![\"PARADISROPP\"](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/02\/PARADISROPP.jpeg\" "\\"PARADISROPP\\"")
\n\t<\/p>\n
Inneh\u00e5ll p\u00e5 denna sida:<\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n mmmmm<\/p>\n 1) Entydigt och klart avgr\u00e4nsade kategorier och begrepp, som vare sig \u00e4r f\u00f6r vida eller vaga, f\u00f6r att kunna \u00f6ppna upp f\u00f6r en s\u00e5dan \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else som m\u00f6jligg\u00f6r prevention, intervention och lagf\u00f6ring av brott.<\/p>\n 2) Resonemang grundade i kritisk analys och reflektion utifr\u00e5n en problematiserad f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else, till skillnad fr\u00e5n sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande cirkelresonemang byggda p\u00e5 icke hypotespr\u00f6vade premisser. (Funktionell dumhet<\/strong>, s\u00e5 har det alltid varit, s\u00e5 har vi alltid gjort, det har ledningen best\u00e4mt, det \u00e4r naturligt, s\u00e5 tycker ALLA; ”det \u00e4r s\u00e5 folk pratar p\u00e5 caf\u00e9erna” (Sikstr\u00f6m!<\/a>) osv<\/p>\n 3) Klart angivna basfakta och logisk koherens (f\u00f6ljdriktighet) och stringens.<\/p>\n\n Den viktigaste och tydligaste skillnaden mellan det ena och det andra brukar vara bristen p\u00e5 inre logisk koherens och stringens.<\/p>\n En bluddrigt oprecis begreppsapparat, med b\u00e5de f\u00f6r vida och f\u00f6r vaga kategorier och begrepp d\u00e4rf\u00f6r. Ord och begrepp f\u00f6r l\u00e4tt tanken p\u00e5 villov\u00e4gar att t\u00e4nka, tycka och tro det som redan \u00e4r taget f\u00f6r givet och \/ eller tom alltf\u00f6r fantastiskt f\u00f6r att vara sant.<\/p>\n Brist p\u00e5 problematisering av den egna f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5elsen – rannsakan av de inre drivkrafterna, motiven och underliggande v\u00e4rderingarna och f\u00f6rutfattade meningarna. Behov av enkla kategoriseringar i vi – och dom, demonisering av ”den andre” (oftast Quinnan och ”Barbaren”) verklighetsf\u00f6rnekelse, skuld\u00f6verf\u00f6ring och projicering.<\/p>\n <\/p>\n Det \u00e4r rent h\u00e4pnadsv\u00e4ckande hur mycket som k\u00e4nns igen i PA(S)-lobbyismes m\u00e5l och metod, fr\u00e5n hur h\u00e4xjakten bedrevs under medeltiden, inte minst i fr\u00e5ga om den bevisf\u00f6ring som till\u00e4mpades med vattenprovet. Forskaren Silvia Federici<\/a> som bedrivit omfattande studier i \u00e4mnet, har tex visat hur det i stor omfattning skickades runt h\u00e4xdetekterings-manualer till de olika kyrkliga eller statliga instanser som samverkade om att verkst\u00e4lla h\u00e4xf\u00f6rf\u00f6ljselserna och att \u00e4ven h\u00f6gt aktade vetenskapsm\u00e4n som tex Bacon med fl verkade p\u00e5drivande och livligt engagerade i diskussioner om hur h\u00e4xorna b\u00e4st skulle kunna avsl\u00f6jas. P\u00e5 samma s\u00e4tt verkar de nutida PA(S)-lobbyisterna stark p\u00e5drivande \u00a0med sin propaganda f\u00f6r att tex Bernets PARQ-test, ska komma till anv\u00e4ndning i socialsekreterarnas utredningar, trots att det \u00e4r i total avsaknad av b\u00e5de validitet och reliabilitet. Jag informerar mer ing\u00e5ende om det p\u00e5 hemsidan om professor Sverker Sikstr\u00f6m,<\/a> som bekr\u00e4ftat att han har planer p\u00e5 att validera det f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n <\/p>\n D\u00e4rmed kommer man os\u00f6kt in p\u00e5 det omr\u00e5de som \u00e4r nog s\u00e5 trixigt och behandlas i \u00e4mnet vetenskapsfilosofi.<\/strong> Ett \u00e4mne som dessv\u00e4rre uppenbarligen inte ing\u00e5r i juristutbildningen, d\u00e5 den juridiska som man d\u00e4r l\u00e4r sig tala,<\/a> ofta tycks vara mer avsedd att f\u00f6rvilla och f\u00f6rdunkla \u00e4n att f\u00f6rklara, f\u00f6rtydliga och f\u00f6rmedla n\u00e5t som \u00e4r begripligt.<\/p>\n Det \u00e4r dock inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rdjupa sig alltf\u00f6r mycket och g\u00f6ra \u00f6verkurs av den saken, som ist\u00e4llet med varm hand kan \u00f6verl\u00e5tas \u00e5t betalda forskare att ta hand om.<\/p>\n N\u00e5gra korta sm\u00e5 inledande rader i denna text av vetenskapsteoretikerna Persson \/ Sahlin kan dock tj\u00e4na som \u00f6gon\u00f6ppnare och tankest\u00e4llare \u00e4ven f\u00f6r nyfikna och vetgiriga amat\u00f6rer, i f\u00f6rh\u00e5llande till den PA(S)-relaterade kontext som \u00e4r \u00e4mnet f\u00f6r den vetenskapsteoretiska analysen \/ belysningen h\u00e4r och p\u00e5 resterande hemsidor om PA(S).<\/p>\n F\u00f6r en mer omfattande vetenskapsteoretisk genomg\u00e5ng av bristerna i Richard A. Gardners \u00a0kvasivetenskapliga PA(S)-koncept<\/a> h\u00e4nvisas till min presentation av \u00a0J.D. Jennifer Hoults artikel p\u00e5 denna hemsida \u00bb<\/a><\/p>\n Och f\u00f6r en utf\u00f6rlig sammanfattning av den h\u00e4r p\u00e5 FP:s sajit inklusive n\u00e5gra av de de mest\u00a0namnkunniga svenska forskarnas och advokaterna syn p\u00e5 saken.<\/a><\/p>\n Efter den borde det, om vakth\u00e5llningen kring vetenskapen hade fungerat som avsett, ha satts stopp f\u00f6r all vidare framfart av denna giftiga farsot. Med tanke p\u00e5 dess katastrofala \u00a0f\u00f6ljder, borde den ha kriminaliserats f\u00f6r l\u00e4nge sen.<\/p>\n <\/p>\n 2013 Lunds universitet<\/p>\n Persson, Johannes; Sahlin, Nils-Eric<\/strong><\/p>\n Detta \u00e4r en bok om vetenskapsfilosofi. En bok om m\u00e5l, metod och moral – vetenskapsteori f\u00f6r sanningss\u00f6kare.<\/i><\/p>\n <\/p>\n Att det \u00e4r viktigt att definiera v\u00e5ra begrepp \u00e4r n\u00e5got vi alla f\u00e5tt l\u00e4ra oss. Som forskare har vi ambitionen att undvika otydlighet.<\/strong> D\u00e4rf\u00f6r skall vi se upp med alla former av oklarhet. Vi skall se upp med flertydiga uttryck.\u00a0Se till att viktiga ord vi anv\u00e4nder inte har olika betydelser i olika sammanhang.<\/strong><\/i><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: Annika Rejmers anv\u00e4ndning av begreppet ”alienation” som liktydigt med ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/a><\/strong>och ett underk\u00e4nnande av den andra f\u00f6r\u00e4lderns f\u00f6r\u00e4ldraauktoritet, oavsett om det \u00e4r ber\u00e4ttigat eller inte.<\/p>\n <\/p>\n Och de flesta av oss vet, innerst inne, att vaghet (som \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n flertydighet) s\u00e4llan skapar goda hypoteser eller teorier<\/i><\/b>.<\/i><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: PA(S)-konceptets kategorisering i psykiskt och fysiskt v\u00e5ld varav det f\u00f6rstn\u00e4mnda begr\u00e4nsas till PA = f\u00f6r\u00e4ldraalienation och det andra ospecificerat buntas ihop i kategorin \u00a0”vanligt v\u00e5ld” = VV<\/p>\n <\/p>\n Namn och singul\u00e4ra termer som vi anv\u00e4nder skall heller inte sakna referens. \u00c5tminstone f\u00f6r sanningss\u00f6karen \u00e4r det s\u00e5.<\/i><\/strong><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: PA(S)-konceptet s\u00e4ljs aldrig ut med en korrekt varudeklaration genom att som i vedertagen vetenskaplig praxis presentera dess kritiker av erk\u00e4nda vetenskapsm\u00e4n utan dessa buntas ist\u00e4llet ihop till en anonym skara sk ”feminister”. Inte heller anges referenser till den v\u00e5ldsforskning som utg\u00f6r internationellt erk\u00e4nd allm\u00e4nvetenskap sedan ett flertal decennier.<\/p>\n <\/p>\n Den som vill skapa verktyg f\u00f6r p\u00e5verkan, olika typer av intervention, kan ibland klara sig med mindre.<\/i><\/strong><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: Mats Sj\u00f6stens intervention av repressalier gentemot de ”obstruerande” f\u00f6r\u00e4ldrar<\/a> <\/strong>som inte godtar hans beslut att utan bevis skilja dem fr\u00e5n deras barn, har f\u00f6r det \u00e4ndam\u00e5let precis det redskap han beh\u00f6ver i PA(S)-konceptet.<\/p>\n <\/p>\n Den typ av oklarheter som Sokrates varnar f\u00f6r kan generera olika typer av problem f\u00f6r forskaren. Risken f\u00f6r en f\u00f6rvirrad vetenskaplig argumentation \u00f6kar<\/strong>. Formuleringen av vetenskapliga gissningar blir p\u00e5 en g\u00e5ng b\u00e5de l\u00e4ttare och sv\u00e5rare, men pr\u00f6vningen av de uppst\u00e4llda hypoteserna f\u00f6rsv\u00e5ras. I v\u00e4rsta fall f\u00e5r man hypoteser som p\u00e5 grund av otydligheter inte kan testas, hypoteser som varken kan bekr\u00e4ftas eller f\u00f6rkastas. Ett s\u00e4rskilt problem \u00e4r att enkelhet inte \u00e4r en garanti mot flertydighet och vaghet.<\/strong> Det on\u00f6digt komplicerade kan vara speciellt sv\u00e5rgenomtr\u00e4ngligt. Men enkla p\u00e5st\u00e5enden kan vara b\u00e5de flertydiga och vaga, vilket kan g\u00f6ra dem om\u00f6jliga att bel\u00e4gga. Samtidigt som enkelheten f\u00f6rf\u00f6r och misstas f\u00f6r sanning.<\/b><\/em><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: Leonard Ngaosuvans spelteoretiska r\u00e4ttvisemodell.<\/a><\/strong> verkar i sanning vara f\u00f6rf\u00f6riskt enkel d\u00e5 den f\u00f6rl\u00e4nats en hel artikel i Sydsvenska Dagbladet. Detta till trots av att dess hypotes att kunna hj\u00e4lpa tvistande f\u00f6r\u00e4ldrar att samarbeta, inte h\u00e5ller d\u00e5 den kr\u00e4ver att f\u00f6r\u00e4ldrarna redan kan det. Resterande f\u00f6r\u00e4ldrar som inte g\u00f6r det faller utanf\u00f6r dess uppgivna anv\u00e4ndningsomr\u00e5de.<\/p>\n <\/p>\n F\u00f6r forskaren \u00e4r en tydlig och genomarbetad begreppsbildning viktig ocks\u00e5 av ett sk\u00e4l som man inte alltid t\u00e4nker p\u00e5. V\u00e5ra vetenskapliga begreppsbildningar s\u00e4ger n\u00e5got om vad vi tror finns i v\u00e4rlden. Om vi verkligen har ambitionen att med precision s\u00e4ga n\u00e5got om hur v\u00e4rlden \u00e4r beskaffad s\u00e5 g\u00e4ller det att inte slarva med f\u00f6rberedelserna.<\/b><\/em><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: Professor Sverker Sikstr\u00f6ms uppfattning om vilka det \u00e4r som ut\u00f6var fysiskt resp psykiskt v\u00e5ld<\/a> <\/strong>och \/ eller utg\u00f6r offer f\u00f6r detsamma g\u00e5r knappast att ta miste p\u00e5. Dock tycks han alldeles ha gl\u00f6mt bort att ifr\u00e5gas\u00e4tta sin egen confirmation bias, eller med hermeneutisk terminologi ”att problematisera sin f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else”<\/strong>\u00a0och ange vilka basfakta som ligger till grund f\u00f6r hans icke hypotestestade premiss. Vilket k\u00f6n som \u00e4r v\u00e4rst utsatt f\u00f6r vad framg\u00e5r dock som en naturgiven sj\u00e4lvklarhet i den sociala kontext som han presenterar sin forskning och h\u00e5ller fr\u00e5gestund f\u00f6r de olycksdrabbade.<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r man talar om begreppslig ordning och reda skall man inte sticka under stol med att det i olika sammanhang och av skiftande sk\u00e4l ibland kan vara en f\u00f6rdel f\u00f6r forskaren sj\u00e4lv att vara m\u00e5ngtydig<\/strong>. En gediget flertydig och vag begreppsbildning \u00e4r trots allt en garanti mot vederl\u00e4ggning och ibland ocks\u00e5 en plattform f\u00f6r ber\u00f6mmelse.<\/em><\/p>\n <\/p>\n Exempel<\/strong>: Ska det kunna t\u00e4nkas vara en relevant kritik gentemot s\u00e5dan forskning som f\u00f6ljt i sp\u00e5ren av Michael P Johnsons<\/a>\u00a0<\/strong>(se nedan!) mer differentierade kategorisering \u00e4n den som tex \u00e4r f\u00f6revarande i PA(S)? Ja det f\u00e5r i s\u00e5 fall bli en utmaning f\u00f6r PA(S)-lobbyisterna att anta och att specificera enligt g\u00e4ngse godk\u00e4nd vetenskapsteoretisk modell.<\/p>\n Allrahelst skulle det vara intressant att f\u00e5 h\u00f6ra r\u00e4ttssociologen Annika Rejmers uppfattning<\/a> om den saken, som trots att hon enligt Lytsy, refererar till Michael P Johnsons forskningsansats, uppenbarligen \u00e4nd\u00e5 inte bryr sig om att till\u00e4mpa dess v\u00e4l differentierade begreppsapparat, utan ist\u00e4llet v\u00e4ljer att definiera allt\u00a0som har med f\u00f6r\u00e4ldrars kritik av den andra f\u00f6r\u00e4lderns omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga, och oavsett det har ett ber\u00e4ttigande eller inte,\u00a0som ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”. Vilket m\u00e5ste anses synnerligen anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i en PA(S)-relaterad kontext som \u00f6verdimensionerar ett \u00f6verallt \u00f6verh\u00e4ngande hot av ett PA-sp\u00f6ke vartill det saknas vetenskapliga instrument att m\u00e4ta, men fullst\u00e4ndigt bortser fr\u00e5n det verkliga hot av m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor och barn som samst\u00e4mmiga m\u00e4tningar enligt Michael P Johnsons modell v\u00e4rlden \u00f6ver kunnat p\u00e5visa och som alltsomoftast \u00e4r parat med just PA= f\u00f6r\u00e4ldraalienation. Att PA(S)-lobbyisternas differentiering av v\u00e5ldet i de tv\u00e5 olikartade kategorierna PA och VV leder tanken i helt fel riktning \u00e4r s\u00e5 uppenbart att det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att en forskare med s\u00e5 l\u00e5ng erfarenhet som Annika Rejmer inte skulle inse det.<\/p>\n <\/p>\n Men str\u00e4van efter en tydlig begreppsbildning \u00e4r mer \u00e4n en ambition att enskilda begrepp skall vara v\u00e4l definierade. H\u00e4r finns ocks\u00e5 insikten om att begreppsapparaten som helhet m\u00e5ste h\u00e4nga ihop<\/strong><\/em>, vara utformad f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l. Den brittiske filosofen F. P. Ramsey ger oss i den ber\u00f6mda uppsatsen ”Theories” fr\u00e5n 1929 en teori om vetenskapliga teorier. Denna teori om teorier, som vi ganska utf\u00f6rligt kommer att diskutera i kapitel 11, l\u00e4r oss bland annat att en teoris p\u00e5st\u00e5enden inte kan f\u00f6rst\u00e5s isolerade fr\u00e5n den teori de tillh\u00f6r och att de begrepp en teori anv\u00e4nder f\u00f6rlorar sin betydelse om de tas ur sitt sammanhang – lyfts ut ur teorin.<\/strong><\/em><\/p>\n <\/p>\n Exempel: PA(S)-lobbyisternas desperata f\u00f6rs\u00f6k<\/a> <\/strong>att diskreditera Joan S Meiers omfattande studie<\/a> <\/strong>som kunnat p\u00e5visa att utfallet av PA(S)-relaterade tolkningsmallar till grund f\u00f6r v\u00e5rdnadstvister \u00e4r till nackdel f\u00f6r mammor och f\u00f6rdel f\u00f6r pappor, varvid de lyfter ut Joan S Meijers begreppsbildning f\u00f6r att ers\u00e4tta den med sin egen.<\/p>\n\t Att g\u00f6ra upp en grundstruktur av typologier \/ klassificeringar av ett s\u00e5 vittomfattande och sv\u00e5rf\u00e5ngat fenomen som ”V\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation”<\/strong>\u00a0( Domestic Violence = DV ) som utg\u00f6r en framkomlig v\u00e4g f\u00f6r att b\u00e5de kunna urskilja dess olikartade mer subtila och mest skadliga former och utveckla adekvata brottsrubriceringar, preventioner och interventioner, p\u00e5 det s\u00e4tt som sociologen och DV-forskaren Michael P Johnson<\/a><\/strong> lyckats med, m\u00e5ste betecknas som en typiskt kreativ form av begreppsligg\u00f6rande, d\u00e5 den \u00e4r b\u00e5de nyskapande och \u00f6gon\u00f6ppnande p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.<\/p>\n Precis som n\u00e4r alla de r\u00e4ttsl\u00f6sa mammorna direkt, utan f\u00f6rklaringar, visste vad begreppet ”efterv\u00e5ld”<\/a><\/strong> handlade om, som den kreativa begreppsbildaren Fia Sander<\/a> <\/strong>skapade, tycks en helt ny v\u00e4rld av igenk\u00e4nning och m\u00f6jligheter ha \u00f6ppnats av M P Johnsons begrepp Intimate Terrorist Violence by Coercive Control.<\/a> <\/strong>Man kan inte s\u00f6ka efter, brottsbel\u00e4gga eller behandla n\u00e5got som man inte ens har ord eller begrepp f\u00f6r vad det \u00e4r.<\/p>\n \u00c4n mindre kan man vetenskapligg\u00f6ra det.<\/p>\n I) Intimate Terrorism<\/p>\n Violent Coercive Control<\/p>\n !I) Situational Couple Violence<\/p>\n Situationally-provoked Violence<\/em>,skiljer sig fr\u00e5n det som\u00a0definieras som Intimate Terrorist\u00a0 Violence by Coercive Control<\/em>\u00a0 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det \u00e4r \u00f6msesidigt och behandlingsbart medan det sistn\u00e4mnda ut\u00f6vas av f\u00f6r\u00f6vare som lider av grava personlighetsst\u00f6rningar och \/ eller odlar ett patriarkalt auktorit\u00e4rt familjeideal i vilken husru-r och barn betraktas som personliga \u00e4godelar som ska h\u00e5llas under strikt kontroll. Denna typ av DV, som inneh\u00e5ller b\u00e5de fysiskt psykiskt, ekonomiskt och juridiskt v\u00e5ld och sk ”efterv\u00e5ld”<\/a> ut\u00f6vas ocks\u00e5 till absolut \u00f6verv\u00e4gande delen enbart av m\u00e4n dvs c:a 90 %. Det \u00e4r betecknande n\u00e4ra nog precis den omv\u00e4nda siffran till den som PA(S)-lobbyisten Nils-G\u00f6ran Areskoug<\/a> uppger f\u00f6r andelen av kvinnliga ut\u00f6vare av PA(S) gentemot manliga, n\u00e4mligen 80 %.<\/p>\n H\u00e4r lurar den form av omv\u00e4nd logik i bakgrunden som redog\u00f6rs f\u00f6r p\u00e5 hemsidan: T\u00c4NK OM T\u00c4NK TV\u00c4RTOM \u00bb\u00a0<\/a><\/p>\n V\u00e5ld kan vara s\u00e5 otroligt mycket olika saker, s\u00e5 det blir h\u00f6gst missvisande och otillr\u00e4ckligt att tex som PAS-lobbyisterna och professor Sverker Sikstr\u00f6m<\/a> <\/strong>g\u00f6r, endast dela in det i tv\u00e5 olika kategorier – fysiskt och psykiskt v\u00e5ld.<\/p>\n Ett relevant begreppsligg\u00f6rande av fenomen och f\u00f6reteelser som lagts i skugga , osynliggjorts och tystats ned, kan f\u00e5 en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande f\u00f6rl\u00f6sande och frig\u00f6rande effekt. Ta bara begreppet ”funktionell dumhet”<\/a><\/strong> som exempel p\u00e5 hur man p\u00e5 en och samma g\u00e5ng f\u00e5r en Aha-upplevelse av iogenk\u00e4nning samtidigt med ett begripligg\u00f6rande av ett tidigare enbart vagt anat fenomen. Det kan allts\u00e5 faktiskt vara funktionellt att vara dum p\u00e5 ett visst s\u00e4tt – och \u00a0s\u00e5 klart mycket av det som sker i anpassningens tecken \u00e4r rent dumt, i all synnerhet n\u00e4r systemen skenat iv\u00e4g \u00e5t skogen.<\/p>\n Vad g\u00e4ller det v\u00e5ld som ut\u00f6vas mot n\u00e4rst\u00e5ende av sociopater, narscissister psykopater eller individer med \u00f6vriga former av grava personlighetsst\u00f6rningar, har det hitintills inte l\u00e5tit sig begreppsligg\u00f6ras i r\u00e4ttslig kontext eftersom det enkom \u00e4r psykiater givna att st\u00e4lla diagnos p\u00e5 f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n En helt annan sak \u00e4r med deras offer, f\u00f6r med dem \u00e4r det inte s\u00e5 noga utan kan diagnoss\u00e4ttas p\u00e5 l\u00f6pande band.<\/p>\n Genom att d\u00e4remot begreppsligg\u00f6ra den typ av v\u00e5ld som klassificeras som Intimate Terrorist Violence by Coercive Control <\/a><\/strong>och t\u00e4mligen enkelt kan identifieras med den typ av strategier varmed det uppr\u00e4tth\u00e5lls, dvs\u00a0DARVO; Deny, Attack, Reverse Victim and Offender<\/a>,<\/strong> \u00f6ppnas genast nya m\u00f6jligheter att komma fram\u00e5t i processen.<\/p>\n D\u00e5 denna typ av v\u00e5ldsut\u00f6vning n\u00e4rmast varit \/ \u00e4r normaliserad i str\u00e4ngt auktorit\u00e4rt patriarkal kontext som tex i m\u00e5nga ortodoxt patriarkala religionsut\u00f6vningar, varav den brahmanska i Indien torde vara v\u00e4rst, kan dilemmat med det psykiatriska diagnoss\u00e4ttningen l\u00f6sas genom att ers\u00e4tta den med en antropologisk diskurs av systembest\u00e4mning av ”patriarkat” versus ”matriarkat”<\/a>. Vid n\u00e4rmare betraktan torde det r\u00e5da en h\u00e5rfin skillnad mellan det ena och det andra, vilket kommer v\u00e4l till uttryck d\u00e4rigenom att v\u00e4rsta galenskaperna som tex mord och \u00f6vergrepp p\u00e5 sp\u00e4dbarn inte klassas som det i patriarkal juridisk kontext, medan d\u00e4remot mammors starka drift att skydda sina barn uppenbarligen g\u00f6r det – helt i Richard. A. Gardners anda. Men s\u00e5 dog han ocks\u00e5 av att sticka en kniv i halsen p\u00e5 sig sj\u00e4lv, vilket torde kunna utg\u00f6ra ett tecken p\u00e5 galenskap tydligt nog. Om det nu var han sj\u00e4lv som gjorde det och inte n\u00e5n annan….<\/p>\n Blickf\u00e5nget m\u00e5ste bort fr\u00e5n offret och riktas mot f\u00f6r\u00f6varen. Ofrid \u00e4r det tillst\u00e5nd av kaosartad tortyr<\/strong> som \u00e4r f\u00f6r\u00f6varens m\u00e5ls\u00e4ttning att f\u00f6rs\u00e4tta offret i, dvs sj\u00e4lva symtomet p\u00e5 brott – inte brottet i sig som klassificeras som ”ofredande”<\/strong> vilket utg\u00f6r en kategori som b\u00e5de \u00e4r alldeles f\u00f6r vid och vag f\u00f6r att kunna synligg\u00f6ra vidden och arten av vilken typ av v\u00e5ldsut\u00f6vning det handlar om mer specifikt. Men det \u00e4r v\u00e4l antagligen den typ av kategorisering \/ begreppsligg\u00f6rande som brottsrubricering\u00a0”Grov kvinnofrifdskr\u00e4nkning”<\/strong>\u00a0ska utg\u00f6ra som inf\u00f6rdes i svensk lagstiftning \u00a0med Kvinnofridsreformen 1998<\/a> <\/strong>och vi d\u00e5 l\u00e5g v\u00e4l i framkant i f\u00f6rh\u00e5llande till den omv\u00e4rld som nu tycks ha sprungit om oss med flera mil – eller vad?<\/p>\n I Kvinnofridsreformen lyftes den typ av DV upp, som inte uteslutande begr\u00e4nsas till enstaka och i tid fr\u00e5n varandra isolerade incidenter av fysiskt v\u00e5ld utan inbegriper en hel skala (eller ett kontinuum<\/a>) av alla olika typer av v\u00e5ldsut\u00f6vning under l\u00e4ngre tid som i den amerikanska v\u00e5ldsforskaren Michael P Johnsons getts en egen\u00a0 specifikt avgr\u00e4nsad\u00a0 kategori rubricerad som Intimate Terrorist Violence by Coercive Control,<\/a><\/strong> och i r\u00e4ttslig diskurs som ”Coercive Control”. Fr\u00e5gan \u00e4r vilket som funkar b\u00e4st och varf\u00f6r. Av n\u00e5gon anledning tycks inte kvinnofridslagarna ha slagit igenom och implementerats i r\u00e4ttslig praxis p\u00e5 allvar.<\/p>\n <\/p>\n Michael P Johnson:<\/p>\n Vad s\u00e4ger sakkunskapen?<\/p>\n Michael P. Johnson (Ph.D., University of Michigan) is Emeritus Professor of Sociology, Women’s Studies, and African and African American Studies at Penn State, where he taught sociology and women’s studies for over thirty years and was designated an Alumni Teaching Fellow, Penn State’s highest teaching award. He is an internationally recognized expert on domestic violence, invited to speak at conferences and universities throughout the United States and around the world.<\/p>\n F\u00f6redrag f\u00f6r en svensk publik p\u00e5 Youtube:<\/p>\n YOUTUBE.COM<\/p>\n Types of Domestic Violence: Research Evidence, med Michael P. Johnson p\u00e5 Sverigebes\u00f6k<\/b><\/p>\n <\/p>\n \u00d6verallt ute p\u00e5 n\u00e4tet kan man numera st\u00f6ta p\u00e5 unga s\u00e5v\u00e4l som \u00e4ldre arga m\u00e4n som pretenderar p\u00e5 att representera objektivitet <\/b>och opartiskhet<\/b> och tom n\u00e5got som de kallar f\u00f6r ”politisk neutralitet”<\/b> bara av sig sj\u00e4lva – per autopiloten sas. De anser sig inte beh\u00f6va redovisa den rent sakliga grunden till eller i vilket \/ vilka avseenden som deras deras fl\u00e4ckfria och allomfattande utkiksperspektiv ska antas vara \u00f6verl\u00e4gset andras, och s\u00e4rskilt d\u00e5 de sk ”v\u00e4nsterextremisters” och ”feministers” som utg\u00f6r deras stora hatobjekt.<\/p>\n Det p\u00e5minner os\u00f6kt om den h\u00e5llning som en skara r\u00e5dm\u00e4n gav uttryck \u00e5t i ett avsnitt av UG i b\u00f6rjan av seklet som handlade om det katastrofl\u00e4ge som intr\u00e4dde strax efter att den v\u00e5rdnadsreform tr\u00e4dde i kraft 1998 som kallades f\u00f6r ”pappalagen”<\/strong> och som m\u00f6jliggjorde f\u00f6r r\u00e4tten att d\u00f6ma till gemensam v\u00e5rdnad \u00e4ven om en av parterna motsatte sig det. F\u00f6r n\u00e4r de av reportern tillfr\u00e5gades om anledningen till att de aktivt avsagt sig m\u00f6jligheten till fortbildning i fr\u00e5ga om barn och barns behov, svarade de att de hade sett sig n\u00f6dsakade till det f\u00f6r att inte \u00e4ventyra sin ”juridiska objektivitet”.<\/b><\/p>\n N\u00e4r begreppet ”objektivitet”<\/b> blivit synonymt med avsaknad av kunskap, kan enkelt konstateras att det ist\u00e4llet utg\u00f6r detsamma \u00a0kunskapsf\u00f6rakt.<\/p>\n Inte minst kommer avsaknaden av omd\u00f6me och kunskap v\u00e4l till synes i deras uppfattning av sig sj\u00e4lva som ”politiskt neutrala”.<\/b> F\u00f6r vad skulle en politik representera som grundade sig i v\u00e4rdeneutralitet?<\/b><\/p>\n\t Den juridiska begreppsanv\u00e4ndningen \u00e4r m\u00e4rkligt diskrepant i fr\u00e5ga om det ena omr\u00e5det j\u00e4mf\u00f6rt med det andra, vilket \u00e4r talande nog f\u00f6r vad som ligger i botten p\u00e5 juridiken av v\u00e4rderingar och m\u00e4nniskosyn<\/strong> och vilka som tillm\u00e4ts m\u00e4nniskov\u00e4rde<\/strong> och inte.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller att arbeta ut en tillr\u00e4ckligt godtagbart specificerad brottsrekvisit<\/strong> (begrepp f\u00f6r det som en brottsrubricering inneh\u00e5ller mer specifikt) f\u00f6r att kunna f\u00e4lla Akilov f\u00f6r det terroristbrott,<\/strong>\u00a0som han sj\u00e4lv utan problem erk\u00e4nt att hans slakt av kvinnor och barn med en lastbil var ett v\u00e4lplanerat terroristattentat<\/strong> vari hans m\u00e5l var att d\u00f6da 40-50 personer.och att han agerade p\u00e5 order av IS-ledaren al-Basri som informerade honom om hur han skulle g\u00e5 till v\u00e4ga osv, kr\u00e4vdes det ett helt \u00e5r av tankem\u00f6dor av k\u00e4ndisadvokaten Johan Eriksson<\/strong> till en kostnad av minst en miljon bara f\u00f6r det.<\/p>\n Men trots att det f\u00f6rl\u00f6pt flera decennier och ett flertal statliga v\u00e5rdnadsutredningar och forskningsansatser under tiden och det vuxit upp ett helt kompani av myndigheter och inr\u00e4ttningar som tex R\u00f6da Korset, Barnahus, Barnafrid, MFOF BRIS, BUP, BO, Stiftelsen Allm\u00e4nna Barnahuset, Barnr\u00e4ttsbyr\u00e5n<\/strong> med uppgiften att bevaka barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och r\u00e4ttsskydd att st\u00e5 f\u00f6r utbildning och information och se till att utvecklingen g\u00e5r fram\u00e5t<\/strong>, har den st\u00e5tt helt still sedan minst 90-talet, s\u00e5 vitt den inte tom g\u00e5tt bak\u00e5t.<\/p>\n F\u00f6r om det var lika illa p\u00e5 90-talet innan Kvinnofridslagarna och V\u00e5rdnadsreformerna fr\u00e5n 1998 och 2006 genomf\u00f6rdes och tonvis med akademiska avhandlingar radat upp sig p\u00e5 hyllorna, att man i brottsrubriceringen ”umg\u00e4ngessabotage”<\/strong> kunde stoppa in litet vad som helst, fr\u00e5n tex ett skyddande av barn<\/strong> som beordrats av socialtj\u00e4nsten eller att socialtj\u00e4nsten sj\u00e4lvt p\u00e5 inr\u00e5dan av l\u00e4kare och psykolog som tex h\u00e4nde nu senast i Sk\u00f6vdefallet, inhiberat umg\u00e4nget<\/a><\/strong> f\u00f6r att barnet ska kunna h\u00e4mta sig fr\u00e5n skadeverkningarna det utsatt honom f\u00f6r, \u00e4r det kanske sv\u00e5rt att sia om. Men det kan v\u00e4l knappast bli s\u00e4mre n\u00e4r mammor fr\u00e5ntas \u00a0v\u00e5rdnaden pga en brottsrubricering om ”umg\u00e4ngessabotage” som g\u00e4ller g\u00e4rningar de beg\u00e5tt p\u00e5 inr\u00e5dan av socialen att skydda sina barn. Har sett exempel p\u00e5 denna typ av r\u00e4ttspraxis i flera olika fall. Och det kan man kalla en ”vid kategori” av brottsrubricering<\/strong> om n\u00e5got<\/p>\n Detsamma g\u00e4ller brottsrubriceringen ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/strong> f\u00f6r den tycks ha en rekvisit (fast i s\u00e5 fall en outtalad s\u00e5dan) som h\u00e4mtad direkt ur PA(S)<\/a>–konceptets h\u00e4x-detekterings-manual,<\/a> <\/strong>med lista p\u00e5 s\u00e5na beteenden hos barnen som s\u00e4gs borga f\u00f6r att det \u00e4r ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/strong> de utsatts f\u00f6r, och inte alls det v\u00e5ld eller de \u00f6vergrepp som de sj\u00e4lva h\u00e4vdar, f\u00f6r i s\u00e5 fall skulle de bete sig mer normalt ambivalent.<\/p>\n Det h\u00e4vdas tex i dem att ett alltf\u00f6r starkt och entydigt avst\u00e5ndstagande<\/a> \u00e4r ett tecken p\u00e5 att monsterm\u00f6drarna varit framme och styrt om i sina barns hj\u00e4rnor och ”p\u00e5verkat”<\/strong> dem att uppleva saker som inte finns IRL<\/p>\n Likas\u00e5 att de har manipulerat barnen att trotsigt h\u00e4vda att det \u00e4r deras egen <\/i><\/b>ber\u00e4ttelse de ber\u00e4ttar, ist\u00e4llet f\u00f6r den som mammorna antas ha tutat i dem.<\/p>\n Om det \u00e4ven innan alla dess storslagna satsningar f\u00f6r Barnets B\u00e4sta kom i g\u00e5ng, till\u00e4mpades en r\u00e4ttspraxis vari k\u00e4rleksfulla och trygga anknytningsrelationer brottsbelades<\/strong> som uttryck f\u00f6r ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” \u00e4r \u00e4ven det sv\u00e5rt att sia om. Men det \u00e4r i varje fall precis vad som sker titt som t\u00e4tt fortfarande idag, med straffp\u00e5f\u00f6ljden av livsl\u00e5ng tortyr<\/strong> f\u00f6r ber\u00f6rda mammor och barn. F\u00f6r att ha gjort sig skyldig till att bli fr\u00e5nd\u00f6md v\u00e5rdnaden om ditt barn, kr\u00e4vs inte mer \u00e4n att du f\u00f6rs\u00f6kt skydda det och inte f\u00f6rm\u00e5tt att vid varje enstaka tillf\u00e4lle med v\u00e5ld tvinga iv\u00e4g<\/strong> det till umg\u00e4nge eller v\u00e4xelvis boende med dess f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n Och det kan man ocks\u00e5 ta som exempel p\u00e5 en ”vid kategori” av brottsrubricering<\/strong> som det \u00e4r fritt fram f\u00f6r varje ny domare att l\u00e4gga in vilken brottsrekvisit som helst i.<\/p>\n -Usch den d\u00e4r mamman och barnet verkar ha en alldeles f\u00f6r ”tight relation” – allts\u00e5 har hon inte sk\u00f6tt sina f\u00f6r\u00e4ldra\u00e5taganden som sig b\u00f6r att p\u00e5verka barnet att ha den tighta relationen med sin pappa ist\u00e4llet.<\/em><\/p>\n Och n\u00e4r det inte g\u00e5r att slita en sj\u00e4lvmordsf\u00e4rdig pojken fr\u00e5n sin mamma – ja vad ska man d\u00e5 g\u00f6ra? Domen m\u00e5ste ju \u00e5tf\u00f6ljas. S\u00e5 det blir polish\u00e4mtning<\/strong>. Tre polisbilar och sex poliser stormar ut framf\u00f6r sjukhuset d\u00e4r pojken just legat inne f\u00f6r ytterligare ett sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k och han och hans mamman mormor och morfar st\u00e5r och v\u00e4ntar p\u00e5 att socialen ska komma och h\u00e4mta honom. Nu slits hans trasiga arm<\/strong> sen f\u00f6rra g\u00e5ngen \u00e5ter loss fr\u00e5n hans mamma och d\u00e4refter kastas han brutalt<\/strong> in gallskrikandes i en polisbil<\/strong>. Morfar som f\u00f6rs\u00f6ker ingripa f\u00e5r ett kraftigt slag med batongen<\/strong> mot benet. Och sen dess har inte heller den mamman och pojken f\u00e5tt tr\u00e4ffa varandra mer. Inte ens prata med varandra i telefon eller skicka ett kort,<\/p>\n Det riskerar ju n\u00e4mligen att barnet igen kan bli nersmittat med hennes trollkonster och inte kan tycka om sin pappa lika bra.<\/p>\n\t PA(S) IDEOLOGISKA GRUND I EN PATRIARKALT BETINGAD UNDERORDNING \/ DEMONISERING \/ BIOLOGISERING AV QUINNAN \/MODERN<\/p>\n All\u00a0vetenskap har att utg\u00e5 fr\u00e5n s\u00e5dana basfakta som kunnat kartl\u00e4gga\u00a0 hur livets uppkomst sett \/ ser ut och det g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l ur evolutionsteoretiskt perspektiv som ur det lilla barnets tillkomst med konceptionen och utveckling under fosterstadiet och dess fortsatta utveckling under de tidiga barna\u00e5ren och fram\u00e5t.<\/p>\n Vilket \u00e4r ett sant mysterium.<\/strong><\/p>\n Vissa teorier har betydligt mycket starkare bevisunderlag \u00e4n andra och man kan d\u00e4rf\u00f6r inte h\u00e4vda att alla sanningar om m\u00e4nniskans ”natur” skulle vara lika bra.<\/p>\n Som ett exempel p\u00e5 en riktigt d\u00e5lig faktaunderbyggnad f\u00f6r en teori \u00e4r den som R. A. Gardner lade till grund f\u00f6r sin teori om Parental Alienation Syndrome<\/strong> att homosapiens-sl\u00e4ktets honor precis som honorna i bland de \u00f6vriga d\u00e4ggdjuren skulle ha en inbyggd instinkt att undandra sina ungar fr\u00e5n hannarna, pga deras tendens till infanticid.<\/strong><\/p>\n Den har dock de nutida proselyterna snyggat upp f\u00f6r att g\u00f6ra mer ”k\u00f6nsneutral” genom att h\u00e4vda att det skulle vara evolution\u00e4rt betingat och ”kontraintuitivt”<\/strong> att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n sin eller sina egen\/ egna biologiska f\u00f6r\u00e4lder-ar. Men sp\u00e4dbarn och \u00e4ven st\u00f6rre barn t\u00e4mligen l\u00e5ngt upp i \u00e5ldrarna har inte mycket uppfattning om ett s\u00e5nt biologiskt f\u00f6r\u00e4ldraskap<\/strong> om det inte funnits n\u00e5gon anknytning och ett socialt f\u00f6r\u00e4ldraskap<\/strong>. M\u00e4nniskodjuret kan ju inte ”lukta” sig till sina biologiska gener p\u00e5 det s\u00e4ttet som kanske \u00e4r m\u00f6jligt hos \u00f6vriga d\u00e4ggdjur<\/p>\n Likas\u00e5 psykiatern Marcus Heiligs<\/strong> och Jordan B Petersons<\/strong> skrivbordsprodukter om den manliga dominansens<\/strong> civilisationsskapande potentialer och att de f\u00f6rsta samh\u00e4llena skulle ha uppst\u00e5tt med hj\u00e4lp av hannarnas betvingande v\u00e5ld mot honorna. En id\u00e9 de tagit i arv fr\u00e5n Claude L\u00e9vi Strauss<\/a><\/strong> men som senare antropologisk forskning kunnat vederl\u00e4gga.<\/p>\n Anknytningsteori \u00e4r den akademiska disciplin inom beteendevetenskaperna, som har den starkaste vetenskapliga underbyggnaden i de experimentella studier<\/strong>\u00a0( = h\u00e5rddata) av fosters \/ sp\u00e4dbarns respons p\u00e5 akustiska och andra stimuli<\/strong> och kroppsspr\u00e5kliga kommunikation med sin(a) v\u00e5rdnadshavare och andra barn.<\/strong><\/p>\n D\u00e4rvidlag har en hel m\u00e4ngd uppt\u00e4ckter gjorts som tidigare varit ok\u00e4nda i vuxenv\u00e4rlden, som tex att b\u00e5de fostret och det nyf\u00f6dda barnet reagerar p\u00e5 akustiska stimulin dvs mammas r\u00f6st, musik, hennes kroppsljud<\/strong> osv, s\u00e5v\u00e4l som att barnet \u00e4r l\u00e5ngt mycket mer kompetent och aktivt samspelande i en \u00f6msesidigt turtagande dialog<\/strong> \u00e4n vad man ocks\u00e5 riktigt haft klart f\u00f6r sig<\/p>\n Mer om det finns att l\u00e4sa h\u00e4r: V\u00e4gen vi aldrig tog- Det emotionella arvet<\/a><\/strong><\/p>\n Man kan allts\u00e5 inte l\u00e4ngre h\u00e4vda precis vad som helst i fr\u00e5ga om barn och barns behov och g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att alla sanningar skulle vara lika bra och att tex en auktorit\u00e4r bestraffande. kontrollerande och v\u00e5ldstillv\u00e4nd uppfostringsmetod skulle vara lika bra som en samspelande turtagande dialogisk. F\u00f6r det ena leder bevisligen till skador och st\u00f6rningar i hj\u00e4rnan, den socialt samverkande f\u00f6rm\u00e5gan och s\u00e4mre livsprognoser p\u00e5 sikt.<\/p>\n Det l\u00e5ter sig tex sv\u00e5rligen g\u00f6ras att tvinga ett vettskr\u00e4mt barn som tar avst\u00e5nd fr\u00e5n en f\u00f6r\u00e4lder att knyta an till den<\/strong>. Det som sker \u00e4r ist\u00e4llet att barnet underkastar sig och st\u00e4nger till om sina k\u00e4nslor och d\u00e4rf\u00f6r l\u00f6per stor risk att m\u00e5 v\u00e4ldigt d\u00e5ligt p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l l\u00e5ng som kort sikt utan att det m\u00e4rks f\u00f6rr\u00e4n det kommer upp i ton\u00e5ren.<\/p>\n Anknytningsteorins avg\u00f6rande uppt\u00e4ckt att barnet inte alls p\u00e5 det s\u00e4tt som tidigare antagits varit ensidigt anknuten bara till mamman<\/strong> under sp\u00e4dbarnstiden utan \u00e4ven mycket v\u00e4l kunnat knyta an till andra v\u00e5rdnadshavare i dess dagliga n\u00e4rvaro, som tex pappor, \u00e4r intressant nog en uppt\u00e4ckt som under senare decennier \u00e4ven kommit att utvidgas till evolutionsteorins omr\u00e5de. Ur den engelska antropogen \/musikern Jerome Lewis studier av s\u00e5dana samlare och j\u00e4garbefolkningar<\/strong> i Afrikas och Sydostasiens regnskogar som antas f\u00f6rest\u00e5 en kultur som h\u00e4ngt med sen tidernas begynnelse har det i tv\u00e4rvetenskaplig samverkan med antropologen Chris Knights evolutionsteoretiska efterforskningar<\/strong> av tidigare primaters m\u00f6drande funktioner<\/strong> och \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n dem till Homo sapiens vuxit fram en ansats vari just anknytningen visat sig ha haft en central roll.\u00a0<\/p>\n Den har n\u00e4mligen i samband med att den alltmer f\u00f6rfinade kommunikationen i r\u00f6st \/ r\u00f6relse \/ mimik \/ \u00f6gonkontakt<\/strong> vuxit fram ur honornas \/ kvinnornas dans, s\u00e5ng, rytm och rit m\u00f6jliggjort ett st\u00f6rre samarbete mellan m\u00f6drarna i en kollektiv omsorg om barnen vilket frigjort arbetskraft i det kvinnliga kollektivet till insamlingen av basf\u00f6dan<\/strong>. Medan ungar till schimpanshonor \u00e4r mer starkt bundna till bara dem, har Homo sapienshonorna beg\u00e5vats med en differentierat f\u00f6rfinad f\u00f6rm\u00e5ga att trygga \u00e4ven andras barn<\/strong> med hj\u00e4lp av de signaler i r\u00f6st r\u00f6relse, mimik och \u00f6gonkontakt som utg\u00f6r anknytningens sj\u00e4lva grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n Av detta torde man allts\u00e5 enkelt kunna dra slutsatsen att \u00e4ven pappor<\/strong> mycket v\u00e4l kan fungera i den rollen, s\u00e5 l\u00e4nge de \u00e4r tillr\u00e4ckligt ink\u00e4nnande att anv\u00e4nda sig av den form av intonande och \u00f6msesidig kommunikation<\/strong> som det tom finns ned\u00e4rvda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r hos nyf\u00f6dda barn att aktivt delta i genom spegelneuronerna.<\/p>\n Chris Knights<\/strong> omfattande och tv\u00e4rvetenskapligt evolutionsbiologiskt och antropologiskt baserade forskning har under de senaste \u00e5rtiondena kompletterats<\/strong> med antropologen \/ musikern Jerome Lewis ing\u00e5ende studier av de regnskogslevande samlare och j\u00e4gare i Afrika och Asien som fortfarande idag f\u00f6rvaltar en skapelsemyt som forskarna kunnat sp\u00e5ra i besl\u00e4ktade folkgrupper, som isolerats fr\u00e5n varandra sedan \u00e5rtusenden och d\u00e4rmed kunnat datera dess \u00e5lder till c:a 25000 \u00e5r.<\/p>\n F\u00f6r att p\u00e5 allvar kunna tr\u00e4nga in i icke-v\u00e4sterl\u00e4ndskt f\u00f6rmoderna kulturer och g\u00f6ra en korrekt tolkning av dess faktiska uppbyggnad, kr\u00e4vs en djupare f\u00f6rst\u00e5else av deras inre sammanh\u00e5llande struktu<\/strong>r av etiskt \/ moraliska v\u00e4rderingar och syn p\u00e5 den m\u00e4nskliga \/ manliga \/ kvinnliga existensens plats och funktion i universum.<\/p>\n Att som arkeologerna enbart studera den yttre rent materiella utvecklingen av redskap, keramik och begravningsskick mm liknande yttre p\u00e5tagliga artefakter, ger i j\u00e4mf\u00f6relse en mycket ytlig inblick i hur den faktiska socialisation sett ut som de d\u00e4rmed pretenderar p\u00e5 att ha kunnat kartl\u00e4gga.<\/p>\n D\u00e5 musiken \/ rytmen \/ s\u00e5ngen \/ dansen \/ dramat \/ riten utg\u00f6r grunden f\u00f6r den typ av ”religon” eller ”livs\u00e5sk\u00e5dning<\/strong>” dvs inre sammanh\u00e5llande kitt av etiska \/ moraliska v\u00e4rderingar och syn p\u00e5 den m\u00e4nskliga existensen<\/strong> som utvecklats med dessa regnskogslevande folk, som med st\u00f6rsta fog kan antas representera de \u00e4ldsta kulturerna i v\u00e4rlden, och vara s\u00e5 gamla att de kan antas ha varit densamma i tidernas begynnelse, l\u00e5ter det sig inte heller g\u00f6ras att tr\u00e4nga in i deras inre livsv\u00e4rldar utan att dela den musiska kommunikationsformen med dem.<\/p>\n Eftersom Jerome Lewis inte bara \u00e4r antropolog utan \u00e4ven \u00e4r musiker<\/strong>, har han haft de erforderliga redskapen d\u00e4rf\u00f6r och d\u00e4rmed kunnat g\u00f6ra uppt\u00e4ckter som andra missat dessf\u00f6rinnan. Detta har resulterat i en helt ny teoribildning<\/strong> om hur det m\u00e4nskliga samh\u00e4llet vuxit fram under evolutionens g\u00e5ng, i v\u00e4xelvis samverkan med frambringandet av s\u00e5ngen \/ dansen \/ rytmen \/ riten \/ st\u00e4mbanden \/ talet \/ symboliseringsf\u00f6rm\u00e5gan \/ spr\u00e5ket \/ det ut\u00f6kade samarbete som den kommunikationen ger upphov<\/strong> till kvinnorna sinsemellan att avlasta varandra med ett gemensamt ansvarstagande f\u00f6r barngruppen. En process som inleddes med att schimpanshonorna gick samman i grupp f\u00f6r att med gemensamma akustiska signaler i form av skrik, vr\u00e5l, stampande och pangande med tr\u00e4dgrenar eller stenar mot h\u00e5rda f\u00f6rem\u00e5l skr\u00e4mma bort angripande djur eller o\u00f6nskade hannar. M\u00e4nnen kunde i sin tur anv\u00e4nda sig av dessa akustiskt kommunikativa f\u00e4rdigheter f\u00f6r att locka till sig de djur de jagade, genom att h\u00e4rma deras l\u00e4ten.<\/strong><\/p>\n\n Chris Knight and Jerome Lewis<\/p>\n Why is it that, out of 220 primate species, we are the only one that talks? The relative inflexibility of primate vocal signaling reflects audience pressure for reliability. Where interests conflict, listeners’ resistance to being deceived drives signalers to limit their vocal repertoire to signals that cannot be faked. This constraint was lifted in the human case, we argue, because the original victims of our species’ first deceptive vocalizations were nonhuman animals. When our ancestors were vulnerable hominins equipped with limited weaponry, they kept predators away by increasing the range and diversity of their vocal calls. This led to choral singing, primarily by females, and deceptive mimicry of animal calls, primarily by scavenging and hunting males. A critical feature of our model is the core principle of reversal, whereby deceptive signals aimed originally by a coalition against an external target are subsequently redeployed for honest communicative purposes within the group. We argue that this dynamic culminated ultimately in gestural, vocal, and ritual metaphor, opening the way to word formation and the rapid emergence of grammar.<\/p>\n https:\/\/www.journals.uchicago.edu\/doi\/abs\/10.1086\/692905<\/a><\/p>\n\t <\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS<\/a><\/em><\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R.A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n HISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em><\/p>\n\n <\/p>\nI ) \u00a0SKILLNADEN MELLAN VETENSKAP OCH VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/h2>\n
I a)\u00a0Kriterier f\u00f6r vetenskap kontra ideologi i fr\u00e5ga om fenomenet v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation.<\/em><\/h3>\n
i b) Kriterier f\u00f6r vidskepliga f\u00f6rvillelser<\/em><\/h3>\n
I c ) H\u00e4xprocesser som g\u00e5r igen<\/em><\/h3>\n
II VETENSKAPSFILOSOFI<\/h2>\n
III ) VETENSKAPSTEORETISK GRANSKNING AV PA(S)-TEORIN<\/h2>\n
av J. D. Jennifer Hoult, USA<\/em><\/h3>\n
MMM<\/h3>\n
IV ) VETENSKAPSTEORI F\u00d6R SANNINGSS\u00d6KARE<\/h2>\n
Introduktion f\u00f6r nyb\u00f6rjare<\/em><\/h3>\n
IV a ) Ordning och reda p\u00e5 begreppen<\/em><\/h3>\n
IV b )<\/em>\u00a0Exempel p\u00e5 n\u00e5gra av de svenska PA(S)-lobbyisternas bristf\u00e4lliga begreppshantering<\/em><\/h3>\n
V ) EXEMPEL P\u00c5 KREATIV BEGREPPSBILDNING<\/h2>\n
VI ) EXEMPEL P\u00c5 ORWELLSKA F\u00d6RVILLELSER<\/h2>\n
VII ) EXEMPEL P\u00c5 ”JURIDISKA”<\/h2>\n
VIII ) OFR\u00c5NKOMLIGA BASFAKTA<\/h2>\n\t
***************************************************************************<\/h3>\n
I ) \u00a0SKILLNADEN MELLAN VETENSKAP OCH VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/h2>\n
mmmmm<\/h3>\n
I a ) Kriterier f\u00f6r vetenskap kontra ideologi i fr\u00e5ga om fenomenet v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation.<\/h3>\n
I b) Kriterier f\u00f6r vidskepliga f\u00f6rvillelser:<\/h3>\n
I c ) H\u00e4xprocesser som g\u00e5r igen<\/h3>\n
II ) VETENSKAPSFILOSOFI<\/h3>\n
MMMMM<\/h3>\n
III ) VETENSKAPSTEORETISK GRANSKNING AV PA(S)-”teorin”.<\/h3>\n
IV ) VETENSKAPSTEORI F\u00d6R SANNINGSS\u00d6KARE\u00bb<\/a><\/h2>\n
Ordning och reda p\u00e5 begreppen<\/h3>\n
V ) KREATIV BEGREPPSBILDNING<\/h2>\n
SOCIOLOGEN OCH DV-FORSKAREN MICHAEL P. JOHNSONS GRUNDL\u00c4GGANDE TYPOLOGI\u00a0\u00bb<\/a><\/h3>\n
\u00c4R kvinnors v\u00e5ld mot m\u00e4n ett lika stort samh\u00e4llsproblem som m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor?<\/strong><\/h2>\n
V I ) EXEMPEL P\u00c5 ORWELLSKA F\u00d6RVILLELSER OCH BEGREPPSLIG R\u00d6RA<\/h2>\n
VII ) BEGREPPSANV\u00c4NDNINGEN I JURIDISK DISKURS.<\/h2>\n
VIII ) OFR\u00c5NKOMLIGA BASFAKTA<\/h2>\n
Wild Voices: Mimicry, Reversal, Metaphor, and the Emergence of Language<\/h2>\n
Abstract<\/h3>\n
L\u00c4NKLISTA:<\/h2>\n
I ) VAD \u00c4R\u00a0 PA(S)?<\/a><\/em><\/h3>\n
I ) VAD \u00c4R PA(S)mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
II ) VETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a><\/em><\/h3>\n