av n\u00e5gon studiekamrat eller kollega. Bland l\u00f6ntagare har 12 procent trakasserats av en \u00f6verordnad och 22 procent av en kollega.<\/p>\n<p>P\u00e5 den skala kontinuumtanken beskriver, d\u00e4r grova v\u00e5ldsbrott placeras vid den ena polen och kontrollerande beteenden vid den andra, kan sexuella trakasserier &#8211; enligt de kriterier vi har valt f\u00f6r begreppet och som allts\u00e5 ocks\u00e5 inneh\u00e5ller handlingar utanf\u00f6r arbetslivets arena- placeras in l\u00e4ngs denna skala. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan de olika formerna av makt- och kontrollut\u00f6vning mot kvinnan ocks\u00e5 inkludera sexuella trakasserier.<\/p>\n<p><b>Kontinuumbegreppet \u00f6ppnar f\u00f6r m\u00f6jligheten att se de olika uttrycken som v\u00e5ld, trakasserier och andra kontrollformer riktade mot kvinnor tar sig, i ett sammanhang. <\/b>Omfattningen av v\u00e5ld mot kvinnor (n\u00e4ra h\u00e4lften av alla kvinnor har utsatts), spridningen av g\u00e4rningsm\u00e4n (s\u00e5v\u00e4l partners, v\u00e4nner, och bekanta som ok\u00e4nda m\u00e4n uts\u00e4tter kvinnorna) och de platser d\u00e4r v\u00e5ldet ut\u00f6vas (i kvinnans hem, p\u00e5 offentliga platser liksom p\u00e5 arbetet), pekar mot att <b>kvinnors erfarenheter av v\u00e5ld m\u00e5ste s\u00e4ttas i ett sammanhang d\u00e4r kvinnors livsvillkor blir belysta. <\/b>I detta sken blir den omfattande f\u00f6rekomsten av sexuella trakasserier ytterligare ett uttryck f\u00f6r en utsatthet och en livssituation, inte s\u00e4llan kopplad till arbetsmilj\u00f6n, d\u00e4r v\u00e5ldet \u00e4r en del av kvinnors livsvillkor och vardag.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>sid 75<\/p>\n<h2>&#8221;Bara&#8221; hot<\/h2>\n<p>Kontinuumtanken s\u00f6ker bryta med f\u00f6rest\u00e4llningarna om tydliga gr\u00e4nser och hierarkier mellan olika typer av v\u00e5ld d\u00e4r exempelvis hot betraktas som n\u00e5got avskilt fr\u00e5n och mindre allvarligt \u00e4n s\u00e5 kallat faktiskt ut\u00f6vat v\u00e5ld. <b>Tanken \u00e4r inte att f\u00f6rneka allvarlighetsgraden i det s\u00e5 kallade grova v\u00e5ldet, utan snarare att p\u00e5visa allvarligheten i s\u00e5dana h\u00e4ndelser som annars ses som mindre grova,<\/b> liksom att p\u00e5visa sambanden mellan de olika formerna av v\u00e5ld.<\/p>\n<p>Enligt studiens resultat har kontrollerande beteenden fr\u00e5n mannen ett samband med att han uts\u00e4tter kvinnan f\u00f6r v\u00e5ld inklusive hotelser. Det finns ocks\u00e5 ett tydligt samband mellan hotelser och ut\u00f6vande av fysiskt och sexuellt v\u00e5ld. Kvinnornas egenrapportering om v\u00e5ldets konsekvenser visar vidare att erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r hot \u00e4r allvarliga. Kvinnor som har utsatts f\u00f6r hotelser rapporterar om fler negativa konsekvenser av v\u00e5ldet och de har en h\u00f6gre rapportering av fysiska och psykiska besv\u00e4r \u00e4n kvinnor som har utsatts f\u00f6r fysiskt eller sexuellt v\u00e5ld. N\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00e4lvmordstankar och sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k har kvinnor med erfarenheter av hotelser och kvinnor med erfarenheter av sexuellt v\u00e5ld den h\u00f6gsta rapporteringen.<\/p>\n<p>Enligt kvinnornas f\u00f6rst\u00e5else saknas det s\u00e5lunda fog f\u00f6r att tala om &#8221;bara&#8221; hot, tv\u00e4rtom framst\u00e5r hoten som en allvarlig form av v\u00e5ld. N\u00e4r det talas om &#8221;psykiskt v\u00e5ld&#8221; kan detta handla om en kombination av hotelser och kontrollerande beteenden; en form av v\u00e5ld som enligt kvinnor som varit v\u00e5ldsutsatta ibland beskrivs som &#8221;det v\u00e4rsta&#8221;<b>.<\/b> Detta betraktelses\u00e4tt kan ge en ny ing\u00e5ng till att studera &#8221;psykiskt v\u00e5ld&#8221;, ett fenomen som tidigare inte har unders\u00f6kts n\u00e4rmare. Troligen beror denna avsaknad av forskning p\u00e5 att fenomenet framst\u00e5r som diffust och sv\u00e5rt att ringa in.<\/p>\n\t<h2>Fysiskt v\u00e5ld inom sexuella relationer &#8211; sexuellt v\u00e5ld\u00a0utanf\u00f6r sexuella relationer?<\/h2>\n<p>Enligt v\u00e5r studie finns det skillnader i kvinnornas rapportering om v\u00e5ld ut\u00f6vat inom respektive utanf\u00f6r sexuella relationer. Det fysiska v\u00e5ldet framtr\u00e4der som s\u00e4rskilt vanligt inom parrelationer, medan sexuellt v\u00e5ld \u00e4r den vanligaste v\u00e5ldstypen ut\u00f6vad av m\u00e4n utanf\u00f6r parrelationer.<\/p>\n<p>Vid sidan av att dessa differenser kan f\u00e5nga olika v\u00e5ldsverkligheter kan en supplerande tolkning vara att skillnaderna uttrycker vilken typ av relation kvinnan har till mannen, sexuell relation eller inte,94. Den offentliga debatten har kretsat kring fysiskt v\u00e5ld inom parrelationer varf\u00f6r det kan vara l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnorna att rapportera om s\u00e5dana erfarenheter \u00e4n om sexuellt v\u00e5ld. Vidare visar det sig att ungdomars syn p\u00e5 v\u00e5ldt\u00e4kt \u00e4r beroende av bland annat relationen mellan tjejen och killen, d\u00e4r en etablerad sexuell relation mellan dem blir en om- st\u00e4ndighet som bidrar till att f\u00f6rminska eller helt d\u00f6lja om killen utf\u00f6r sexuella handlingar mot tjejen, mot hennes vilja.95 Analysen av ungdomarnas omtolkningar av det sexuella v\u00e5ldet ut\u00f6vat inom sexuella relationer erbjuder ett m\u00f6jligt tolkningsperspektiv p\u00e5 skillnaderna i kvinnornas rapportering i v\u00e5rt material. D.v.s att den omtolkning som ungdomarna g\u00f6r av sexuella \u00f6vergrepp inom sexuella relationer, m\u00f6jligen ocks\u00e5 kan s\u00e4gas \u00e4ga rum hos vuxna kvinnor.<\/p>\n<p>Det finns \u00e5ldersskillnader i rapporteringen som visar att yngre kvin-nor \u00e4r mer utsatta f\u00f6r v\u00e5ld, b\u00e5de utanf\u00f6r relationer och f\u00f6r v\u00e5ld fr\u00e5n pojkv\u00e4nner, \u00e4n \u00e4ldre kvinnor. De \u00e4ldre kvinnorna (45-54 och 55-64 \u00e5r) har en markant l\u00e4gre rapportering av v\u00e5ld utanf\u00f6r parrelationer. Betr\u00e4ffande v\u00e5ld fr\u00e5n tidigare eller nuvarande makar\/sambos skiljer sig inte rapporteringen mellan \u00e5ldrarna. Den stora skillnaden mellan yngre och \u00e4ldre kvinnor i rapporterade erfarenheter av v\u00e5ld utanf\u00f6rrelationer, kan avspegla g\u00e4ngse attraktionsm\u00f6nster i v\u00e5r kultur d\u00e4r yngre kvinnor anses mer attraktiva. De \u00e4ldre kvinnornas l\u00e5ga rapportering kan enligt detta perspektiv f\u00f6rklaras av att deras erfarenheter av denna typ av v\u00e5ld ligger l\u00e4ngre bak i tiden. Vi vill h\u00e5lla \u00f6ppet f\u00f6r att en underrapportering d\u00e4rf\u00f6r kan ha skett fr\u00e5n denna grupp.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>V\u00e5ldet som f\u00f6rsvann<\/h2>\n<p>Ungef\u00e4r h\u00e4lften av de kvinnor som uppgav att de hade utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av n\u00e5gon man efter sin 15-\u00e5rsdag svarade inte p\u00e5 fr\u00e5gorna om &#8221;den senaste v\u00e5ldsh\u00e4ndelsen&#8221;. Av de som svarade p\u00e5 fr\u00e5gorna i denna sektion av enk\u00e4ten var det endast 15 procent som hade anm\u00e4lt den senaste v\u00e5ldsh\u00e4ndelsen till polisen. Det sexuella v\u00e5ldet anm\u00e4ls i s\u00e4r- skilt liten utstr\u00e4ckning. N\u00e4r vi fr\u00e5gade kvinnorna om anledningen till varf\u00f6r de inte anm\u00e4lde den senaste v\u00e5ldsh\u00e4ndelsen svarade \u00f6ver h\u00e4lften att de tyckte att h\u00e4ndelsen var f\u00f6r obetydlig f\u00f6r att anm\u00e4la. Kvinnorna sj\u00e4lva syns s\u00e5lunda bagatellisera och minimalisera sina erfarenheter av v\u00e5ld. \u00c4ven det v\u00e5ld som drabbar barnen kan bli minimaliserat om man ser till den stora skillnaden mellan kvinnornas rapportering om barnens situation i nuvarande respektive avslutade v\u00e5ld- samma relationer. Kanske orkar inte kvinnorna &#8221;se&#8221; v\u00e5ldet?96<\/p>\n<p>Av de f\u00e5tal v\u00e5ldsutsatta kvinnor som s\u00f6ker hj\u00e4lp v\u00e4nder sig en st\u00f6rre andel till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden \u00e4n till polisen; flest till psykiatrin. Bland kvinnorna som s\u00f6kte v\u00e5rd f\u00f6r fysiska skador framg\u00e5r att de skador de s\u00f6kte f\u00f6r var relativt allvarliga. Bland kvinnorna som s\u00f6kte sig till psykiatrin kan det, p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, vara s\u00e5 att f\u00f6rst n\u00e4r allvarliga psykiska symtom visar sig som hon s\u00f6ker hj\u00e4lp. Sett ur detta perspektiv \u00e4r det f\u00f6rst n\u00e4r v\u00e5ldets konsekvenser blivit allvarliga hon s\u00f6ker hj\u00e4lp.<\/p>\n<p>Kan ett f\u00f6rst\u00e5elseperspektiv p\u00e5 det som kan uppfattas som en nedskrivning och minimalisering av v\u00e5ldet vara det som representeras av det samh\u00e4lleliga syns\u00e4ttet &#8221;bara hot&#8221; &#8211; f\u00f6r lite f\u00f6r att riktigt r\u00e4knas? Kan j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitikens normerande tryck dessutom inneb\u00e4ra att kvinnor nedtonar och bagatelliserar erfarenheter som inte \u00f6verens st\u00e4mmer med normen om en j\u00e4mst\u00e4lld relation?<\/p>\n<p>sid 77<\/p>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/Skarmavbild-2021-03-06-kl.-00.37.29.png\" alt=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.37.29\" itemprop=\"image\" height=\"698\" width=\"1280\" title=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.37.29\" onerror=\"this.style.display='none'\"  \/>\n\t<h2>B\u00e4ttre och b\u00e4ttre dag f\u00f6r dag<\/h2>\n<p>Enligt kvinnornas rapportering \u00e4r avslutade relationer avsev\u00e4rt mycket mer v\u00e5ldsamma \u00e4n de relationer som p\u00e5g\u00e5r. Rapporteringen om v\u00e5ld fr\u00e5n nuvarande makar\/sambos \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n den rapportering kvinnorna ger om v\u00e5ldsut\u00f6vning fr\u00e5n tidigare makar\/sambos. Denna skillnad g\u00e5r som ett m\u00f6nster genom kvinnornas svar, det g\u00e4ller \u00e4ven rapporteringen om f\u00f6rekomsten av kontrollerande beteenden och om v\u00e5ld under graviditeten. Det samma g\u00e4ller avseende barnen: Enligt kvinnornas svar \u00e4r det fyra g\u00e5nger s\u00e5 vanligt att en v\u00e5ldsam f\u00f6re detta make\/sambo ocks\u00e5 utsatte kvinnans barn f\u00f6r v\u00e5ld, som det \u00e4r att en v\u00e5ldsam nuvarande make\/sambo g\u00f6r det. \u00d6ver lag tecknas s\u00e5lunda en mycket ljusare bild av de relationer som p\u00e5g\u00e5r \u00e4n de relationer som kvin- norna l\u00e4mnat.<\/p>\n<p>Skillnaden mellan &#8221;f\u00f6rr och nu&#8221; kan ge upphov till olika tolkningar. Ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 den l\u00e4gre rapporteringen av v\u00e5ld och kontrollerande beteenden inom p\u00e5g\u00e5ende relationer \u00e4r att p\u00e5g\u00e5ende relationer \u00e4r mer j\u00e4mst\u00e4llda \u00e4n de relationer som avslutats och i f\u00f6rl\u00e4ngningen att m\u00e4n som kontrollerar kvinnor slutligen blir l\u00e4mnade. En dylik tolkning inneb\u00e4r att v\u00e5ldet generellt skulle minska \u00f6ver tiden. Det saknas bel\u00e4gg f\u00f6r en s\u00e5dan utveckling i \u00f6vrig statistik om v\u00e5ld mot kvinnor och inte heller bekr\u00e4ftas detta av organisationer som arbetar ideellt mot v\u00e5ld mot kvinnor eller de som arbetar proffesionellt inom omr\u00e5det.<\/p>\n<p>Mot bakgrund av den ovan f\u00f6rda diskussionen om v\u00e5ldet som kontinuum, om v\u00e5ldets dynamik och normaliseringsprocess, d\u00e4r vi fokuserade p\u00e5 de gr\u00e4nsf\u00f6rskjutningar som sker och hur handlingar glider in i varandra, vill vi peka p\u00e5 tolkningsm\u00f6jligheten att kvinnan inte f\u00f6rst\u00e5r det v\u00e5ld som sker inom hennes nuvarande relation och det kontrollerande beteende hon uts\u00e4tts f\u00f6r av sin nuvarande partner som just v\u00e5ld eller kontrollerande beteenden, vilket allts\u00e5 kan resultera i en underrapportering fr\u00e5n kvinnan om vad hon uts\u00e4tts f\u00f6r.<\/p>\n<p>I intervjuer med kvinnor som har l\u00e4mnat v\u00e5ldsamma m\u00e4n framtr\u00e4der en betydelsefull skillnad i kvinnornas retrospektiva f\u00f6rst\u00e5else av detta v\u00e5ld, j\u00e4mf\u00f6rt med hur de s\u00e5g p\u00e5 mannens handlingar medan de fortfarande levde i relationen med mannen och i v\u00e5ldet. Det visar sig vara f\u00f6rst n\u00e4r kvinnan \u00e4r ute ur relationen och v\u00e5ldet som hon fullt ut kan s\u00e4tta ord p\u00e5 sina erfarenheter, som just v\u00e5ld. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kvinnan ska kunna tolka mannens v\u00e5ldshandlingar som just v\u00e5ld, \u00e4r att hon inte l\u00e4ngre normaliserar dessa handlingar, och att hon inte 97 l\u00e4ngre internaliserar hans bild av henne som &#8221;problemet&#8221;. &#8221;Avnormaliseringsprocessen&#8221; \u00e4r en social process som f\u00f6ruts\u00e4tter att kvinnans isolering brutits, och att mannen inte l\u00e4ngre har samma kontroll \u00f6ver henne. Den f\u00f6ruts\u00e4tter \u00e4ven att hon inte l\u00e4ngre beh\u00f6ver riskera att uts\u00e4ttas f\u00f6r ytterligare v\u00e5ld, att hon \u00e4r &#8221;ur&#8221; relationen. Paradoxalt nog kan en av de anpassningsstrategier som kvinnor anv\u00e4nder sig av f\u00f6r att undvika att utl\u00f6sa v\u00e5ld, s\u00e5 l\u00e4nge de lever i relationen och i v\u00e5ldet, inneb\u00e4ra att de inte kan tolka och s\u00e4tta ord p\u00e5 dessa handlingar som just v\u00e5ld.<\/p>\n<p>F\u00f6rutom sv\u00e5righeterna att ben\u00e4mna v\u00e5ldet strider kvinnans erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld av sin make\/sambo mot starka normativa f\u00f6rest\u00e4llningar om hur en modern svensk heterosexuell parrelation b\u00f6r se ut. I en kultur vars officiella p\u00e5bud \u00e4r att det ska r\u00e5da j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan k\u00f6nen kan b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n antas utveckla en ben\u00e4genhet att tolka sina liv i \u00f6verensst\u00e4mmelse med denna norm. Den svenska nationella sj\u00e4lvbilden och v\u00e5r mycket tunga tradition av att vara &#8221;v\u00e4rldens mest j\u00e4mst\u00e4llda land&#8221; kan med andra ord s\u00e4tta sina sp\u00e5r i hur kvinnor ser p\u00e5 och tolkar sina egna livserfarenheter. J\u00e4mst\u00e4lldhet kan h\u00e4r betraktas som en diskursiv sanning, en diskurs som fungerar normerande f\u00f6r tolkningen av \u00a0socialt liv. Den svenska j\u00e4mst\u00e4lldhetsideologins normerande karakt\u00e4r kan f\u00f6r kvinnors vidkommande inneb\u00e4ra att de v\u00e4jer f\u00f6r tolkningar av sin partner som avviker fr\u00e5n idealet om en j\u00e4mst\u00e4lld relation. Ur detta perspektiv kan man tolka kvinnornas &#8221;kontrastering&#8221; av den tidigare partnern som kontrollerande och v\u00e5ldsanv\u00e4ndande, mot den nuvarande partnern som j\u00e4mst\u00e4lld, som ett uppr\u00e4tth\u00e5llande av bilden av sig sj\u00e4lva som j\u00e4mst\u00e4llda kvinnor. Kvinnans egen tolkning av sitt livsprojekt st\u00e5r d\u00e4rmed i \u00f6verensst\u00e4mmelse med det diskursiva imperativet att kvinnor och m\u00e4n b\u00f6r ha j\u00e4mst\u00e4llda relationer, och att kvinnor b\u00f6r l\u00e4mna de m\u00e4n som anv\u00e4nder v\u00e5ld mot dem.<\/p>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/Skarmavbild-2021-03-06-kl.-00.37.48.png\" alt=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.37.48\" itemprop=\"image\" height=\"949\" width=\"1280\" title=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.37.48\" onerror=\"this.style.display='none'\"  \/>\n\t<h2>Mer lika \u00e4n olika? En j\u00e4mf\u00f6relse med den finska studien<\/h2>\n<p>1997 genomf\u00f6rdes en omf\u00e5ngsstudie om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor i Finland.Den svenska enk\u00e4ten \u00e4r konstruerad s\u00e5 att j\u00e4mf\u00f6relser skulle vara m\u00f6jliga mellan de b\u00e5da studierna.99<\/p>\n<p>En j\u00e4mf\u00f6relse mellan de svenska och finska resultaten visar att 46 procent av de svenska kvinnorna rapporterar att de utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av n\u00e5- gon man efter 15-\u00e5rsdagen, medan 40 procent av de finska kvinnorna rapporterar om detta. J\u00e4mf\u00f6r man erfarenheterna av v\u00e5ld inom olika relationer visar det sig att svenska kvinnor har l\u00e4gre rapportering om v\u00e5ld ut\u00f6vat av en make\/sambo, s\u00e5v\u00e4l n\u00e4r det g\u00e4ller nuvarande och f\u00f6re detta makar, men h\u00f6gre rapportering om v\u00e5ld fr\u00e5n andra m\u00e4n.<\/p>\n<p>Var femte kvinna i Finland rapporterar om v\u00e5ld fr\u00e5n en nuvarande make\/sambo, mot var tionde i Sverige. H\u00e4lften av de finska kvin- norna med en f\u00f6re detta make\/sambo rapporterar att de utsatts f\u00f6r v\u00e5ld av honom, mot 35 procent i Sverige. <i>Samtidigt skall noteras att den totala rapporteringen om v\u00e5ld \u00e4r h\u00f6gre i Sverige \u00e4n i Finland<\/i>: 46 procent av de svenska kvinnorna mot 40 procent av kvinnorna i Finland. Det \u00e4r v\u00e5ld fr\u00e5n m\u00e4n som inte \u00e4r eller har varit kvinnans make\/ sambo som \u00e4r h\u00f6gre f\u00f6r de svenska kvinnorna; 35 procent av de svenska kvinnorna har erfarenheter av att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld utanf\u00f6r make\/ samborelationer. I den finska studien svarade 24 procent av kvinnorna att de hade s\u00e5dana erfarenheter.<\/p>\n<p>En j\u00e4mf\u00f6relse visar ocks\u00e5 att svenska kvinnor har en h\u00f6gre rapportering om sexuellt v\u00e5ld utanf\u00f6r sambo\/make-relationer \u00e4n de finska kvinnorna: 30 procent av kvinnorna i Sverige har utsatts f\u00f6r <i>sexuellt v\u00e5ld<\/i> utanf\u00f6r sambo\/make-relationer mot 17 procent f\u00f6r kvinnorna i den finska studien. De finska kvinnorna rapporterar d\u00e4remot om mer <i>fysiskt<\/i> v\u00e5ld och hot fr\u00e5n makar\/sambos (nuvarande eller tidigare) \u00e4n de svenska kvinnorna. I nuvarande \u00e4ktenskap\/sambof\u00f6rh\u00e5llande har 20 procent av de finska kvinnorna, mot 7 procent av de svenska, rapporterat om <i>fysiskt v\u00e5ld<\/i>. I tidigare \u00e4ktenskap\/sambof\u00f6rh\u00e5llande rapporterar 45 procent av de finska kvinnorna om fysiskt v\u00e5ld, mot 28 procent f\u00f6r de svenska kvinnorna.<\/p>\n<p>Gemensamt f\u00f6r rapporteringen i de b\u00e5da studierna \u00e4r att<i> fysiskt v\u00e5ld<\/i> \u00e4r den v\u00e5ldstyp kvinnorna mest frekvent rapporterar om fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l nuvarande som f\u00f6re detta makar\/sambos. N\u00e4r fr\u00e5gan \u00e4r om relationer till andra m\u00e4n \u00e4n makar\/sambos \u00e4r <i>sexuellt v\u00e5ld<\/i> den mest frekventa v\u00e5ldstypen i rapporteringen hos b\u00e5de svenska och finska kvinnor. Rapporteringen om sexuella trakasserier \u00e4r likartad i de b\u00e5da studierna; 52 procent av de finska kvinnorna och 56 procent av de svenska kvin- norna rapporterar om s\u00e5dana erfarenheter. Betr\u00e4ffande rapporteringen om v\u00e5ld innan 15-\u00e5rsdagen \u00e4r denna obetydligt h\u00f6gre fr\u00e5n de svenska kvinnorna; 31 procent av kvinnorna i den svenska, mot 29 procent av kvinnorna i den finska studien har rapporterat om detta.<\/p>\n<p>Resultaten i de b\u00e5da studierna visar att v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r utbrett i s\u00e5v\u00e4l Sverige som Finland. Men medan kvinnorna i Finland rapporterar om mer v\u00e5ld inom \u00e4ktenskap\/samborelationer, s\u00e5v\u00e4l p\u00e5g\u00e5ende som avslutade, har allts\u00e5 svenska kvinnor en h\u00f6gre rapportering om v\u00e5ld utanf\u00f6r s\u00e5dana relationer. Skillnaden mellan kvinnornas rapportering om nuvarande make\/sambos v\u00e5ldsut\u00f6vning och v\u00e5ldsut\u00f6vningen fr\u00e5n tidigare make\/sambo \u00e4r ocks\u00e5 st\u00f6rre i den svenska unders\u00f6kningen; svenska kvinnors rapportering om v\u00e5ld fr\u00e5n tidigare makar\/sambos \u00e4r drygt tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g som rapporteringen om v\u00e5ld fr\u00e5n nuvarande make\/sambo (11 mot 35 procent). I den finska enk\u00e4ten \u00e4r rapporteringen drygt dubbelt s\u00e5 h\u00f6g i detta avseende (22 mot 50 procent).<\/p>\n<p>Ett s\u00e4tt att tolka dessa skillnader \u00e4r att de speglar olika v\u00e5ldsverkligheter. M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r en fr\u00e5ga som har belysts av samh\u00e4llet och gjorts till f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r lagstiftning i Sverige p\u00e5 ett mer omfattande s\u00e4tt i Finland. Detta kan ha p\u00e5verkat f\u00f6rekomsten av v\u00e5ld mot kvinnor s\u00e5 att det minskat. En supplerande tolkning \u00e4r att skillnaderna har att g\u00f6ra med den svenska j\u00e4mst\u00e4lldhetsnormens p\u00e5verkan p\u00e5 kvinnornas rapportering. M\u00f6jligen har Sverige en tyngre j\u00e4mst\u00e4lldhetsnorm \u00e4n Finland, en j\u00e4mst\u00e4lldhetsnorm som s\u00e4tter h\u00e5rdare tryck p\u00e5 kvinnorna i Sverige, vilket kan ta sig uttryck i hur kvinnorna rapporterar om v\u00e5ld fr\u00e5n nuvarande makar\/samb<\/p>\n\t\t\t\t<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/Skarmavbild-2021-03-06-kl.-00.44.22.png\" alt=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.44.22\" itemprop=\"image\" height=\"620\" width=\"1280\" title=\"Sk\u00e4rmavbild 2021-03-06 kl. 00.44.22\" onerror=\"this.style.display='none'\"  \/>\n\t<p>Sid 83<\/p>\n<h2>F\u00d6RSLAG<\/h2>\n<p>Den utveckling som skett inom omr\u00e5det k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld, en utveckling som i huvudsak drivits fram\u00e5t av kompetensomr\u00e5det genusvetenskap har \u00f6ppnat f\u00f6r en analys av strukturella och kulturella dimensioners betydelse f\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnor, liksom av k\u00f6nsdimensionernas betydelse. V\u00e5r omf\u00e5ngsunders\u00f6kning om v\u00e5ld mot kvinnor i Sverige utg\u00f6r ett fylligt och kvalificerat empiriskt material som kan ge en unik m\u00f6jlighet att f\u00f6rdjupa kunskapen om v\u00e5ld mot kvinnor. Resultaten av unders\u00f6kningen visar att v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r s\u00e5 omfattande och av en s\u00e5dan karakt\u00e4r att vissa inarbetade f\u00f6rklaringar och teoretiska f\u00f6rst\u00e5elser av v\u00e5ldsfenomenet m\u00e5ste \u00f6verges och nya s\u00e5dana utvecklas.<\/p>\n<p>Det \u00e4r angel\u00e4get att vidareutveckla den teoretiska och empiriska v\u00e5ldskompetensen genom en djupare analys av omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen och de teoretiska krav den st\u00e4ller, inte minst d\u00e5 forskningsbaserad kunskap om v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r ett \u00e4mnesomr\u00e5de som fram till nyligen varit en bristvara i Sverige.<\/p>\n<p>Vi f\u00f6resl\u00e5r att det etableras ett forskningsprogram, s\u00e5 som gjorts i Norge och Finland, f\u00f6r att skapa en ny f\u00f6rst\u00e5else av k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld d\u00e4r de resultat fr\u00e5n omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen som framst\u00e5r som speciellt intressanta n\u00e4rmare studeras och f\u00f6rdjupas. Inom dess ram skall den teoretiska utvecklingen inom genusforskningen utnyttjas och f\u00f6rdjupas.<\/p>\n<p>Ur studiens material framst\u00e5r f\u00f6ljande forskningsf\u00e4lt och problemst\u00e4llningar som s\u00e4rskilt intressanta:<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>\u2022 Skillnaden i rapportering av v\u00e5ldstyper inom olika relationer<\/h2>\n<p>Det framkommer att den mest frekventa v\u00e5ldstypen som kvinnor rapporterar om fr\u00e5n m\u00e4n inom sexuella relationer \u00e4r fysiskt v\u00e5ld, medan den vanligast f\u00f6rekommande v\u00e5ldstypen utanf\u00f6r sexuella relationer \u00e4r sexuellt v\u00e5ld. Hur tolkar kvinnor sexuellt v\u00e5ld inom res- pektive utom sexuella relationer?<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2022 &#8221;Psykiskt v\u00e5ld&#8221;<\/b><\/p>\n<p>Kan studiens resultat vad g\u00e4ller sambanden mellan hotelser och v\u00e5ld, kontrollerande beteenden och v\u00e5ld och kvinnornas rapportering om hur de p\u00e5verkats av v\u00e5ldet, f\u00e5nga det psykiska v\u00e5ldet? Omr\u00e5det \u00e4r outforskat och omf\u00e5ngsunders\u00f6kningen ger genom det kvalificerade materialet tillf\u00e4lle att studera sambanden mellan olika &#8221;lindrigare&#8221; former av v\u00e5ld och kontroll och hur det p\u00e5verkar kvinnornas livskva- litet och deras tolkningar av sina erfarenheter av v\u00e5ld.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>sid 84<\/p>\n<p><b>\u2022 Hotelser<\/b><\/p>\n<p>Hotelser framst\u00e5r enligt studiens resultat som en allvarlig kr\u00e4nkning av kvinnan. Det finns klara samband mellan hotelser och ut\u00f6vande av fysiskt och sexuellt v\u00e5ld. Samtidigt finns en tendens i den allm\u00e4nna uppfattningen att bagatellisera hotelsernas betydelse, man talar om &#8221;bara&#8221; hot. Det \u00e4r angel\u00e4get att unders\u00f6ka vilken betydelse hoten har f\u00f6r v\u00e5ldsprocessen, liksom hur den bagatellisering av hotelser som finns p\u00e5verkar kvinnors levnadsvillkor.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2022 F\u00f6rekomsten av systematiskt v\u00e5ld<\/b><\/p>\n<p>Resultaten av studien visar att majoriteten av v\u00e5ldsutsatta kvinnor rapporterar om flera v\u00e5ldserfarenheter \u00e4n en, och att exempelvis mer \u00e4n en fj\u00e4rdedel av dem som haft en v\u00e5ldsam tidigare make\/sambo har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld fler \u00e4n tio g\u00e5nger. Detta p\u00e5kallar studier om hur om- fattande systematiskt v\u00e5ld mot kvinnor \u00e4r och hur det p\u00e5verkar kvin- nors livskvalitet att uts\u00e4ttas f\u00f6r s\u00e5dant v\u00e5ld.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2022 Barn till v\u00e5ldsutsatta kvinnor<\/b><\/p>\n<p>Resultaten visar att det v\u00e5ld som kvinnan uts\u00e4tts f\u00f6r ocks\u00e5 drabbar hennes barn. Barnen kan tvingas se eller h\u00f6ra v\u00e5ldet, och\/eller sj\u00e4lva uts\u00e4ttas f\u00f6r fysiskt eller sexuellt v\u00e5ld. Resultaten av v\u00e5r studie antyder ocks\u00e5 att det \u00e4r mycket sv\u00e5rt f\u00f6r kvinnorna att tala om dessa saker. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r angel\u00e4get att forskningen n\u00e4rmare unders\u00f6ker hur bar- nens situation ser ut n\u00e4r deras mamma uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2022 Unga kvinnor<\/b><\/p>\n<p>Var femte kvinna mellan 18 och 24 \u00e5r har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld under det senaste \u00e5ret och denna grupp \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e4rskilt utsatt f\u00f6r sexuella tra- kasserier. En viktig forskningsuppgift \u00e4r att unders\u00f6ka hur unga kvin- nor p\u00e5verkas av det frekventa v\u00e5ldet, hur deras (v\u00e5lds)vardag ser ut. Vilka konsekvenser har v\u00e5ldet f\u00f6r de unga kvinnornas livsvillkor?<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><b>\u2022 Sexuella trakasserier<\/b><\/p>\n<p>Sexuella trakasserier \u00e4r mycket utbredda. Kvinnor som studerar \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta; en tredjedel av kvinnorna i denna grupp har trakasserats sexuellt under det senaste \u00e5ret. Sju av tio kvinnor med universitetsutbildning utan examen har trakasserats sexuellt. Hur p\u00e5verkar den h\u00f6ga omfattningen av trakasserier kvinnors livssituation, deras m\u00f6jligheter i studierna och hur ser strukturerna ut i de arbetsmilj\u00f6er d\u00e4r trakasserierna ut\u00f6vas?<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\t<h3>L\u00e4s Jenny Westerstrands replik p\u00e5 de m\u00e5nga osakliga angreppen p\u00e5 &#8221;Slagen dam&#8221;:<\/h3>\n<p><a href=\"http:\/\/du.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:812714\/FULLTEXT01.pdf\">Kung sl\u00e5r dam<\/a>&#8211; <a href=\"http:\/\/du.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:812714\/FULLTEXT01.pdf\">v\u00e5ldsforskningsmetodologi i ett v\u00e5ldsamt j\u00e4mst\u00e4llt Sverige \u00bb<\/a><\/p>\n<h2>Jenny Westerstrand<\/h2>\n<h3>Sociologiska institutionen, Uppsala universitet<\/h3>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><em>&#8221;I februari 2001, f\u00f6r snart tio \u00e5r sedan, publicerades Sveriges f\u00f6rsta nationella omf\u00e5ngs- studie r\u00f6rande kvinnors erfarenheter av m\u00e4ns v\u00e5ld, Slagen dam. M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvin- nor i j\u00e4mst\u00e4llda Sverige. En omf\u00e5ngsunders\u00f6kning (Lundgren m .fl . 2001) . Uppr\u00f6rdhe- ten blev stor och studien gick ett m\u00e4rkligt \u00f6de tillm\u00f6tes: &#8221;Friad men kritiserad&#8221; i en granskning f\u00f6r vetenskaplig oredlighet, efter att starkt ha kritiserats i media . Vad var det som var s\u00e5 uppr\u00f6rande? Hade vi hittat p\u00e5 de h\u00f6ga v\u00e5ldstalen i studien? Byggde Slagen dam p\u00e5 forskningsfusk?<\/em><\/p>\n<p><em>I den h\u00e4r artikeln ska jag diskutera n\u00e5gra metodologiska grepp i Slagen dam och relatera dem till svenska f\u00f6rst\u00e5elser av v\u00e5ld mot kvinnor . Jag argumenterar f\u00f6r att den turbulens som studien skapade handlade om att den utmanade inte bara en djupt f\u00f6r- ankrad mainstreamf\u00f6rst\u00e5else av v\u00e5ld, utan ocks\u00e5 gick emot f\u00f6rst\u00e5elser som dominerat delar av det genusteoretiska v\u00e5ldsforskningsf\u00e4ltet .&#8221;<\/em><\/p>\n\t<h1>SLAGEN DAM\u00a0<\/h1>\n<h2>M\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor i j\u00e4mst\u00e4llda Sverige &#8211;<\/h2>\n<h2>en omf\u00e5ngsunders\u00f6kning\u00a0<\/h2>\n\n<h2>F\u00f6rfattare: <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=8&amp;type=researcher\">Eva Lundgren<\/a>, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=68&amp;type=researcher\">Gun Heimer<\/a>, Ann-Marie Kalliokoski, <a href=\"https:\/\/nck.uu.se\/kunskapsbanken\/sokresultat-kunskapsbanken\/?id=63&amp;type=researcher\">Jenny Westerstrand<\/a><\/h2>\n\n<h2><a href=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam\">Del 1: \u00a0N\u00e5gra inledande avsnitt \u00bb<\/a><\/h2>\n\n<h2><a href=\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/dam2\/\">Del 2: Sammanfattning och kommentar \u00bb<\/a><\/h2>\n<p>&nbsp;<\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 INTERNATIONELLA KVINNODAGEN den 8 mars 2021, 20 \u00e5r efter deras forskningsrapports tillkomst,\u00a0b\u00f6r man sl\u00e5 ett slag f\u00f6r dessa oslagbara damer!. Amat\u00f6rerna vid v\u00e5rt eget skattefinansierade Public Service \/ Dokument Inifr\u00e5n s\u00e5g till att den\u00a0lades f\u00f6r f\u00e4fot, trots att den var banbrytande i sitt slag och h\u00f6ll god kvalit\u00e9t. Men i den internationella&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"full-width-page.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-440","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/440","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=440"}],"version-history":[{"count":23,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/440\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1768,"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/440\/revisions\/1768"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=440"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}