![\"IMG_3426\"](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/IMG_3426.jpg\" "\\"IMG_3426\\"")
\n\tHISTORISK TILLBAKABLICK SEN 1990-TALET:<\/h2>\n\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD F\u00d6R KVINNOR OCH BARN\u00a0<\/h2>\n
<\/p>\n
Denna sida inneh\u00e5ller<\/p>\n
<\/p>\n
I ) INLEDNING:\u00a0TACK G\u00d6RAN LAMBERTZ & CO<\/h3>\n\nII ) Madeleine Lejonhufvuds artikel i DN \/ Debatt, 2011, med rubriken:<\/h3>\nHD-dom g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e4lla f\u00f6r sex\u00f6vergrepp<\/h3>\n\nIII )Barn utan skydd blir flyktingar i eget land. artikel fr\u00e5n\u00a02008 med intervju med Carina S\u00e4llberg och Maria Eriksson<\/h3>\nmmm\nIV) \u00c4NNU MER F\u00d6RFALSKAD INFORMATION FR\u00c5N SVT DOKUMENT INIFR\u00c5N \/ BODIN<\/h3>\n
HD-dom g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e4lla f\u00f6r sex\u00f6vergrepp<\/h3>\n\nIII )Barn utan skydd blir flyktingar i eget land. artikel fr\u00e5n\u00a02008 med intervju med Carina S\u00e4llberg och Maria Eriksson<\/h3>\nmmm\nIV) \u00c4NNU MER F\u00d6RFALSKAD INFORMATION FR\u00c5N SVT DOKUMENT INIFR\u00c5N \/ BODIN<\/h3>\n
IV) \u00c4NNU MER F\u00d6RFALSKAD INFORMATION FR\u00c5N SVT DOKUMENT INIFR\u00c5N \/ BODIN<\/h3>\n
<\/p>\n
*********************************************************<\/h2>\nI ) TACK\u00a0G\u00d6RAN LAMBERTZ & CO !<\/h2>\nSamtidigt med att kvinno-och barnfridsreformerna genomf\u00f6rts i lagen, har r\u00e4ttspraxis g\u00e5tt \u00e5t motsatt h\u00e5ll och alltmer urholkat det r\u00e4ttsskydd som lagen representerat.\nmmm\nS\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt utf\u00f6r hade det g\u00e5tt redan 2008, efter att ytterligare en v\u00e5rdnadsreform genomf\u00f6rts som skulle st\u00e4rka barns r\u00e4ttsskydd. Och sen dess har det tillkommit ytterligare ett st\u00f6rre antal statliga v\u00e5rdnadsutredningar med vidh\u00e4ngande reformer, men \u00e4nd\u00e5 tycks l\u00e4get vara mer krisartat \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare under de 25 \u00e5r som g\u00e5tt sen kvinnofridsreformerna inf\u00f6rdes 1998, samtidigt med den \u00f6desdigra ”pappar\u00e4ttslagen”.\nmmmmm\nOch barnr\u00e4ttsk\u00e4mpen Carina S\u00e4llberg sj\u00e4lv utsattes f\u00f6r 7 \u00e5rs r\u00e4ttslig terror<\/a> f\u00f6r en kvast som inte finns, pga att hon agerade visselbl\u00e5sare n\u00e4r socialn\u00e4mnden i Hbg:s kommun l\u00e4t en man d\u00f6md f\u00f6r pedofili adoptera en pojke!\nmmmm\nD\u00e5 kunde dom kosta p\u00e5!\u00a0\nmmmm\nmmmm\nDet r\u00e4ttsskydd som kvinnokampen tvingats utk\u00e4mpa m\u00e5nga h\u00e5rda strider f\u00f6r att uppn\u00e5, har vissa f\u00f6rst\u00e5tt att listigt kapa \u00e5t sig sj\u00e4lva, f\u00f6r eget bruk:\nmmmm\nII ) Och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det sedan ut 2011, n\u00e4r Madeleine Lejonhufvud kom till tals i en artikel i DN,\u00a0med rubriken:<\/p>\n
<\/p>\n
II ) HD-dom g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e4lla f\u00f6r sex\u00f6vergrepp<\/a><\/h2>\nPUBLICERAD 2011-01-14,\u00a0<\/p>\n
Citat\u00a0Madeleine Leijonhufvud, professor em i straffr\u00e4tt, styrelseledamot i World Childhood Foundation:<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolen har i praktiken avkriminaliserat sexuella \u00f6vergrepp mot barn. Ett utslag i H\u00f6gsta domstolen nyligen kommer att ha en tydlig inverkan p\u00e5 framtida bed\u00f6mningar av misst\u00e4nkta sex\u00f6vergrepp mot barn – genom hela r\u00e4ttsapparaten. I praktiken inneb\u00e4r domen att \u00f6vergreppen avkriminaliserats och att r\u00e4tts\u00adv\u00e4sendet kastat in handduken. Barn ska inte beh\u00f6va g\u00e5 i clinch med r\u00e4ttsapparaten, <\/em><\/h4>\n <\/p>\n
<\/p>\n
III ) Barn utan skydd blir flyktingar i eget land , NYA TIDNINGEN<\/a><\/h2>\nPUBLICERAD: S\u00d6NDAG 6 APRIL 2008, 1:00 \u2022 UPPDATERAD: M\u00c5NDAG 9 SEPTEMBER 2013, 13:14\nmmmm\nDet finns barn i Sverige som lever helt skyddsl\u00f6sa med sina mammor. Barn som har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld eller sexuella \u00f6vergrepp av sina pappor -och mammor som har kriminaliserats f\u00f6r att de skyddar dem. F\u00f6r att undg\u00e5 ytterligare \u00f6vergrepp fr\u00e5n papporna och repressalier fr\u00e5n staten tvingas de att leva g\u00f6mda. Efter att tre kvinnor d\u00f6mts i hovr\u00e4tten f\u00f6r att ha g\u00f6mt en kvinna med barn i en v\u00e5rdnadstvist, p\u00e5g\u00e5r nu en diskussion inom Roks om hur man kan hj\u00e4lpa dessa kvinnor utan att bryta mot lagen.\nmmmm\nINRIKES<\/p>\n
Statliga kommitt\u00e9n mot barnmisshandel har kommit fram till att tio procent av alla barn har upplevt v\u00e5ld i hemmet och att fem procent g\u00f6r det ofta. Carina S\u00e4llberg, ordf\u00f6rande i kvinnojouren och barnr\u00e4ttsf\u00f6reningen Kobra, ber\u00e4ttar om m\u00e5nga fall d\u00e4r mammor tvingats fly och g\u00e5 under jord med sina barn. Carl, sju \u00e5r, och hans \u00e4ldre styvbror utsattes f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan. N\u00e4r barnen ber\u00e4ttade om \u00f6vergreppen l\u00e4t mamman dem inte tr\u00e4ffa pappan. F\u00f6rst sex m\u00e5nader efter hon gjort en polisanm\u00e4lan f\u00f6rh\u00f6rdes Carl och hans bror. Utredningen lades ned f\u00f6r att bevisen inte r\u00e4ckte till f\u00f6r att v\u00e4cka \u00e5tal.<\/p>\n
– S\u00e4rskilt n\u00e4r det handlar om sm\u00e5 barn \u00e4r det viktigt att de f\u00f6rh\u00f6rs omg\u00e5ende f\u00f6r att inte detaljer ska f\u00f6rsvinna ur barnets minne. Om \u00e5klagare verkligen anstr\u00e4ngde sig f\u00f6r att s\u00e4kra all bevisning, s\u00e5 som man g\u00f6r vid andra allvarliga brott, skulle f\u00f6runders\u00f6kningar om misst\u00e4nkta brott mot barn sannolikt inte beh\u00f6va l\u00e4ggas ned, som nu, i nio fall av tio. En nedlagd f\u00f6runders\u00f6kning f\u00e5r f\u00f6ljden att ingenting anses ha h\u00e4nt och barnet kan varken f\u00e5 st\u00f6d eller skydd, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.<\/p>\n
<\/p>\n
Efter att anm\u00e4lningar om misst\u00e4nkta \u00f6vergrepp mot Carl och hans bror gjorts av s\u00e5v\u00e4l BUP som barnpsykolog och polis, utredde socialtj\u00e4nsten f\u00f6r\u00e4ldrarnas omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga. D\u00e4refter gjorde BUP en samspelsutredning, d\u00e5 man tittade p\u00e5 hur Carl fungerade tillsammans med respektive f\u00f6r\u00e4lder. Han hade d\u00e5 inte sett sin pappa p\u00e5 ett och ett halvt \u00e5r. Utredningen kom fram till att b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna var bra f\u00f6r\u00e4ldrar och det resulterade i att den f\u00f6reslog att Carl skulle forts\u00e4tta bo hos sin mamma, d\u00e4r han alltid bott. Umg\u00e4nget med fadern, ans\u00e5g man, borde \u00e4ga rum tillsammans med kontaktperson.<\/p>\nmmmm\nMen n\u00e5gon utredning av sexuella \u00f6vergrepp gjordes aldrig, vilket \u00e4r socialtj\u00e4nstens ansvar.\nmmmm\n– Om en f\u00f6r\u00f6vare jobbar till exempel inom f\u00f6rskolan och utnyttjar ett barn d\u00e4r g\u00f6rs en omedelbar utredning. Barnet och dess anh\u00f6riga erbjuds st\u00f6d och den misst\u00e4nkte separeras fr\u00e5n barnet och sitt jobb. Handlar det om att det \u00e4r den biologiska fadern som \u00e4r den utpekade och en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r samtidigt tvingas ofta barnet bo kvar hos eller ha regelbundet umg\u00e4nge med honom. R\u00e4ttss\u00e4kerheten m\u00e5ste g\u00e4lla lika f\u00f6r alla, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nCarls mamma beg\u00e4rde enskild v\u00e5rdnad. Men tingsr\u00e4tten ans\u00e5g att hon ut\u00f6vat umg\u00e4ngessabotage och gav ist\u00e4llet pappan enskild v\u00e5rdnad. Pappan beg\u00e4rde verkst\u00e4llighet av domen. Mamman hade redan d\u00f6mts till h\u00f6ga viten m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r att hon v\u00e4grat l\u00e4mna ut barnet, och man beslutade att barnet nu skulle h\u00e4mtas av polis f\u00f6r att f\u00f6ras till sin pappa. Men domstolen beslutade \u00e4ven att en medlare f\u00f6rst skulle f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 till st\u00e5nd en samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning.\nmmmmm\nEndast n\u00e5gra timmar efter att domen avkunnats gick emellertid fyra poliser och tv\u00e5 socialsekreterare in i mammans hus n\u00e4r hon inte var hemma. N\u00e5gon medlare hade aldrig kontaktats. Poliserna satte sig att v\u00e4nta tillsammans med de tv\u00e5 \u00e4ldre barn som fanns i huset. Men mamman fick vetskap om det och h\u00f6ll sig borta med Carl.\nmmmmm\n– D\u00e5 var polisen och socialtj\u00e4nsten snabba. N\u00e4r det handlar om kvinnor som bryter s\u00e5dana regler \u00e4r de nitiska, menar Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nDomen \u00f6verklagades s\u00e5 sm\u00e5ningom till hovr\u00e4tten. Medlaren fick i uppdrag att \u00e4ven prata med Carl och intygade att barnet absolut inte ville bo hos pappan, han ville hellre d\u00f6, men hovr\u00e4tten fastst\u00e4llde tingsr\u00e4ttens dom. Polisen grep Carls mamma direkt efter huvudf\u00f6rhandlingen. Nu har \u00e5tal v\u00e4ckts f\u00f6r egenm\u00e4ktighet med barn och hon riskerar d\u00e4rmed att d\u00f6mas till f\u00e4ngelse.\nmmmm\n– Det som \u00e4r det mest sl\u00e5ende i detta fall liksom i m\u00e5nga liknande \u00e4r avsaknaden av barnperspektiv. Barnets egen vilja beaktas inte. Barnets behov av trygghet beaktas inte. Riskbed\u00f6mningar verkar ingen veta hur man g\u00f6r. M\u00f6drar som lyssnar p\u00e5 barnen och f\u00f6rs\u00f6ker skydda dem mot v\u00e5ld och \u00f6vergrepp \u00e4r helt maktl\u00f6sa i Sverige. Vad de \u00e4n g\u00f6r s\u00e5 blir det fel och det blir de och barnen som straffas, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nHur kan det d\u00e5 komma sig att barn till f\u00e4der som beg\u00e5r \u00f6vergrepp fortfarande ofta \u00e4r helt skyddsl\u00f6sa? Maria Eriksson, fil dr i sociologi vid Uppsala Universitet, som bland annat skrivit regeringsrapporten M\u00e4ns v\u00e5ldsut\u00f6vande – barns upplevelser, menar att det startade redan p\u00e5 1970-talet.\nmmmm\n– Med j\u00e4mst\u00e4lldhetesdebatten restes ocks\u00e5 krav p\u00e5 lika ansvar f\u00f6r gemensamma barn, s\u00e4ger hon.\nmmmm\nHon ber\u00e4ttar att p\u00e5 1990-talet gavs det lagliga m\u00f6jligheter f\u00f6r domstolar att d\u00f6ma till gemensam v\u00e5rdnad mot den ena f\u00f6r\u00e4lderns vilja. Genom den statliga Kvinnov\u00e5ldskommissionens arbete etablerades under den h\u00e4r perioden visserligen ett feministiskt perspektiv n\u00e4r det handlar om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor, men v\u00e5ldsamma m\u00e4ns f\u00f6r\u00e4ldraskap hamnade i skymundan.\nmmmmm\n– En rad olika studier har visat att ungef\u00e4r h\u00e4lften av barnen till kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld i en n\u00e4ra relation \u00e4ven uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld. Forskningen pekar ocks\u00e5 p\u00e5 ett samband mellan att m\u00e4n som \u00e4r v\u00e5ldsamma mot vuxna kvinnor \u00e4ven beg\u00e5r sexuella \u00f6vergrepp mot barn, \u00e4ven om det \u00e4r sv\u00e5rare att s\u00e4ga hur stor andel av barnen det \u00e4r fr\u00e5ga om. S\u00e5 det finns behov av ett k\u00f6nsmaktsperspektiv \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller faderskap och v\u00e5ld, men det har det varit sv\u00e5rare f\u00f6r samh\u00e4llet att ta till sig, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nI sin avhandling I skuggan av Pappa. Familjer\u00e4tten och hanteringen av f\u00e4ders v\u00e5ld konstaterar hon att man i statliga utredningar och f\u00f6rarbeten till lagar under 1990-talet bara har uppm\u00e4rksammat att pappor ut\u00f6var v\u00e5ld mot sina barn, n\u00e4r man pratat om ’hedersrelaterat v\u00e5ld’.\nmmmmm\n– Man har allts\u00e5 inte diskuterat ’svenska’ pappors v\u00e5ld mot sina barn, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nN\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringarna i f\u00f6r\u00e4ldrabalken genomf\u00f6rdes 1998, betonade man barnets behov av en n\u00e4ra och god kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna. Enligt en studie fr\u00e5n Barnombudsmannen fr\u00e5n 2005 blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad av barnen mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 49 procent av v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r v\u00e5ld f\u00f6rekommit i familjen. Hade mannen d\u00f6mts f\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnan blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 38 procent av fallen.\nmmmm\nDetta var en del av bakgrunden till att F\u00f6r\u00e4ldrabalken \u00e5terigen reviderades 2006. D\u00e5 inf\u00f6rdes f\u00f6r\u00e4ndringar som inneb\u00e4r att man skall g\u00f6ra en riskbed\u00f6mning vid bed\u00f6mningen av v\u00e5rdnadstvister.\nmmmmm\nMaria Eriksson menar att en utmaning f\u00f6r dem som utf\u00f6r riskbed\u00f6mningar \u00e4r att ’risk’ tolkas olika av olika grupper professionella. Vissa f\u00f6respr\u00e5kar att man ska belysa risken f\u00f6r ett barn att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld, medan andra lyfter fram risken f\u00f6r barnet att f\u00f6rlora en f\u00f6r\u00e4lder. En annan utmaning \u00e4r att det inte beh\u00f6vs en f\u00e4llande dom i brottm\u00e5l f\u00f6r att man ska kunna skydda barnet.\nmmmmm\n– Jag har ocks\u00e5 sett exempel p\u00e5 tingsr\u00e4ttsdomar d\u00e4r man har gjort som lagstiftaren t\u00e4nkt och tagit h\u00e4nsyn till risken f\u00f6r barnet, \u00e4ven n\u00e4r det inte funnits n\u00e5gon dom. Man har i st\u00e4llet anv\u00e4nd annan information, som underlag fr\u00e5n BUP till exempel, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nDen 1 juli 2007 sk\u00e4rptes \u00e4ven socialtj\u00e4nstlagen genom att betona att socialtj\u00e4nsten ska,<\/em> ist\u00e4llet f\u00f6r som tidigare b\u00f6r<\/em>, hj\u00e4lpa brottsoffer. I den kategorin ing\u00e5r numera ocks\u00e5 barn som ’bevittnat v\u00e5ld’. Men Maria Eriksson s\u00e4ger att rutiner f\u00f6r hur detta ska ske m\u00e5ste utarbetas f\u00f6r att det \u00e4ven ska fungera i praktiken.\nmmmmm\n– Av tradition ser socialtj\u00e4nsten g\u00e4rna m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor inom familjen som en f\u00f6r\u00e4ldrakonflikt, som mamman och pappan ska l\u00e4gga \u00e5t sidan och inte blanda in barnen i. Man blundar ofta f\u00f6r vem som g\u00f6r vad mot vem.\nmmmmmm\nBland myndigheter har hon ocks\u00e5 sett olika f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 mammor och pappor som f\u00f6r\u00e4ldrar. Mamman f\u00f6rv\u00e4ntas ta huvudansvaret f\u00f6r barnens s\u00e4kerhet. En v\u00e5ldsam man \u00e4r visserligen ett socialt problem men kan \u00e4nd\u00e5 uppfattas som en bra pappa.\nmmmmm\n– H\u00e4r m\u00e5ste det till en attitydf\u00f6r\u00e4ndring s\u00e5 att man uppm\u00e4rksammar hur en pappa brister i sitt f\u00f6r\u00e4ldraskap n\u00e4r han misshandlar barnets andra f\u00f6r\u00e4lder och uts\u00e4tter barnet f\u00f6r situationer som kan inneb\u00e4ra ett trauma. Annars spelar det ingen roll vilka lagar som stiftas.\nmmmmm\nBarn kan ocks\u00e5 sedan 2006 f\u00e5 brottsskadeers\u00e4ttning om de bevittnar v\u00e5ld i sin familj. Maria Eriksson menar att just kopplingen mellan att se ett barn som offer f\u00f6r v\u00e5ld \u00e4ven synligg\u00f6r pappornas ansvar.\nmmmmm\n– Id\u00e9n om barn som brottsoffer \u00e4r bra, det g\u00f6r pappornas v\u00e5ld tydligare. Pappor m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r sitt v\u00e5ld och barn m\u00e5ste kunna k\u00e4nna sig trygga och slippa upplevelser som kan vara traumatiserande.\nmmmmm\nEn ny rapport, Socialtj\u00e4nsten och barnen, fr\u00e5n Sveriges kommuner och landsting, SKL, som publicerades i veckan visar p\u00e5 att det finns stora skillnader mellan hur olika kommuners socialtj\u00e4nst behandlar anm\u00e4lningar om barn som far illa.\nmmmmm\nHanteringen av anm\u00e4lningarna varierar s\u00e5 mycket mellan olika kommuner att l\u00e4nsstyrelserna konstaterar att barnets bostadsort och inte inneh\u00e5llet i anm\u00e4lan \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r om barnets situation blir utredd.\nmmmm\nI en granskning av de av anm\u00e4lningar om barn som for illa som gjordes \u00e5r 2006 fann till exempel L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm att 21 procent av anm\u00e4lningarna i Nacka ledde till en utredning, medan motsvarande siffra f\u00f6r S\u00f6dert\u00e4lje var 72 procent.\nmmmmm\n– Vi har konstaterat att det beh\u00f6vs mer och b\u00e4ttre risk- och skyddsbed\u00f6mningar. Men vi har inte specifikt analyserat anm\u00e4lningar g\u00e4llande barn som uts\u00e4tts f\u00f6r sexuellt v\u00e5ld eller v\u00e5ld inom familjen, s\u00e4ger Karin Bj\u00f6rnsson, samordnare av SKL:s rapport, till Fria Tidningar\nmmmm\nDet finns behov av att tydligare reglera socialtj\u00e4nstens utredningsskyldighet i samband med anm\u00e4lningar om barn som kan vara i behov av skydd eller st\u00f6d i lagstiftningen. Kommunerna beh\u00f6ver ocks\u00e5 utveckla sina metoder f\u00f6r en kontinuerlig uppf\u00f6ljning och utv\u00e4rdering av arbetet med anm\u00e4lningar, skriver man i rapporten.\nTill dess att lagarna har implementerats och attityder f\u00f6r\u00e4ndras finns det fortfarande kvinnor och barn som lever under jord. Carls mamma flydde inte till n\u00e5gon kvinnojour. Men m\u00e5nga andra har f\u00e5tt hj\u00e4lp fr\u00e5n just kvinnojourer att g\u00f6mma sig – en m\u00f6jlighet som snart kanske f\u00f6rsvinner.\nmmmm\nTv\u00e5 styrelsemedlemmar i en kvinnojouren Helga i Tran\u00e5s har nyligen d\u00f6mts till sex m\u00e5naders f\u00e4ngelse och en till villkorlig dom f\u00f6r att de g\u00f6mt en kvinna, som l\u00e5g i v\u00e5rdnadstvist, och hennes barn. Enligt kvinnan hade barnen utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan.\nmmmmm\nDe extra anslagen till kvinnojouren fr\u00e5n L\u00e4nsstyrelsen fr\u00f6s inne till dess att de tre kvinnorna l\u00e4mnat sina uppdrag i styrelsen. Tingsr\u00e4tten friade, men hovr\u00e4tten f\u00e4llde jourkvinnorna f\u00f6r medhj\u00e4lp till grov egenm\u00e4ktighet med barn. I torsdags meddelade H\u00f6gsta domstolen att den inte kommer att ta upp fallet.\nmmmmm\nFr\u00e5gan om att g\u00f6mma kvinnor har splittrat Riksorganisationen f\u00f6r kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, i tv\u00e5 l\u00e4ger.\nmmmmm\nRoks ordf\u00f6rande Lina Ploug har inte kunnat n\u00e5s, men i en skrivelse fr\u00e5n Roks kansli som Fria Tidningar har tagit del av skriver hon: ’Det ligger i de st\u00f6ds\u00f6kande kvinnornas intresse att vi f\u00e5r s\u00e5 mycket information som m\u00f6jligt av dem, s\u00e4rskilt om kvinnorna har medf\u00f6ljande barn […] Det \u00e4r inte en bra l\u00f6sning att bek\u00e4mpa brottsliga g\u00e4rningar med andra brottsliga g\u00e4rningar. Det m\u00e5ste finnas andra s\u00e4tt att hantera och l\u00f6sa den h\u00e4r sortens situationer. Hur kan vi skydda kvinnor och barn utan att riskera att bryta mot lagen?’\nmmmmm\n– Vi ser det som ett svek fr\u00e5n Roks styrelse.\nmmmmm\n Men vi har f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n m\u00e5nga kvinnojourer. Kvinnorna har f\u00f6rtroende f\u00f6r oss eftersom vi inte \u00e4r n\u00e5gon myndighet och inte f\u00f6r n\u00e5gra journaler. Hur ska vi kunna hj\u00e4lpa dem annars, om de inte kan k\u00e4nna sig trygga, s\u00e4ger Marita Nordell, ordf\u00f6rande i kvinnojouren Helga.\nmmmm\nKvinnojourerna har \u00e4ven f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n ett – f\u00f6r m\u00e5nga aktiva inom kvinnojourerna – ov\u00e4ntat h\u00e5ll. \nmmmmm\nPappa-Barn \u00e4r en organisation som k\u00e4mpar f\u00f6r barns r\u00e4tt till b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna, och ger ofta st\u00f6d till papporna i v\u00e5rdnadstvister.\nmmmm\n– Inget barn ska skadas fysiskt eller psykiskt.\nV\u00e5ld mot barn \u00e4r ett stort problem och n\u00e4r det sker, ska en utredning maximalt ta en m\u00e5nad. N\u00e4r samh\u00e4llet inte kan skydda barnen tycker jag att det \u00e4r bra att en f\u00f6r\u00e4lder kan f\u00e5 hj\u00e4lp att g\u00e5 under jord. Jag tycker att kvinnojourerna g\u00f6r ett fantastiskt jobb. Jag \u00f6nskar att det \u00e4ven skulle finnas mansjourer dit m\u00e4n kunde ta sin tillflykt n\u00e4r de uts\u00e4tts f\u00f6r kvinnors v\u00e5ld, s\u00e4ger Michael Alonzo, ordf\u00f6rande i Pappa-Barn.\nmmmm\nFakta: \nNamnet p\u00e5 Carl \u00e4r fingerat.\nKarin Svanebro\n\u00a0\n\tIV ) \u00c4NNU MER VERKLIGHETSF\u00d6RNEKELSE HOS BO G\u00d6RAN BODIN \/ SVT \/ DOKUMENT INIFR\u00c5N! <\/h2>\n\n
Anledningen till att jag hittade artikeln i Fria Tidningar ovan, var att Jan Bj\u00f6rklund, ombud till mamman i dokus\u00e5pan ”Att r\u00e4dda ett barn”,<\/a> som Bo-G\u00f6ran Bodin \/ SVT Dokument\u00e4r inifr\u00e5n s\u00e4nde i maj-juni 2020, hade lagt ut det h\u00e4r dokumentet fr\u00e5n sin omfattande ordv\u00e4xling med SVT \/ Bodin. <\/p>\nDen inleddes redan i sept 2020 med att jag och ytterligare ett 20-tal personer, anm\u00e4lde dokument\u00e4rserien ”Att r\u00e4dda ett barn” till Granskningsn\u00e4mnden, vars granskning d\u00e4refter p\u00e5gick fram tills i januari 2021, utan att resultera i n\u00e5got beslut. SVT \/ Bodin fortsatte om och om igen att f\u00f6rneka uppenbara fakta, hur mycket vi \u00e4n kunde l\u00e4gga fram till grund f\u00f6r dem. <\/p>\n
Bodin \/ SVT har d\u00e4rmed gjort gemensam sak med den personal inom socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt som varit lika ovillig att erk\u00e4nna hur sanningen faktiskt hade sett ut<\/p>\n
H\u00e4r i detta klipp tar Bodin upp det fall i artikeln i Fria Tidningar som omn\u00e4mnts ovan, som int\u00e4kt f\u00f6r att utan saklig grund h\u00e4nga ut mamman i fallet ”Anna & Elias”<\/a> som ett mammamonster och hennes st\u00f6dpersoner i BRY som h\u00e4xor som r\u00f6var bort och \u00e4ter barn:<\/p>\n\t\t\t\t![\"139453374_2917045758526060_9100953987149118057_o\"](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/139453374_2917045758526060_9100953987149118057_o-1.jpg\" "\\"139453374_2917045758526060_9100953987149118057_o\\"")
\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
RICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\nmmmm
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>\nmmmmm<\/p>\nmmmmmmmmmmmmmmm
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>\n <\/p>\nmmmmm
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEL 1<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/\u00a0 n\u00e5gra inledande avsnitt<\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEl 2<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning & kommentar<\/em><\/p>\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nSVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nRICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em>
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
II ) Och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det sedan ut 2011, n\u00e4r Madeleine Lejonhufvud kom till tals i en artikel i DN,\u00a0med rubriken:<\/p>\n
<\/p>\n
II ) HD-dom g\u00f6r det om\u00f6jligt att f\u00e4lla f\u00f6r sex\u00f6vergrepp<\/a><\/h2>\nPUBLICERAD 2011-01-14,\u00a0<\/p>\n
Citat\u00a0Madeleine Leijonhufvud, professor em i straffr\u00e4tt, styrelseledamot i World Childhood Foundation:<\/p>\n
H\u00f6gsta domstolen har i praktiken avkriminaliserat sexuella \u00f6vergrepp mot barn. Ett utslag i H\u00f6gsta domstolen nyligen kommer att ha en tydlig inverkan p\u00e5 framtida bed\u00f6mningar av misst\u00e4nkta sex\u00f6vergrepp mot barn – genom hela r\u00e4ttsapparaten. I praktiken inneb\u00e4r domen att \u00f6vergreppen avkriminaliserats och att r\u00e4tts\u00adv\u00e4sendet kastat in handduken. Barn ska inte beh\u00f6va g\u00e5 i clinch med r\u00e4ttsapparaten, <\/em><\/h4>\n <\/p>\n
<\/p>\n
III ) Barn utan skydd blir flyktingar i eget land , NYA TIDNINGEN<\/a><\/h2>\nPUBLICERAD: S\u00d6NDAG 6 APRIL 2008, 1:00 \u2022 UPPDATERAD: M\u00c5NDAG 9 SEPTEMBER 2013, 13:14\nmmmm\nDet finns barn i Sverige som lever helt skyddsl\u00f6sa med sina mammor. Barn som har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld eller sexuella \u00f6vergrepp av sina pappor -och mammor som har kriminaliserats f\u00f6r att de skyddar dem. F\u00f6r att undg\u00e5 ytterligare \u00f6vergrepp fr\u00e5n papporna och repressalier fr\u00e5n staten tvingas de att leva g\u00f6mda. Efter att tre kvinnor d\u00f6mts i hovr\u00e4tten f\u00f6r att ha g\u00f6mt en kvinna med barn i en v\u00e5rdnadstvist, p\u00e5g\u00e5r nu en diskussion inom Roks om hur man kan hj\u00e4lpa dessa kvinnor utan att bryta mot lagen.\nmmmm\nINRIKES<\/p>\n
Statliga kommitt\u00e9n mot barnmisshandel har kommit fram till att tio procent av alla barn har upplevt v\u00e5ld i hemmet och att fem procent g\u00f6r det ofta. Carina S\u00e4llberg, ordf\u00f6rande i kvinnojouren och barnr\u00e4ttsf\u00f6reningen Kobra, ber\u00e4ttar om m\u00e5nga fall d\u00e4r mammor tvingats fly och g\u00e5 under jord med sina barn. Carl, sju \u00e5r, och hans \u00e4ldre styvbror utsattes f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan. N\u00e4r barnen ber\u00e4ttade om \u00f6vergreppen l\u00e4t mamman dem inte tr\u00e4ffa pappan. F\u00f6rst sex m\u00e5nader efter hon gjort en polisanm\u00e4lan f\u00f6rh\u00f6rdes Carl och hans bror. Utredningen lades ned f\u00f6r att bevisen inte r\u00e4ckte till f\u00f6r att v\u00e4cka \u00e5tal.<\/p>\n
– S\u00e4rskilt n\u00e4r det handlar om sm\u00e5 barn \u00e4r det viktigt att de f\u00f6rh\u00f6rs omg\u00e5ende f\u00f6r att inte detaljer ska f\u00f6rsvinna ur barnets minne. Om \u00e5klagare verkligen anstr\u00e4ngde sig f\u00f6r att s\u00e4kra all bevisning, s\u00e5 som man g\u00f6r vid andra allvarliga brott, skulle f\u00f6runders\u00f6kningar om misst\u00e4nkta brott mot barn sannolikt inte beh\u00f6va l\u00e4ggas ned, som nu, i nio fall av tio. En nedlagd f\u00f6runders\u00f6kning f\u00e5r f\u00f6ljden att ingenting anses ha h\u00e4nt och barnet kan varken f\u00e5 st\u00f6d eller skydd, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.<\/p>\n
<\/p>\n
Efter att anm\u00e4lningar om misst\u00e4nkta \u00f6vergrepp mot Carl och hans bror gjorts av s\u00e5v\u00e4l BUP som barnpsykolog och polis, utredde socialtj\u00e4nsten f\u00f6r\u00e4ldrarnas omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga. D\u00e4refter gjorde BUP en samspelsutredning, d\u00e5 man tittade p\u00e5 hur Carl fungerade tillsammans med respektive f\u00f6r\u00e4lder. Han hade d\u00e5 inte sett sin pappa p\u00e5 ett och ett halvt \u00e5r. Utredningen kom fram till att b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna var bra f\u00f6r\u00e4ldrar och det resulterade i att den f\u00f6reslog att Carl skulle forts\u00e4tta bo hos sin mamma, d\u00e4r han alltid bott. Umg\u00e4nget med fadern, ans\u00e5g man, borde \u00e4ga rum tillsammans med kontaktperson.<\/p>\nmmmm\nMen n\u00e5gon utredning av sexuella \u00f6vergrepp gjordes aldrig, vilket \u00e4r socialtj\u00e4nstens ansvar.\nmmmm\n– Om en f\u00f6r\u00f6vare jobbar till exempel inom f\u00f6rskolan och utnyttjar ett barn d\u00e4r g\u00f6rs en omedelbar utredning. Barnet och dess anh\u00f6riga erbjuds st\u00f6d och den misst\u00e4nkte separeras fr\u00e5n barnet och sitt jobb. Handlar det om att det \u00e4r den biologiska fadern som \u00e4r den utpekade och en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r samtidigt tvingas ofta barnet bo kvar hos eller ha regelbundet umg\u00e4nge med honom. R\u00e4ttss\u00e4kerheten m\u00e5ste g\u00e4lla lika f\u00f6r alla, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nCarls mamma beg\u00e4rde enskild v\u00e5rdnad. Men tingsr\u00e4tten ans\u00e5g att hon ut\u00f6vat umg\u00e4ngessabotage och gav ist\u00e4llet pappan enskild v\u00e5rdnad. Pappan beg\u00e4rde verkst\u00e4llighet av domen. Mamman hade redan d\u00f6mts till h\u00f6ga viten m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r att hon v\u00e4grat l\u00e4mna ut barnet, och man beslutade att barnet nu skulle h\u00e4mtas av polis f\u00f6r att f\u00f6ras till sin pappa. Men domstolen beslutade \u00e4ven att en medlare f\u00f6rst skulle f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 till st\u00e5nd en samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning.\nmmmmm\nEndast n\u00e5gra timmar efter att domen avkunnats gick emellertid fyra poliser och tv\u00e5 socialsekreterare in i mammans hus n\u00e4r hon inte var hemma. N\u00e5gon medlare hade aldrig kontaktats. Poliserna satte sig att v\u00e4nta tillsammans med de tv\u00e5 \u00e4ldre barn som fanns i huset. Men mamman fick vetskap om det och h\u00f6ll sig borta med Carl.\nmmmmm\n– D\u00e5 var polisen och socialtj\u00e4nsten snabba. N\u00e4r det handlar om kvinnor som bryter s\u00e5dana regler \u00e4r de nitiska, menar Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nDomen \u00f6verklagades s\u00e5 sm\u00e5ningom till hovr\u00e4tten. Medlaren fick i uppdrag att \u00e4ven prata med Carl och intygade att barnet absolut inte ville bo hos pappan, han ville hellre d\u00f6, men hovr\u00e4tten fastst\u00e4llde tingsr\u00e4ttens dom. Polisen grep Carls mamma direkt efter huvudf\u00f6rhandlingen. Nu har \u00e5tal v\u00e4ckts f\u00f6r egenm\u00e4ktighet med barn och hon riskerar d\u00e4rmed att d\u00f6mas till f\u00e4ngelse.\nmmmm\n– Det som \u00e4r det mest sl\u00e5ende i detta fall liksom i m\u00e5nga liknande \u00e4r avsaknaden av barnperspektiv. Barnets egen vilja beaktas inte. Barnets behov av trygghet beaktas inte. Riskbed\u00f6mningar verkar ingen veta hur man g\u00f6r. M\u00f6drar som lyssnar p\u00e5 barnen och f\u00f6rs\u00f6ker skydda dem mot v\u00e5ld och \u00f6vergrepp \u00e4r helt maktl\u00f6sa i Sverige. Vad de \u00e4n g\u00f6r s\u00e5 blir det fel och det blir de och barnen som straffas, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nHur kan det d\u00e5 komma sig att barn till f\u00e4der som beg\u00e5r \u00f6vergrepp fortfarande ofta \u00e4r helt skyddsl\u00f6sa? Maria Eriksson, fil dr i sociologi vid Uppsala Universitet, som bland annat skrivit regeringsrapporten M\u00e4ns v\u00e5ldsut\u00f6vande – barns upplevelser, menar att det startade redan p\u00e5 1970-talet.\nmmmm\n– Med j\u00e4mst\u00e4lldhetesdebatten restes ocks\u00e5 krav p\u00e5 lika ansvar f\u00f6r gemensamma barn, s\u00e4ger hon.\nmmmm\nHon ber\u00e4ttar att p\u00e5 1990-talet gavs det lagliga m\u00f6jligheter f\u00f6r domstolar att d\u00f6ma till gemensam v\u00e5rdnad mot den ena f\u00f6r\u00e4lderns vilja. Genom den statliga Kvinnov\u00e5ldskommissionens arbete etablerades under den h\u00e4r perioden visserligen ett feministiskt perspektiv n\u00e4r det handlar om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor, men v\u00e5ldsamma m\u00e4ns f\u00f6r\u00e4ldraskap hamnade i skymundan.\nmmmmm\n– En rad olika studier har visat att ungef\u00e4r h\u00e4lften av barnen till kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld i en n\u00e4ra relation \u00e4ven uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld. Forskningen pekar ocks\u00e5 p\u00e5 ett samband mellan att m\u00e4n som \u00e4r v\u00e5ldsamma mot vuxna kvinnor \u00e4ven beg\u00e5r sexuella \u00f6vergrepp mot barn, \u00e4ven om det \u00e4r sv\u00e5rare att s\u00e4ga hur stor andel av barnen det \u00e4r fr\u00e5ga om. S\u00e5 det finns behov av ett k\u00f6nsmaktsperspektiv \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller faderskap och v\u00e5ld, men det har det varit sv\u00e5rare f\u00f6r samh\u00e4llet att ta till sig, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nI sin avhandling I skuggan av Pappa. Familjer\u00e4tten och hanteringen av f\u00e4ders v\u00e5ld konstaterar hon att man i statliga utredningar och f\u00f6rarbeten till lagar under 1990-talet bara har uppm\u00e4rksammat att pappor ut\u00f6var v\u00e5ld mot sina barn, n\u00e4r man pratat om ’hedersrelaterat v\u00e5ld’.\nmmmmm\n– Man har allts\u00e5 inte diskuterat ’svenska’ pappors v\u00e5ld mot sina barn, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nN\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringarna i f\u00f6r\u00e4ldrabalken genomf\u00f6rdes 1998, betonade man barnets behov av en n\u00e4ra och god kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna. Enligt en studie fr\u00e5n Barnombudsmannen fr\u00e5n 2005 blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad av barnen mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 49 procent av v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r v\u00e5ld f\u00f6rekommit i familjen. Hade mannen d\u00f6mts f\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnan blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 38 procent av fallen.\nmmmm\nDetta var en del av bakgrunden till att F\u00f6r\u00e4ldrabalken \u00e5terigen reviderades 2006. D\u00e5 inf\u00f6rdes f\u00f6r\u00e4ndringar som inneb\u00e4r att man skall g\u00f6ra en riskbed\u00f6mning vid bed\u00f6mningen av v\u00e5rdnadstvister.\nmmmmm\nMaria Eriksson menar att en utmaning f\u00f6r dem som utf\u00f6r riskbed\u00f6mningar \u00e4r att ’risk’ tolkas olika av olika grupper professionella. Vissa f\u00f6respr\u00e5kar att man ska belysa risken f\u00f6r ett barn att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld, medan andra lyfter fram risken f\u00f6r barnet att f\u00f6rlora en f\u00f6r\u00e4lder. En annan utmaning \u00e4r att det inte beh\u00f6vs en f\u00e4llande dom i brottm\u00e5l f\u00f6r att man ska kunna skydda barnet.\nmmmmm\n– Jag har ocks\u00e5 sett exempel p\u00e5 tingsr\u00e4ttsdomar d\u00e4r man har gjort som lagstiftaren t\u00e4nkt och tagit h\u00e4nsyn till risken f\u00f6r barnet, \u00e4ven n\u00e4r det inte funnits n\u00e5gon dom. Man har i st\u00e4llet anv\u00e4nd annan information, som underlag fr\u00e5n BUP till exempel, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nDen 1 juli 2007 sk\u00e4rptes \u00e4ven socialtj\u00e4nstlagen genom att betona att socialtj\u00e4nsten ska,<\/em> ist\u00e4llet f\u00f6r som tidigare b\u00f6r<\/em>, hj\u00e4lpa brottsoffer. I den kategorin ing\u00e5r numera ocks\u00e5 barn som ’bevittnat v\u00e5ld’. Men Maria Eriksson s\u00e4ger att rutiner f\u00f6r hur detta ska ske m\u00e5ste utarbetas f\u00f6r att det \u00e4ven ska fungera i praktiken.\nmmmmm\n– Av tradition ser socialtj\u00e4nsten g\u00e4rna m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor inom familjen som en f\u00f6r\u00e4ldrakonflikt, som mamman och pappan ska l\u00e4gga \u00e5t sidan och inte blanda in barnen i. Man blundar ofta f\u00f6r vem som g\u00f6r vad mot vem.\nmmmmmm\nBland myndigheter har hon ocks\u00e5 sett olika f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 mammor och pappor som f\u00f6r\u00e4ldrar. Mamman f\u00f6rv\u00e4ntas ta huvudansvaret f\u00f6r barnens s\u00e4kerhet. En v\u00e5ldsam man \u00e4r visserligen ett socialt problem men kan \u00e4nd\u00e5 uppfattas som en bra pappa.\nmmmmm\n– H\u00e4r m\u00e5ste det till en attitydf\u00f6r\u00e4ndring s\u00e5 att man uppm\u00e4rksammar hur en pappa brister i sitt f\u00f6r\u00e4ldraskap n\u00e4r han misshandlar barnets andra f\u00f6r\u00e4lder och uts\u00e4tter barnet f\u00f6r situationer som kan inneb\u00e4ra ett trauma. Annars spelar det ingen roll vilka lagar som stiftas.\nmmmmm\nBarn kan ocks\u00e5 sedan 2006 f\u00e5 brottsskadeers\u00e4ttning om de bevittnar v\u00e5ld i sin familj. Maria Eriksson menar att just kopplingen mellan att se ett barn som offer f\u00f6r v\u00e5ld \u00e4ven synligg\u00f6r pappornas ansvar.\nmmmmm\n– Id\u00e9n om barn som brottsoffer \u00e4r bra, det g\u00f6r pappornas v\u00e5ld tydligare. Pappor m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r sitt v\u00e5ld och barn m\u00e5ste kunna k\u00e4nna sig trygga och slippa upplevelser som kan vara traumatiserande.\nmmmmm\nEn ny rapport, Socialtj\u00e4nsten och barnen, fr\u00e5n Sveriges kommuner och landsting, SKL, som publicerades i veckan visar p\u00e5 att det finns stora skillnader mellan hur olika kommuners socialtj\u00e4nst behandlar anm\u00e4lningar om barn som far illa.\nmmmmm\nHanteringen av anm\u00e4lningarna varierar s\u00e5 mycket mellan olika kommuner att l\u00e4nsstyrelserna konstaterar att barnets bostadsort och inte inneh\u00e5llet i anm\u00e4lan \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r om barnets situation blir utredd.\nmmmm\nI en granskning av de av anm\u00e4lningar om barn som for illa som gjordes \u00e5r 2006 fann till exempel L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm att 21 procent av anm\u00e4lningarna i Nacka ledde till en utredning, medan motsvarande siffra f\u00f6r S\u00f6dert\u00e4lje var 72 procent.\nmmmmm\n– Vi har konstaterat att det beh\u00f6vs mer och b\u00e4ttre risk- och skyddsbed\u00f6mningar. Men vi har inte specifikt analyserat anm\u00e4lningar g\u00e4llande barn som uts\u00e4tts f\u00f6r sexuellt v\u00e5ld eller v\u00e5ld inom familjen, s\u00e4ger Karin Bj\u00f6rnsson, samordnare av SKL:s rapport, till Fria Tidningar\nmmmm\nDet finns behov av att tydligare reglera socialtj\u00e4nstens utredningsskyldighet i samband med anm\u00e4lningar om barn som kan vara i behov av skydd eller st\u00f6d i lagstiftningen. Kommunerna beh\u00f6ver ocks\u00e5 utveckla sina metoder f\u00f6r en kontinuerlig uppf\u00f6ljning och utv\u00e4rdering av arbetet med anm\u00e4lningar, skriver man i rapporten.\nTill dess att lagarna har implementerats och attityder f\u00f6r\u00e4ndras finns det fortfarande kvinnor och barn som lever under jord. Carls mamma flydde inte till n\u00e5gon kvinnojour. Men m\u00e5nga andra har f\u00e5tt hj\u00e4lp fr\u00e5n just kvinnojourer att g\u00f6mma sig – en m\u00f6jlighet som snart kanske f\u00f6rsvinner.\nmmmm\nTv\u00e5 styrelsemedlemmar i en kvinnojouren Helga i Tran\u00e5s har nyligen d\u00f6mts till sex m\u00e5naders f\u00e4ngelse och en till villkorlig dom f\u00f6r att de g\u00f6mt en kvinna, som l\u00e5g i v\u00e5rdnadstvist, och hennes barn. Enligt kvinnan hade barnen utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan.\nmmmmm\nDe extra anslagen till kvinnojouren fr\u00e5n L\u00e4nsstyrelsen fr\u00f6s inne till dess att de tre kvinnorna l\u00e4mnat sina uppdrag i styrelsen. Tingsr\u00e4tten friade, men hovr\u00e4tten f\u00e4llde jourkvinnorna f\u00f6r medhj\u00e4lp till grov egenm\u00e4ktighet med barn. I torsdags meddelade H\u00f6gsta domstolen att den inte kommer att ta upp fallet.\nmmmmm\nFr\u00e5gan om att g\u00f6mma kvinnor har splittrat Riksorganisationen f\u00f6r kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, i tv\u00e5 l\u00e4ger.\nmmmmm\nRoks ordf\u00f6rande Lina Ploug har inte kunnat n\u00e5s, men i en skrivelse fr\u00e5n Roks kansli som Fria Tidningar har tagit del av skriver hon: ’Det ligger i de st\u00f6ds\u00f6kande kvinnornas intresse att vi f\u00e5r s\u00e5 mycket information som m\u00f6jligt av dem, s\u00e4rskilt om kvinnorna har medf\u00f6ljande barn […] Det \u00e4r inte en bra l\u00f6sning att bek\u00e4mpa brottsliga g\u00e4rningar med andra brottsliga g\u00e4rningar. Det m\u00e5ste finnas andra s\u00e4tt att hantera och l\u00f6sa den h\u00e4r sortens situationer. Hur kan vi skydda kvinnor och barn utan att riskera att bryta mot lagen?’\nmmmmm\n– Vi ser det som ett svek fr\u00e5n Roks styrelse.\nmmmmm\n Men vi har f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n m\u00e5nga kvinnojourer. Kvinnorna har f\u00f6rtroende f\u00f6r oss eftersom vi inte \u00e4r n\u00e5gon myndighet och inte f\u00f6r n\u00e5gra journaler. Hur ska vi kunna hj\u00e4lpa dem annars, om de inte kan k\u00e4nna sig trygga, s\u00e4ger Marita Nordell, ordf\u00f6rande i kvinnojouren Helga.\nmmmm\nKvinnojourerna har \u00e4ven f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n ett – f\u00f6r m\u00e5nga aktiva inom kvinnojourerna – ov\u00e4ntat h\u00e5ll. \nmmmmm\nPappa-Barn \u00e4r en organisation som k\u00e4mpar f\u00f6r barns r\u00e4tt till b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna, och ger ofta st\u00f6d till papporna i v\u00e5rdnadstvister.\nmmmm\n– Inget barn ska skadas fysiskt eller psykiskt.\nV\u00e5ld mot barn \u00e4r ett stort problem och n\u00e4r det sker, ska en utredning maximalt ta en m\u00e5nad. N\u00e4r samh\u00e4llet inte kan skydda barnen tycker jag att det \u00e4r bra att en f\u00f6r\u00e4lder kan f\u00e5 hj\u00e4lp att g\u00e5 under jord. Jag tycker att kvinnojourerna g\u00f6r ett fantastiskt jobb. Jag \u00f6nskar att det \u00e4ven skulle finnas mansjourer dit m\u00e4n kunde ta sin tillflykt n\u00e4r de uts\u00e4tts f\u00f6r kvinnors v\u00e5ld, s\u00e4ger Michael Alonzo, ordf\u00f6rande i Pappa-Barn.\nmmmm\nFakta: \nNamnet p\u00e5 Carl \u00e4r fingerat.\nKarin Svanebro\n\u00a0\n\tIV ) \u00c4NNU MER VERKLIGHETSF\u00d6RNEKELSE HOS BO G\u00d6RAN BODIN \/ SVT \/ DOKUMENT INIFR\u00c5N! <\/h2>\n\n
Anledningen till att jag hittade artikeln i Fria Tidningar ovan, var att Jan Bj\u00f6rklund, ombud till mamman i dokus\u00e5pan ”Att r\u00e4dda ett barn”,<\/a> som Bo-G\u00f6ran Bodin \/ SVT Dokument\u00e4r inifr\u00e5n s\u00e4nde i maj-juni 2020, hade lagt ut det h\u00e4r dokumentet fr\u00e5n sin omfattande ordv\u00e4xling med SVT \/ Bodin. <\/p>\nDen inleddes redan i sept 2020 med att jag och ytterligare ett 20-tal personer, anm\u00e4lde dokument\u00e4rserien ”Att r\u00e4dda ett barn” till Granskningsn\u00e4mnden, vars granskning d\u00e4refter p\u00e5gick fram tills i januari 2021, utan att resultera i n\u00e5got beslut. SVT \/ Bodin fortsatte om och om igen att f\u00f6rneka uppenbara fakta, hur mycket vi \u00e4n kunde l\u00e4gga fram till grund f\u00f6r dem. <\/p>\n
Bodin \/ SVT har d\u00e4rmed gjort gemensam sak med den personal inom socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt som varit lika ovillig att erk\u00e4nna hur sanningen faktiskt hade sett ut<\/p>\n
H\u00e4r i detta klipp tar Bodin upp det fall i artikeln i Fria Tidningar som omn\u00e4mnts ovan, som int\u00e4kt f\u00f6r att utan saklig grund h\u00e4nga ut mamman i fallet ”Anna & Elias”<\/a> som ett mammamonster och hennes st\u00f6dpersoner i BRY som h\u00e4xor som r\u00f6var bort och \u00e4ter barn:<\/p>\n\t\t\t\t\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
RICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\nmmmm
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>\nmmmmm<\/p>\nmmmmmmmmmmmmmmm
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>\n <\/p>\nmmmmm
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEL 1<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/\u00a0 n\u00e5gra inledande avsnitt<\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEl 2<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning & kommentar<\/em><\/p>\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nSVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nRICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em>
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
III ) Barn utan skydd blir flyktingar i eget land , NYA TIDNINGEN<\/a><\/h2>\nPUBLICERAD: S\u00d6NDAG 6 APRIL 2008, 1:00 \u2022 UPPDATERAD: M\u00c5NDAG 9 SEPTEMBER 2013, 13:14\nmmmm\nDet finns barn i Sverige som lever helt skyddsl\u00f6sa med sina mammor. Barn som har utsatts f\u00f6r v\u00e5ld eller sexuella \u00f6vergrepp av sina pappor -och mammor som har kriminaliserats f\u00f6r att de skyddar dem. F\u00f6r att undg\u00e5 ytterligare \u00f6vergrepp fr\u00e5n papporna och repressalier fr\u00e5n staten tvingas de att leva g\u00f6mda. Efter att tre kvinnor d\u00f6mts i hovr\u00e4tten f\u00f6r att ha g\u00f6mt en kvinna med barn i en v\u00e5rdnadstvist, p\u00e5g\u00e5r nu en diskussion inom Roks om hur man kan hj\u00e4lpa dessa kvinnor utan att bryta mot lagen.\nmmmm\nINRIKES<\/p>\n
Statliga kommitt\u00e9n mot barnmisshandel har kommit fram till att tio procent av alla barn har upplevt v\u00e5ld i hemmet och att fem procent g\u00f6r det ofta. Carina S\u00e4llberg, ordf\u00f6rande i kvinnojouren och barnr\u00e4ttsf\u00f6reningen Kobra, ber\u00e4ttar om m\u00e5nga fall d\u00e4r mammor tvingats fly och g\u00e5 under jord med sina barn. Carl, sju \u00e5r, och hans \u00e4ldre styvbror utsattes f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan. N\u00e4r barnen ber\u00e4ttade om \u00f6vergreppen l\u00e4t mamman dem inte tr\u00e4ffa pappan. F\u00f6rst sex m\u00e5nader efter hon gjort en polisanm\u00e4lan f\u00f6rh\u00f6rdes Carl och hans bror. Utredningen lades ned f\u00f6r att bevisen inte r\u00e4ckte till f\u00f6r att v\u00e4cka \u00e5tal.<\/p>\n
– S\u00e4rskilt n\u00e4r det handlar om sm\u00e5 barn \u00e4r det viktigt att de f\u00f6rh\u00f6rs omg\u00e5ende f\u00f6r att inte detaljer ska f\u00f6rsvinna ur barnets minne. Om \u00e5klagare verkligen anstr\u00e4ngde sig f\u00f6r att s\u00e4kra all bevisning, s\u00e5 som man g\u00f6r vid andra allvarliga brott, skulle f\u00f6runders\u00f6kningar om misst\u00e4nkta brott mot barn sannolikt inte beh\u00f6va l\u00e4ggas ned, som nu, i nio fall av tio. En nedlagd f\u00f6runders\u00f6kning f\u00e5r f\u00f6ljden att ingenting anses ha h\u00e4nt och barnet kan varken f\u00e5 st\u00f6d eller skydd, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.<\/p>\n
<\/p>\n
Efter att anm\u00e4lningar om misst\u00e4nkta \u00f6vergrepp mot Carl och hans bror gjorts av s\u00e5v\u00e4l BUP som barnpsykolog och polis, utredde socialtj\u00e4nsten f\u00f6r\u00e4ldrarnas omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga. D\u00e4refter gjorde BUP en samspelsutredning, d\u00e5 man tittade p\u00e5 hur Carl fungerade tillsammans med respektive f\u00f6r\u00e4lder. Han hade d\u00e5 inte sett sin pappa p\u00e5 ett och ett halvt \u00e5r. Utredningen kom fram till att b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna var bra f\u00f6r\u00e4ldrar och det resulterade i att den f\u00f6reslog att Carl skulle forts\u00e4tta bo hos sin mamma, d\u00e4r han alltid bott. Umg\u00e4nget med fadern, ans\u00e5g man, borde \u00e4ga rum tillsammans med kontaktperson.<\/p>\nmmmm\nMen n\u00e5gon utredning av sexuella \u00f6vergrepp gjordes aldrig, vilket \u00e4r socialtj\u00e4nstens ansvar.\nmmmm\n– Om en f\u00f6r\u00f6vare jobbar till exempel inom f\u00f6rskolan och utnyttjar ett barn d\u00e4r g\u00f6rs en omedelbar utredning. Barnet och dess anh\u00f6riga erbjuds st\u00f6d och den misst\u00e4nkte separeras fr\u00e5n barnet och sitt jobb. Handlar det om att det \u00e4r den biologiska fadern som \u00e4r den utpekade och en v\u00e5rdnadstvist p\u00e5g\u00e5r samtidigt tvingas ofta barnet bo kvar hos eller ha regelbundet umg\u00e4nge med honom. R\u00e4ttss\u00e4kerheten m\u00e5ste g\u00e4lla lika f\u00f6r alla, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nCarls mamma beg\u00e4rde enskild v\u00e5rdnad. Men tingsr\u00e4tten ans\u00e5g att hon ut\u00f6vat umg\u00e4ngessabotage och gav ist\u00e4llet pappan enskild v\u00e5rdnad. Pappan beg\u00e4rde verkst\u00e4llighet av domen. Mamman hade redan d\u00f6mts till h\u00f6ga viten m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6r att hon v\u00e4grat l\u00e4mna ut barnet, och man beslutade att barnet nu skulle h\u00e4mtas av polis f\u00f6r att f\u00f6ras till sin pappa. Men domstolen beslutade \u00e4ven att en medlare f\u00f6rst skulle f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 till st\u00e5nd en samf\u00f6rst\u00e5ndsl\u00f6sning.\nmmmmm\nEndast n\u00e5gra timmar efter att domen avkunnats gick emellertid fyra poliser och tv\u00e5 socialsekreterare in i mammans hus n\u00e4r hon inte var hemma. N\u00e5gon medlare hade aldrig kontaktats. Poliserna satte sig att v\u00e4nta tillsammans med de tv\u00e5 \u00e4ldre barn som fanns i huset. Men mamman fick vetskap om det och h\u00f6ll sig borta med Carl.\nmmmmm\n– D\u00e5 var polisen och socialtj\u00e4nsten snabba. N\u00e4r det handlar om kvinnor som bryter s\u00e5dana regler \u00e4r de nitiska, menar Carina S\u00e4llberg.\nmmmm\nDomen \u00f6verklagades s\u00e5 sm\u00e5ningom till hovr\u00e4tten. Medlaren fick i uppdrag att \u00e4ven prata med Carl och intygade att barnet absolut inte ville bo hos pappan, han ville hellre d\u00f6, men hovr\u00e4tten fastst\u00e4llde tingsr\u00e4ttens dom. Polisen grep Carls mamma direkt efter huvudf\u00f6rhandlingen. Nu har \u00e5tal v\u00e4ckts f\u00f6r egenm\u00e4ktighet med barn och hon riskerar d\u00e4rmed att d\u00f6mas till f\u00e4ngelse.\nmmmm\n– Det som \u00e4r det mest sl\u00e5ende i detta fall liksom i m\u00e5nga liknande \u00e4r avsaknaden av barnperspektiv. Barnets egen vilja beaktas inte. Barnets behov av trygghet beaktas inte. Riskbed\u00f6mningar verkar ingen veta hur man g\u00f6r. M\u00f6drar som lyssnar p\u00e5 barnen och f\u00f6rs\u00f6ker skydda dem mot v\u00e5ld och \u00f6vergrepp \u00e4r helt maktl\u00f6sa i Sverige. Vad de \u00e4n g\u00f6r s\u00e5 blir det fel och det blir de och barnen som straffas, s\u00e4ger Carina S\u00e4llberg.\nHur kan det d\u00e5 komma sig att barn till f\u00e4der som beg\u00e5r \u00f6vergrepp fortfarande ofta \u00e4r helt skyddsl\u00f6sa? Maria Eriksson, fil dr i sociologi vid Uppsala Universitet, som bland annat skrivit regeringsrapporten M\u00e4ns v\u00e5ldsut\u00f6vande – barns upplevelser, menar att det startade redan p\u00e5 1970-talet.\nmmmm\n– Med j\u00e4mst\u00e4lldhetesdebatten restes ocks\u00e5 krav p\u00e5 lika ansvar f\u00f6r gemensamma barn, s\u00e4ger hon.\nmmmm\nHon ber\u00e4ttar att p\u00e5 1990-talet gavs det lagliga m\u00f6jligheter f\u00f6r domstolar att d\u00f6ma till gemensam v\u00e5rdnad mot den ena f\u00f6r\u00e4lderns vilja. Genom den statliga Kvinnov\u00e5ldskommissionens arbete etablerades under den h\u00e4r perioden visserligen ett feministiskt perspektiv n\u00e4r det handlar om m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor, men v\u00e5ldsamma m\u00e4ns f\u00f6r\u00e4ldraskap hamnade i skymundan.\nmmmmm\n– En rad olika studier har visat att ungef\u00e4r h\u00e4lften av barnen till kvinnor som uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld i en n\u00e4ra relation \u00e4ven uts\u00e4tts f\u00f6r v\u00e5ld. Forskningen pekar ocks\u00e5 p\u00e5 ett samband mellan att m\u00e4n som \u00e4r v\u00e5ldsamma mot vuxna kvinnor \u00e4ven beg\u00e5r sexuella \u00f6vergrepp mot barn, \u00e4ven om det \u00e4r sv\u00e5rare att s\u00e4ga hur stor andel av barnen det \u00e4r fr\u00e5ga om. S\u00e5 det finns behov av ett k\u00f6nsmaktsperspektiv \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller faderskap och v\u00e5ld, men det har det varit sv\u00e5rare f\u00f6r samh\u00e4llet att ta till sig, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nI sin avhandling I skuggan av Pappa. Familjer\u00e4tten och hanteringen av f\u00e4ders v\u00e5ld konstaterar hon att man i statliga utredningar och f\u00f6rarbeten till lagar under 1990-talet bara har uppm\u00e4rksammat att pappor ut\u00f6var v\u00e5ld mot sina barn, n\u00e4r man pratat om ’hedersrelaterat v\u00e5ld’.\nmmmmm\n– Man har allts\u00e5 inte diskuterat ’svenska’ pappors v\u00e5ld mot sina barn, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nN\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringarna i f\u00f6r\u00e4ldrabalken genomf\u00f6rdes 1998, betonade man barnets behov av en n\u00e4ra och god kontakt med b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna. Enligt en studie fr\u00e5n Barnombudsmannen fr\u00e5n 2005 blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad av barnen mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 49 procent av v\u00e5rdnadstvister d\u00e4r v\u00e5ld f\u00f6rekommit i familjen. Hade mannen d\u00f6mts f\u00f6r v\u00e5ld mot kvinnan blev resultatet gemensam v\u00e5rdnad mot en f\u00f6r\u00e4lders vilja i 38 procent av fallen.\nmmmm\nDetta var en del av bakgrunden till att F\u00f6r\u00e4ldrabalken \u00e5terigen reviderades 2006. D\u00e5 inf\u00f6rdes f\u00f6r\u00e4ndringar som inneb\u00e4r att man skall g\u00f6ra en riskbed\u00f6mning vid bed\u00f6mningen av v\u00e5rdnadstvister.\nmmmmm\nMaria Eriksson menar att en utmaning f\u00f6r dem som utf\u00f6r riskbed\u00f6mningar \u00e4r att ’risk’ tolkas olika av olika grupper professionella. Vissa f\u00f6respr\u00e5kar att man ska belysa risken f\u00f6r ett barn att uts\u00e4ttas f\u00f6r v\u00e5ld, medan andra lyfter fram risken f\u00f6r barnet att f\u00f6rlora en f\u00f6r\u00e4lder. En annan utmaning \u00e4r att det inte beh\u00f6vs en f\u00e4llande dom i brottm\u00e5l f\u00f6r att man ska kunna skydda barnet.\nmmmmm\n– Jag har ocks\u00e5 sett exempel p\u00e5 tingsr\u00e4ttsdomar d\u00e4r man har gjort som lagstiftaren t\u00e4nkt och tagit h\u00e4nsyn till risken f\u00f6r barnet, \u00e4ven n\u00e4r det inte funnits n\u00e5gon dom. Man har i st\u00e4llet anv\u00e4nd annan information, som underlag fr\u00e5n BUP till exempel, s\u00e4ger Maria Eriksson.\nmmmm\nDen 1 juli 2007 sk\u00e4rptes \u00e4ven socialtj\u00e4nstlagen genom att betona att socialtj\u00e4nsten ska,<\/em> ist\u00e4llet f\u00f6r som tidigare b\u00f6r<\/em>, hj\u00e4lpa brottsoffer. I den kategorin ing\u00e5r numera ocks\u00e5 barn som ’bevittnat v\u00e5ld’. Men Maria Eriksson s\u00e4ger att rutiner f\u00f6r hur detta ska ske m\u00e5ste utarbetas f\u00f6r att det \u00e4ven ska fungera i praktiken.\nmmmmm\n– Av tradition ser socialtj\u00e4nsten g\u00e4rna m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor inom familjen som en f\u00f6r\u00e4ldrakonflikt, som mamman och pappan ska l\u00e4gga \u00e5t sidan och inte blanda in barnen i. Man blundar ofta f\u00f6r vem som g\u00f6r vad mot vem.\nmmmmmm\nBland myndigheter har hon ocks\u00e5 sett olika f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 mammor och pappor som f\u00f6r\u00e4ldrar. Mamman f\u00f6rv\u00e4ntas ta huvudansvaret f\u00f6r barnens s\u00e4kerhet. En v\u00e5ldsam man \u00e4r visserligen ett socialt problem men kan \u00e4nd\u00e5 uppfattas som en bra pappa.\nmmmmm\n– H\u00e4r m\u00e5ste det till en attitydf\u00f6r\u00e4ndring s\u00e5 att man uppm\u00e4rksammar hur en pappa brister i sitt f\u00f6r\u00e4ldraskap n\u00e4r han misshandlar barnets andra f\u00f6r\u00e4lder och uts\u00e4tter barnet f\u00f6r situationer som kan inneb\u00e4ra ett trauma. Annars spelar det ingen roll vilka lagar som stiftas.\nmmmmm\nBarn kan ocks\u00e5 sedan 2006 f\u00e5 brottsskadeers\u00e4ttning om de bevittnar v\u00e5ld i sin familj. Maria Eriksson menar att just kopplingen mellan att se ett barn som offer f\u00f6r v\u00e5ld \u00e4ven synligg\u00f6r pappornas ansvar.\nmmmmm\n– Id\u00e9n om barn som brottsoffer \u00e4r bra, det g\u00f6r pappornas v\u00e5ld tydligare. Pappor m\u00e5ste ta ansvar f\u00f6r sitt v\u00e5ld och barn m\u00e5ste kunna k\u00e4nna sig trygga och slippa upplevelser som kan vara traumatiserande.\nmmmmm\nEn ny rapport, Socialtj\u00e4nsten och barnen, fr\u00e5n Sveriges kommuner och landsting, SKL, som publicerades i veckan visar p\u00e5 att det finns stora skillnader mellan hur olika kommuners socialtj\u00e4nst behandlar anm\u00e4lningar om barn som far illa.\nmmmmm\nHanteringen av anm\u00e4lningarna varierar s\u00e5 mycket mellan olika kommuner att l\u00e4nsstyrelserna konstaterar att barnets bostadsort och inte inneh\u00e5llet i anm\u00e4lan \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r om barnets situation blir utredd.\nmmmm\nI en granskning av de av anm\u00e4lningar om barn som for illa som gjordes \u00e5r 2006 fann till exempel L\u00e4nsstyrelsen i Stockholm att 21 procent av anm\u00e4lningarna i Nacka ledde till en utredning, medan motsvarande siffra f\u00f6r S\u00f6dert\u00e4lje var 72 procent.\nmmmmm\n– Vi har konstaterat att det beh\u00f6vs mer och b\u00e4ttre risk- och skyddsbed\u00f6mningar. Men vi har inte specifikt analyserat anm\u00e4lningar g\u00e4llande barn som uts\u00e4tts f\u00f6r sexuellt v\u00e5ld eller v\u00e5ld inom familjen, s\u00e4ger Karin Bj\u00f6rnsson, samordnare av SKL:s rapport, till Fria Tidningar\nmmmm\nDet finns behov av att tydligare reglera socialtj\u00e4nstens utredningsskyldighet i samband med anm\u00e4lningar om barn som kan vara i behov av skydd eller st\u00f6d i lagstiftningen. Kommunerna beh\u00f6ver ocks\u00e5 utveckla sina metoder f\u00f6r en kontinuerlig uppf\u00f6ljning och utv\u00e4rdering av arbetet med anm\u00e4lningar, skriver man i rapporten.\nTill dess att lagarna har implementerats och attityder f\u00f6r\u00e4ndras finns det fortfarande kvinnor och barn som lever under jord. Carls mamma flydde inte till n\u00e5gon kvinnojour. Men m\u00e5nga andra har f\u00e5tt hj\u00e4lp fr\u00e5n just kvinnojourer att g\u00f6mma sig – en m\u00f6jlighet som snart kanske f\u00f6rsvinner.\nmmmm\nTv\u00e5 styrelsemedlemmar i en kvinnojouren Helga i Tran\u00e5s har nyligen d\u00f6mts till sex m\u00e5naders f\u00e4ngelse och en till villkorlig dom f\u00f6r att de g\u00f6mt en kvinna, som l\u00e5g i v\u00e5rdnadstvist, och hennes barn. Enligt kvinnan hade barnen utsatts f\u00f6r sexuella \u00f6vergrepp av pappan.\nmmmmm\nDe extra anslagen till kvinnojouren fr\u00e5n L\u00e4nsstyrelsen fr\u00f6s inne till dess att de tre kvinnorna l\u00e4mnat sina uppdrag i styrelsen. Tingsr\u00e4tten friade, men hovr\u00e4tten f\u00e4llde jourkvinnorna f\u00f6r medhj\u00e4lp till grov egenm\u00e4ktighet med barn. I torsdags meddelade H\u00f6gsta domstolen att den inte kommer att ta upp fallet.\nmmmmm\nFr\u00e5gan om att g\u00f6mma kvinnor har splittrat Riksorganisationen f\u00f6r kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks, i tv\u00e5 l\u00e4ger.\nmmmmm\nRoks ordf\u00f6rande Lina Ploug har inte kunnat n\u00e5s, men i en skrivelse fr\u00e5n Roks kansli som Fria Tidningar har tagit del av skriver hon: ’Det ligger i de st\u00f6ds\u00f6kande kvinnornas intresse att vi f\u00e5r s\u00e5 mycket information som m\u00f6jligt av dem, s\u00e4rskilt om kvinnorna har medf\u00f6ljande barn […] Det \u00e4r inte en bra l\u00f6sning att bek\u00e4mpa brottsliga g\u00e4rningar med andra brottsliga g\u00e4rningar. Det m\u00e5ste finnas andra s\u00e4tt att hantera och l\u00f6sa den h\u00e4r sortens situationer. Hur kan vi skydda kvinnor och barn utan att riskera att bryta mot lagen?’\nmmmmm\n– Vi ser det som ett svek fr\u00e5n Roks styrelse.\nmmmmm\n Men vi har f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n m\u00e5nga kvinnojourer. Kvinnorna har f\u00f6rtroende f\u00f6r oss eftersom vi inte \u00e4r n\u00e5gon myndighet och inte f\u00f6r n\u00e5gra journaler. Hur ska vi kunna hj\u00e4lpa dem annars, om de inte kan k\u00e4nna sig trygga, s\u00e4ger Marita Nordell, ordf\u00f6rande i kvinnojouren Helga.\nmmmm\nKvinnojourerna har \u00e4ven f\u00e5tt st\u00f6d fr\u00e5n ett – f\u00f6r m\u00e5nga aktiva inom kvinnojourerna – ov\u00e4ntat h\u00e5ll. \nmmmmm\nPappa-Barn \u00e4r en organisation som k\u00e4mpar f\u00f6r barns r\u00e4tt till b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna, och ger ofta st\u00f6d till papporna i v\u00e5rdnadstvister.\nmmmm\n– Inget barn ska skadas fysiskt eller psykiskt.\nV\u00e5ld mot barn \u00e4r ett stort problem och n\u00e4r det sker, ska en utredning maximalt ta en m\u00e5nad. N\u00e4r samh\u00e4llet inte kan skydda barnen tycker jag att det \u00e4r bra att en f\u00f6r\u00e4lder kan f\u00e5 hj\u00e4lp att g\u00e5 under jord. Jag tycker att kvinnojourerna g\u00f6r ett fantastiskt jobb. Jag \u00f6nskar att det \u00e4ven skulle finnas mansjourer dit m\u00e4n kunde ta sin tillflykt n\u00e4r de uts\u00e4tts f\u00f6r kvinnors v\u00e5ld, s\u00e4ger Michael Alonzo, ordf\u00f6rande i Pappa-Barn.\nmmmm\nFakta: \nNamnet p\u00e5 Carl \u00e4r fingerat.\nKarin Svanebro\n\u00a0\n\tIV ) \u00c4NNU MER VERKLIGHETSF\u00d6RNEKELSE HOS BO G\u00d6RAN BODIN \/ SVT \/ DOKUMENT INIFR\u00c5N! <\/h2>\n\n
Anledningen till att jag hittade artikeln i Fria Tidningar ovan, var att Jan Bj\u00f6rklund, ombud till mamman i dokus\u00e5pan ”Att r\u00e4dda ett barn”,<\/a> som Bo-G\u00f6ran Bodin \/ SVT Dokument\u00e4r inifr\u00e5n s\u00e4nde i maj-juni 2020, hade lagt ut det h\u00e4r dokumentet fr\u00e5n sin omfattande ordv\u00e4xling med SVT \/ Bodin. <\/p>\nDen inleddes redan i sept 2020 med att jag och ytterligare ett 20-tal personer, anm\u00e4lde dokument\u00e4rserien ”Att r\u00e4dda ett barn” till Granskningsn\u00e4mnden, vars granskning d\u00e4refter p\u00e5gick fram tills i januari 2021, utan att resultera i n\u00e5got beslut. SVT \/ Bodin fortsatte om och om igen att f\u00f6rneka uppenbara fakta, hur mycket vi \u00e4n kunde l\u00e4gga fram till grund f\u00f6r dem. <\/p>\n
Bodin \/ SVT har d\u00e4rmed gjort gemensam sak med den personal inom socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt som varit lika ovillig att erk\u00e4nna hur sanningen faktiskt hade sett ut<\/p>\n
H\u00e4r i detta klipp tar Bodin upp det fall i artikeln i Fria Tidningar som omn\u00e4mnts ovan, som int\u00e4kt f\u00f6r att utan saklig grund h\u00e4nga ut mamman i fallet ”Anna & Elias”<\/a> som ett mammamonster och hennes st\u00f6dpersoner i BRY som h\u00e4xor som r\u00f6var bort och \u00e4ter barn:<\/p>\n\t\t\t\t\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\n
RICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\nmmmmm<\/p>\nmmmm
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>\nmmmmm<\/p>\nmmmmmmmmmmmmmmm
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>\n <\/p>\nmmmmm
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEL 1<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/\u00a0 n\u00e5gra inledande avsnitt<\/em><\/p>\n <\/p>\n
SLAGEN DAM, DEl 2<\/a><\/em><\/p>\nForskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning & kommentar<\/em><\/p>\n\tL\u00c4NKLISTA:<\/p>\n
mmmm<\/p>\n
VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\nSVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nRICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em>
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n <\/p>\n
F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em>
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n <\/p>\n
ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n
REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n
IV ) \u00c4NNU MER VERKLIGHETSF\u00d6RNEKELSE HOS BO G\u00d6RAN BODIN \/ SVT \/ DOKUMENT INIFR\u00c5N! <\/h2>\n\n
Anledningen till att jag hittade artikeln i Fria Tidningar ovan, var att Jan Bj\u00f6rklund, ombud till mamman i dokus\u00e5pan ”Att r\u00e4dda ett barn”,<\/a> som Bo-G\u00f6ran Bodin \/ SVT Dokument\u00e4r inifr\u00e5n s\u00e4nde i maj-juni 2020, hade lagt ut det h\u00e4r dokumentet fr\u00e5n sin omfattande ordv\u00e4xling med SVT \/ Bodin. <\/p>\n Den inleddes redan i sept 2020 med att jag och ytterligare ett 20-tal personer, anm\u00e4lde dokument\u00e4rserien ”Att r\u00e4dda ett barn” till Granskningsn\u00e4mnden, vars granskning d\u00e4refter p\u00e5gick fram tills i januari 2021, utan att resultera i n\u00e5got beslut. SVT \/ Bodin fortsatte om och om igen att f\u00f6rneka uppenbara fakta, hur mycket vi \u00e4n kunde l\u00e4gga fram till grund f\u00f6r dem. <\/p>\n Bodin \/ SVT har d\u00e4rmed gjort gemensam sak med den personal inom socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt som varit lika ovillig att erk\u00e4nna hur sanningen faktiskt hade sett ut<\/p>\n H\u00e4r i detta klipp tar Bodin upp det fall i artikeln i Fria Tidningar som omn\u00e4mnts ovan, som int\u00e4kt f\u00f6r att utan saklig grund h\u00e4nga ut mamman i fallet ”Anna & Elias”<\/a> som ett mammamonster och hennes st\u00f6dpersoner i BRY som h\u00e4xor som r\u00f6var bort och \u00e4ter barn:<\/p>\n\t\t\t\t L\u00c4NKLISTA:<\/p>\n mmmm<\/p>\n VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\n mmmmm<\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n mmmmm<\/p>\n RICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\n mmmmm<\/p>\nmmmm mmmmm<\/p>\nmmmmmmmmmmmmmmm <\/p>\nmmmmm <\/p>\n F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em> <\/p>\n ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n SLAGEN DAM, DEL 1<\/a><\/em><\/p>\n Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski \/\u00a0 n\u00e5gra inledande avsnitt<\/em><\/p>\n <\/p>\n SLAGEN DAM, DEl 2<\/a><\/em><\/p>\n Forskningsrapport av Eva Lundgren, Gun Heimer, Jenny Westerstrand, Anne-Marie Kalliokoski\/ sammanfattning & kommentar<\/em><\/p>\n\t L\u00c4NKLISTA:<\/p>\n mmmm<\/p>\n VAD \u00c4R PA(S)?<\/a><\/em><\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS F\u00d6R\u00c4LDRAALIENATION<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nRICHARD A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em> <\/p>\n F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n TV\u00c4RTOMT\u00c4NKETS OMV\u00c4NDA LOGIK<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ”K\u00d6NSKRIG” ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ANNA LYTSY \/ CRISTINA BERGENSTEIN \/ BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER: En kritisk genomg\u00e5ng<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSY: INTERVJU MED ANNIKA REJMER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ?\u00a0INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSY: INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN VID VARBERGS TINGSR\u00c4TT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n J. D. JENNIFER HOULTS GRANSKNING AV R.A. GARDNERS PA(S)-TEORI<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JOAN S MEIERS BANBRYTANDE STUDIE<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER MED HJ\u00c4LP AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELLS BREV TILL REGERINGEN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n STEFAN WIDELL: Irrl\u00e4ra riskerar att fria skyldiga pedofiler<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ANDERS BRYNGE: L\u00e4s L Hellblom Sj\u00f6grens artikel som en saga<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n NUTIDA SVENSKA PA(S)-LOBBYISTER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI SVERKER SIKSTR\u00d6M \u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LEKTOR LEONARD NGAOSUVAN<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n GENOMG\u00c5NG AV PRAXIS I SVENSKA DOMSTOLAR G\u00c4LLANDE \u00a0BROTT – o TVISTEM\u00c5L MED GRUND I DOMESTIC VIOLENCE OCH \/ ELLER CHILD ABUSE.<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\nREGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em> <\/p>\n ULV i F\u00c5RAKL\u00c4DER – ”MEDLAREN” PETER HANTHE<\/em><\/a><\/p>\n <\/p>\n REGERINGEN AVSV\u00c4R SIG ANSVAR F\u00d6R DOMARK\u00c5RENS KOMPETENSUTVECKLING<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n BO:s YTTRANDE \u00d6VER 2002 \u00c5RS V\u00c5RDNADSKOMMITT\u00c9<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n MAMMORS BESKYDDARINSTINKT – ETT HOT MOT BARN?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n H\u00d6GKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM L\u00c4GGS I BYR\u00c5L\u00c5DORNA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n\n\t
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>\n
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>\n
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n
\nHISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em>
\nJU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em>
\nVETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER?<\/a><\/em>\n
\nSAMARBETSSAMTAL OCH MEDLING<\/em>\n