{"id":68,"date":"2021-02-23T23:08:27","date_gmt":"2021-02-23T22:08:27","guid":{"rendered":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/?page_id=68"},"modified":"2024-05-21T00:01:19","modified_gmt":"2024-05-20T22:01:19","slug":"rejmer","status":"publish","type":"page","link":"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/rejmer\/","title":{"rendered":"ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?"},"content":{"rendered":"\n\n\t\t\t\t\"VILLERVALLA\"\n\t

Konstverk av Issa: ”Villervalla”<\/h4>\n

Text av Gunilla Madeg\u00e5rd<\/a><\/h4>\n\t

LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/h1>\n

Vetenskaps-soppa kokad p\u00e5 en spik<\/p>\n

Ingredienser:<\/p>\n

Oredig begreppshantering och omv\u00e4nd logik<\/p>\n

 <\/p>\n

Denna sida inneh\u00e5ller:<\/p>\n

 <\/p>\n

I) ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?<\/p>\n

mmmm<\/p>\n

II) TV\u00c4RTOM-T\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/p>\n

mmmmmmmmmm<\/p>\n

III) VETENSKAPSSOPPA KOKAD P\u00c5 EN SPIK<\/p>\n

III a) Oreda i hanteringen av \u00a0begreppet \u00a0PA(S) – ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation<\/p>\n

III b) N\u00e4r bokst\u00e4verna P A S s\u00e4tts ihop till PAS och anv\u00e4nds enligt R. A. Gardners recept, bildar de grund f\u00f6r den moderna tiden h\u00e4xjakt!<\/p>\n

III c) Utebliven problematisering av brist p\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan PA(S)-konceptets begreppsapparat och Michael P. Johnsons.<\/p>\n

mmmm<\/p>\n

\u00a0IV ) UTEBLIVEN PROBLEMATISERING AV ATT TV\u00c5 INB\u00d6RDES MOTSTRIDIGA PREMISSER INTE KAN \u00a0BILDA GRUND F\u00d6R EN OCH SAMMA TEORI eller R\u00c4TTSPRAXIS<\/p>\n

Att avsaknaden av redskap att identifiera och intervenera mot PA(S) rycker undan grunden f\u00f6r Lytsy \/ Bergensteins mission, f\u00f6rbig\u00e5s med tystnad<\/p>\n

mmmmm<\/em><\/p>\n

V ) POLITISK \/ IDEOLOGISK VILLERVALLA<\/p>\n

Politiskt ber\u00e4ttigade krav p\u00e5 st\u00e4rkandet av kvinnors och barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och r\u00e4ttsskydd definieras som uttryck f\u00f6r ett ”k\u00f6nskrig”<\/p>\n

Oreda i det logiska konsekvenst\u00e4nkandet<\/p>\n

mmm<\/p>\n

VI ) V\u00c5LDSFORSKNING AV MURRAY A. STRAUSS VERSUS MICHAEL \u00a0P. JOHNSON<\/p>\n

mmmmmmm<\/p>\n

VII ) SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER:<\/p>\n

Fr\u00e5gorna hopar sig – Vad \u00e4r det som har h\u00e4nt Annika Rejmer sedan 2003?<\/p>\n

mmmm<\/p>\n

 <\/p>\n

*****************************************************************************************<\/p>\n\t\n

I ) ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?<\/a><\/h2>\n

 <\/p>\n

Som redan konstaterats p\u00e5 hemsidan om Lytsy \/ Bergensteins utg\u00e5va p\u00e5 Norstedts juridik 2019, Barn som tvingas v\u00e4lja bort en f\u00f6r\u00e4lder<\/em><\/a>\u00a0<\/em>\u00e4r den viktig, eftersom den en g\u00e5ng f\u00f6r alla avsl\u00f6jar att fejk-teorin om PA(S) lever och frodas som aldrig f\u00f6rr, trots att de som sj\u00e4lva verkar inom systemet<\/a>\u00a0f\u00f6rnekar det. Mao kan konstateras att den ena handen inte vet vad den andra g\u00f6r.<\/p>\n

Det har visserligen sedan l\u00e4nge funnits h\u00e4ngivna PA(S)-lobbyister verksamma b\u00e5de inom och utom systemet som tex \u00a0Lena Hellblom Sj\u00f6gren,<\/a>\u00a0Jenny Klefbom<\/a>, Nils-G\u00f6ran Areskoug,<\/a> G\u00f6ran Ewerl\u00f6f<\/a>, G\u00f6sta Emtestam,<\/a> Mats Rudolphis Dellen\u00e4ng<\/a>, Bj\u00f6rn Cedervall<\/a> och sist men inte minst \u00e4ven ordf\u00f6randen i \u00a0Familjer\u00e4ttssocionomernas Riksf\u00f6rbund,FSR, Joakim Blom. <\/a><\/p>\n

Och Carolin Robson har i sin hemst\u00e4llan till regeringen och myndigheterna \u00e5r 2013<\/a> p\u00e5talat att ett flertal svenska tingsr\u00e4tter \u00e4r PA(S)anstuckna och av allt att d\u00f6ma \u00e4r de det fortfarande om inte tom fler tillkommit som tex Lunds tingsr\u00e4tt.<\/p>\n

Ut\u00f6ver dessa har det p\u00e5 senare \u00e5r tillkommit en v\u00e4xande skara akademiker vid v\u00e5ra h\u00f6gre l\u00e4ros\u00e4ten som tex prof Sverker Sikstr\u00f6m<\/a> och fd juridikstudenten Magee Mateluna <\/a>i Lund, numera verksam som advokat i familjer\u00e4ttsliga \u00e4renden, och Leonard Ngaosuvan vid G\u00f6teborgs universitet.<\/a><\/p>\n

Och nu har Lytsy \/ Bergenstein bidragit med \u00e4nnu ett tillskott till denna liga, genom att f\u00f6rutom lagman Mats Sj\u00f6sten<\/a> och professor i civilr\u00e4tt Anna Singer, ha<\/a> lyckats f\u00e5nga in ett av de verkliga h\u00f6gdjuren att s\u00e4lla sig till skaran, n\u00e4mligen den sedan l\u00e4nge v\u00e4lk\u00e4nda forskaren i r\u00e4ttssociologi, docent Annika Rejmer, knuten till NCK,<\/a> dvs Nationellt Center f\u00f6r Kvinnofrid, flitigt intervjuad i medierna, n\u00e4r v\u00e5rdnadsfr\u00e5gorna kommer p\u00e5 tal och som \u00e4r den som f\u00e5tt i uppgift att leda ett antal st\u00f6rre och viktiga forskningsprojekt kring de familjer\u00e4ttsliga fr\u00e5gest\u00e4llningarna.<\/p>\n

Med anledning av tidigare uttalanden av Annika Rejmer, som tex de h\u00e4r fr\u00e5n 2003, hade jag annars f\u00f6rv\u00e4ntat en kritisk h\u00e5llning till s\u00e5dan auktorit\u00e4rt maktfullkomlig styrning som utg\u00e5r fr\u00e5n det h\u00f6gs\u00e4te vid Varbergs tingsr\u00e4tt, varifr\u00e5n\u00a0bossen \u00f6ver v\u00e5rdnadsm\u00e5l Mats Sj\u00f6sten\u00a0<\/a>med j\u00e4rnhand leder det nya fr\u00e4lsets husbondsv\u00e4lde \u00f6ver landets olycksdrabbade mammor och barn med sin huskatekes: V\u00e5rdnad boende och umg\u00e4nge (\u00e1 c:a 850 kr styck)<\/a> och\u00a0luxu\u00f6sa kursverksamhet \u00e1 8000 kr f\u00f6r en heldag<\/a>.<\/p>\n

Citat fr\u00e5n en studie av Annika Rejmer<\/b>, fil dr i r\u00e4ttssociologi fr\u00e5n 2003: V\u00e5rdnadstvister: en r\u00e4ttssociologisk studie av tingsr\u00e4tts funktion vid handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadskonflikter med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n barnets b\u00e4sta:<\/a><\/p>\n

”Avseende tingsr\u00e4tts handl\u00e4ggningsordning p\u00e5visas att handl\u00e4ggningsordningen f\u00f6r v\u00e5rdnadskonflikter \u00e4r i stort sett densamma som p\u00e5 1920-talet, d\u00e4remot har samh\u00e4llets syn p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarollen, barnet, samlevnad och konflikter f\u00f6r\u00e4ndrats.”<\/em><\/h4>\n

F\u00f6r en mer specificerad redovisning av Mats Sj\u00f6stens otidsenliga v\u00e4rderingar och syn p\u00e5 ”Quinnans natur” se denna hemsida; Kollektiv JO-anm\u00e4lan under punkt 7-10<\/a> och och denna under punkt 1 a)<\/a><\/p>\nAnnika<\/b> Rejmer st\u00e4ller dessutom fr\u00e5gan om socialtj\u00e4nsten<\/b> i sina utredningar har anpassat sig till r\u00e4ttssystemet. Socialsekreterarnas arbete skall vila p\u00e5 en socialvetenskaplig kunskapsbas. Hon konstaterar att hon i sin studie kunnat p\u00e5visa \u00a0att man i den praktiska handl\u00e4ggningen begr\u00e4nsat utredningen till att omfatta de omst\u00e4ndigheter som anges i FB och i praxis. Hon h\u00e4vdar d\u00e4rf\u00f6r att socialsekreterarna har anpassat v\u00e5rdnadsutredningens inneh\u00e5ll till domstolssystemets definitioner, trots att syftet med utredningarna \u00e4r att tillhandah\u00e5lla domstolarna s\u00e4rskild sakkunskap.<\/b> Slutsatsen blir att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r domstolarna som definierar vad som skall anses vara barnets b\u00e4sta (d\u00e4r ocks\u00e5 riskbed\u00f6mningen ing\u00e5r) i samband med v\u00e5rdnadstvister.(V\u00e5rdnadstvister. En r\u00e4ttssociologisk studie av tingsr\u00e4tts funktion vid handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadskonflikter med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n barnets b\u00e4sta, 2003, sid 134.<\/a>)\n

Socialtj\u00e4nstlagen tycks alltmer ha spelat ut sin roll gentemot den juridiska praxis som i mer eller mindre \u00f6verensst\u00e4mmelse med Familjebalken utvecklats under Mats Sj\u00f6stens \/ G\u00f6ran Lambertz\u00b4 privat personliga tyckande och mer eller mindre dolda agendor.\u00a0Ingen tvekan heller om att de \u00e4r synkade med PA(S)-lobbyisternas dito.<\/p>\n

Se Carolin Robsons omfattande redog\u00f6relse f\u00f6r alla de lagar i SoL som man i v\u00e5rdnads\u00e4rende rutinm\u00e4ssigt \u00f6vertr\u00e4der i hennes hemst\u00e4llan till justitie- och socialministern och ber\u00f6rda myndigheter fr\u00e5n 2013\u00a0<\/a><\/p>\n

P\u00e5 hemsidorna; H\u00f6gkvalitativ svensk forskning som l\u00e4ggs i byr\u00e5l\u00e5dorna<\/a>\u00a0och Praxis i svenska domstolar<\/a> redovisas fakta som kan p\u00e5visa att denna r\u00e4ttstill\u00e4mpning \u00e4nnu inte f\u00f6rb\u00e4ttrats under de 8 \u00e5r som f\u00f6rl\u00f6pt sen dess. Och det trots att BO redan 2004 framf\u00f6rde kritik mot samma brister, d\u00e5 som nu.<\/a><\/p>\n

Att r\u00e4ttsv\u00e5rdande personal \u00e4nnu inte efter alla dessa \u00e5r f\u00e5tt klart f\u00f6r sig att PA(S)-”teorin” inte utg\u00f6r godk\u00e4nd vetenskap<\/a> att ligga till grund f\u00f6r bed\u00f6mningarna i v\u00e5rdnadsm\u00e5l, framkommer dessutom i en artikel av\u00a0chefs\u00e5klagare inom \u00c5klagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, Bodil Borison publicerad 2021-04-02 i Magasinet Paragraf, med rubriken;\u00a0N\u00e4r barn p\u00e5verkas att v\u00e4lja bort en f\u00f6r\u00e4lder, vari hon\u00a0refererar till Lytsy \/ Bergensteins publikation,\u00a0<\/a>som om den skulle kvalificera f\u00f6r just det, dvs vetenskap.<\/p>\n\t

II) DET OREWLLSKA TV\u00c4RTOM-T\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/h2>\n

N\u00e5got tycks dock ha h\u00e4nt med Rejmer sen 2003 och hon publicerade ovanst\u00e5ende rader.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r vad.<\/h3>\n

Intrycket man f\u00e5r av hennes nutida h\u00e5llning, \u00e4r n\u00e4mligen snarast att \u00e4ven hon till slut gett upp och inordnat sig under husbondsv\u00e4ldet och anpassat sig efter dess orwellskt upp -och nerv\u00e4nda logik, s\u00e5 att f\u00f6rsvar f\u00f6r kvinnors \/ m\u00f6drars och barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter skammas som ”k\u00f6nskrig”, medan bevarande av husbondsv\u00e4ldets status quo upph\u00f6js till ”j\u00e4mst\u00e4lldhet” och gamla nattst\u00e5ndna vidskepligheter om trolldomskonsterna att f\u00f6rvrida huvudet p\u00e5 folk och f\u00e4 som ligger f\u00f6rborgade \u00a0i den kvinnliga ”naturen” – upph\u00f6js till ”vetenskap” och ”objektivitet”<\/p>\n

Men det tycks inte vara n\u00e5gon bekv\u00e4m sits hon satt sig i, eftersom hon, n\u00e4r det v\u00e4l kommer till kritan, inte alls s\u00e4ger sig sympatisera med Richard A Gardners trossatser.<\/a><\/p>\n

S\u00e5 om Annika Rejmer st\u00e4llt upp p\u00e5 en intervju med Lytsy, pga att hon halvt om halvt eller helt delar f\u00f6rfattarnas vision om PA(S)-sp\u00f6kets omfattning och styrka, \u00e4r sv\u00e5rt att dra n\u00e5gra best\u00e4mda slutsatser. I synnerhet som hon inte bidrar med n\u00e5gon kritisk infallsvnkel till f\u00f6rfattarnas mission, trots att hon i ett av sina mail, klart ut med detta deklarerar att hon inte g\u00f6r det:<\/p>\n

Citat Annika Rejmer:<\/em><\/h3>\n

”Gardners vetenskapliga brister, l\u00e4ggning m.m. finns det ingen som ifr\u00e5gas\u00e4tter. L\u00e5t honom vila i frid!<\/em><\/h3>\n

Att han myntade begreppet PAS kan inte g\u00f6ra att bokst\u00e4verna PAS och det de st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r f\u00f6r evigt f\u00f6rbjudna eller smittade.<\/em><\/h3>\n

Med avseende p\u00e5 att h\u00e4lften av de 400 sidorna i Lytsys alster best\u00e5r av referat till b\u00e5de Gardners och hans nutida proselyters kvasivetenskapliga utl\u00e4ggningar, utg\u00f6r det exempel p\u00e5 en minst sagt anm\u00e4rkningsv\u00e4rd strutsmentalitet, hos en m\u00e5ng\u00e5rigt erfaren forskare.<\/p>\n

Att anv\u00e4nda begreppet ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/em> i en helt annan och mycket vidare betydelse \u00e4n den som \u00e4r den g\u00e4ngse i PA(S)-relaterad kontext och Lytsy presenterar p\u00e5 f\u00f6rsta sidan i boken, v\u00e4cker s\u00e5 klart fr\u00e5gor kring Rejmers seriositet:<\/p>\n

Citat Lytsy<\/em>:<\/h3>\n

N\u00e4r ett barn tvingas v\u00e4lja bort en f\u00f6r\u00e4lder som det tidigare haft en n\u00e4ra relation till, utan att det finns n\u00e5gon saklig grund f\u00f6r avst\u00e5ndstagandet, som sker p\u00e5 grund av den andra f\u00f6r\u00e4lderns p\u00e5verkan – s\u00e5 finns det ett namn p\u00e5 det som sker: f\u00f6r\u00e4ldraalienation:<\/em><\/h3>\n

I synnerhet som Lytsy tar tillf\u00e4llet i akt att utifr\u00e5n Annika Rejmers anv\u00e4ndning av begreppet ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/a> i en s\u00e5 vid bem\u00e4rkelse att det kan inbegripa b\u00e5de ber\u00e4ttigade och icke ber\u00e4ttigade bed\u00f6mningar hos tvistande f\u00f6r\u00e4ldrar av den andres \/ varandras f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga (allts\u00e5 inte n\u00e5gon alienering av barn \u00f6ht), g\u00f6ra ber\u00e4kningar av hur stort problemet med ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/em> ska antas vara i Sverige.<\/p>\n

Det var fr\u00e4mst av den anledningen som jag mailade Annika Rejmer med en f\u00f6rr\u00e5gan \u00a0om det verkligen st\u00e4mmer att det \u00e4r hon sj\u00e4lv som har uttalat sig i dessa termer och inte blivit felciterad av Lytsy.<\/p>\n

Den mailv\u00e4xling som det f\u00f6ranledde, finns \u00a0delvis citerad och kommenterad, l\u00e4ngst ner p\u00e5 denna hemsida\u00a0under punkt VII ) Politisk \/ ideologisk villervalla och punkt VIII ) Sammanfattning och slutsatser )<\/p>\n

F\u00f6r att orientera sig i den orwellska villervallan, kan det kanske vara till hj\u00e4lp att f\u00f6rst ta del av denna manual: T\u00e4nk om – T\u00c4NK TV\u00c4RTOM, s\u00e5 blir det r\u00e4ttv\u00e4nt igen!<\/a><\/p>\n

F\u00f6r vidare info om ett korrekt vetenskapligt angreppss\u00e4tt, se under ”Ordning och reda \u00a0i begreppen” p\u00e5 denna hemsidan VETENSKAP\u00c5 ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER \u00bb<\/a><\/em><\/p>\n\t

III ) VETENSKAPSSOPPA KOKAD P\u00c5 EN SPIK<\/h2>\n\n

Oredig begreppshantering<\/h3>\n

P\u00e5 hemsidan VETENSKAP ELLER VETENSKAPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a> har jag gjort en inledande snabbanalys av den bristf\u00e4llga begreppshantering som Rejmer bidrar med som ingrediens till vetenskapssoppan som Lytsy kokar i hop och d\u00e5 anv\u00e4nt mig av vetenskapsfilosoferna J\u00a0Perssons, Johannes och \u00a0NE Sahlins:\u00a0Vetenskap eller vidskepliga f\u00f6rvillelser<\/a>\u00a0\u00a0Vetenskapsteori f\u00f6r sanningss\u00f6kare, 2013, \u00a0<\/a>anvisningar som r\u00e4ttesn\u00f6re, under rubriken:\u00a0”Ordning och reda p\u00e5 begreppen”. <\/i>Jag r\u00e5kade bara f\u00e5 tag p\u00e5 den vid en f\u00f6rsta google-s\u00f6kning och den passade som hand i handske s\u00e5 den fick det bli.<\/p>\n

”Att det \u00e4r viktigt att definiera v\u00e5ra begrepp \u00e4r n\u00e5got vi alla f\u00e5tt l\u00e4ra oss. Som forskare har vi ambitionen att undvika otydlighet. D\u00e4rf\u00f6r skall vi se upp med alla former av oklarhet. Vi skall se upp med flertydiga uttryck.\u00a0Se till att viktiga ord vi anv\u00e4nder inte har olika betydelser i olika sammanhang.”<\/i><\/h4>\n

Exempel: Annika Rejmers anv\u00e4ndning av begreppet ”alienation” som liktydigt med ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” <\/a>och ett underk\u00e4nnande av den andra f\u00f6r\u00e4lderns f\u00f6r\u00e4ldraauktoritet, oavsett det \u00e4r ber\u00e4ttigat eller inte, vilket utg\u00f6r en helt annan betydelse \u00e4n den som ing\u00e5r i PA(S)- konceptet<\/p>\n

”Och de flesta av oss vet, innerst inne, att vaghet (som \u00e4r n\u00e5got annat \u00e4n flertydighet) s\u00e4llan skapar goda hypoteser eller teorier.”<\/i><\/h4>\n

Exempel: PA(S)-konceptets kategorisering av familjev\u00e5ld i psykiskt och fysiskt v\u00e5ld, varav det f\u00f6rstn\u00e4mnda begr\u00e4nsas till PA = f\u00f6r\u00e4ldraalienation och det andra ospecificerat buntas ihop i kategorin \u00a0”vanligt v\u00e5ld” = VV<\/p>\n

”Namn och singul\u00e4ra termer som vi anv\u00e4nder skall heller inte sakna referens. \u00c5tminstone f\u00f6r sanningss\u00f6karen \u00e4r det s\u00e5.”<\/i><\/h4>\n

Exempel: H\u00e4r kan \u00e5terigen anf\u00f6ras att sk ”vanligt v\u00e5ld” utg\u00f6r en singul\u00e4r term som saknar annan referens, \u00e4n den till sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

PA(S)-konceptet s\u00e4ljs aldrig ut med en korrekt varudeklaration genom att som i vedertagen vetenskaplig praxis presentera dess kritiker av erk\u00e4nda vetenskapsm\u00e4n, utan dessa buntas ist\u00e4llet ihop till en anonym skara sk ”feminister”. Inte heller anges referens till den v\u00e5ldsforskning som utg\u00f6r internationell standard sedan ett flertal decennier.<\/p>\n\n

Under rubriken:<\/h3>\n

III a) Oreda i hanteringen av begreppet PA(S) f\u00f6r\u00e4ldraalienation
\n<\/em>h\u00e4rnedan, g\u00f6rs en mer specificerad redog\u00f6relse av hur den vetenskapliga villervallan kokas ihop av Lytsy p\u00e5 grundval av Rejmers begreppsliga f\u00f6rvillelser och vad den f\u00e5r f\u00f6r konsekvenser.<\/h3>\n\n

\u00c4nnu ett exempel p\u00e5 brister i f\u00f6rh\u00e5llande till denna anvisning:<\/h3>\n

”Namn och singul\u00e4ra termer som vi anv\u00e4nder skall heller inte sakna referens. \u00c5tminstone f\u00f6r sanningss\u00f6karen \u00e4r det s\u00e5.”<\/i><\/h4>\n

P\u00e5 sid. 275 anger Lytsy att Annika Rejmers refererar till Michael P Jonsons forskning om Domestic Violence,<\/em> men utan att ange hur hans kategorisering och begreppsbildning \u00e4r inkompatibel med den i PA(S)-konceptet vari ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” skiljs ut fr\u00e5n \u00f6vrig v\u00e5ldsut\u00f6vning av sk ”vanligt v\u00e5ld”, i\u00a0en kategori f\u00f6r SIG,<\/p>\n

Inte heller anger Lytsy n\u00e5gon referens till Michael P Johnson forskning nere p\u00e5 sidan bland \u00f6vriga fotn\u00f6ttern, vilket \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt eftersom den torde ha haft ett avg\u00f6rande inflytande p\u00e5 r\u00e5dande standard inom familjev\u00e5ldsforskningen p\u00e5 det internationella planet.<\/p>\n

”N\u00e4r man talar om begreppslig ordning och reda skall man inte sticka under stol med att det i olika sammanhang och av skiftande sk\u00e4l ibland kan vara en f\u00f6rdel f\u00f6r forskaren sj\u00e4lv att vara m\u00e5ngtydig. En gediget flertydig och vag begreppsbildning \u00e4r trots allt en garanti mot vederl\u00e4ggning och ibland ocks\u00e5 en plattform f\u00f6r ber\u00f6mmelse.”<\/i><\/h4>\n

Exempel: Ska det kunna t\u00e4nkas vara en relevant kritik gentemot s\u00e5dan forskning som f\u00f6ljt i sp\u00e5ren av Michael P Johnsons<\/a>\u00a0mer differentierade kategorisering, \u00e4n den i PA(S)-konceptet? Det f\u00e5r i s\u00e5 fall bli en utmaning f\u00f6r PA(S)-lobbyisterna att anta och att specificera enligt g\u00e4ngse vedertagen vetenskaplig metod.<\/p>\n

Allrahelst skulle det vara intressant att f\u00e5 ta del av\u00a0r\u00e4ttssociologen Annika Rejmers uppfattning om den saken, som trots att hon enligt Lytsy, refererar till Michael P. Johnsons forskningsansats, uppenbarligen \u00e4nd\u00e5 inte bryr sig om att till\u00e4mpa dess sedan l\u00e4nge mer differentierade begreppsapparat, utan ist\u00e4llet v\u00e4ljer att definiera allt\u00a0som har med f\u00f6r\u00e4ldrars kritik av den andra f\u00f6r\u00e4lderns omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga, och oavsett den \u00e4r \u00a0ber\u00e4ttigad eller inte,\u00a0som ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”. Vilket m\u00e5ste anses synnerligen anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i en PA(S)-relaterad kontext som \u00f6verdimensionerar ett \u00f6verallt \u00f6verh\u00e4ngande hot av ett PA-sp\u00f6ke vartill det saknas vetenskapliga instrument att m\u00e4ta, men man fullst\u00e4ndigt bortser fr\u00e5n det verkliga hot av m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor och barn som samst\u00e4mmiga m\u00e4tningar enligt Michael P Johnsons modell v\u00e4rlden \u00f6ver kunnat p\u00e5visa och som alltsomoftast \u00e4r parat med just PA= f\u00f6r\u00e4ldraalienation, eller \u00e5tminstone olika former av att anv\u00e4nda gemensamma barn som vapen eller spelbricka gentemot den andra f\u00f6r\u00e4ldern, inte minst f\u00f6r att underminera dennes f\u00f6r\u00e4ldraauktoritet. Att PA(S)-lobbyisternas differentiering av v\u00e5ldet i de tv\u00e5 olikartade kategorierna PA och VV riktar s\u00f6karljudet \u00e5t fel h\u00e5ll, \u00e4r s\u00e5 uppenbart att det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att en forskare med s\u00e5 l\u00e5ng erfarenhet som Annika Rejmer inte skulle inse det.<\/p>\n

”Men str\u00e4van efter en tydlig begreppsbildning \u00e4r mer \u00e4n en ambition att enskilda begrepp skall vara v\u00e4l definierade. H\u00e4r finns ocks\u00e5 insikten om att begreppsapparaten som helhet m\u00e5ste h\u00e4nga ihop, vara utformad f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l. Den brittiske filosofen F. P. Ramsey ger oss i den ber\u00f6mda uppsatsen ”Theories” fr\u00e5n 1929 en teori om vetenskapliga teorier. Denna teori om teorier, som vi ganska utf\u00f6rligt kommer att diskutera i kapitel 11, l\u00e4r oss bland annat att en teoris p\u00e5st\u00e5enden inte kan f\u00f6rst\u00e5s isolerade fr\u00e5n den teori de tillh\u00f6r och att de begrepp en teori anv\u00e4nder f\u00f6rlorar sin betydelse om de tas ur sitt sammanhang – lyfts ut ur teorin.”<\/em><\/h4>\n

Exempel: PA(S)-lobbyisternas desperata f\u00f6rs\u00f6k<\/a> att diskreditera den omfattande studie av Joan S Meier,<\/a>\u00a0som kunnat p\u00e5visa att utfallet av den PA(S)-relaterade tolkningsmodellen till grund f\u00f6r v\u00e5rdnadstvister \u00e4r till nackdel f\u00f6r ”safe parents” \u00a0och f\u00f6rdel f\u00f6r ”abusive parants” varvid de lyfter ut Joan S Meijers begreppsbildning f\u00f6r att ers\u00e4tta den med sin egen. Dvs det fungerar lika bra som att stoppa ner fyrkantiga klossar i runda h\u00e5l och \/ eller den j\u00e4ttestora klossen Intimate Terrorism by Coercive Control & Child Abuse i det pyttelilla h\u00e5l som utg\u00f6rs av PA.<\/p>\n\n\t\t\t\t\"Sk\u00e4rmavbild\n\t

Under rubriken….<\/h3>\n

III c ) Utebliven problematisering av brist p\u00e5 kompabilitet mellan PA(S)-konceptets begreppsapparat och Michael P. Johnsons<\/em><\/h3>\n

…. g\u00f6rs en vidare utredning av det faktum att tv\u00e5 disparata begreppsapparater, inte kan anv\u00e4ndas som likv\u00e4rdiga vid tex utv\u00e4rderingen av en viss given studie, som i fallet ovan.<\/h3>\n\t

III a) Oreda i hanteringen av begreppet PA(S) – ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation<\/h2>\n

Inadekvat anv\u00e4ndning av begreppet \u00a0PA(S) – ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”, bidrar till falsk ryktesspridning om ett \u00f6verdimensionerat PA(S)-sp\u00f6ke<\/h2>\n

Om nu f\u00f6rfattarna Lytsy \/ Begenstein f\u00f6r att l\u00e4gga ytterligare n\u00e5gra tunga namn till \u00a0PA(S)-lobbyns referenslista, f\u00e5tt Sveriges fr\u00e4msta ”expert” \u00a0p\u00e5 v\u00e5rdnadsm\u00e5l, dvs lagman vid Varbergs tingsr\u00e4tt Mats Sj\u00f6sten, att utropa: ”Jag vet precis vad f\u00f6r\u00e4ldraalienation \u00e4r”<\/em><\/a>\u00a0 och \u00a0i ord och handling demonstrera hur han anv\u00e4nder detta redskap, g\u00e4ller f\u00f6r en av Sveriges mest namnkunniga r\u00e4ttssociologer, att hon l\u00e5nat sin r\u00f6st \u00e5t ryktesspridningen om PA(S)-sp\u00f6kets ohejdade utbredning, genom att g\u00e5 i god f\u00f6r hur stor dess omfattning \u00a0ska antas vara i Sverige.<\/p>\n

I ett avsnitt i det inledande kapitlet p\u00e5 sid 53-54 med rubriken Hur vanligt \u00e4r det med f\u00f6r\u00e4ldraalienation i Sverige?<\/em>\u00a0konstaterar Lytsy med h\u00e4nvisning till de statistiska uppgifterna i Rejmers forskningsprojekt:\u00a0”F\u00f6r\u00e4ldrar i v\u00e5rdnadstvist” <\/i>att antalet\u00a0v\u00e5rdnadstvister. 2017 var c:a 6500 och att\u00a0”ungef\u00e4r h\u00e4lften av v\u00e5rdnadstvisterna klassificeras enligt samma rapport som h\u00f6gintensiva eller sv\u00e5ra.<\/em><\/p>\n

D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer ett resonemang, vari det som alltid, \u00e4r sv\u00e5rt att skilja ut vad som \u00e4r f\u00f6rfattarens egen \u00e5sikt i relation till den forskning och \/ eller \u00f6vriga k\u00e4llor som hon refererar, eller bitvis citerar:<\/p>\n

Citat Lytsy:<\/em><\/h3>\n

”Forskaren Annika Rejmer vid Uppsala universitet, som \u00e4r den som lett arbetet med F\u00f6r\u00e4ldrar i v\u00e5rdnadstvist, bekr\u00e4ftar ovanst\u00e5ende och ser inga sk\u00e4l till att de internationella uppskattningarna ovan av f\u00f6rekomsten av f\u00f6r\u00e4ldraalienation inte skulle kunna vara relevanta som ett slags riktm\u00e4rke f\u00f6r hur det, kanske, kan se ut \u00e4ven i Sverige.<\/em><\/h4>\n

Om de internationella uppskattningarna verkligen \u00e4r g\u00e5ngbara h\u00e4r, om det fortfarande \u00e4r ungef\u00e4r h\u00e4lften av alla v\u00e5rdnadstvister som \u00e4r h\u00f6gintensiva \/sv\u00e5ra f\u00f6r \u00e5r 2017 visar sig st\u00e4mma inneb\u00e4r det grovt r\u00e4knat att mellan 650 och 1600 familjer om \u00e5ret som befinner sig i v\u00e5rdnadstvist i Sverige ocks\u00e5 \u00e4r indragna i f\u00f6r\u00e4ldraalienation. Antalet barn som \u00e4r utsatta \u00e4r i s\u00e5 fall sannolikt betydligt h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5, b\u00e5de f\u00f6r att m\u00e5nga familjer har fler barn \u00e4n ett barm och f\u00f6r att, som skrivet ovan, kan vara utsatta f\u00f6r alienation utan att det samtidigt p\u00e5g\u00e5r en v\u00e5rdnadstvist.”<\/em><\/h4>\n

Hoppsan! Det var en n\u00e5got h\u00e4pnadsv\u00e4ckande slutsats. Men desto mer typisk f\u00f6r hur PA(S)-lobbyisterna tillreder den vetenskapliga soppan p\u00e5 en spik!\u00a0H\u00e4r g\u00e4ller det att h\u00e5lla \u00f6gon och \u00f6ron \u00f6ppna inf\u00f6r vad som f\u00f6rsigg\u00e5r.<\/h4>\n

Citat Lytsy:<\/em><\/h4>\n

Sammanfattning:<\/em><\/h4>\n

Ingen vet s\u00e4kert hur vanligt f\u00f6r\u00e4ldraalienation \u00e4r eller hur m\u00e5nga barn och familjer som \u00e4r drabbade, eftersom det inte finns n\u00e5gon exakt definition av alienation, eller n\u00e5gon etablerad m\u00e4tmetod. En utg\u00e5ngspunkt \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att alienationsfamiljer utg\u00f6r en specifik delgrupp bland familjer som befinner sig i s\u00e5 kallade ”sv\u00e5ra” v\u00e5rdnadstvister och att antalet v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r begreppet f\u00f6r\u00e4ldraalienation f\u00f6rekommer \u00f6kat mycket kraftigt i Kanada, Australien och Storbritannien efter 2005.”<\/em><\/h4>\n

Sen i fotnoten d\u00e4runder anges att:<\/p>\n

”Att f\u00f6r\u00e4ldraalienation f\u00f6rekommer i Sverige \u00e4r idag, enligt forskaren Annika Rejmer, fastst\u00e4llt. Se intervjun med henne i del 3 i denna bok.”<\/em><\/h4>\n

Om det \u00e4r p\u00e5 samma s\u00e4tt som Lytsy ”bevisar” omfattningen av ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” I Sverige, dvs genom att h\u00e4nvisa till Rejmers anv\u00e4ndning av begreppet i en helt annan betydelse \u00e4n den i PA(S)-konceptet, \u00e4r det allts\u00e5 ryktesspridningen\u00a0om PA(S)-sp\u00f6kets existens\u00a0<\/em>som \u00f6kat betydligt i omfattning.\u00a0Vilket l\u00e5ngtifr\u00e5n \u00e4r detsamma som att fenomenet det betecknar i sig<\/em> skulle ha gjort det.<\/p>\n

Summa Summarum:<\/h3>\n

Det \u00e4r ryktesspridningen om omfattningen av ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” som \u00f6kat i omfattning, inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis omfattningen av sj\u00e4lva fenomenet ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” i sig.<\/h2>\n\t

III b) N\u00e4r bokst\u00e4verna P A S s\u00e4tts ihop till PAS och anv\u00e4nds enligt R. A. Gardners recept, bildar de en mental pandemi som utg\u00f6r den moderna tiden h\u00e4xjakt!\u00a0<\/h2>\n

Och s\u00e5 h\u00e4r lyder Annika Rejmers resonemang till grund f\u00f6r rubriks\u00e4ttningen\u00a0av Lytsys intervju med henne:\u00a0Det \u00e4r vetenskaplig fastst\u00e4llt nu att f\u00f6r\u00e4ldraalienation finns i Sverige,\u00a0<\/em><\/p>\n

Citat sid 273:<\/b><\/em><\/p>\n

Underlaget till Rejmers <\/em>forskningF\u00f6r\u00e4ldrar i v\u00e5rdnadstvist \u00e4r stort och best\u00e5r, bland annat, av 413 st\u00e4mningsans\u00f6kningar om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge fr\u00e5n sex olika tingsr\u00e4tter under 2013 samt av en b\u00e5de kvantitativ och kvalitativ analys av 44 av dessa akter i v\u00e5rdnadsm\u00e5l. Underlaget best\u00e5r vidare av en enk\u00e4tunders\u00f6kning d\u00e4r 202 f\u00f6r\u00e4ldrar som befann sig eller nyligen befunnit sig i tvist vid \u00e5tta olika tingsr\u00e4tter under 2014 eller 2015 svarade p\u00e5 fr\u00e5gor. Samtliga f\u00f6r\u00e4ldrar som svarade p\u00e5 enk\u00e4tunders\u00f6kningen tillh\u00f6rde medelklassen. I underlaget ing\u00e5r \u00e4ven en intervjustudie med 48 av de 202 medelklassf\u00f6r\u00e4ldrarna, som fick utveckla och nyanser sina svar.<\/em><\/h4>\n

Resultatet av studierna visar, bland mycket annat, att ungef\u00e4r 3\/4 av papporna och 1\/3 av mammorna som deltog i enk\u00e4tunders\u00f6kningen upplever att de f\u00f6rminskas och f\u00f6rv\u00e4gras\u00a0att vara f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e5t sina barn, <\/em>det vill s\u00e4ga att den andra f\u00f6r\u00e4ldern alienerar dem fr\u00e5n barnen.<\/h4>\n

-Syftet med studien var inte att kartl\u00e4gga f\u00f6rekomsten av f\u00f6r\u00e4ldraalienation, men de svar vi fick p\u00e5 fr\u00e5gor om synen p\u00e5 den egna och den andra f\u00f6r\u00e4lderns f\u00f6r\u00e4ldraskap gav det resultatet, s\u00e4ger Annika Rejmer. S\u00e5 det \u00e4r vetenskapligt fastst\u00e4llt nu att f\u00f6r\u00e4ldraalienation finns i Sverige.<\/h4>\n

-V\u00e5ra resultat visar, till exempel, att ungef\u00e4r en mamma av tre och en pappa av sju anser att den andra f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4r en oviktig person f\u00f6r barnet.<\/em><\/h4>\n\n

Min kommentar:<\/h2>\n

H\u00e4r framg\u00e5r otvetydigt att det Rejmer avser med begreppet ”alienation”<\/em> som i n\u00e4sta sekund (av henne sj\u00e4lv eller Lytsy?) om\u00e4rkligt byts ut mot begreppet ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/em> inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r liktydigt med det som ligger till grund f\u00f6r begreppet PA(S) som ju avser en medveten eller omedveten p\u00e5verkan eller manipulering av barn<\/em> att ta avst\u00e5nd fr\u00e5n den andra f\u00f6r\u00e4ldern.<\/p>\n

I de fall som Rejmer h\u00e4nvisar till som exempel p\u00e5 ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”, handlar det om att en eller b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrar tar avst\u00e5nd fr\u00e5n den andra \/\u00a0varandra <\/em>oavsett om de har ber\u00e4ttigade sk\u00e4l d\u00e4rtill. Dessutom fattas det viktiga till\u00e4gget att den p\u00e5st\u00e5dda ”alienationen” eller ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” \u00a0ut\u00f6vas av f\u00f6r\u00e4ldrar som befinner sig i (h\u00f6gintensiva?) v\u00e5rdnadstvister och s\u00e5ledes inte \u00e4r representativa f\u00f6r mammor och \/ eller pappor i gemen.<\/em><\/h4>\n

Men det utg\u00f6r en helt annan betydelse \u00e4n den som begreppet PA(S) st\u00e5r f\u00f6r \u00bb<\/a><\/h3>\n

Som redogjorts f\u00f6r p\u00e5 sidan Vetenskap eller vidskepliga f\u00f6rvillelser<\/a>\u00a0\u00e4r det A och O f\u00f6r den vetenskapliga stringensen att h\u00e5lla ordning och reda i begreppen och dess exakta avgr\u00e4nsningar i fr\u00e5ga om deras inneh\u00e5llsliga ordalydelser. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att om man tex ska g\u00f6ra en uppskattning eller m\u00e4tning av frekvensen av ett visst fenomen, man m\u00e5ste kunna vara s\u00e4ker p\u00e5 att det man m\u00e4ter verkligen \u00c4R det som man har f\u00f6r avsikt att m\u00e4ta och inte n\u00e5nting helt eller delvis annat. \u00a0(det \u00e4r denna aspekt av den vetenskapliga kontrollen som kallas f\u00f6r ”validitet”.)<\/p>\n

Och det \u00e4r minst sagt \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Rejmer s\u00e5 l\u00e4ttvindigt hoppar \u00f6ver s\u00e5 grundl\u00e4ggande elementa. I all synnerhet i en kontext d\u00e4r de tre bokst\u00e4verna P A S s\u00e4tts ihop till PAS och betyder just precis den typ av psykisk v\u00e5ldsut\u00f6vning mot ett barn som R. A. Gardner betecknade med PAS\u00a0och som Annika Rejmer allts\u00e5 tycks vara inf\u00f6rst\u00e5dd med inte ing\u00e5r i n\u00e5gon vetenskapligt godk\u00e4nd diskurs, just pga dess brist p\u00e5 validitet. P\u00e5 sidan om Gardners 8 kriterier f\u00f6r utsatthet f\u00f6r PA(S)<\/a> redog\u00f6rs f\u00f6r hur dessa 8 kriterier lika g\u00e4rna kan g\u00e4lla f\u00f6r f\u00f6r reaktioner p\u00e5 utsatthet f\u00f6r vilken psykiskt \/ fysiskt \/ eller sexuellt v\u00e5ldsut\u00f6vning som helst.<\/p>\n

Som forskare, har Rejmer ett stort ansvar f\u00f6r att inte g\u00f6ra misstaget att pga en s\u00e5dan v\u00e5rdsl\u00f6s begreppshantering, bidra till att det sprids skadliga f\u00f6rest\u00e4llningar, som underl\u00e4ttar f\u00f6r f\u00f6r\u00f6vare att f\u00e5 fri tillg\u00e5ng till sina brottsoffer.<\/p>\n

I den internationella forskning som p\u00e5 grundval av M.P. Johnsons typologi \/ teoribildning alltmer differentierat kunnat urskilja hur de olika komponenterna i familjev\u00e5ldet ser ut, har man ocks\u00e5 identifierat den\u00a0f\u00f6r\u00f6varstrategi; DARVO, Deny Attack, Reverse Victim and Offender<\/a> varmed den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern f\u00e5r byta plats med f\u00f6r\u00f6varen att utpekas till\u00a0den<\/em> enda verkliga brottslingen. Och det \u00e4r utefter exakt samma modell som PA(S)-lobbyismen l\u00e4gger upp sina intellektuella f\u00f6rvillartix. <\/em><\/p>\n

Vi kan tex notera hur Lytsy i detta citat menar att de high conflict separationer \/ v\u00e5rdnadstvister som drabbats av den v\u00e5ldsut\u00f6vning som betecknas med PA(S) ska lyftas ut i en delgrupp f\u00f6r sig:<\/em><\/p>\n

Ingen vet s\u00e4kert hur vanligt f\u00f6r\u00e4ldraalienation \u00e4r eller hur m\u00e5nga barn och familjer som \u00e4r drabbade, eftersom det inte finns n\u00e5gon exakt definition av alienation, eller n\u00e5gon etablerad m\u00e4tmetod. En utg\u00e5ngspunkt \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att alienationsfamiljer utg\u00f6r en specifik delgrupp bland familjer som befinner sig i s\u00e5 kallade ”sv\u00e5ra” v\u00e5rdnadstvister och att antalet v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r begreppet f\u00f6r\u00e4ldraalienation f\u00f6rekommer \u00f6kat mycket kraftigt i Kanada, Australien och Storbritannien efter 2005.”<\/em><\/h4>\n

Den \u00f6vriga psykiska, fysiska och sexuella v\u00e5ldsut\u00f6vning mot barn som familjev\u00e5ld kan inneh\u00e5lla, ska allts\u00e5, som tidigare n\u00e4mnts ist\u00e4llet l\u00e4mnats \u00e5t sidan och slarvigt buntats ihop till det som kategoriseras \/ definieras som ”vanligt v\u00e5ld”.<\/p>\n

Till stor skillnad mot vad nutida internationell familjev\u00e5ldsforskning kunnat visa, n\u00e4mligen att det v\u00e5ld mot barn som utg\u00f6r det absolut mest omfattande och skadliga, \u00e4r det som M.P Johnson definierar som Inimate Terrorism by Coercive Controlling och ofta kombineras med att \u00e4ven barnen drabbas av att tvingas agera gisslan och vapen mot den andra f\u00f6r\u00e4ldern,<\/em>torde det v\u00e5ld som i PA(S)-konceptet lyfts ut i en kategori f\u00f6r sig och ben\u00e4mns som ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation:<\/em><\/p>\n

1) f\u00f6r det f\u00f6rsta ing\u00e5 som en av komponenterna i Intimate Terrorism by Coercive Controlling <\/em><\/p>\n

2)f\u00f6r det andra, i den m\u00e5n det skulle utg\u00f6ras av att m\u00f6drar inplanterar hela scenarier av falska upplevelser av utsatthet f\u00f6r v\u00e5ld och \u00f6vergrepp i sina barns f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rldar, och i s\u00e5 fall utg\u00f6ra en f\u00f6rsvinnande liten minoritet av ungef\u00e4r samma omfattning som dem som ut\u00f6var M\u00fcnchhausehn p. b. dvs enbart n\u00e5gon enstaka promille.<\/em><\/p>\n

3) f\u00f6r det tredje utg\u00f6r hela id\u00e9n om PA(S)-sp\u00f6kets existens det DARVO-relaterade redskap, varmed f\u00f6r\u00f6varen skriver \u00f6ver sitt eget psykiska v\u00e5ld mot barnen p\u00e5 den skyddande f\u00f6r\u00e4ldern, utefter den genusbias som sedan l\u00e4nge framst\u00e4llt manliga f\u00f6r\u00f6vare som offer f\u00f6r deras kvinnliga partners ”provokationer”<\/em> av psykiskt v\u00e5ld.<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att tro att en s\u00e5 rutinerad forskare som Annika Rejmer av misstag skulle g\u00f6ra en s\u00e5n groda. Men efter att ha f\u00f6rs\u00f6kt diskutera saken med henne per mail, vet jag inte vad jag ska tro – om hon \u00e4r f\u00e5gel eller fisk – om hon medvetet f\u00f6rvanskar vetenskapliga data p\u00e5 detta s\u00e4tt. Eller om hon sj\u00e4lv \u00e4r s\u00e5 indr\u00e4nkt i en patriarkal genusbias att hon helt enkelt inte f\u00f6rm\u00e5r problematisera sin egen f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else i det avseendet.<\/p>\n

Det \u00e4r ju n\u00e4mligen uppenbart att hon p\u00e5 detta s\u00e4tt (omedvetet?) ger f\u00f6rfattarna vind i seglen f\u00f6r ryktesspridningen av det \u00f6verdimensionerade PA(S)-sp\u00f6ke, varav\u00a0det vare sig finns n\u00e5gon allm\u00e4nt erk\u00e4nd definition och d\u00e4rf\u00f6r inte heller n\u00e5gon etablerad metod att m\u00e4ta,\u00a0d\u00e5 det i stort sett kan betyda precis vad som helst som \u00e4r liktydigt med ”alienation”.<\/em><\/strong><\/p>\n

D\u00e5 ryktesspridningen om PA(S)-sp\u00f6ket f\u00e5r ungef\u00e4r samma konsekvenser som de vidskepligheter under medeltiden som spreds om\u00a0h\u00e4xors f\u00f6rm\u00e5gor att vrida om huvudet p\u00e5 folk och f\u00e4, och som \u00e4ven d\u00e5 f\u00f6retr\u00e4ddes med stort nit av vissa vetenskapsm\u00e4n, m\u00e5ste det anses synnerligen ansvarsl\u00f6st.<\/p>\n

Och ja – \u00e4ven f\u00f6rbjudas!<\/p>\n

Eller \u00e5tminstone inte vara till\u00e5tet att spridas \u00a0som ”vetenskap” eller att anv\u00e4ndas som f\u00f6rklaringsmodell i v\u00e5rdnads\u00e4renden och \/ eller att l\u00e4ggas till grund f\u00f6r riskbed\u00f6mningarna av Barnets B\u00e4sta.<\/p>\n\t

III c) Utebliven problematisering av brist p\u00e5 \u00f6verensst\u00e4mmelse mellan PA(S)-konceptets begreppsapparat och Michael P. Johnsons.<\/h2>\n

Ytterligare ett m\u00e4rkligt f\u00f6rvandlingstrix av samma \u00a0intellektuellt ohederliga slag som ovan i fr\u00e5ga om den v\u00e5rdsl\u00f6sa begreppshanteringen, sker sedan p\u00e5 sidan 275 i fr\u00e5ga om Annika Rejmers h\u00e4nvisning \u00a0till Michael P Johnsons typologi av Domestic Violence och teoribildning. Jag har just under ovan punkt visat deras resp. disparata begreppsapparater tar ut varandra helt och h\u00e5llet och inte kan bilda grund f\u00f6r en och samma verklighetsbeskrivning. Anv\u00e4nder vi den ena framtr\u00e4der en helt annan bild av verkligheten, \u00e4n om vi anv\u00e4nder den andra.<\/p>\n

Men \u00e5terigen trollas detta besv\u00e4rande faktum bort av Lytsy, som tv\u00e4rtom konstaterar att \u00e4ven M. P. Johnsons typologi \/ teoribildning ger st\u00f6d \u00e5t hennes mission. (Se kopia av texten sidan h\u00e4r under!)<\/p>\n

Det falskt propagandistiska och intellektuellt ohederliga trix varmed PAS-lobbyisterna vilseleder uppm\u00e4rksamheten bort fr\u00e5n v\u00e5ldet \u00e4r att lyfta ut<\/em> sk ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” (PA) i en egen kategori f\u00f6r SIG – skild fr\u00e5n det som litet vagt undanglidande definieras som ”vanligt v\u00e5ld”,<\/em> medan det i sj\u00e4lva verket h\u00e4nger ihop i en och samma kategori; Den som ut\u00f6var VV ut\u00f6var \u00e4ven alltsomoftast (men naturligtvis inte ALLTID) \u00e4ven PA(S), eller iaf olika former av psykisk v\u00e5ldsut\u00f6vning att dra in barnen i konflikten, som angr\u00e4nsar till PA(S).<\/p>\n

SAMT att projicera ut just denna bit av v\u00e5ldsut\u00f6vningen p\u00e5 m\u00f6drarna, eftersom det t\u00e4mligen enkelt l\u00e5ter sig g\u00f6ras pga den genusbis som h\u00e4ngt med\u00a0sen minst Aristoteles\u00a0dagar och hans typ genusvetenskap, som sedan togs \u00f6ver av de skriftl\u00e4rde som i GT f\u00f6rmedlat bilden av\u00a0\u00a0Quinnan \/ Medusa som en l\u00f6mskt, svekfull och l\u00f6gnaktig figur utrustad med en vass tunga – Huskorset- Satmaran – Skvallerk\u00e4rringen och d\u00e4rtill inte alls upptr\u00e4der som en God Mor ska g\u00f6ra genom att lyda Far etc etc.<\/p>\n

Det har kostat stor tankem\u00f6da att orientera sig i den vilseledande tankelabyrint, varf\u00f6r M. P Johnsons typologi d\u00f6k upp som en sk\u00e4nk fr\u00e5n ovan, genom att kasta ljus \u00f6ver de dunkla irrg\u00e5ngarna och bekr\u00e4fta relevansen i det jag hade lyckats trassla ut av dem.<\/p>\n

Det finns olika typer av Domestic Violence, som tex f\u00f6rst och fr\u00e4mst\u00a0Intimate Terrorism<\/i><\/b>ochSituational Couple Violence.<\/i><\/b><\/p>\n

Den allvarligaste \u00e4r sk Intimate Terrorist, Coerciove and Controlling Abuse<\/em> och ut\u00f6vas n\u00e4stan uteslutande av m\u00e4n, med en typisk patriarkala agenda. Men det finns ocks\u00e5 en ringa procent kvinnor som g\u00f6r det. Dess ut\u00f6vare h\u00e4nger sig \u00e4ven alltsomoftast \u00e5t Child Abuse med alla de g\u00e4ngse inslag som de flesta av de utsatta mammorna v\u00e4l k\u00e4nner igen; genom att anv\u00e4nda barnen som vapen och \u00e4ven som ett medel att uts\u00e4tta mammorna f\u00f6r psykisk tortyr, vari \u00e4ven ing\u00e5r PA-liknande strategier.\u00a0och slutar ofta med att brottsoffret bryts ner b\u00e5de psykiskt och fysiskt och tom ibland m\u00f6rdas<\/i><\/p>\n

Denna grupp m\u00e4n kan sedan indelas i tv\u00e5 olika underkategorier: de emotionellt labila och beroende och de k\u00e4nslokalla sociopaterna.<\/p>\n

Den andra typen Situational Couple Violence<\/i> ut\u00f6vas p\u00e5 mer \u00f6msesidig basis av b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n i form av gr\u00e4l om vardagliga problem som kan eskalera och g\u00e5 \u00f6ver i mer eller mindre fysiska handgripligheter fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5ll. Den formen av DV g\u00e5r dock till skillnad fr\u00e5n Intimate Terrorism att behandla.<\/p>\n

Forskare v\u00e4rlden \u00f6ver har gjort m\u00e4tningar utefter Johnsons modell och med sm\u00e5 variationer kommit fram till samma resultat.<\/p>\n

Johnson, Michael P. (2008). A Typology of Domestic Violence: Intimate Terrorism, Violent Resistance, and Situational Couple Violence. Boston: Northeastern University Press.<\/em><\/a><\/p>\n

F\u00f6r mer info om M P Johnsons typologi \/ teori se denna sida<\/a> \u00bb<\/p>\n

S\u00e5 \u00a0h\u00e4r ges nu ytterligare tillf\u00e4lle att notera hur Lytsy ocks\u00e5 lyckas att med konststycket att \u00e4ven ta Annika Rejmers referens till Michael P. Johnson som st\u00f6d f\u00f6r sin egen mission, trots att den minst av allt kan utg\u00f6ra det.<\/p>\n

Antagligen \u00e4r det ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r som Lytsy hon i fotn\u00f6tterna nederst p\u00e5 sidan inte heller har ngn direkt k\u00e4llh\u00e4nvisning till Annika Rejmers eller M P. Johnsons forskning, utan endast till en artikel av Annika Rejmer i en juridisk utg\u00e5va L\u00e9ge, som man m\u00e5ste k\u00f6pa eller best\u00e4lla p\u00e5 biblioteket f\u00f6r att kunna ta del av.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r varf\u00f6r Rejmer inte tar tillf\u00e4llet i akt att redog\u00f6ra f\u00f6r denna avg\u00f6rande diskrepans. Gl\u00f6mde hon det eller har Lytsy medvetet villat bort det som inte passar in i hennes agenda, f\u00f6r att ist\u00e4llet, i detta som i allt annat, som uttalas av intervjupersonerna i hennes ”kunskaps\u00f6versikt” (som \u00e4r den definition som Rejmer sj\u00e4lv ger av Lytsys verk i ett av sina mail!) hitta st\u00f6d f\u00f6r den p\u00e5st\u00e5dda ”internationella kunskap”<\/em> som ska antas ligga till grund f\u00f6r fejk-teorin om PA(S).<\/p>\n\t\t\t\t\"131567786_2892931070937529_5659731647511827886_n\"\n\t

IV ) \u00a0AVSAKNAD AV EN PROBLEMATISERING AV ATT TV\u00c5 INB\u00d6RDES MOTSTRIDIGA PREMISSER INTE KAN \u00a0BILDA GRUND F\u00d6R EN OCH SAMMA TEORI eller R\u00c4TTSPRAXIS<\/h2>\n

IV a) Att avsaknad av redskap f\u00f6r att identifiera och intervenera mot PA(S) rycker undan grunden f\u00f6r Lytsy \/ Bergensteins mission – identifieras aldrig som ett problem.<\/em><\/h3>\n

Inte heller att Lytsys referenter – experterna inom juridik \/ r\u00e4ttssociologi intar tv\u00e5 helt of\u00f6renliga st\u00e5ndpunkter i denna fr\u00e5ga:<\/p>\n

1) Annika Rejmer och Anna Singer:\u00a0Det saknas redskap i socialtj\u00e4nst o tingsr\u00e4tt\u00a0att identifiera PA(S).<\/h3>\n

2) Mats Sj\u00f6sten: Vi har en del redskap om lagstiftningen bara till\u00e4mpas r\u00e4tt (att identifiera och intervenera mot PA(S)<\/h3>\n

Precis p\u00e5 samma s\u00e4tt, som under punkt III c ) ovan kokas vetenskapssoppan ocks\u00e5 ihop av de tv\u00e5 helt of\u00f6renliga ingredienser som utg\u00f6rs av Rejmer starka betoning p\u00e5 att just de redskap lyser med sin totala fr\u00e5nvaro, som d\u00e4remot lagmannen och ”expert p\u00e5 v\u00e5tdnadsm\u00e5l” \u00a0Mats Sj\u00f6sten<\/a> desto mer tv\u00e4rs\u00e4kert ber\u00f6mmer sig av att ha i sin hand. Och trots att de inte kan ha r\u00e4tt samtidigt, utan mer f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra som vatten till eld, som slocknar av vattnet, som i sin tur d\u00e5 f\u00f6rvandlas till \u00e5nga och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt tar ut varandra mer eller mindre helt, s\u00e5 hittar Lytsy \u00e4nd\u00e5 lika mycket grund f\u00f6r ”det internationella kunskapsunderlaget”<\/em> till sin mission i dem b\u00e5da.<\/p>\n

Trots dessa i grunden of\u00f6renliga st\u00e5ndpunkter \u00a0till m\u00f6jligheten f\u00f6r socialtj\u00e4nst och r\u00e4ttsv\u00e4sende att ta st\u00e4llning till vad som \u00e4r vad i fr\u00e5ga om v\u00e5ldets grundl\u00e4ggande mekanismer – \u00e4r det de tre; \u00a0Rejmer, Singer och Sj\u00f6sten som utg\u00f6r den trojka som \u00e4r trends\u00e4ttande f\u00f6r tolkningsf\u00f6retr\u00e4det i fr\u00e5gor g\u00e4llande v\u00e5rdnadsproblematiken – men utan att deras inb\u00f6rdes meningsskiljaktigheter tycks erfordra n\u00e5n slags uppklarning och \/ eller att Mats Sj\u00f6sten uppenbart patriarkala f\u00f6rvillelser ifr\u00e5gas\u00e4tts och konfronteras av de \u00f6vriga tv\u00e5.<\/p>\n

S\u00e5 minst av allt heller i denna sk ”kunskaps\u00f6versikt”, vare sig av dem sj\u00e4lva eller av Lytsy \/ Bergenstein, precis som om de alla skulle vara \u00f6verens om de vetenskapliga grundf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r dess trossatser. Trots att de l\u00e5ngtifr\u00e5n \u00e4r det.<\/p>\n

D\u00e5 de redskap som Mats Sj\u00f6sten skryter om att ha till sitt f\u00f6rfogande f\u00f6r att ta i tu med PA(S)-sp\u00f6ket, allts\u00e5 inte enligt Rejmer och Singer existerar, eftersom jurister och socionomer saknar lagst\u00f6d f\u00f6r att identifiera, blir inte bara fr\u00e5gest\u00e4llningen om sp\u00f6kets faktiska existens och omfattning h\u00e4ngandes oavgjord kvar i luften, utan \u00e4ven den om hur det ska identifieras och bem\u00f6tas med juridiska interventioner. Men det tycks som sagt var inte inge n\u00e5gon av dem bet\u00e4nkligheter, vilket m\u00e5ste anses ansvarsl\u00f6st, med tanke p\u00e5 att PAS-lobbyisternas underliggande ambition att f\u00f6rse socialsekreterare och tingsr\u00e4ttspersonal med de redskap som utvecklats av Gardners efterf\u00f6ljare och p\u00e5 grundval av hans 8 kriterier f\u00f6r utsatthet f\u00f6r ”f\u00f6r\u00e4ldraalienation” i form av PARQ-testet<\/a> och liknande:<\/p>\n

S\u00e5 fr\u00e5gan blir d\u00e5 vem \/ vilka och vad som ska antas kunna st\u00f6dja och omfattas av f\u00f6rfattarnas mission, inte minst i f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00f6ljande st\u00e4llningstaganden:<\/p>\n

Annika Rejmer sl\u00e5r h\u00e4r p\u00e5 sid. 274 med kraft att s\u00e5 snart det handlar om h\u00f6gintensiva v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r det finns anklagelser om v\u00e5ld eller bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga, saknas de r\u00e4tta redskapen i tingsr\u00e4tt och socialtj\u00e4nst att utreda vad som \u00e4r vad\u00a0<\/b>\u00a0varf\u00f6r deras bristande kompetens i egenskap av\u00a0generalister, m\u00e5ste kompletteras med sakkunnig psykologisk \/ psykiatrisk expertis<\/b>. Annika Rejmer skriver tom att<\/p>\n

Citat fr\u00e5n sid. 274:<\/p>\n

-Vi har sett att pappor ofta upplever att de \u00e4r utsatta f\u00f6r alienation eftersom mammorna inte tycker att papporna kan tillgodose barnens emotionella och psykiska behov, inte kan ta ansvar f\u00f6r barnen och att barnen inte kan lita p\u00e5 papporna. Om mammorna har fog f\u00f6r den h\u00e4r inst\u00e4llningen eller inte vet vi dock inte, <\/i>eftersom b\u00e5de v\u00e5rdnadsutredarna och tingsr\u00e4ttens ledam\u00f6ter <\/i>saknar lagst\u00f6d f\u00f6r att utreda just anklagelser om bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga. Och s\u00e4rskilt sv\u00e5ra att utreda \u00e4r ord – mot – ordsituationer. D\u00e4r finns inte mycket annat \u00e4n magk\u00e4nsla att g\u00e5 p\u00e5.”<\/i><\/b><\/h4>\n

H\u00e4r kan man inflika, att om det inte g\u00e5tt rutin i \u00a0att g\u00f6ra om brottm\u00e5l till tvistem\u00e5l, pga att det antas att mammor d\u00e5, f\u00f6r att vinna tvisten, anm\u00e4ler falskt, hade kompetent polis och \u00e5klagare getts tillf\u00e4lle att bedriva s\u00e5dana f\u00f6rh\u00f6r som till\u00e4mpades i den av kriminalinspekt\u00f6ren Monica Dahlstr\u00f6m-Lannes initierade \u00a0Eskilstunamodellen<\/a> och resulterade i att \u00f6verv\u00e4gande majoriteten av de misst\u00e4nkta erk\u00e4nde brott.<\/p>\n

Och p\u00e5 sid 277:<\/p>\n

”Vad som ytterligare f\u00f6rsv\u00e5rar saken och bidrar till hur det det fungerar, eller r\u00e4ttare sagt inte fungerar, <\/i>\u00e4r att tingsr\u00e4tterna allts\u00e5, som resultaten fr\u00e5n <\/i>High conflict families in divoreces visar, inte har n\u00e5gra faktiska m\u00f6jligheter att d\u00f6ma utifr\u00e5n barnets b\u00e4sta i h\u00f6gintensiva v\u00e5rdnadstvister fast det \u00e4r deras uppdrag:<\/i><\/b> En v\u00e4rde-konflikt som handlar om f\u00f6r\u00e4ldrarnas respektive f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga m\u00e5ste utredas av tredje part, och m\u00e5ste inneh\u00e5lla tydliga grunder f\u00f6r den rekommendation som v\u00e5rdnadsutredarna l\u00e4mnar tingsr\u00e4tten f\u00f6r att r\u00e4tten ska kunna g\u00f6ra en korrekt juridisk bed\u00f6mning av det enskilda barnets b\u00e4sta.<\/i><\/h4>\n

Men det existerar inga s\u00e5dana utredningsm\u00f6jligheter idag.<\/i><\/b><\/h4>\n

-Trots att <\/i>v\u00e5rdnadsm\u00e5l \u00e4r indispositiva<\/i><\/b>, vilket betyder att det \u00e4r <\/i>tingsr\u00e4ttens ansvar att bland annat se till att v\u00e5rdnadsfr\u00e5gan blir erforderligt utredd<\/i><\/b> s\u00e5 har den ingen faktiska m\u00f6jlighet att g\u00f6ra det, s\u00e4ger Annika Rejmer.<\/i><\/h4>\n

-I dagsl\u00e4get \u00e4r det faktiskt helt om\u00f6jligt att f\u00e5 fram fakta om just s\u00e5na saker som f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga och att objektivt kunna bed\u00f6ma sanna eller osanna p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n en eller b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna om att den andra lider av psykisk oh\u00e4lsa, har missbruksproblem eller \u00e4r v\u00e5ldsam.<\/i><\/b><\/h4>\n

Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket tingsr\u00e4tterna i dag f\u00f6rs\u00f6ker skaffa sig ovan n\u00e4mnda kunskap om barns livssituation \u00e4r genom upplysningar, snabbupplysningar och v\u00e5rdnadsutredningar fr\u00e5n socialn\u00e4mnden, via socialtj\u00e4nstens tingsr\u00e4tt.”<\/i><\/h4>\n

D\u00e4refter konstateras som i f\u00f6rbig\u00e5ende att:<\/h4>\n

-Tingsr\u00e4tten kan ocks\u00e5 anlita sakkunniga.<\/i><\/b><\/p>\n

Vilket f\u00f6r den oinvigde syns m\u00e4rkligt mots\u00e4gelsefullt, eftersom det tycks upph\u00e4va det tidigare p\u00e5st\u00e5endet att b\u00e5de v\u00e5rdnadsutredarna och tingsr\u00e4ttens ledam\u00f6ter saknar lagst\u00f6d f\u00f6r att utreda just anklagelser om bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga, eftersom nu pl\u00f6tsligt tv\u00e4rtom h\u00e4vdas att det finns<\/em> lagst\u00f6d f\u00f6r att ist\u00e4llet anlita expertis.<\/b><\/p>\n

F\u00f6r fr\u00e5gan blir ju d\u00e5 varf\u00f6r s\u00e5 inte g\u00f6rs.<\/h3>\n

Och varf\u00f6r ingen av dem – inte heller Annika Rejmer – st\u00e4ller sig kritisk till Mats Sj\u00f6stens godtyckligt sj\u00e4lvsv\u00e5ldiga och h\u00e4nsynsl\u00f6sa hantering. Tv\u00e4rtom handleder Annika Rejmer sin elev Sofia Wikman ( se under punkt V) i uppgiften att i hennes examensarbetet unders\u00f6ka m\u00f6jligheterna i f\u00f6rh\u00e5llande till praxis i Europadomstolen att strama \u00e5t tyglarna \u00e4n mer mot de ”obstruerande” f\u00f6r\u00e4ldrar som inte stillatigande finner sig i Mats Sj\u00f6sten skr\u00e4ckv\u00e4lde. Han tar sj\u00e4lv med illa dold entusiasm upp den m\u00f6jlighet som Europadomstolens prejudicerande domar bidrar \u00f6ppnar upp f\u00f6r, att inte bara d\u00f6ma till verkst\u00e4llighet med polishandr\u00e4ckning vid boende \/ v\u00e5rdnadsm\u00e5l, utan \u00e4ven till umg\u00e4nge vid sk ”umg\u00e4ngessabotage p\u00e5 sidan 299 i Lytsys intervju med rubriken:<\/p>\n

Vi har en del redskap,om lagstiftningen bara \u00a0till\u00e4mpas r\u00e4tt \u00bb<\/a><\/h4>\n

https:\/\/sverigesradio.se\/artikel\/7539141<\/a><\/p>\n\t

Mats Sj\u00f6stens trosvissa konstaterande att ha de r\u00e4tta redskapen till hands – med h\u00e4nvisning just till lagen<\/em>, st\u00e5r i s\u00e5 bj\u00e4rt kontrast till det som uts\u00e4gs i intervjuerna med r\u00e4ttssociologen Annika Rejmer och professor i civilr\u00e4tt Anna Singer, att det hade varit p\u00e5 sin plats att Lytsy p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt st\u00e4llt motfr\u00e5gor, f\u00f6r att syna om ekvationen verkligen g\u00e5r ihop. I synnerhet som dessa tre jetsetare i andra sammanhang verkar tillsammans som ett till synes samspelt team i utformningen av g\u00e4llande lagar och praxis och \/ eller genom att ange varandra som referenser i forskning och propositioner mm, precis som ocks\u00e5 sker \u00e4ven i Sofia Wikmans examensarbete, h\u00e4r nedan.<\/p>\n

Och med avseende p\u00e5 allt detta \u00e4r det milt talat h\u00e4pnadsv\u00e4ckande hur Rejmer i ena stunden kraftigt understryker\u00a0att s\u00e5 snart det handlar om v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r det finns anklagelser om v\u00e5ld eller bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga, saknas lagst\u00f6d och de r\u00e4tta redskapen i tingsr\u00e4tt och socialtj\u00e4nst att utreda vad som \u00e4r vad\u00a0<\/b>\u00a0varf\u00f6r deras bristande kompetens i egenskap av\u00a0generalister, m\u00e5ste kompletteras med sakkunnig psykologisk \/ psykiatrisk expertis<\/b>.<\/p>\n

Och att:<\/p>\n

-I dagsl\u00e4get \u00e4r det faktiskt helt om\u00f6jligt att f\u00e5 fram fakta om just s\u00e5na saker som f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga och att objektivt kunna bed\u00f6ma sanna eller osanna p\u00e5st\u00e5enden fr\u00e5n en eller b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna om att den andra lider av psykisk oh\u00e4lsa, har missbruksproblem eller \u00e4r v\u00e5ldsam.<\/b><\/em><\/h4>\n

Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket tingsr\u00e4tterna i dag f\u00f6rs\u00f6ker skaffa sig ovan n\u00e4mnda kunskap om barns livssituation \u00e4r genom upplysningar, snabbupplysningar och v\u00e5rdnadsutredningar fr\u00e5n socialn\u00e4mnden, via socialtj\u00e4nstens tingsr\u00e4tt.”<\/em><\/h4>\n

F\u00f6r mot bakrund av det st\u00e4llningstagandet f\u00f6refaller det logiskt inkonsekvent att \u00e5 den andra sidan leda ett examensarbete, som utan att problematisera den lagliga grunden till de Mats Sj\u00f6stens presumerande domar som han l\u00e4gger ut till \u00f6ppen besk\u00e5dan i Lytsys intervju<\/a>, trots att de \u00e4r rent katastorfalt r\u00e4ttsos\u00e4kra, ist\u00e4llet tar upp hans rekommendation att bem\u00f6ta m\u00f6drarnas ”obstruktion” med \u00e4n h\u00e5rdare tag i form av polishandr\u00e4ckning n\u00e4r de trilskas genom att ”umg\u00e4ngessabotera”. Att hon dessutom godk\u00e4nner att hennes elev fullkomligt oproblematiserat l\u00e4gger in citat av och referenser till Lytsys ”kunskaps\u00f6versikt” om PA(S)-sp\u00f6ket, l\u00e4mnar ingen annan m\u00f6jlighet till tolkning, \u00e4n att hon s\u00e5 sm\u00e5ningom av en eller annan anledning inordnat sin verksamhet som forskare under det juridiska fr\u00e4lsets husbondsv\u00e4lde \u00e1 la 1920-tal, som jag under punkt i ) inledde denna hemsida med att referera till.<\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att det ska finnas lagst\u00f6d f\u00f6r polishandr\u00e4ckning m\u00e5ste ju n\u00e4mligen vara att det finns lagst\u00f6d till grund f\u00f6r de domar, vari man struntar i att utreda om anledningen till det sk ”umg\u00e4ngessabotaget” \u00e4r att f\u00f6r\u00e4ldern ser sig skyldig att skydda sitt \/ sina barn mot utsatthet f\u00f6r brott, pga att man ist\u00e4llet valt att ta till PA(S)-tolkningsmanualen som ”redskap” f\u00f6r att kriminalisera just henne (f\u00f6r det \u00e4r oftast en mamma!).<\/p>\n

Se annars prof. Joan S. Meiers studie som visar det \u00bb<\/a><\/h4>\n\t

Juridiska institutionen V\u00e5rterminen 2020<\/p>\n

Examensarbete i civilr\u00e4tt, s\u00e4rskilt familjer\u00e4tt 30 h\u00f6gskolepo\u00e4ng<\/a><\/h2>\n

Ett f\u00f6r\u00e4ldraperspektiv p\u00e5 umg\u00e4ngessabotage<\/h2>\n

En analys av tillg\u00e4ngliga r\u00e4ttsmedel och (o)f\u00f6renligheten med Europadomstolens praxis.<\/p>\n

A parental perspective on visitation interference<\/p>\n

F\u00f6rfattare: Sofia Wikman Handledare: Docent Annika Rejmer<\/p>\n\n

”Jag heter Sofia och tog juristexamen i juni 2020. Mitt examensarbete handlade om vilka r\u00e4ttsmedel en f\u00f6r\u00e4lder i Sverige har till sitt f\u00f6rfogande – i teorin och praktiken – n\u00e4r den andra f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4gnar sig \u00e5t umg\u00e4ngessabotage. Likas\u00e5 unders\u00f6kte jag om den svenska ordningen \u00e4r f\u00f6renlig med Europadomstolens praxis i fr\u00e5gan.<\/p>\n

Anv\u00e4ndningen av doktrin har i m\u00e5ngt och mycket utg\u00e5tt fr\u00e5n de mest namnkunniga inom familjer\u00e4tt: \u00c5ke Saldeen, Johanna Schiratzki, Anna Singer och Mats Sj\u00f6sten.<\/p>\n

Det saknas praxis fr\u00e5n HD eller HFD ang\u00e5ende till\u00e4mpningen av tv\u00e5ngsmedel vid umg\u00e4ngesr\u00e4tt. Det h\u00e4r har f\u00f6rst\u00e4rkt bilden som f\u00f6rmedlas i f\u00f6rarbeten och doktrin, n\u00e4mligen att tv\u00e5ngsmedel vid umg\u00e4nge endast ska anv\u00e4ndas undantagsvis. Resultatet i uppsatsen f\u00f6rsvagas d\u00e4rf\u00f6r inte av avsaknad av praxis fr\u00e5n \u00f6verinstanserna, tv\u00e4rtom st\u00e4rker det att vad som st\u00e5r i f\u00f6rarbeten om restriktiv anv\u00e4ndning ocks\u00e5 har f\u00e5tt praktiskt genomslag.<\/p>\n

Den restriktivitet som f\u00f6ljer av r\u00e4dslan f\u00f6r att uts\u00e4tta ett barn f\u00f6r polish\u00e4mtning kan bidra till att en f\u00f6r\u00e4lder kan utesluta den andra f\u00f6r\u00e4ldern ur barnets liv genom att trotsa ett, eller f\u00f6rmodligen flera, domstolsbeslut? Kan det inte finnas situationer n\u00e4r obehaget av att h\u00e4mtas av polis \u00e4nd\u00e5 uppv\u00e4gs av att barnet f\u00e5r m\u00f6jlighet att skapa en relation till b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar?”<\/p>\n\t

V ) POLITISK \/ IDEOLOGISK \u00a0\/ VETENSKAPLIG VILLERVALLA<\/h2>\n

Politiskt ber\u00e4ttigade krav p\u00e5 st\u00e4rkandet av kvinnors och barns m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och r\u00e4ttsskydd definieras som uttryck f\u00f6r ett\u00a0 ”k\u00f6nskrig”<\/p>\n

Konsekvent felnavigeringen enligt orwellsk tv\u00e4rsemot-princip \u00bb<\/a><\/h3>\n

 <\/p>\n

Anledningen till att jag kontaktade Annika Rejmer i f\u00f6rstone (nov 2019) formulerade jag i ett mail s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Hej\u00a0Annika\u00a0Rejmer!<\/i><\/b><\/h4>\n

Efter att p\u00e5 Anna Singers inr\u00e5dan ha tagit del av det nyutgivna PA(S)-relaterade alstret av Lytsy \/ Bergenstein ”Barn som tvingas v\u00e4lja bort en f\u00f6r\u00e4lder”, 2019 och f\u00f6rv\u00e5nats och f\u00f6rf\u00e4rats \u00f6ver dess djupt ohederliga retorik, k\u00e4nner jag mig n\u00f6dgad att st\u00e4lla fr\u00e5gan om du sj\u00e4lv verkligen godk\u00e4nt det bidrag som du ska antas st\u00e5 f\u00f6r i kapitalet med rubriken. ”Det \u00e4r fastst\u00e4llt nu att f\u00f6r\u00e4ldraalienation finns i Sverige”?\u00a0<\/i><\/b><\/h4>\n

Sen f\u00f6ljer en l\u00e4ngre utredning av den dom som omn\u00e4mns och hur \u00e4ven den utefter den g\u00e4ngse PA(S)-manualen, utan minsta bevis till grund f\u00f6r uppfattningen att det skulle ha varit mamman som ”kampanjat” mot pappan, men desto mer f\u00f6r motsatsen, f\u00e4ller en dom som tvingar en snart 13-\u00e5rig pojke att bryta upp fr\u00e5n sin v\u00e4lfungerande sociala tillvaro hos sin mamma inne i staden G\u00f6teborg, till v\u00e5rdnad boende hos sin pappan p\u00e5 ett konferenscenter l\u00e5ngt utanf\u00f6r stan d\u00e4r han inte har n\u00e5gra v\u00e4nner och inte kan forts\u00e4tta sin skolg\u00e5ng i musikklasserna och som pianist i ett musikband osv. Och det utan att mamman p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle ha brustit i sina f\u00f6r\u00e4ldra\u00e5taganden eller ha hindrat pojken fr\u00e5n umg\u00e4nge med pappan. Tv\u00e4rtom \u00e4r det pojken sj\u00e4lv som tydligt redovisar grunderna f\u00f6r sitt avst\u00e5ndstagande, n\u00e4mligen bl a att pappan en g\u00e5ng inf\u00f6r alla skolkamrater och l\u00e4rare med v\u00e5ld sl\u00e4pat honom ut ur skolan, n\u00e4r han hade v\u00e4grat f\u00f6lja med p\u00e5 fler umg\u00e4ngen ute hos honom.<\/p>\n

F\u00f6r en mer utf\u00f6rlig redovisning av denna barbariskt r\u00e4ttsvidiga dom – se hemsidan. Lytsy: Intervju med Mats Sj\u00f6sten \u00bb<\/a><\/p>\n

”D\u00e5 min erfarenhet i egenskap av st\u00f6dperson och utredare \u00e5t v\u00e5ldsutsatta mammor och barn som alltmer kommit till tals p\u00e5 n\u00e4tet efter #meetoo, och vars fall jag \u00e5tagit mig att granska, \u00e4r att den ”ber\u00e4ttelse” som f\u00f6r\u00f6vare l\u00e4rt sig att utnyttja till sin egen f\u00f6rdel ( aprop\u00e5 Anna Singers kommentar om hur olika typ av lagstiftning kan ge n\u00e4ring till olika former av ”ber\u00e4ttelser” om den andra f\u00f6r\u00e4lderns bristande samarbete – eller f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga ) \u00e4r just det PA(S)-relaterade koncept som rutinm\u00e4ssigt och utan ett adekvat utredningsf\u00f6rfarande tas i bruk att ligga till grund f\u00f6r riskbed\u00f6mningarna vid v\u00e5ra tingsr\u00e4tter och socialf\u00f6rvaltningar i dag, och vars f\u00f6ljder \u00e4r katastrofala f\u00f6r de utsatta barnen. Vare sig de sj\u00e4lva eller deras mammors rapportering om pappornas v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp eller allm\u00e4nna f\u00f6rsumlighet, blir betrodda eller tagna p\u00e5 allvar, utan tv\u00e4rtom g\u00e5r man f\u00f6rbeh\u00e5llsl\u00f6st p\u00e5 pappornas linje oavsett, vilket i praktiken g\u00f6r de utsatta barnen f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa.<\/em><\/h4>\n

Utifr\u00e5n min utg\u00e5ngspunkt kan jag naturligtvis inte uttala mig om hur representativa dessa mammors fall \u00e4r f\u00f6r det generella l\u00e4get. D\u00e4remot tycks det st\u00e4mma bra in p\u00e5 hur det allm\u00e4nna r\u00e4ttsl\u00e4get ser ut, som Lena Hellblom Sj\u00f6gren framh\u00e5ller som f\u00f6red\u00f6mligt under ett seminarium 2013 anordnat av Stiftelsen R\u00e4ttsstatens v\u00e4nner,<\/a>\u00a0n\u00e4r hon presenterar en dom fr\u00e5n 2007 vid G\u00f6teborgs tingsr\u00e4tt av Mats Sj\u00f6sten som ber\u00f6mv\u00e4rt presumerande f\u00f6r fortsatt handl\u00e4ggning av v\u00e5rdnadsm\u00e5l vid \u00f6vriga tingsr\u00e4tter i landet.<\/em><\/h4>\n

S\u00e5 hur kommer det sig att du,\u00a0Annika\u00a0Rejmer, inte finner dig f\u00f6r god f\u00f6r att i egenskap av seri\u00f6s forskare figurera i ett sammanhang s\u00e5 godtyckligt och uppenbart spekulativt och intellektuellt ohederligt som detta?\u00a0<\/i><\/b><\/h4>\n

Det \u00e4r en fr\u00e5ga som jag inte kan sl\u00e4ppa och hemskt g\u00e4rna skulle vilja ha svar p\u00e5.<\/i><\/b><\/h4>\n

P\u00e5 vad s\u00e4tt tar du som forskare ansvar f\u00f6r saklighet och objektivitet, n\u00e4r du framtr\u00e4der i samma utg\u00e5va, som ger MatsSj\u00f6sten full frihet att i \u00f6verensst\u00e4mmelse med f\u00f6rfattarnas egen \u00f6ppet redovisade ambition lobba f\u00f6r det icke vetenskapligt godk\u00e4nda PA(S)?<\/i><\/b><\/h4>\n

Mvh!<\/i><\/b><\/h4>\n

Gunilla<\/i><\/b><\/h4>\n

Detta bem\u00f6ter Rejmer med just den typ av ogrundade beskyllningar som till\u00e4mpas i \u00a0pappar\u00e4ttsr\u00f6relsen \/ PA(S)-lobbyismen som uttryck f\u00f6r en politisk agenda<\/em> och tom ett ”k\u00f6nskrig”,<\/em>\u00a0till skillnad fr\u00e5n den h\u00e5llning av\u00a0vetenskaplig respektabilitet och objektivitet<\/em>\u00a0som hon i egenskap av forskare ber\u00f6mmer sig av att sj\u00e4lv f\u00f6retr\u00e4da.<\/p>\n

F\u00f6rutom det po\u00e4ngterar hon g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng att det i svensk lagstiftning inte \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarnas r\u00e4tt till sitt \/ sina barn som g\u00e4ller, utan barns r\u00e4tt till sina f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

Men i detta stycke, d\u00e4r det lutar en hel del \u00e5t att det \u00e4r PA(S)-sp\u00f6ket som lurar i bakhuvudet, har hon utan att m\u00e4rka det sj\u00e4lv (?), betonat motsatsen; n\u00e4mligen pappors r\u00e4tt till sina barn. En r\u00e4tt som mammorna uppenbarligen antas hindra dem ifr\u00e5n att ut\u00f6va p\u00e5 ober\u00e4ttigade grunder, tros att Rejmer – enligt hennes eget starka understrykande av hur det ser ut med lagst\u00f6det till det – inte har n\u00e5gra befogenheter att uttala sig om.<\/p>\n

”Ingen v\u00e5rdnadstvist \u00e4r den andra lik. Varje familj \u00e4r unik.<\/em><\/h4>\n

V\u00e5ld f\u00f6rekommer i princip i varje tvist. Enligt svensk lag \u00e4r fysiskt men inte psykiskt v\u00e5ld kriminaliserat.<\/em><\/h4>\n

Svenska medelklassmammor har svarat b\u00e5de i enk\u00e4ter och intervjuer att de undanh\u00e5ller sina barn fr\u00e5n deras pappa. Sk\u00e4len till detta varierar.<\/em><\/h4>\n

Medelklasspapporna svarar att de har slagit, puttat och knuffat … bekr\u00e4ftar allts\u00e5 mammornas svar om v\u00e5ld.<\/em><\/h4>\n

Papporna uppger att de efter separationen och i synnerhet i samband med konflikten reduceras som f\u00f6r\u00e4lder och <\/em>upplever att de blir fr\u00e5ntagna r\u00e4tten att vara f\u00f6r\u00e4lder … av mamman.<\/h4>\n

Mammorna bekr\u00e4ftar detta i enk\u00e4ter och intervjuer … <\/em>papporna har genom svek, v\u00e5ld och annat f\u00f6rbrukat sin r\u00e4tt till barnen. Mammorna anser ocks\u00e5 att papporna saknar f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga …det enda de klarar av \u00e4r att tillgodose barnens grundl\u00e4ggande behov av mat och kl\u00e4der.<\/em><\/h4>\n

Menar du att vi som forskare ska bortse fr\u00e5n vetenskapligt belagda svar om pappornas upplevelse och mammornas syn p\u00e5 dem som f\u00f6r\u00e4ldrar? Att vi endast skulle redovisa mammornas syn? D\u00e5 uppfyller vi inte kraven p\u00e5 objektivitet och opartiskhet och g\u00f6r oss skyldiga till oredlig forskning.”<\/em><\/h4>\n

Nej det har jag naturligtvis aldrig menat och ingenting av det ovanst\u00e5ende utg\u00f6r svar p\u00e5 det jag ifr\u00e5gasatt. Tv\u00e4rtom tycks det snarare ge desto mer st\u00f6d f\u00f6r antagandet att m\u00e5nga av m\u00f6drarnas avst\u00e5ndstagande har en ber\u00e4ttigad grund i pappornas bristf\u00e4lliga omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga och s\u00e5ldes inte alls n\u00e5got med ”f\u00e4r\u00e4ldraalienation” att g\u00f6ra.<\/p>\n

D\u00e4remot hade jag st\u00e4llt mig fr\u00e5gande till relevansen av att framh\u00e5lla mammor i h\u00f6gintensiva v\u00e5rdnadstvister, till skillnad fr\u00e5n pappor, som s\u00e4rskilt problematiska, inte minst med h\u00e4nvisning till att de i 40 % av fallen v\u00e4xt upp utan en pappa och att procentsatsen av neuropsykiatriska diagnoser (10 % ) skiljer sig fr\u00e5n den i normalpopulationen (1,5 %) och hos papporna.<\/p>\n

H\u00e4r radar allts\u00e5 de inb\u00f6rdes of\u00f6renliga budskapen upp sig p\u00e5 led!<\/p>\n

Trots att jag varit noga med att understryka att jag utifr\u00e5n min begr\u00e4nsade erfarenhet, inte kan uttala mig om det generellt r\u00e5dande l\u00e4get vare sig n\u00e4r de g\u00e4ller det ena eller andra och heller inte uttryckt n\u00e5gra v\u00e4rdeladdade omd\u00f6men som skulle kunna tolkas som uttryck f\u00f6r en s\u00e4rartsfeministiskt politisk h\u00e5llning eller att vara emot gemensam v\u00e5rdnad, tolkas det \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

”Ditt perspektiv verkar vara h\u00e4mtat fr\u00e5n romantiken och folkhemmet – den goda modern. Det svenska f\u00f6r\u00e4ldraskapet har historiskt sett varit ganska j\u00e4mst\u00e4llt fram till industrialismen d\u00e5 hemmafrun uppfanns.”<\/em><\/h4>\n

”Bilden \u00e4r mera komplex \u00e4n god moder – elak fader eller tv\u00e4rtom!”<\/em><\/h4>\n

”Politik och forskning \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e5 olika saker! Politiskt st\u00e5r jag upp f\u00f6r och har under m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4mpat f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter … men jag forskar om barns r\u00e4ttigheter…”<\/em><\/h4>\n

Annika Rejmer urs\u00e4ktar dessutom sitt bidrag till PA(S)-propagandan, med att den skulle utg\u00f6ra en ”kunskaps\u00f6versikt”,<\/strong> trots att all form av redovisning av den massiva och tungt v\u00e4gande kritik fr\u00e5n seri\u00f6st vetenskapligt h\u00e5ll \u00a0som riktats mot f\u00f6rvillelserna, lyser med sin totala fr\u00e5nvaro.<\/p>\n

Detta syns dock s\u00e4rdeles mots\u00e4gelsefullt n\u00e4r hon samtidigt i ett av sina mail bekr\u00e4ftar att:<\/p>\n

Gardners vetenskapliga brister, l\u00e4ggning m.m. finns det ingen som ifr\u00e5gas\u00e4tter. L\u00e5t honom vila i frid!<\/em><\/h3>\n

Problemet med hennes godtyckliga begreppsanv\u00e4ndning av begreppet PA(S) eller = f\u00f6r\u00e4ldraalienation avf\u00e4rdas dessutom l\u00e4ttvindigt med med f\u00f6ljande:<\/p>\n

Att han myntade begreppet PAS kan inte g\u00f6ra att bokst\u00e4verna PAS och det de st\u00e5r f\u00f6r \u00e4r f\u00f6r evigt f\u00f6rbjudna eller smittade.<\/em><\/h3>\n

Fr\u00e5gan man d\u00e5 st\u00e4ller sig, \u00e4r om detta uttalande ska betyda att Rejmers uppfattning \u00e4r att Gardners villol\u00e4ror numera skulle ha uppn\u00e5tt vetenskaplig kredibilitet – eller vad?<\/p>\n

Med tanke p\u00e5 att hon i egenskap av handledare \u00e5t Sofia Wikman i hennes 30 p examansarbete godk\u00e4nner att hon anv\u00e4nder Lytsy som referens och citerar text som redog\u00f6r f\u00f6r fenoment PA(S) torde fr\u00e5gan kunna besvaras jakande, vilket m\u00e5ste betecknas sm ansvarsl\u00f6st d\u00e5 det d\u00e4rmed riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka den falska verklighetsbeskrivning som medelst sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande cirkelresonemang implicerar l\u00f6sningar som bidrar till att f\u00f6rst\u00e4rka problemen ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00f6sa dem.<\/p>\n\n\t

Reflexm\u00e4ssigt skuld\u00f6verskrivande DARVO-strategier<\/p>\n

P\u00e5 mitt konstaterande att domar som f\u00e4lls p\u00e5 PAS)-relaterade grunder, som tex inte minst de tv\u00e5 och kanske \u00e4ven de alla tre som Mats Sj\u00f6sten sj\u00e4lvmant l\u00e4gger fram i \u00f6ppen dager i Lytsys intervju, resulterar i att barn g\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa, svarar Rejmer om och om igen med detta:<\/p>\n

”Barn har b\u00e5de enligt svensk r\u00e4tt och barnkonventionen r\u00e4tt till sina f\u00f6r\u00e4ldrar och sitt ursprung om det \u00e4r till barnets b\u00e4sta.”<\/em><\/h4>\n

”Intressant \u00e4r ocks\u00e5 att du anl\u00e4gger ett mammaperspektiv. F\u00f6r\u00e4ldrar har inte r\u00e4tt till sina barn enligt svensk lag. Barn har d\u00e4remot r\u00e4tt till f\u00f6r\u00e4ldrar. Mot denna bakgrund \u00e4r ett ”k\u00f6nskrig” ointressant utifr\u00e5n mitt r\u00e4ttssociologiska perspektiv.”<\/em><\/h4>\n

”Beslut i fr\u00e5gor om v\u00e5rdnad, boende och umg\u00e4nge ska enbart fattas \u00a0utifr\u00e5n g\u00e4llande r\u00e4tt: barnets b\u00e4sta: ingen risk, barns r\u00e4tt till b\u00e5da sina f\u00f6r\u00e4ldrar och barnets vilja samt barns r\u00e4ttigheter till omsorg, trygghet och fostran. K\u00f6net p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldern \u00e4r betydelsel\u00f6st utifr\u00e5n mitt perspektiv.”<\/em><\/h4>\n

”Politik och forskning \u00e4r allts\u00e5 tv\u00e5 olika saker! Politiskt st\u00e5r jag upp f\u00f6r och har under m\u00e5nga \u00e5r k\u00e4mpat f\u00f6r kvinnors r\u00e4ttigheter … men jag forskar om barns r\u00e4ttigheter…”<\/em><\/h4>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att dra n\u00e5gon annan slutsats av detta, \u00e4n att Rejmer pga politisk \/ ideologisk f\u00f6rvillelse tappat navigeringen totalt.<\/p>\n

Eller varf\u00f6r detta behov att tampas med en halmdocka, som hon skulle ha konstruerat helt medvetet?<\/p>\n

Mer taktiskt hade det v\u00e4l i s\u00e5 fall varit f\u00f6r hennes eget vidkommande, att som Anna Singer besvara mina fr\u00e5gor med tystnad?<\/p>\n\t

VI ) V\u00c5LDSV\u00c5LDSFORSKNING AV MURRAY A. STRAUSS VS\u00a0MICHAEL \u00a0P. JOHNSON<\/h2>\n

Rejmers bristande stringens i fr\u00e5ga om begreppshanteringen \u00e4r dock legio i s\u00e5v\u00e4l PA(S)-lobbyismens diskurs, som i den juridiska som tas i bruk f\u00f6r brott – o tvistem\u00e5l som har en grund i v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation, trots att det utarbetats mer precis brottsrubriceringar och brottsrekvisit i de kvinnofrids-relaterade \u00a0lagar som som inf\u00f6rdes med 1998 \u00e5rs Kvinnofridsreform:<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r bara hur v\u00e4l de implementerats i praktiken och om de inte delvis kommit att spelas ut med hj\u00e4lp av den v\u00e5rdnadsreform som inf\u00f6rdes samma \u00e5r 1998 som i folkmun kallats f\u00f6r \u00a0den sk ”Pappalagen” och tycks ha utgjort ett slags rekyl varmed kvinnokampens m\u00e5ls\u00e4ttning att f\u00e5 m\u00e4n att dela p\u00e5 ansvaret f\u00f6r den obetalda omsorgen om avkomman, slogs tillbaka med en k\u00f6nskamp vari m\u00e4ns stridsrop, under ledning av bla Jens Orback, nu lj\u00f6d att det var dags att:\u00a0M\u00e4nnen m\u00e5ste ta makt som pappor.<\/a><\/strong><\/p>\n

Id\u00e9n att det obetalda arbetet med barn, hem och hush\u00e5ll skulle utg\u00f6ra en sf\u00e4r, som det g\u00e4ller f\u00f6r m\u00e4n att bryta sig in i gentemot ett slags kvinnomakt som h\u00e5ller dem st\u00e5ngen, \u00e4r densamma som nu senast VBU-styrelseledamoten och PA(S)-lobbyisten professor Sverker Sikstr\u00f6m<\/a><\/strong>\u00a0\u00e5terupplivar i sina forskningsprojekt i kognitiv psykologi, p\u00e5 senare tid ut\u00f6kad med forskning om v\u00e5ld i n\u00e4ra relation d\u00e4r han uppfinner hjulet p\u00e5 nytt.<\/p>\n

Och h\u00e4r kommer vi d\u00e5 os\u00f6kt in p\u00e5 problemet med n\u00e4sta typ av orwellsk begreppsf\u00f6rvillelse – n\u00e4mligen den som f\u00f6rvandlat begreppsapparaten i den kvinno- genusvetenskapliga diskursen till oigenk\u00e4nnlighet, genom att tex byta ut begreppet ”j\u00e4mst\u00e4lldhet” med ”j\u00e4mst\u00e4lldism” och att l\u00e5ta offer och f\u00f6r\u00f6vare byta plats, eller bli ”j\u00e4mst\u00e4llda” i en v\u00e4rld som i ett huj f\u00f6rvandlats till ”k\u00f6nsneutral”, f\u00f6r att inte de som tillh\u00f6r det ”f\u00f6rsta k\u00f6net” ska k\u00e4nna sig kr\u00e4nkta. Eller som nu senast h\u00e4vdas \u00a0av Jon Sundeman i mansjouren Akillesh\u00e4len att v\u00e5ldet skulle vara k\u00f6nsneutralt och lika f\u00f6rdelat mellan k\u00f6nen, eller tom v\u00e4rre fr\u00e5n det kvinnliga gentemot mot det manliga och att det nu d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r m\u00e4nnens tur att strida f\u00f6r sitt behov av skyddade boenden och r\u00e4ttsskydd .<\/p>\n

Som int\u00e4kt f\u00f6r detta tas ett antal mindre starkt avgr\u00e4nsade studier eller uttalanden fr\u00e5n diverse godtyckliga proffstyckare – helst av kvinnligt k\u00f6n – som lyckats f\u00e5 till det som alltid att Quinnan \u00e4r en riktig Medusa eller Medea under skenet av Den Heliga Modern som bedrar. (Nils G\u00f6ran Areskoug)<\/p>\n

H\u00e4rvidlag finns \u00a0en uppsj\u00f6 av mindre h\u00f6gkvalitativ forskning som gr\u00e4nsat av en stycke verklighet f\u00f6r att f\u00e5 fram statistik som kan p\u00e5visa att \u00e4ven kvinnor anv\u00e4nder fysiskt v\u00e5ld i n\u00e4ra relation. Om det sen sker i sj\u00e4lvf\u00f6rsvar eller p\u00e5st\u00e5s av de f\u00f6r\u00f6vare som alltid anser sig vara offer f\u00f6r det de sj\u00e4lva g\u00f6r mot andra \u00e4r om\u00f6jligt att kontrollera.<\/p>\n

De tv\u00e5 huvudsakliga alternativ som st\u00e5r emot varandra \u00a0tycks vara\u00a0Murray A. Straus, starkt kopplad till fathers rights movements in USA,<\/a>\u00a0och Michael P Johnsons, varvid det framg\u00e5r att den sistn\u00e4mndas st\u00e5r f\u00f6r ett mer holistiskt koncept i fr\u00e5ga om differentieringen i olika typer av Domestic Violence. M P Johnson menar i denna video att de forskare som h\u00e4vdar att v\u00e5ldet skulle vara ”k\u00f6nsneutralt” och att m\u00e4n skulle drabbas lika sv\u00e5rt som kvinnor (eller tom v\u00e4rre) har avgr\u00e4nsat sina studier till att enbart unders\u00f6ka den typ av DV som han klassificerar som ”Intimate Situational Violence” och \u00e4r \u00f6msesidigt och behandlingsbart<\/p>\n

Michael P Johnson:\u00a0<\/em><\/h3>\n

\u00c4R kvinnors v\u00e5ld mot m\u00e4n ett lika stort samh\u00e4llsproblem som m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor?<\/b><\/em><\/h3>\n

Vad s\u00e4ger sakkunskapen?<\/p>\n

F\u00f6redrag inf\u00f6r f\u00f6r en svensk publik 2012 p\u00e5 Youtube:<\/p>\n

Types of Domestic Violence: Research Evidence, med Michael P. Johnson:\u00a0<\/em><\/h3>\n\t