![\"ANSIKTE](\"http:\/\/mmstudies.com\/pas\/wp-content\/uploads\/sites\/19\/2021\/03\/ANSIKTE-O-KATT.jpg\" "\\"ANSIKTE")
\n\tKonstverk av Issa<\/p>\n
Text och redigering av Gunilla Madeg\u00e5rd<\/a><\/p>\n\t SVERKER SIKSTR\u00d6M, PROFESSOR I KOGNITIV PSYKOLOGI VID LUNDS UNIVERSITET<\/p>\n\t Denna hemsida inneh\u00e5ller<\/p>\n <\/p>\n II a ) JENS ORBACK OCH PAPPAR\u00c4TTSLAGEN – KVINNO- OCH BARNR\u00c4TTSKAMP SOM KAPATS AV PAPPAR\u00c4TTSKAMP<\/p>\n II c) ORWELLSKA F\u00d6RVANDLINGSTRIX GENOM ATT V\u00c4NDA P\u00c5 ALLT TV\u00c4RTOM<\/p>\n III ) KOGNITIONSVETENSKAP – ABSTRAKTIONENS OCH AVSKILJANDETS KONST<\/p>\n II d ) KRAV P\u00c5 VETENSKAP ATT VILA P\u00c5 BASFAKTA \/ ANTROPOLOGI \/ ANKNYTNINGSTEORI \/ UTVECKLINGSPSYKOLOGI mm<\/p>\n <\/p>\n och i konsten att uppfinna hjulet p\u00e5 nytt<\/p>\n <\/p>\n V a )\u00a0SOCIOLOGEN OCH DV-FORSKAREN MICHAEL P. JOHNSONS GRUNDL\u00c4GGANDE TYPOLOGI \u00bb<\/p>\n V b ) \u00c4R kvinnors v\u00e5ld mot m\u00e4n ett lika stort samh\u00e4llsproblem som m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor?<\/p>\n – ang\u00e5ende hennes falska p\u00e5st\u00e5ende att Sikstr\u00f6m skulle ha validerat PARQ-testet f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden<\/p>\n VI a ) STOR L\u00c4TTNAD ATT WHO STRUKIT ”PARENTAL ALIENATION” SOM ”DIAGNOS” I ICD-11<\/p>\n VI b ) MAILV\u00c4XLING MED PROF SIKSTR\u00d6M ANG\u00c5ENDE \u00a0HANS PLANER P\u00c5 ATT VIDTA EN VALIDERING AV PARQ-TESTET F\u00d6R SVENSKA F\u00d6RH\u00c5LLANDEN<\/p>\n VI c ) SAMMANFATTNING AV MAILV\u00c4XLING<\/p>\n <\/p>\n ***************************************************************************************<\/p>\n\t Sverker Sikstr\u00f6m har, s\u00e5 professor han \u00e4r, en besynnerligt enkelsp\u00e5rig och l\u00e4ttvindig approach till differentieringen av abstrakt undflyende och sv\u00e5rgripbara interpersonellt relationella fenomen som tex \u00a0”makt” och ”v\u00e5ld” och h\u00e4nger sig f\u00f6retr\u00e4desvis \u00e5t grovt dikotomiserande kategoriseringar i det ena och det andra, som sen f\u00e5r ligga till grund f\u00f6r vittg\u00e5ende slutsatser enligt simplaste formen av cirkelresonemang.<\/p>\n I Erik Helmersons artikel 2020-12-08 i DN med rubriken: Havererar familjen om mamma sl\u00e4pper makten? <\/em>presenteras\u00a0e<\/em>n ny studie<\/a>\u00a0som visar att kvinnor upplever sig ha f\u00f6r lite makt i det offentliga livet medan m\u00e4n upplever sig ha f\u00f6r lite makt i det privata livet”,<\/p>\n N\u00e5ja. Att j\u00e4mf\u00f6ra ”makten” \u00f6ver det ena och det andra \u00e4r kanske inte s\u00e5 himla relevant. S\u00e4rskilt inte som det starkt kan ifr\u00e5gas\u00e4ttas om ”makten \u00f6ver hemmet” verkligen \u00e4r att definiera som s\u00e5dan och inte n\u00e5got helt annat, n\u00e4mligen ett ofrivilligt och obetalt dubbelarbete. Det mesta tyder iaf p\u00e5 att ingen maktpotentat, vare sig yttre eller inre, skulle haft som m\u00e5ls\u00e4ttning att h\u00e5lla m\u00e4nnen utanf\u00f6r \u00a0hemmets sf\u00e4r. Tv\u00e4rtom har det genom de senaste \u00e5rtiondenas g\u00e5ng tagits avsev\u00e4rda \u00a0politiska initiativ \u00a0till att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 dem att ta ut pappam\u00e5nader f\u00f6r att vara med och dela p\u00e5 ”makten” fr\u00e5n b\u00f6rjan. Men intresset har inte varit \u00f6verdrivet stort.<\/p>\n Sen b\u00f6r det ocks\u00e5 bet\u00e4nkas att studien huvudsakligen handlar om personer som bor i USA d\u00e4r tex kostnader f\u00f6r barnomsorg kan vara mycket h\u00f6ga mm, vilket inneb\u00e4r att uppdelningen mellan en som jobbar och f\u00f6rs\u00f6rjer familjen och\u00a0en hemmavarande som tar ansvaret f\u00f6r hemmet\u00a0under de f\u00f6rsta 12 \u00e5ren \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n h\u00e4r. Och om de amerikanska m\u00e4nnen inte upplever sig vara n\u00f6jda med den ”maktf\u00f6rdelningen” kan ju i s\u00e5 fall de svenska m\u00e4nnen vara det desto mer.<\/p>\n Tack vare den s\u00e5 f\u00f6rhatliga svenska ”statsfeminism” som s\u00e5 l\u00e4nge verkat f\u00f6r deras m\u00e5l, har de ju tv\u00e4rtom bara haft att ta f\u00f6r sig av hur mycket makt de vill.<\/p>\n Resonemanget om den vite mannens b\u00f6rda \u00e4r tydligen till\u00e4mpbart p\u00e5 de mest ov\u00e4ntade sakf\u00f6rh\u00e5llanden – han \u00e4r ett sannskyldigt offer f\u00f6r de alla sorters skiftande sv\u00e5righeter och umb\u00e4randen.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r det inte utan att tanken g\u00e5r till Maria Ericssons avhandling<\/a> om hur familjer\u00e4ttssekretarna tycks hitta urs\u00e4kter f\u00f6r f\u00e4ders bristande f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga i yttre omst\u00e4ndigheter, som d\u00e4remot inte alls p\u00e5 samma s\u00e4tt tillerk\u00e4nns m\u00f6drar.<\/p>\n Det \u00e4r inte heller f\u00f6rsta g\u00e5ngen man h\u00f6r denna maning till kamp gentemot kvinnornas maktut\u00f6vning i hemmet och \u00f6ver barnen, utan det var samma som h\u00f6rdes ljuda inf\u00f6r den v\u00e5rdnadsreform 1998 som kallades f\u00f6r ”pappalagen” och bl a leddes av Jens Orback.<\/p>\n F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande g\u00e5r samma offerretorik igen i prof Sikstr\u00f6ms h\u00e5llning till v\u00e5rdnadsproblematiken. I egenskap av styrelseledamot f\u00f6r den politiska pappar\u00e4ttsgruppen PappaBarn numera kallad VBU g\u00f6r han sig till tolk f\u00f6r den aldrig vetenskapligt godk\u00e4nda fejk-teorin om PAS (Parental Alienation Syndrom) i den amerikanske barnpsykiatern Richard A. Gardners efterf\u00f6ljd, som byggde sin pedofil-liberala ”teori” p\u00e5 sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande cirkelsresonemang, med hj\u00e4lp av h\u00e4nvisning till referenser av sig sj\u00e4lv och \/ eller annan forskning och vetenskap som inte har ngt med hans att g\u00f6ra, argument enligt Ipse Dixit (ngn auktoritet har sagt eller tyckt si eller s\u00e5) och evolutionsteoretiska id\u00e9er om Quinnan \/ Modern som notoriskt undanh\u00e5llande sina barn umg\u00e4nge med deras f\u00e4der utefter \u00f6vriga d\u00e4ggdjurshonors skyddsbeteende gentemot hannars infanticid osv osv. Mao \u00e4r det i fr\u00e5ga om denna problematik inte s\u00e5 noga med det rent vetenskapliga.<\/p>\n En av de mest prominenta talespersonerna f\u00f6r PA(S)-lobbyismen i detta land, Lena Hellblom Sj\u00f6gren, h\u00e4vdar i en artikel i Dagens Juridik att Sverker Sikstr\u00f6m skulle ha validerat det PA(S)-detekterande testet \u00a0PARQ=\u00a0Parental Acceptance Rejection Questionnaire, PARQ-child\u00a0<\/b>f\u00f6r svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. Men vid f\u00f6rfr\u00e5gan till honom sj\u00e4lv visar det sig att han aldrig gjort det utan att projektet mest tycks befinna sig p\u00e5 planeringsstadiet. ( F\u00f6r mer info se under punkt VI p\u00e5 denna sida!)<\/em><\/p>\n\n P\u00e5 hemsidan VETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a><\/b><\/p>\n har jag redan med h\u00e4nvisning till \u00a0VETENSKAPSTEORI F\u00d6R SANNINGSS\u00d6KARE, <\/a><\/b>2013 Lunds universitet, av\u00a0Persson, Johannes; Sahlin, Nils-Eric, gjort en kritisk granskning av PA(S)-lobbyismens orediga begreppshantering:<\/strong><\/p>\n Citat Persson, Sahlin:<\/p>\n Professor Sverker Sikstr\u00f6ms uppfattning om vilka som g\u00f6r sig skyldig till fysiskt resp psykiskt v\u00e5ld<\/b>och \/ eller utg\u00f6r offer f\u00f6r detsamma g\u00e5r knappast att ta miste p\u00e5. Dock tycks han alldeles ha gl\u00f6mt bort att ifr\u00e5gas\u00e4tta sin egen confirmation bias, eller med hermeneutisk terminologi ”att problematisera sin f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else”<\/em><\/b>\u00a0<\/em>och ange vilka basfakta som ligger till grund f\u00f6r hans icke hypotestestade premiss. Vilket k\u00f6n som \u00e4r v\u00e4rst utsatt f\u00f6r vad framg\u00e5r dock som en naturgiven sj\u00e4lvklarhet och undertext i den sociala kontext som han presenterar sin forskning och h\u00e5ller fr\u00e5gestund f\u00f6r de olycksdrabbade.<\/p>\n\t En av de mest tongivande f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r den sk ”pappalagens” inf\u00f6rande, Jens Orback, odlade en diskurs i vilken pappor framst\u00e4lldes som offer f\u00f6r en utest\u00e4ngning av ”makten” i hemmet, som om den privata sf\u00e4ren i hemmet skulle motsvara den makt som det traditionella manssamh\u00e4llet st\u00e5tt f\u00f6r i den offentliga sf\u00e4ren och kvinnor tvingats bryta sig in i gentemot ett ibland nog s\u00e5 h\u00e5rdnackat motst\u00e5nd. M\u00e4nnen uppmanades d\u00e4rmed att nu \u00e5 sin sida, p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, bryta sig in i den traditionellt kvinnliga livssf\u00e4ren som om den skulle haft intresse av att utest\u00e4nga m\u00e4n ifr\u00e5n den, n\u00e4r tv\u00e4rtom kvinnokampen alltid st\u00e5tt f\u00f6r det rakt motsatta.<\/p>\n P\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rvandlades kvinnokampens str\u00e4van efter ett delat ansvar f\u00f6r familj hem och hush\u00e5ll, barn och familj, till en rekyl varmed den gjordes om till sin egen motsats och ett redskap varmed status quo kunde bevaras intakt, p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att mannen nu kunde \u00f6verta den juridiska makten \u00e4ven \u00f6ver den privata sf\u00e4ren, utan att p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt, som kvinnor tvingats g\u00f6ra f\u00f6r att bryta sig in p\u00e5 arbetsmarknaden, legitimera det med n\u00e5gon form av arbetsinsats eller d\u00e4rf\u00f6r relevant kompetens.<\/p>\n Tv\u00e4rtom tycks detta motdrag i ”j\u00e4mst\u00e4lldhetens” tecken ha resulterat i en s\u00e5dan split mellan makt och ansvar som Anna Singer oreflekterat h\u00e4nvisar till som ett exempel p\u00e5 en ”j\u00e4mst\u00e4lld” l\u00f6sning<\/a> i f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e5rdnadsproblematiken, vilket i sin tur med \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet reflekterar den omedvetandegjorda patriarkala bias som ligger till grund f\u00f6r svensk s\u00e5v\u00e4l som \u00f6vrig judeo-kristen, muslimsk, eller brahmansk kontext, d\u00e4r mannens roll som familjens \u00f6verhuvud ses som given.<\/p>\n\t H\u00e4r \u00e4r det p\u00e5 sin plats att h\u00e4nvisa till den forskning inom antropologin som under de senaste \u00e5rtiondena alltmer entydigt kunnat p\u00e5visa att den typ av k\u00e4rnfamilj som k\u00e4nnetecknar de patriarkala system som med v\u00e5ld i form av religi\u00f6s hj\u00e4rntv\u00e4tt p\u00e5tvingats urbefolkningarna v\u00e4rlden \u00f6ver, och vari fadern env\u00e4ldigt h\u00e4rskar \u00f6ver hustru-r och barn som sina egna privata \u00e4godelar och gratis arbetskraft utg\u00f6r en senkommen social uppfinning som enbart har n\u00e5gra tusen \u00e5r p\u00e5 nacken. Det finns visserligen starka krafter inom nutida forskning och vetenskap som fortfar att h\u00e5lla fast vid id\u00e9n om mannens inneboende \/ medf\u00f6dda behov av dominans och kontroll som en civilisationsskapande potential framf\u00f6r alla andra.<\/p>\n Men sett i ljuset av den alltmer samst\u00e4mmiga forskning under de senaste decennierna som entydigt kunnat p\u00e5visa att de mest ursprungliga och l\u00e4ngst existerande samlar- o j\u00e4garbefolkningarna tv\u00e4rtom fortfarande idag odlar en helt annan typ av system, vari tom kvinnorna st\u00e5r f\u00f6r en viss given auktoritet och ledarskapsfunktion i egenskap av m\u00f6drar och insamlare av basf\u00f6dan, m\u00e5ste den patriarkala k\u00e4rnfamiljens f\u00f6rment naturgivna mandat ifr\u00e5gas\u00e4ttas. Inte minst pga att dess fortsatta existens inte kan uppr\u00e4tth\u00e5llas med annat \u00e4n de olika typer av v\u00e5ld som ing\u00e5r i brottsrubriceringen Coercive Control, dvs fysiskt, psykiskt ekonomisk och juridiskt s\u00e5dant, s\u00e5v\u00e4l som att h\u00e5lla barnen som gisslan och vapen mot m\u00f6drarna f\u00f6r att undergr\u00e4va deras auktoritet.<\/p>\n Att detta v\u00e5ld vare sig utg\u00f6r en \/ ett evolution\u00e4rt betingad f\u00f6rdel, n\u00f6dv\u00e4ndigt ont eller ett utslag av en ”manlig natur” och att som Eva Moberg sa: ”Mannen \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n manssamh\u00e4llet”, torde d\u00e4rmed vara styrkt. I all synnerhet som det lyser med sin totala fr\u00e5nvaro i de f\u00f6rpatriarkala (eller sk ”matrilinj\u00e4ra” eller ”matriarkala”) samh\u00e4llsstrukturerna.<\/p>\n Detta inte sagt i avsikten att propagarera f\u00f6r en \u00e5terg\u00e5ng till f\u00f6rpatriarkala (eller sk ”matrilink\u00e4ra” eller ”matriarkala” ) samh\u00e4llsmodeller eller att f\u00f6rringa pappors roll som f\u00f6r\u00e4ldrar, utan f\u00f6r att bidra med korrekta basfakta i f\u00f6rh\u00e5llande till de evolutionsteoretiska resonemang som \u00e4r i omlopp, men utg\u00f6rs av skrivbordsprodukter utan koppling till aktuell antropologisk verklighet av den typ som tex Steven Pinkers och Jordan B Petersons spekulationer utg\u00f6r och som sen hakats p\u00e5 av de svenska psykiatrikerna David Eberhart och Marcus Heilig.<\/p>\n Tv\u00e4rtom \u00e4r det de som med sina spekulativa skrivbordsprodukter har f\u00f6r avsikt att legitimera status Quo.<\/p>\n I den hj\u00e4rntv\u00e4tt som ing\u00e5r i den nutida propaganda som ist\u00e4llet f\u00f6r religion h\u00e4nvisar till naturvetenskapliga f\u00f6rklaringsmodeller f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet och legitimeringen av status quo, ing\u00e5r en demonisering av Quinnan numera ”feministen” till h\u00e4xa som utrustas med f\u00f6rs\u00e5tligt manshatiska upps\u00e5t att undanh\u00e5lla f\u00e4derna umg\u00e4nge \/ juridiska r\u00e4ttigheter till sin avkomma, samt att ”splittra familjen”, som st\u00e5r i stark strid till kvinnokampens m\u00e5ls\u00e4ttning att inf\u00f6rliva f\u00e4derna i familjen f\u00f6r att j\u00e4mst\u00e4llt dela ansvaret f\u00f6r hem och hush\u00e5ll, barn och familj med dem. Allrahelst som det \u00e4r sv\u00e5rt att kombinera en yrkeskarri\u00e4r i konkurrens med m\u00e4nnen p\u00e5 arbetsmarknaden med dubbelarbetet att \u00e4ven ansvara f\u00f6r den privata sektorn i hemmet.<\/p>\n Likas\u00e5 st\u00e5r den i logisk motsatsst\u00e4llning till det enkla faktum att j\u00e4mst\u00e4llda relationer bevisligen har st\u00f6rre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e5ngsiktig h\u00e5llbarhet och att bilda grogrund f\u00f6r \u00e5terv\u00e4xten av sunda generationer, \u00e4n hierarkiskt oj\u00e4mst\u00e4llda, som endast kan uppr\u00e4tth\u00e5llas med Coercive Control.<\/p>\n F\u00f6r mer info, se denna hemsida under punkt VIII<\/p>\n <\/p>\n\t Som jag p\u00e5pekat m\u00e5nga g\u00e5nger f\u00f6rut \u00e4gnar sig kognitionsvetarna \u00e5t att uppfinna hjulet p\u00e5 nytt genom att bedriva forskning kring s\u00e5na fenomen som redan finns hur v\u00e4l beforskade som helst, men fr\u00e5n ett perspektiv d\u00e4r alla s\u00e5na besv\u00e4rande parametrar som kropp, historia, kultur, religion, klass, k\u00f6n och milj\u00f6 \u00e4r bortplockade, i m\u00e5ls\u00e4ttningen att finna n\u00e5n slags minsta gemensamma n\u00e4mnare f\u00f6r hur sj\u00e4lva det m\u00e4nskliga t\u00e4nkandet fungerar i SIG.<\/p>\n Ett paradigm som olyckligtvis kommit att ers\u00e4tta de f\u00f6reg\u00e5ende disciplinerna antropologi \/ mytologi \/ religionsvetenskap med hj\u00e4lp av den U-sv\u00e4ng i utvecklingen som Claude L\u00e9vi Steauss bidrog med att inf\u00f6ra i mitten p\u00e5 f\u00f6rra \u00e5rhundradet.<\/a><\/p>\n Det utg\u00f6r n\u00e5gon slags \u00e5terg\u00e5ng till ett simplistiskt scientiskskt enkelriktat linj\u00e4rt t\u00e4nkande, som knappast f\u00f6r vetenskapen fram\u00e5t, och \u00a0utg\u00f6r motsatsen till det nya paradigm av en mer breddat holistiskt systemvetenskapligt komplext v\u00e4xelverkande ansats, som vuxit fram under det senaste halvseklet, och bl a gett upphov till neurologin.<\/p>\n Vilket inte minst kommer v\u00e4l till uttryck i den typ av forskning om v\u00e5ld i n\u00e4ra relation som prof. Sikstr\u00f6m bedriver och presenterar i en fr\u00e5gestund som livstreamades 2021-02-03 och finns utlagd p\u00e5 VBU:s FB-sida. Han f\u00f6ljer troget den differentiering i Psykiskt V\u00e5ld och sk ”Vanligt V\u00e5ld”=fysiskt v\u00e5ld som uppr\u00e4ttats i PA(S)-konceptet. Och ingen kan missta sig p\u00e5 den genuskodade undertexten att det \u00e4r kvinnor som ut\u00f6var det f\u00f6rstn\u00e4mna, mot s\u00e5v\u00e4l barn som f\u00e4der. Och att de sistn\u00e4mnda till slut inte har n\u00e5got annan utv\u00e4g \u00e4n att med fysiskt v\u00e5ld sl\u00e5 tillbaka. Han h\u00e4vdar detta uttryckligen<\/em> framemot slutet av fr\u00e5gestunden efter c:a 20 minuter, med f\u00f6ljande t\u00e4nkv\u00e4rda ord:<\/p>\n MH:<\/strong> Fr\u00e5ga fr\u00e5n \u00e5h\u00f6rare: Hur vanligt \u00e4r det att psykiskt och fysiskt v\u00e5ld h\u00e4nger ihop och ut\u00f6vas av samma person mot samma person?<\/p>\n Professor kognitiv psykologi SVERKER SIKSTR\u00d6M=SS<\/p>\n Ordf\u00f6rande \u00a0VBU: MATTS HERTSBERG=MH<\/p>\n F\u00f6rst talar Matts Hertsberg och Sverker Sikstr\u00f6m i allm\u00e4nna ordalag om vad som kr\u00e4vs av en forskare – att man \u00e4r villig att \u00e4gna stort intresse, h\u00e5rt arbete, tid och fokus \u00e5t forskning\u00a0och\u00a0\u00e4r idog, osv. SS uppger att han leder ett flertal olika\u00a0forskningsprojekt<\/p>\n MH: Det h\u00e4r som du s\u00e4ger \u00e4r ju v\u00e4ldigt otroligt intressanta fr\u00e5gor och relevanta fr\u00e5gor just f\u00f6r VB k\u00e4nns det som f\u00f6r ofta lyser det igenom i v\u00e5ra samtalskv\u00e4llar osv lyser det igenom den d\u00e4r frustrationen \u00f6ver det psykiska v\u00e5ldet och denna d\u00e5 fokusering p\u00e5 fysiskt v\u00e5ld och det kan ju d\u00e5 h\u00e4nda att det beror p\u00e5 att det fysiska v\u00e5ldet \u00e4r l\u00e4ttare att ta i, p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt medan det psykiska v\u00e5ldet \u00e4r mycket sv\u00e5rare. Men det \u00e4r ett stort och relevant omr\u00e5de kan jag s\u00e4ga. Fanns det allts\u00e5 skillnad mellan hur m\u00e4n och kvinnor rankar mellan fysiskt och psykiskt v\u00e5ld?<\/p>\n MH: Hur \u00e4r teorierna ur psykologisk synvinkel bakom det h\u00e4r?<\/p>\n MH: Fr\u00e5ga fr\u00e5n \u00e5h\u00f6rarna: Anser du att manipulation av \u00e4r ett barn = misshandel<\/p>\n MH... OCH kanske ocks\u00e5 v\u00e5ld mot den andra f\u00f6r\u00e4ldern? Det \u00e4r tv\u00e5 personer som drabbas ,d\u00e4r det \u00e4r barnet och den andra f\u00f6r\u00e4ldern som utest\u00e4ngs <\/em><\/p>\n MH:<\/strong> S\u00e5 finns det en fr\u00e5ga som jag tror handlar om sj\u00e4lvmord h\u00e4r. K\u00e4nner du till n\u00e5n forskning som kan visa hur psykologiskt v\u00e5ld p\u00e5verkar sj\u00e4lvmord hos m\u00e4n?<\/p>\n MH:<\/strong> Fr\u00e5ga fr\u00e5n \u00e5h\u00f6rare: Hur vanligt \u00e4r det att psykiskt och fysiskt v\u00e5ld h\u00e4nger ihop och ut\u00f6vas av samma person mot samma person?<\/p>\n MH:<\/strong> Hur har den h\u00e4r studien mottagits och vad har du t\u00e4nkt dig f\u00f6r uppf\u00f6ljning?<\/p>\n MH: I dom samtal som jag sitter i med medlemmarna s\u00e5 finns det ju en stor igenk\u00e4nningsfaktor h\u00e4r. Att man tycker att precis s\u00e5 \u00e4r det att man har en stor fokusering p\u00e5 det fysiska v\u00e5ldet \u00a0att att det psykiska v\u00e5ldet \u00f6ht\u00a0 inte beaktas eller att man inte talar om det. H\u00e4r kommer en politisk fr\u00e5ga att det ofta \u00e4r stor skillnad mellan kunskap i forskarv\u00e4rlden d\u00e4r detta verkar vara etablerat och man inser det h\u00e4r och sen den politiska v\u00e4rlden d\u00e4r man \u00e4r kluven mellan ideologier, som fr\u00e5gest\u00e4llaren s\u00e4ger, och annat.<\/p>\n MH:<\/strong> Ja det \u00e4r en stor uppgift Sverker och det blir inte l\u00e4tt. Och jag vet att du har andra forskningsprojekt p\u00e5 G som du kan komma och ber\u00e4tta n\u00e5n annan g\u00e5ng…<\/p>\n F\u00f6reningen digitalt riks kan n\u00e5 dom medlemmar som inte bor p\u00e5 de omr\u00e5den<\/p>\n Marina Johansson centerpolitisak riksdagskvinna som vi har haft mycket god kontakt med hon har varit v\u00e4ldigt aktiv i familjer\u00e4ttsfr\u00e5gor och har skrivit motioner och h\u00e5ller seminarium 12 februari i en paneldebatt\u00a0 i riksdagen d\u00e4r vi delvis bidrar till programmet. Bla deltar\u00a0 Malin Bergstr\u00f6m fr\u00e5n KI… sen h\u00f6rs inte mer av ljudet.<\/p>\n Lagf\u00f6rslaget tre sm\u00e5 ingrepp<\/p>\n Lagf\u00f6rslag ute p\u00e5 remiss fredags<\/p>\n Lagr\u00e5det tv\u00e5 veckor<\/p>\n Martina Johansson seminarium 12 februari paneldebatt i riksdagen VBU\u00a0 Malin Bergstr\u00f6m<\/p>\n\n\t Att g\u00f6ra upp en grundstruktur av typologier \/ klassificeringar av ett s\u00e5 vittomfattande och sv\u00e5rf\u00e5ngat fenomen som ”V\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation”<\/strong>\u00a0( Domestic Violence = DV ) som utg\u00f6r en framkomlig v\u00e4g f\u00f6r att b\u00e5de kunna urskilja dess olikartade mer subtila och mest skadliga former och utveckla adekvata brottsrubriceringar, preventioner och interventioner, p\u00e5 det s\u00e4tt som sociologen och DV-forskaren Michael P. Johnson<\/a><\/strong> lyckats med, m\u00e5ste betecknas som en typiskt kreativ form av begreppsligg\u00f6rande, som \u00e4r b\u00e5de nyskapande och \u00f6gon\u00f6ppnande p\u00e5 en och samma g\u00e5ng.<\/p>\n Hans typologi har dock senare utsatts f\u00f6r viss kritik av forskaren \/ kriminologen Evan Stark, som utvecklat\u00a0den mot st\u00f6rre precision, varvid han s\u00e4rskilt fokuserat p\u00e5 att utforska den v\u00e5ldsut\u00f6vning som sedermera ocks\u00e5 alltmer kommit att anammas i de engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nderna som en brottsrubricering, n\u00e4mligen Corercive Control. (CC)\u00a0<\/p>\n I en intervju med professor Carolina \u00d6verlien vid NKC,\u00a0i\u00a0Linn M H\u00e4llens och Rebecka Lags podd; V\u00e5ld i N\u00e4ra Relationer, fr\u00e5n juni 2024,<\/a> ges en v\u00e4ldigt god inblick i p\u00e5 vad s\u00e4tt Evan Stark utvecklat forskningen om CC och hur hans teoribygge skiljer sig fr\u00e5n M. P. Johnsons enklare form av typologi, genom att kategorin Situational Couple Violence problematiseras och det betonas att det i m\u00e5nga fall kan handla om glidande skalor mellan det ena och det andra.<\/p>\n Trots allt kan nog M. P. Johnsons inledande typologi med ben\u00e4mningen av den f\u00f6rsta kategorin som ”Intimate Terrorist Violence by Coercive Control”, ha fyllt samma f\u00f6rl\u00f6sande funktion som n\u00e4r alla de r\u00e4ttsl\u00f6sa mammorna direkt, utan f\u00f6rklaring, visste vad begreppet ”efterv\u00e5ld”<\/a><\/strong> handlade om, som den kreativa begreppsbildaren Fia Sander<\/a> <\/strong>skapade. Det tycktes kunna \u00f6ppna upp \u00a0en helt ny v\u00e4rld av m\u00f6jligheter till igenk\u00e4nning.\u00a0Man kan inte s\u00f6ka efter, brottsbel\u00e4gga eller behandla n\u00e5got som man inte ens har ord eller begrepp f\u00f6r vad det \u00e4r.<\/p>\n \u00c4n mindre kan man vetenskapligg\u00f6ra det.<\/p>\n MMMM<\/p>\n I) Intimate Terrorist Violence by\u00a0Coercive Control<\/p>\n II) Situational Couple Violence<\/p>\n Situationally-provoked Violence<\/em>, skiljer sig fr\u00e5n det som\u00a0definieras som Intimate Terrorist\u00a0 Violence by Coercive Control<\/em>\u00a0 p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att det \u00e4r \u00f6msesidigt och behandlingsbart medan det sistn\u00e4mnda ut\u00f6vas av f\u00f6r\u00f6vare som lider av grava personlighetsst\u00f6rningar och \/ eller odlar ett patriarkalt auktorit\u00e4rt familjeideal i vilken husru-r och barn betraktas som personliga \u00e4godelar som ska h\u00e5llas under strikt kontroll. Denna typ av DV, som inneh\u00e5ller b\u00e5de fysiskt psykiskt, ekonomiskt och juridiskt v\u00e5ld och sk ”efterv\u00e5ld”<\/a> ut\u00f6vas, \u00a0enligt Johnsons och \u00f6vriga internationella m\u00e4tningar till absolut st\u00f6rsta delen av m\u00e4n, dvs c:a 90 %. Det \u00e4r betecknande n\u00e4ra nog precis den omv\u00e4nda siffran till den som PA(S)-lobbyisten Nils-G\u00f6ran Areskoug<\/a> uppger f\u00f6r andelen av kvinnliga ut\u00f6vare av PA(S) gentemot manliga, n\u00e4mligen 80 %.<\/p>\n V\u00e5ld kan vara s\u00e5 otroligt mycket olika saker, s\u00e5 det blir h\u00f6gst missvisande och otillr\u00e4ckligt att tex som PAS-lobbyisterna och professor Sverker Sikstr\u00f6m <\/strong>g\u00f6r, endast dela in det i tv\u00e5 olika kategorierna – fysiskt och psykiskt v\u00e5ld.<\/p>\n Att h\u00e4vda att all form av fysiskt v\u00e5ld skulle f\u00f6reg\u00e5s av psykiskt, l\u00e5ter ju misst\u00e4nkt likt den gamla h\u00e4vdvunna f\u00f6rest\u00e4llningen att de stackars m\u00e4nnen provoceras att ta till n\u00e4varna av det elaka huskorsets vassa tunga och torde st\u00f6ta p\u00e5 rej\u00e4lt med fakta som talar f\u00f6r motsatsen i de internationell m\u00e4tningar som enst\u00e4mmigt kunnat fastst\u00e4lla att d\u00e4r kvinnof\u00f6rtrycket \u00e4r som st\u00f6rst \u00e4r \u00e4ven v\u00e5ldet mot kvinnor (och barn) som mest utbrett.<\/p>\n Dessutom \u00e4r det obegripligt hur en professor som \u00e4gnar sig \u00e5t v\u00e5ldsforskning, kan leva i f\u00f6rest\u00e4llningen att inte det psykologiska v\u00e5ldet skulle ha problematiserats tidigare. Att man i juridiska sammanhang fortfarande, trots all den kvinnovetenskapliga och annan forskning och de reformer som genomf\u00f6rts f\u00f6r att implementera en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r all form av v\u00e5ldsut\u00f6vning, enbart tar fasta p\u00e5 det fysiska v\u00e5ldet, i den m\u00e5n det l\u00e5ter sig m\u00e4tas, v\u00e4gas och klockas \u00f6ht, vilket \u00e4r n\u00e4st intill en om\u00f6jlighet, \u00e4r ju en helt annan sak.<\/p>\n S\u00e5 vad det \u00e4r f\u00f6r slags ”politisk korrekthet” som prof. Sikstrom och hans \u00e5h\u00f6rare i VBU \u00e4r ute och far efter st\u00e5r skrivet i stj\u00e4rnorna.<\/p>\n Ett relevant begreppsligg\u00f6rande av fenomen och f\u00f6reteelser som lagts i skugga, osynliggjorts och tystats ned, kan f\u00e5 en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande f\u00f6rl\u00f6sande och frig\u00f6rande effekt. Ta bara begreppet ”funktionell dumhet”<\/a><\/strong> som exempel p\u00e5 hur man p\u00e5 en och samma g\u00e5ng f\u00e5r en Aha-upplevelse av igenk\u00e4nning samtidigt med ett begripligg\u00f6rande av ett tidigare enbart vagt anat fenomen. Det kan allts\u00e5 faktiskt vara funktionellt att vara dum p\u00e5 ett visst s\u00e4tt – och s\u00e5 klart mycket av det som sker i anpassningens tecken n\u00e4r systemen skenar i v\u00e4g \u00e5t helt fel h\u00e5ll, ocks\u00e5 blir dumt.<\/p>\n Vad g\u00e4ller det v\u00e5ld som ut\u00f6vas mot n\u00e4rst\u00e5ende av sociopater, narscissister psykopater eller individer med \u00f6vriga former av grava personlighetsst\u00f6rningar, har det hitintills inte l\u00e5tit sig begreppsligg\u00f6ras i r\u00e4ttslig kontext eftersom det enkom \u00e4r psykiatriker som innehar befogenhet att st\u00e4lla diagnos p\u00e5 f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n En helt annan sak \u00e4r det med deras offer, som d\u00e4remot tycks kunna diagnoss\u00e4ttas litet hipp som happ hur som helst.<\/p>\n Genom att d\u00e4remot begreppsligg\u00f6ra den typ av v\u00e5ld som klassificeras som Intimate Terrorist Violence by Coercive Control <\/a><\/strong>och t\u00e4mligen enkelt kan identifieras med den typ av strategier varmed det uppr\u00e4tth\u00e5lls, dvs\u00a0DARVO; Deny, Attack, Reverse Victim and Offender<\/a>,<\/strong> \u00f6ppnas genast nya m\u00f6jligheter att komma fram\u00e5t i processen.<\/p>\n D\u00e5 denna typ av v\u00e5ldsut\u00f6vning n\u00e4rmast varit \/ \u00e4r normaliserad i str\u00e4ngt auktorit\u00e4rt patriarkal kontext som tex i m\u00e5nga ortodoxt patriarkala religionsut\u00f6vningar, varav den brahmanska i Indien torde vara v\u00e4rst, kan dilemmat med den psykiatriska diagnoss\u00e4ttningen l\u00f6sas genom att ers\u00e4tta den med en antropologisk diskurs av systembest\u00e4mning av ”patriarkat” versus ”matriarkat”<\/a>. Vid n\u00e4rmare betraktan torde det patriarkalt betingade v\u00e5ldet mot kvinnor och barn uppr\u00e4tth\u00e5llas just med med hj\u00e4lp av de DARVO-strategier som kommer v\u00e4l till till synes i fr\u00e5ga om i f\u00f6revarande diskrepans i f\u00f6rh\u00e5llande \u00a0till v\u00e4rsta galenskaperna som tex mord och \u00f6vergrepp p\u00e5 sp\u00e4dbarn inte klassas som det i patriarkal juridisk kontext, medan d\u00e4remot mammors starka drift att skydda sina barn uppenbarligen g\u00f6r det – helt i Richard. A. Gardners anda. Men s\u00e5 dog han ocks\u00e5 av att sticka en kniv i halsen p\u00e5 sig sj\u00e4lv, vilket torde kunna utg\u00f6ra ett tecken p\u00e5 galenskap tydligt nog. Om det nu var han sj\u00e4lv som gjorde det och inte n\u00e5n annan….<\/p>\n Blickf\u00e5nget m\u00e5ste bort fr\u00e5n offret och riktas mot f\u00f6r\u00f6varen. Ofrid \u00e4r det tillst\u00e5nd av kaosartad tortyr<\/strong> som \u00e4r f\u00f6r\u00f6varens m\u00e5ls\u00e4ttning att f\u00f6rs\u00e4tta offret i f\u00f6r att d\u00e4rigenom uppn\u00e5 total kontroll, dvs sj\u00e4lva symtomet p\u00e5 brott – inte brottet i sig som klassificeras som ”ofredande”<\/strong> vilket utg\u00f6r en kategori som b\u00e5de \u00e4r alldeles f\u00f6r vid och vag f\u00f6r att kunna synligg\u00f6ra vidden och arten av vilken typ av v\u00e5ldsut\u00f6vning det handlar om mer specifikt. Men det \u00e4r v\u00e4l antagligen den typ av kategorisering \/ begreppsligg\u00f6rande som brottsrubricering\u00a0”Grov kvinnofrifdskr\u00e4nkning”<\/strong>\u00a0ska utg\u00f6ra som inf\u00f6rdes i svensk lagstiftning \u00a0med Kvinnofridsreformen 1998<\/a> <\/strong>och vi d\u00e5 l\u00e5g v\u00e4l i framkant i f\u00f6rh\u00e5llande till den omv\u00e4rld som nu tycks ha sprungit om oss med flera mil – eller vad?<\/p>\n I Kvinnofridsreformen fr\u00e5n 1998 lyftes den typ av DV upp, som inte uteslutande begr\u00e4nsas till enstaka och i tid fr\u00e5n varandra isolerade incidenter av fysiskt v\u00e5ld utan inbegriper en hel skala (eller ett kontinuum<\/a>) av alla olika typer av v\u00e5ldsut\u00f6vning under l\u00e4ngre tid som i den amerikanska v\u00e5ldsforskaren Michael P Johnsons getts en egen\u00a0specifikt avgr\u00e4nsad\u00a0kategori rubricerad som Intimate Terrorist Violence by Coercive Control,<\/a><\/strong> och i r\u00e4ttslig diskurs<\/strong> i m\u00e5nga av de engelsktalande l\u00e4nderna som ”Coercive Control”.<\/strong> Fr\u00e5gan \u00e4r vilket som funkar b\u00e4st och varf\u00f6r. Av n\u00e5gon anledning tycks aldrig kvinnofridslagarna ha slagit igenom p\u00e5 allvar f\u00f6r att implementeras i r\u00e4ttslig praxis. S\u00e5 snart man kommit litet fram\u00e5t i det avseendet har det genast kommit ett bakslag fr\u00e5n motsatt h\u00e5ll. Och nu \u00e4r vi tydligen tillbaka p\u00e5 ruta ett d\u00e4r vi var inf\u00f6r pappalagens inf\u00f6rande 1998 och Jens Orbacks kampanj. Eller har vi kanske st\u00e5tt kvar p\u00e5 samma ruta sen dess?<\/p>\n <\/p>\n Michael P Johnson:<\/p>\n Vad s\u00e4ger sakkunskapen?<\/p>\n Michael P. Johnson (Ph.D., University of Michigan) is Emeritus Professor of Sociology, Women’s Studies, and African and African American Studies at Penn State, where he taught sociology and women’s studies for over thirty years and was designated an Alumni Teaching Fellow, Penn State’s highest teaching award. He is an internationally recognized expert on domestic violence, invited to speak at conferences and universities throughout the United States and around the world.<\/p>\n F\u00f6redrag f\u00f6r en svensk publik p\u00e5 Youtube:<\/p>\n YOUTUBE.COM<\/p>\n Types of Domestic Violence: Research Evidence, med Michael P. Johnson p\u00e5 Sverigebes\u00f6k<\/a><\/b><\/p>\n <\/p>\n Hej!<\/p>\n Jag har under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren jobbat intensivt med att granska och st\u00f6dja mammor i sk ”sv\u00e5ra v\u00e5rdnadstvister” som r\u00e5kat ut f\u00f6r att f\u00e5 sina v\u00e5rdnadstvister bed\u00f6mda utefter Gardners PA(S)-kriterier, vilket f\u00e5tt f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser f\u00f6r dem och framf\u00f6r allt deras barn som d\u00e5 tvingats till v\u00e5rdnad \/ boende hos sina f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n Jag skulle d\u00e4rf\u00f6r vilja l\u00e4gga in denna replik gentemot Lena Hellblom Sj\u00f6grens artikel som publicerades i Dagens Juridik i nov 2019 och undrar om den \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng alternativt om den kunde g\u00f6ras l\u00e4ngre, och om det l\u00e5ter sig g\u00f6ras att b\u00e4dda in l\u00e4nkar i texten. F\u00f6r i s\u00e5 fall kan jag greja med det.<\/p>\n Tacksam f\u00f6r svar.<\/p>\n Mvh!<\/p>\n Gunilla Madeg\u00e5rd<\/em><\/p>\n Frilansskribent, forskare, barn – och kvinnor\u00e4ttsaktivist och\u00a0<\/em><\/p>\n talesperson f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar och morf\u00f6r\u00e4ldrar i\u00a0AKTION #efterv\u00e5ldet mot SAMH\u00c4LLSSKADLIG MYNDIGHETSUT\u00d6VNING<\/a>\u00a0\u00a0<\/em><\/p>\nOll Matts gata 28<\/em> <\/p>\n \u00a0UTKAST TILL ARTIKEL:<\/i><\/p>\n VI a ) STOR L\u00c4TTNAD ATT WHO STRUKIT ”PARENTAL ALIENATION” SOM ”DIAGNOS” I ICD-11<\/p>\n N\u00e4r WHO 2019-05-25 inf\u00f6rde ”diagnosen” Parental Alienation (PA) i ICD-11 blev landets barn-och- kvinnor\u00e4ttsaktivister mycket oroade \u00f6ver vad det skulle f\u00e5 f\u00f6r implikationer p\u00e5 en r\u00e4ttstill\u00e4mpning i v\u00e5rdnadsm\u00e5l som redan \u00e4r drabbad nog av detta gissel. D\u00e4rf\u00f6r var l\u00e4ttnaden stor n\u00e4r\u00a0den d\u00e4refter 2020-02-16 togs bort fr\u00e5n manualen igen, efter att\u00a0sakkunnigt kompetenta och luttrade italienska barn-och kvinnor\u00e4ttsaktivister hade tagit kontakt med ledningen i WHO f\u00f6r att g\u00f6ra den uppm\u00e4rksam p\u00e5 dess stora misstag. Sen den italienska regeringen som en del av det familjepolitiska f\u00f6rslaget fr\u00e5n 2018, verkat f\u00f6r att f\u00e5 in PA-diagnosen i lagtexten, har de f\u00e5tt leva med det hotet n\u00e4ra inp\u00e5.<\/p>\n Att den \u00f6ht kommit p\u00e5 tal i WHO, kan ses som ett illustrativt exempel p\u00e5 hur idogt PA(S)-anh\u00e4ngarna lobbar f\u00f6r att pr\u00e5ngla in sitt ovetenskapliga fuskbygge i systemen. Detta till trots att det g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng avsl\u00f6jats som s\u00e5dant av ett stort antal sakkunniga inom juridik \/ psykologi \/ psykiatri och forensisk metodologi och kritiserats f\u00f6r att sakna empirisk f\u00f6rankring, bygga p\u00e5\u00a0argumentum ad verecundiam eller sk ipse dixit, (att h\u00e4vda att n\u00e5got \u00e4r sant f\u00f6r att vissa auktoriteter tycker s\u00e5) s\u00e5v\u00e4l som cirkelargumentation och att referera till k\u00e4llor som vid n\u00e4rmare granskning inte st\u00f6djer det som p\u00e5st\u00e5s.<\/p>\n Att en av dess mest framtr\u00e4dande f\u00f6retr\u00e4dare,\u00a0Lena Hellblom Sj\u00f6gren,<\/b>\u00a0dessutom vid ett flertal tillf\u00e4llen g\u00f6r utsagor som vid n\u00e4rmare granskning visar sig best\u00e5 av falska uppgifter, gynnar knappast heller deras sak.<\/p>\n Som ett exempel bland flera, kan n\u00e4mnas att Lena Hellblom Sj\u00f6gren\u00a0i sin artikel i Dagens Juridik ”Domstolar och socialtj\u00e4nst – \u00e4r det systemfel?” 2019-11-25,<\/a> h\u00e4vdar att det m\u00e4tinstrument som kallas\u00a0Parental Acceptance Rejection Questionnaire, PARQ-child,\u00a0<\/b>och utvecklats av Ronald Rohner, nu skulle finnas validerat under ledning av\u00a0professor i kognitiv psykologi\u00a0Sverker\u00a0Sikstr\u00f6m\u00a0vid Lunds universitet<\/strong>\u00a0och kan b\u00f6rja till\u00e4mpas p\u00e5 svenska barn.<\/p>\n Vid n\u00e4rmare f\u00f6rfr\u00e5gan till professor\u00a0Sikstr\u00f6m\u00a0sj\u00e4lv, visar sig dock att n\u00e5gon s\u00e5dan validering fortfarande inte existerar, men att han har planer p\u00e5 att f\u00e4rdigst\u00e4lla en vid senare senare tillf\u00e4lle. Hur han ska lyckas med det, st\u00e4ller man sig undrande till, d\u00e5 han p\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan hur han ska g\u00e5 till v\u00e4ga f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att de barn som v\u00e4ljs ut som informanter i f\u00f6rs\u00f6ksgruppen ”PA-diagnosticerade barn” har blivit tillskrivna r\u00e4tt diagnos,\u00a0svarar att hans planer \u00e4r att be socialf\u00f6rvaltningarna att vara honom behj\u00e4lplig d\u00e4rmed. Men d\u00e5\u00a0de saknar kompetens och n\u00f6dv\u00e4ndiga redskap att g\u00f6ra ett s\u00e5dant urval och \/ eller att st\u00e4lla diagnos \u00f6ht, m\u00e5ste grunden f\u00f6r den planerade valideringen anses vara obefintlig. Det besv\u00e4rande faktum att det sedan inte existerar n\u00e5gon s\u00e5dan diagnos som PA inom vedertagen psykiatri, st\u00e4rker inte heller f\u00f6rtroendet f\u00f6r professor\u00a0Sikstr\u00f6ms \u00e4rliga upps\u00e5t och \/ eller vetenskapliga omd\u00f6me.<\/p>\n S\u00e5ledes \u00e5terst\u00e5r inga andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar att genomf\u00f6ra valideringen \u00e4n att grunda den i tidigare bed\u00f6mningar som tex dem av Lena Hellblom Sj\u00f6gren och hennes \u00e5siktsfr\u00e4nde lagman Mats Sj\u00f6sten vid Varbergs tingsr\u00e4tt och ”expert” p\u00e5 v\u00e5rdnadsm\u00e5l,\u00a0vari m\u00f6drar och barn per rutin och utan minsta bevis\u00a0\u00a0kriminaliseras och patologiseras utefter den PA(S)-manual som redan till\u00e4mpas vid ett st\u00f6rre antal tingsr\u00e4tter och socialf\u00f6rvaltningar i landet, trots att den aldrig erh\u00e5llit riksdagens, regeringens, Socialstyrelsen eller BO:s godk\u00e4nnande.<\/p>\n Att PA-diagnosen utg\u00f6r ett juridiskt verktyg, som trots att det aldrig erh\u00e5llit vetenskapligt godk\u00e4nnande, underh\u00e5ller sitt ber\u00e4ttigande medelst sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande cirkelbevisf\u00f6ring, framg\u00e5r av ovan anf\u00f6rda med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet. Att det d\u00e4rmed ocks\u00e5 med fullt fog m\u00e5ste bed\u00f6mas som fullkomligt underm\u00e5ligt som forensiskt \/ kriminologiskt \/ juridiskt verktyg i handl\u00e4ggningen av brott – o tvistem\u00e5l med en grund i v\u00e5ld och sexuella \u00f6vergrepp p\u00e5 barn, borde \u00e4ntligen resultera i att det kriminaliseras. I all synnerhet som det\u00a0f\u00e5r h\u00f6gst ingripande och f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser i barns och f\u00f6r\u00e4ldrars liv i form av straffr\u00e4ttsliga sanktioner och repressalier som n\u00e4rmast st\u00e5r i paritet med dem som annars normalt g\u00e4ller f\u00f6r mord, men d\u00e5 bara om det d\u00e4rf\u00f6r finns bevis bortom varje rimligt tvivel.<\/p>\n N\u00e5gra s\u00e5dana krav p\u00e5 bevis bortom rimligt tvivel, saknas totalt i de otaliga mammors fall som grundat p\u00e5 \u00a0trosuppfattningar grundade p\u00e5 PA(S)-konceptet blir fr\u00e5ntagna v\u00e5rdnaden om sina barn, enbart f\u00f6r att ha gjort sin plikt att skydda dem mot deras f\u00f6r\u00f6vare. Tv\u00e4rtom st\u00e4lls kravet p\u00e5 dem sj\u00e4lva att \u00a0bevisa sin skuld till n\u00e5got som inte l\u00e5ter sig bevisas \u00f6ht och d\u00e4rmed inte heller kan falsifieras, vilket allts\u00e5 \u00e4r en ren och sk\u00e4r om\u00f6jlighet.\u00a0<\/p>\n\n\n\t On 20 Feb 2020, at 14:25, Gunilla Madeg\u00e5rd <befarmoin@hotmail.com<\/a>> wrote:<\/p>\n Hej igen!<\/p>\n Det \u00e4r jag som har ringt dig tv\u00e5 g\u00e5nger tidigare d\u00e5 vi kommit \u00f6verens om att jag skulle h\u00f6ra av mig senare. Men det har dessv\u00e4rre kommit en del emellan,\u00a0s\u00e5 det har g\u00e5tt en tid sen dess.<\/p>\n Det g\u00e4ller det PARQ-instrument om vilket Lena Hellblom Sj\u00f6gren skriver f\u00f6ljande i sin artikel i Dagens Juridik:<\/p>\n ”Domstolar och socialtj\u00e4nst – \u00e4r det systemfel?” 2019-11-25 <\/b><\/a><\/p>\n ”Det finns ocks\u00e5\u00a0<\/b>ett tillf\u00f6rlitligt m\u00e4tinstrument f\u00f6r att ta reda p\u00e5 hur varje barn upplever sin mammas respektive sin pappas beteende, det heter Parental Acceptance Rejection Questionnaire, PARQ-child, och har under drygt fyra decennier utvecklats och f\u00f6rfinats av den v\u00e4lmeriterade forskaren Ronald Rohner.\u00a0Nu finns det validerat under psykologiprofessor\u00a0<\/b>Sverker<\/b>\u00a0<\/b>Sikstr\u00f6m<\/b>s ledning f\u00f6r svenska barn och kan b\u00f6rja till\u00e4mpas.”<\/b><\/p>\n P\u00e5 f\u00f6rekommen anledning undrar jag om de senaste \u00e5rtiondenas utveckling av detta PARQ-instrument, verkligen skulle ha mer vetenskaplig relevans med avseende p\u00e5 reliabilitet och validitet, \u00e4n vad som varit fallet i fr\u00e5ga om Gardners kriterier: (http:\/\/mmstudies.com\/eftervaldet\/pas-manualen<\/a>)<\/p>\n I egenskap av utredare och st\u00f6dperson \u00e5t v\u00e5ldsutsatta f\u00f6r\u00e4ldrar och barn, st\u00f6ter jag p\u00e5 det ena fallet efter det andra, vari barn fr\u00e5ntas sin enda trygga anknytningsf\u00f6r\u00e4lder f\u00f6r att ist\u00e4llet l\u00e4mnas \u00f6ver till enskild v\u00e5rdnad hos misst\u00e4nkta men aldrig d\u00f6mda f\u00f6r\u00f6vare, just p\u00e5 grundval av missuppfattningarna om hur v\u00e5ldsutsatta barns reaktioner p\u00e5 sin utsatthet ser ut och hur de f\u00f6rmedlar dem, som Gardners kriterier gett upphov till.<\/p>\n Av den anledningen skulle jag g\u00e4rna vilja ha tillg\u00e5ng till den studie som du har gjort, f\u00f6r att f\u00e5 k\u00e4nnedom om i vilket avseende och hur du validerat vad, inte minst i f\u00f6rh\u00e5llande till fr\u00e5gan om det f\u00f6rekommit n\u00e5gon form av sk ”vanligt v\u00e5ld” i de fall som ing\u00e5r i din studie.<\/p>\n Skulle allts\u00e5 vara tacksam om du kunde redovisa:<\/p>\n 1) p\u00e5 vilket s\u00e4tt det senare PARQ-instrumentet skiljer sig fr\u00e5n Gardners kriterier<\/p>\n 2) det ber\u00e4ttigade i att g\u00f6ra kategoriseringen av fenomenet\u00a0v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra relation<\/b>\u00a0i tv\u00e5 olika kategorier av\u00a0”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”<\/b>\u00a0och sk\u00a0”vanligt v\u00e5ld”\u00a0<\/b><\/p>\n 3) exakt vad i teorin om PA som blivit upptaget i WHO i diagnosen ICD-11<\/p>\n 4) om avsikten med detta PARQ-instrument \u00e4r att det ska anv\u00e4ndas av personal i socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt.<\/p>\n Helst vill jag ha skriftligt svar p\u00e5 mina fr\u00e5gor, men undrar ocks\u00e5 om vi skulle kunna h\u00f6ras\u00a0p\u00e5 telefon om detta n\u00e5gon tid som passar dig i dag eller i morgon?<\/p>\n Mvh!<\/p>\n Gunilla Madeg\u00e5rd<\/p>\n ________________________________________________<\/p>\n Sverker\u00a0Sikstr\u00f6m\u00a0<sverker.sikstrom@psy.lu.se><\/p>\n Fre 2020-02-21 23:43<\/p>\n Bernet-Tests-for-PA-2020-02.pdf<\/p>\n 162 kB<\/p>\n Bernet_et_al-2020-Journal_of_Forensic_Sciences.pdf<\/p>\n 694 kB<\/p>\n Bernet et al 2017 Splitting article online.pdf<\/p>\n 183 kB<\/p>\n Hej Gunilla<\/p>\n Tack f\u00f6r dina fr\u00e5gor. Egentligen tror jag att det \u00e4r b\u00e4st att jag skickar dig n\u00e5gra nya artiklar d\u00e4r du sj\u00e4lv kan ta st\u00e4llning till de olika fr\u00e5gor som du st\u00e4ller.<\/p>\n \u00d6versikt av kvantitative instrument kopplad till\u00a0f\u00f6r\u00e4ldraralienation<\/b>: Detta dokument ger en kort \u00f6versikt av olika kvantitative instrument som \u00e4r utvecklade som st\u00f6d f\u00f6r att identifiera f\u00f6r\u00e4ldraralienation och som \u00e4r publicerade i vetenskapliga tidskrifter:<\/p>\n Empiriskt\u00a0st\u00f6d f\u00f6r att anv\u00e4nda PARQ:<\/b>\u00a0Dvs f\u00f6r att s\u00e4rskilja estrangement och f\u00f6r\u00e4ldralienation, eller s\u00e4rskilja mellan en saklig och icke-saklig sk\u00e4l till att ett barn avskiljer en f\u00f6r\u00e4lder:<\/p>\n Jag kommenterar \u00e4ven dina fr\u00e5gor nedan:<\/p>\n 1) p\u00e5 vilket s\u00e4tt det senare PARQ-instrumentet skiljer sig fr\u00e5n Gardners kriterier<\/p>\n PARQ m\u00e4ter acceptance-rejection mellan barn och f\u00f6r\u00e4lder. Gardiner har ett st\u00f6rre antal andra kriterier som inte tas p\u00e5 upp PARQ.<\/p>\n 2) det ber\u00e4ttigade i att g\u00f6ra kategoriseringen av fenomenet\u00a0v\u00e5ld och \/ eller sexuella \u00f6vergrepp i n\u00e4ra\u00a0relation\u00a0i tv\u00e5 olika kategorier av\u00a0”f\u00f6r\u00e4ldraalienation”\u00a0och sk\u00a0”vanligt v\u00e5ld”<\/p>\n V\u00e5rdnadstvister handlar ofta om en sv\u00e5r bed\u00f6mning mellan psykiskt v\u00e5ld (tex att avskilja ett bar fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4lder) och fysiskt v\u00e5ld (tex risker som ett barn kan uts\u00e4tta sig f\u00f6r vid kontakt med ol\u00e4mplig f\u00f6r\u00e4lder). D\u00e4rav intressant att s\u00e4rskilja mellan estrangement och f\u00f6r\u00e4ldrar alienation.<\/p>\n 3) exakt vad i teorin om PA som blivit upptaget i WHO i diagnosen ICD-11<\/p>\n ICD-11 tar upp ”Caregiver-child relationship problem” som g\u00e5r att tolka som f\u00f6r\u00e4ldrar alienation.<\/p>\n 4) om avsikten med detta PARQ-instrument \u00e4r att det ska anv\u00e4ndas av personal i socialtj\u00e4nst och\u00a0tingsr\u00e4tt.<\/p>\n Bed\u00f6mningar vid v\u00e5rnadstvister \u00e4r ofta sv\u00e5ra. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av vikt att det finns st\u00f6d som hj\u00e4lper till vid dessa bed\u00f6mningar. Det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att dessa instrument \u00e4r; kvantitative, valida, reliabla, och transparenta. PARQ \u00e4r ett exempel p\u00e5 ett s\u00e5dant instrument. Den slutgiltiga bed\u00f6mningar g\u00f6rs ju givetvis av personer som arbetar med dessa fall och d\u00e4r givetvis \u00e4ven annan information v\u00e4gs in.<\/p>\n Hoppas att det hj\u00e4lper dig. Vi kan g\u00e4rna talas vid efter den 3 mars d\u00e5 jag \u00e4r tillbaka i Sverige,<\/p>\n Sverker<\/p>\n ___________________________________________<\/p>\n 23 feb. 2020 kl. 14:29 skrev Gunilla Madeg\u00e5rd <befarmoin@hotmail.com>:<\/p>\n <\/p>\n Hej igen\u00a0Sverker!<\/p>\n Tack f\u00f6r ditt svar och de papers du mailat mig.<\/p>\n Med anledning av att det anges i PAPER PSYCHIATRY & BEHAVIORAL SCIENCE av William Bernet et al, att de testpersoner som valts ut f\u00f6r validering av PARQ-testet\u00a0till kategorin ”alienated children”\u00a0genomg\u00e5tt utredning och behandling av h\u00f6gkvalificerad psykologisk expertis, som i sin tur kunnat validera att diagnosen \u00e4r den r\u00e4tta, undrar jag nu hur du gjort det urvalet i en svensk population.<\/p>\n M\u00e5 s\u00e5 vara h\u00e4nt i USA och Canada men mig veterligen f\u00f6rekommer inga s\u00e5dana proffesionellt utf\u00f6rda utredningar och behandlingar i Sverige, utan h\u00e4r \u00e4r det enkom ansvariga myndighetsut\u00f6vare inom socialtj\u00e4nst och tingsr\u00e4tt och \/ eller okvalificerade medlare, vittnespsykologer och diverse annan tillf\u00e4lligt anlitad kringpersonal som g\u00f6r de bed\u00f6mningar som ligger till grund f\u00f6r de de domar, som i sin tur kan ligga till grund f\u00f6r eventuell statistik. Om ens n\u00e5gon s\u00e5dan existerar.<\/p>\n Skulle du s\u00e5ledes kunna skicka mig en redog\u00f6relse f\u00f6r hur du gjort urvalet av kategorin ”alienerade barn” s\u00e5v\u00e4l som de \u00f6vriga, till din validering av PARQ-testet att passa just svenska f\u00f6rh\u00e5llanden?<\/p>\n Helst hela det arbete du gjort med denna validering om m\u00f6jligt.<\/p>\n Mvh!<\/p>\n Gunilla Madeg\u00e5rd<\/p>\n ______________________________________________<\/p>\n Fr\u00e5n:<\/b>\u00a0Sverker\u00a0Sikstr\u00f6m\u00a0<sverker.sikstrom@psy.lu.se><\/p>\n Skickat:<\/b>\u00a0den 24 februari 2020 01:07<\/p>\n Till:<\/b>\u00a0Gunilla Madeg\u00e5rd <befarmoin@hotmail.com><\/p>\n \u00c4mne:<\/b>\u00a0Re: Tack f\u00f6r svar!<\/p>\n <\/p>\n Hej Gunilla<\/p>\n Vi har gjort en ”normering” p\u00e5 ca 90 barn s\u00e5 att man kan j\u00e4mf\u00f6ra barn under utredning med denna norm. Kan \u00e5terkomma med en utf\u00f6rligare dokumentation, men det kommer att ta tid.<\/p>\n Att replikera med en population av ”alienerade barn” som \u00e4r utredda kr\u00e4ver samarbete med en socialtj\u00e4nst och jag \u00e4r intresserad av att hitta s\u00e5dana samarbetspartner.<\/p>\n Sverker<\/p>\n ____________________________________________________<\/p>\n 24 feb. 2020 kl. 20:04 skrev Gunilla Madeg\u00e5rd <befarmoin@hotmail.com>:<\/p>\n <\/p>\n Hej igen!<\/p>\n F\u00f6rst\u00e5r inte hur du menar d\u00edg kunna validera PARQ-testet genom att ta socialtj\u00e4nstens bed\u00f6mningar till grund f\u00f6r det, d\u00e5 de ju redan fallit till f\u00f6ga f\u00f6r den PA(S)grundade id\u00e9n att ju starkare avst\u00e5nd ett barn tar till den ena f\u00f6r\u00e4ldern ju mer tyder det p\u00e5 att den andra uts\u00e4tter det f\u00f6r PA, trots att det faktiskt i allra h\u00f6gsta grad har en ber\u00e4ttigad anledning till sitt avst\u00e5ndstagande. Och samma sak i tingsr\u00e4tten.<\/p>\n Den ”valideringen” grundas ju i s\u00e5 fall enbart p\u00e5 cirkelbevisf\u00f6ring av mest t\u00e4nkbart simplistiska modell.<\/p>\n Om du vill, skulle du ist\u00e4llet kunna anv\u00e4nda ett femtiotal barn som testpersoner som har ett stilla helvete just pga att deras starka avst\u00e5ndstagande feltolkats som resultatet av PA, s\u00e5 att du kan uppn\u00e5 en korrekt vetenskapligt grundad validering. De utg\u00f6r barn till ett trettiotal mammor vars v\u00e5rdnads\u00e4renden jag granskat och som alla blivit fr\u00e5ntagna v\u00e5rdnaden om sina barn till deras f\u00f6r\u00f6vare eller st\u00e5r under st\u00e4ndigt hot om att bli det f\u00f6rr eller senare, d\u00e5 v\u00e5rdnaden f\u00f6rts \u00f6ver till f\u00f6r\u00f6varna men barnen v\u00e4grar infinna sig till boende med dem.<\/p>\n En pappa har tom f\u00e5tt socialtj\u00e4nsten och tingsr\u00e4ttens godk\u00e4nnande att bortf\u00f6ra och kvarh\u00e5lla sina tv\u00e5 ton\u00e5riga d\u00f6ttrar isolerade fr\u00e5n varandra och mamma mormor och hela deras tidigare sociala n\u00e4tverk som v\u00e4l\u00f6vervakade f\u00e5ngar i varsitt familjehem hos \u00e5ldringar i obygden uppe i Dalarna, trots att det inte finns n\u00e5got att anm\u00e4rka p\u00e5 i mammans f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rm\u00e5ga. Just pga att han med sin PA-advokat lyckats \u00f6vertyga myndigheterna om att d\u00f6ttrarnas starka avst\u00e5ndstagande skulle bero p\u00e5 mammans PA ist\u00e4llet f\u00f6r hans egen uppenbara of\u00f6rm\u00e5ga att n\u00e4rma sig dem p\u00e5 ett adekvat s\u00e4tt, d\u00e5 han lider av grava personlighetsst\u00f6rningar av kluster B- typ om inte ren och sk\u00e4r psykopati. Och f\u00f6r detta har mamman under de sex \u00e5r av r\u00e4ttsliga trakasserier hon och d\u00f6ttrarna vingats utst\u00e5 f\u00e5tt punga ut med runt en miljon i advokats-o r\u00e4tteg\u00e5ngskostnader och vitesf\u00f6rel\u00e4gganden f\u00f6r sk ”umg\u00e4ngessabotage”.<\/p>\n Och sen den yngsta dottern i h\u00f6stas efter ett och ett halvt \u00e5rs f\u00e5ngenskap utan v\u00e5rdplan och till\u00e5telse till kontakt med mamman, rymde hem igen, v\u00e4ntade \u00e4nnu fler verkst\u00e4llighets\u00e4renden och vitesf\u00f6rel\u00e4gganden.<\/p>\n N\u00e4r de\u00a0sj\u00e4lvbekr\u00e4ftande cirkelg\u00e5ngarna sluter sig runt sig sj\u00e4lva som katten som dansar efter sin egen svans, har det sannerligen inte mycket med vetenskap att g\u00f6ra och inte ens vanligt normalt sunt f\u00f6rnuft och logik.<\/p>\n Mvh!<\/p>\n Gunilla Madeg\u00e5rd<\/p>\n __________________________________________<\/p>\n Fr\u00e5n:<\/b>\u00a0Sverker\u00a0Sikstr\u00f6m\u00a0<sverker.sikstrom@psy.lu.se><\/p>\n Skickat:<\/b>\u00a0den 25 februari 2020 05:14<\/p>\n Till:<\/b>\u00a0Gunilla Madeg\u00e5rd <befarmoin@hotmail.com><\/p>\n \u00c4mne:<\/b>\u00a0Re: Tack f\u00f6r svar!<\/p>\n <\/p>\n Hej<\/p>\n Socialtj\u00e4nsten kan bidra med rekryteringen av familjer i v\u00e5rdnadstvister. Bed\u00f6mningarna av dom kan g\u00f6ras p\u00e5 ett annat s\u00e4tt (se artiklarna jag s\u00e4nde). B\u00e5de mammor och papper uts\u00e4tts f\u00f6r inte f\u00e5 kontakt med sina barn, s\u00e5 det \u00e4r viktigt att titta b\u00e5de p\u00e5 m\u00e4n och kvinnor. Du listar problem med bed\u00f6mningar som jag vill f\u00f6rb\u00e4ttra med olika metoder.<\/p>\n Sverker<\/p>\n ________________________________________________<\/p>\n <\/p>\n Det finns mycket att kommentera h\u00e4r. Men jag f\u00e5r spara det till ett senare tillf\u00e4lle och tills vidare l\u00e4mna \u00f6ver \u00e5t mina l\u00e4sare att fundera \u00f6ver vad det \u00e4r f\u00f6r slags ”validering” som prof Sikstr\u00f6m har planer p\u00e5 att genomf\u00f6ra och hur det h\u00e5ller med avseende p\u00e5 det vetenskapliga kravet p\u00e5 reliabilitet och validitet:<\/p>\n Hur ska Sikstr\u00f6m kunna veta att det \u00e4r just uttryck f\u00f6r PA=f\u00f6r\u00e4ldraalienation han m\u00e4ter och inte beteenden som utg\u00f6r reaktioner p\u00e5 vilken annan form av v\u00e5ldsut\u00f6vning som helst?<\/p>\n <\/p>\n SVENSKT AVST\u00c5NDSTAGANDE TILL PAS<\/a><\/em><\/p>\n R. A. GARDNERS 8 KRITERIER P\u00c5 UTSATTHET F\u00d6R PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n R.A. GARDNER – CITAT<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n HISTORISK \/ ANTROPOLOGISK \/ MYTOLOGISK \/ RELIGI\u00d6S KONTEXT TILL PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n JU FLER REFORMER – DESTO MER URHOLKAT R\u00c4TTSSKYDD<\/a><\/em><\/p>\n\n <\/p>\n DETEKTERING AV PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n F\u00d6R\u00d6VARSTRATEGIERNA DARVO<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n T\u00c4NK OM –\u00a0T\u00c4NK TV\u00c4RTOM<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n EN TYDLIGG\u00d6RANDE BEGREPPSAPPARAT F\u00d6R ATT ST\u00c4DA UPP I PA(S)-LOBBYISMENS BEGREPPSR\u00d6RA<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n ”K\u00d6NSKRIG” – ELLER KAMP F\u00d6R KVINNORS OCH BARNS M\u00c4NSKLIGA R\u00c4TTIGHETER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n ANNIKA REJMER – F\u00c5GEL ELLER FISK?<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n FRU JUSTITIAS FAKTARESISTENS = ”OBJEKTIVITET” ? INTERVJU MED ANNA SINGER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED LAGMAN MATS SJ\u00d6STEN\u00a0<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n LYTSYS INTERVJU MED BARNL\u00c4KAREN LARS H. GUSTAVSSON<\/a><\/em><\/p>\n JENNIFER HOULTS OMFATTANDE GENOMG\u00c5NG AV PAS-LOBBYISMENS OHEDERLIGA METODER<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n M\u00d6DRAR DISKRIMINERAS TILL F\u00d6RM\u00c5N F\u00d6R V\u00c5LDSUT\u00d6VANDE F\u00c4DER\u00a0 MED HJ\u00c4LP AV\u00a0PA(S)<\/a><\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\nI ) ARTIKEL I DN ANG. SVERKER SIKSTR\u00d6MS FORSKNING OM M\u00c4NS AVSAKNAD AV MAKT I HEMMET<\/h2>\n
MMMMM<\/h2>\n
II ) BEGREPPSR\u00d6RA OCH BRIST P\u00c5 LOGISK KOHERENS<\/h2>\n
III ) KOGNITIONSVETENSKAP – ABSTRAKTIONENS OCH AVSKILJANDETS KONST<\/h2>\n
MMMM<\/h2>\n
IV ) FR\u00c5GESSTUND MED SVERKER SIKSTR\u00d6M -LIVEINSPELNING P\u00c5 VBU ANG. HANS FORSKNINGSPROJEKT \u00a0OM V\u00c5LD I N\u00c4RA RELATION \u00bb<\/a><\/h2>\n
V ) P\u00c5 KOLLISIONSKURS MED ALLM\u00c4NVETENSKAPLIG BEGREPPSBILDNING<\/h2>\n
MMMM<\/h2>\n
VI ) F\u00d6RSLAG P\u00c5 MOTINL\u00c4GG TILL LENA HELLBLOM SJ\u00d6GRENS ARTIKEL I DAGENS JURIDIK, SOM REFUSERADES<\/h2>\n
I ) ARTIKEL I DN ANG. SVERKER SIKSTR\u00d6MS FORSKNING OM M\u00c4NS AVSAKNAD AV MAKT I HEMMET<\/h2>\n
”B\u00e5da k\u00f6nen v\u00e4rderade det privata livet som viktigast.”<\/em><\/h4>\n
” Ny studie: M\u00e4n upplever sig ha makt – men inte i sina privatliv<\/a><\/em><\/h4>\n
Med andra ord: Om person 1 har makt \u00f6ver omr\u00e5de A och person 2 \u00f6ver omr\u00e5de B och de b\u00e5da anser omr\u00e5de B som viktigast – d\u00e5 har person 2 per definition den st\u00f6rre makten.<\/em><\/h4>\n
Med ytterligare andra ord: Studien visade att kvinnor har st\u00f6rre makt \u00e4n m\u00e4n.<\/em><\/h4>\n
S\u00e5 mer \u00e4n s\u00e5 \u00e4r inte \u00e4r PA(S)-lobbyisternas ord att lita p\u00e5!<\/em><\/h3>\n\t
II ) BEGREPPSR\u00d6RA OCH BRIST P\u00c5 LOGISK KOHERENS<\/h2>\n
Ordning och reda p\u00e5 begreppen<\/h3>\n
Att det \u00e4r viktigt att definiera v\u00e5ra begrepp \u00e4r n\u00e5got vi alla f\u00e5tt l\u00e4ra oss. Som forskare har vi ambitionen att undvika otydlighet. D\u00e4rf\u00f6r skall vi se upp med alla former av oklarhet. Vi skall se upp med flertydiga uttryck.\u00a0Se till att viktiga ord vi anv\u00e4nder inte har olika betydelser i olika sammanhang.<\/em><\/h4>\n
F\u00f6r forskaren \u00e4r en tydlig och genomarbetad begreppsbildning viktig ocks\u00e5 av ett sk\u00e4l som man inte alltid t\u00e4nker p\u00e5. V\u00e5ra vetenskapliga begreppsbildningar s\u00e4ger n\u00e5got om vad vi tror finns i v\u00e4rlden. Om vi verkligen har ambitionen att med precision s\u00e4ga n\u00e5got om hur v\u00e4rlden \u00e4r beskaffad s\u00e5 g\u00e4ller det att inte slarva med f\u00f6rberedelserna.<\/em><\/h4>\n
Exempel<\/b>:<\/h3>\n
II a) JENS ORBACK OCH ”PAPPAR\u00c4TTSLAGEN” – \u00a0KVINNO – OCH BARNR\u00c4TTSKAMP SOM KAPATS AV PAPPAR\u00c4TTSKAMP<\/h2>\n
Till f\u00f6r\u00f6vare beskydd ist\u00e4llet f\u00f6r dess brottsoffers:<\/h2>\n
MMMMM<\/h2>\n
II b) ORWELLSKA F\u00d6RVANDLINGSTRIX GENOM ATT V\u00c4NDA P\u00c5 ALLT TV\u00c4RTOM<\/h2>\n
II c ) KRAV P\u00c5 VETENSKAP ATT VILA P\u00c5 BASFAKTA \/ ANTROPOLOGI \/ ANKNYTNINGSTEORI \/ UTVECKLINGSPSYKOLOGI mm<\/h2>\n
VIII ) OFR\u00c5NKOMLIGA BASFAKTA \u00bb<\/a><\/h2>\n
III ) KOGNITIONSVETENSKAP – ABSTRAKTIONENS OCH AVSKILJANDETS KONST<\/h2>\n
SS:<\/strong> \u00c4hh jag skulle s\u00e4ga att psykologiskt v\u00e5ld f\u00f6rekommer v\u00e4ldigt ofta utan fysiskt v\u00e5ld. D\u00e4remot s\u00e5 g\u00e4ller inte motsatsen. Om det sker fysiskt v\u00e5ld s\u00e5 f\u00f6reg\u00e5s det n\u00e4stan alltid\u00a0med\u00a0psykologiskt v\u00e5ld. S\u00e5 det \u00e4r ju en… jag skulle s\u00e4ga att det psykologiska v\u00e5ldet \u00e4r n\u00e4st intill en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld. Och det \u00e4r ocks\u00e5 … och det \u00e4r \u00e5terigen ytterligare sk\u00e4l till att betona allvarligheten i psykologiskt v\u00e5ld. Ofta handlar ju fysiskt v\u00e5ld om n\u00e5n slags sista utv\u00e4g, n\u00e4r inte n\u00e5n m\u00f6jlighet att p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4hh \u00e4hh hantera en sv\u00e5r situation i en relation … d\u00e5 tar man… i sista utv\u00e4gen till fysiskt v\u00e5ld. <\/em><\/h4>\n\t
IV ) FR\u00c5GESSTUND MED SVERKER SIKSTR\u00d6M -LIVEINSPELNING P\u00c5 VBU OM HANS FORSKNINGSPROJEKT \u00a0OM V\u00c5LD I N\u00c4RA RELATION \u00bb<\/a><\/h2>\n
SNILLEN SPEKULERAR:<\/h2>\n
SS:\u00a0Jag t\u00e4nker mycket p\u00e5 vad man h\u00f6r i medierna om saker och ting att det h\u00e4nder mycket ot\u00e4cka saker, och att det \u00e4r oftast v\u00e5ld och krig och \u00e4hh\u00a0 m\u00e4nniskor blir slagna och d\u00f6dade.<\/em><\/h4>\n
Samtidigt s\u00e5 t\u00e4nker jag ocks\u00e5 mycket p\u00e5 vad folk talar om n\u00e4r man sitter p\u00e5 ett caf\u00e9, s\u00e5 talar man om att min partner mpfr var inte sn\u00e4ll, hon sa dumma saker f\u00e5r inte g\u00e5 ut eller n\u00e5t s\u00e5nt d\u00e4ra. \u00c5 jag har ofta t\u00e4nkt p\u00e5 att det \u00e4r\u00a0 en stor skillnad mellan vad man h\u00f6r i allvarligheter i media och s\u00e5 och vad man sj\u00e4lv upplever i sina egna relationer. Det h\u00e4r handlar ju d\u00e5 om fysiskt v\u00e5ld som slag och mord och s\u00e5nt och psykologiskt v\u00e5ld som handlar om att \u00e4hh \u00e4hh vara nedv\u00e4rderande mot andra osv. Det h\u00e4r \u00e4r ju n\u00e5nting som \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt f\u00f6r VBU f\u00f6r m\u00e5nga fall s\u00e5 handlar ju v\u00e5rdnadsutredningar om olika risker mellan att kanske inte f\u00e5 m\u00f6jligheten f\u00f6r barn att f\u00e5 tr\u00e4ffa sina f\u00f6r\u00e4ldrar eller smutskastning av varandra, respektive risker att n\u00e5gon partner \u00e4r aggressiv eller hotfull fysiskt mot den andra parten.\u00a0<\/em><\/h4>\n
Och f\u00f6r att ta reda p\u00e5 det h\u00e4r liksom, hur \u00e4r det man sj\u00e4lv upplever olika typer av v\u00e5ld och hur l\u00e4tt \u00e4r det att kommunicera till andra, s\u00e5 hittade jag p\u00e5 ett s\u00e4tt att unders\u00f6ka detta p\u00e5.\u00a0 S\u00e5 vi l\u00e4t personer beskriva situationer som de sj\u00e4lv hade upplevt, d\u00e4r dom i en n\u00e4ra relation hade blivit utsatta antingen f\u00f6r ngn form av fysiskt eller psykologiskt v\u00e5ld och man skrev \u00e4ven paragraf i text om det. Sen fick man ocks\u00e5 skatta hur allvarligt det var p\u00e5 en skala. Sen gav man dom h\u00e4r texterna till en annan grupp deltagare som l\u00e4ste dem och ocks\u00e5 skatta hur allvarligt det fysiska eller psykiska v\u00e5ldet \u00e4r. Och det h\u00e4r var intressant att g\u00f6ra eftersom vi ville se om det v\u00e5ld som man upplever sj\u00e4lv – uppfattas det p\u00e5 samma s\u00e4tt eller uppfattas det p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt av dem som h\u00f6r om v\u00e5ldet. Och d\u00e4r fick vi mycket intressanta resultat som vi ska visa p\u00e5 en slide.\u00a0<\/em><\/h4>\n
I alla fall \u00e4hh, vad vi fann var att om man sj\u00e4lv har upplevt \u00e4hh \u00e4hh fysiskt v\u00e5ld allts\u00e5 slag och sparkar och s\u00e5nt d\u00e4r och ber\u00e4ttar det f\u00f6r en annan person uppfatta det som allvarligare av den person som mottar den h\u00e4r informationen. S\u00e5 fysiskt v\u00e5ld \u00f6verdrivs. \u00c4hh om man j\u00e4mf\u00f6r det med psykologiskt v\u00e5ld – att bli \u00e4hh beskriven p\u00e5 ett negativt s\u00e4tt, att inte f\u00e5 tr\u00e4ffa v\u00e4nner eller barn eller s\u00e5nt d\u00e4r, s\u00e5 underdrivs det, s\u00e5 att man upplever det mycket mer allvarligt och man f\u00f6rs\u00f6ker beskriva det f\u00f6r en annan person, men dom ser det som mindre allvarligt.\u00a0<\/em><\/h4>\n
S\u00e5 det h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 systematiska fel som vi kan studera. Och det h\u00e4r kan man d\u00e5 delvis se som generella \u00f6verdrifter och underdrifter. Men man kan ocks\u00e5 \u00e4hh, \u00e4h, se p\u00e5 hur sv\u00e5rt \u00e4r det att kommunicera detta och det blev en tydligare kommunikation om fysiskt v\u00e4l \u00e4n psykiskt v\u00e5ld. Och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 att det verkar vara sv\u00e5rare att att\u00a0 beskriva vad, vad psykologiskt v\u00e5ld \u00e4r d\u00e5.\u00a0<\/em><\/h4>\n
S\u00e5 det var n\u00e5gra av huvudfynden h\u00e4r och det h\u00e4r \u00e4r ju v\u00e4ldigt intressant ocks\u00e5 kopplat till hur m\u00e4n och kvinnor har det i v\u00e5rdnadstvister. F\u00f6r en annan sak som vi gjorde i den h\u00e4r studien var att vi bytte ut\u00a0 s\u00e5 att vi ersatte en ber\u00e4ttelse av en kvinna och skrev om den s\u00e5 att deltagarna trodde att det var en man och den som blev utsatt f\u00f6r v\u00e5ldet byttes ocks\u00e5 ut d\u00e5. Och d\u00e5 fann vi att v\u00e5ld som man tror upplevs av en kvinna upplevs mer allvarligt om man uppfattar det som en kvinna fast det egentligen \u00e4r en man. Och det h\u00e4r g\u00e4ller f\u00f6r b\u00e5de fysiskt och psykologiskt v\u00e5ld. S\u00e5 det h\u00e4r kan ju p\u00e5verka m\u00e5nga m\u00e4nniskor som h\u00e5ller p\u00e5 med v\u00e5rdnadstvister att m\u00e4n har d\u00e5 en nackdel i dom h\u00e4r situationerna.\u00a0<\/em><\/h4>\n
Och ofta s\u00e5 anklagas ju ocks\u00e5 m\u00e4n f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld och det har en tendens att \u00f6verdrivas d\u00e5 delvis f\u00f6r att det \u00e4r fysiskt och delvis ocks\u00e5 f\u00f6r att man \u00e4r man d\u00e5. Och psykologiskt v\u00e5ld \u00e4r sv\u00e5rare att kommunicera och d\u00e4rf\u00f6r underdrivs det.<\/em><\/h4>\n
SS: Ja precis vi l\u00e4t deltagarna ber\u00e4tta om n\u00e5got som h\u00e4nde i en n\u00e4ra relation, bland heterosexuella par d\u00e5 helt enkelt som var mellan 18 och 40 \u00e4h… det var i en n\u00e4ra relation d\u00e5 man skulle ha haft ett f\u00f6rh\u00e5llande som varat i minst 6 m\u00e5nader. Och jag tror att det \u00e4r ett allm\u00e4nt fenomen… om man beskriver… om man kan \u00f6verf\u00f6ra det till andra situationer som hur medierna kommunicerar olika typer av v\u00e5ld. Det skrivs ju v\u00e4ldigt mycket om v\u00e5ld i tidningar. Och det \u00e4r mera s\u00e4llan man h\u00f6r om psykologiskt v\u00e5ld. Det kanske man kan f\u00e5 h\u00f6ra om p\u00e5 insidan eller n\u00e5t s\u00e5nt d\u00e4r om det kommer inte upp p\u00e5 samma s\u00e4tt som en stor nyhet att det h\u00e4nt ett psykologiskt v\u00e5ld utan man kanske har det p\u00e5\u00a0 \u00a0 man n\u00e4mner ju s\u00e4llan en tidpunkt och en plats och utfallet av psykologiskt v\u00e5ld.<\/em><\/h4>\n
SS: S\u00e5 som vi t\u00e4nker p\u00e5 det s\u00e5 \u00e4r psykologiskt v\u00e5ld s\u00e5 \u00e4r det n\u00e5got inl\u00e4rt f\u00f6r vissa personer s\u00e5\u00a0 \u00e4h har man l\u00e4rt sig att att \u00e4h \u00e4h just i den h\u00e4r relationen s\u00e5 betyder dom h\u00e4r orden \u00e4hh det h\u00e4r s\u00e4ttet att vara \u00e4hh n\u00e5nting v\u00e4ldigt speciellt och man upprepar det under l\u00e5ng tid och det blir som en del utav relationen. Och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis s\u00e5 att samma sak av h\u00e4ndelse \u00f6verf\u00f6rt till en annan person skulle k\u00e4nnas lika allvarligt utan det handlar ju ofta om att man kan trycka p\u00e5 dom h\u00e4r svaga psykologiska punkterna som man har d\u00e5. \u00c4hh och d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5 blir det ofta v\u00e4ldigt mycket sv\u00e5rare att g\u00f6ra bed\u00f6mningen att \u00e4r den h\u00e4r beskrivningen av dig \u00e4r det n\u00e5t som du beskriver som k\u00e4nsligt – eller \u00e4hh – inte. Men d\u00e4remot ett slag \u00e4r ju n\u00e5nting som alla kan relatera till – det \u00e4r inte \u00e4hha det \u00e4r ingenting inl\u00e4rt utan det \u00e4r n\u00e5got som man p\u00e5 (?) kallar f\u00f6r en direktf\u00f6rst\u00e4rkare. Och \u00e4hh inte en sekund\u00e4r f\u00f6rst\u00e4rkare (?)\u00a0 inl\u00e4rning som psykologiskt v\u00e5ld ofta handlar om.<\/em><\/h4>\n
SS:\u00a0Svaret \u00e4r ja, jag uppfattar det som en typ av<\/em>\u00a0psykologiskt v\u00e5ld sk\u00e4let att inte till\u00e5ta en person att inte f\u00e5 tr\u00e4ffa en anan person ett av kriterierna f\u00f6r psykologiskt v\u00e5ld.<\/em><\/h4>\n
Och i det h\u00e4r specifika fallet med barn som inte f\u00e5r tr\u00e4ffa en av f\u00f6r\u00e4ldrarna, s\u00e5 m\u00e5ste man ju \u00e4nd\u00e5 betrakta det som allvarligt, d\u00e4rf\u00f6r att barn \u00e4r ju av naturen beroende av f\u00f6r\u00e4ldrarna som absolut n\u00e4rmaste och viktigaste personerna i barnets liv d\u00e5. Som barn \u00e4rman ju av naturen direkt beroende av f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6r sin \u00f6verlevnad, s\u00e5 jag skulle kalla den en grav form av psykologiskt v\u00e5ld <\/em><\/h4>\n
SS: Ja, jag tycker det \u00e4r en v\u00e4ldigt bra fr\u00e5ga,<\/em> f\u00f6r n\u00e4r<\/em>\u00a0n\u00e4r man talar om v\u00e5rdnadsvister s\u00e5 talar man alltid om barnets b\u00e4sta, \u00e5h, \u00e5h, det finns naturliga sk\u00e4l f\u00f6r det, naturligtvis… Men samtidigt s\u00e5 \u00e4r det ju f\u00f6r\u00e4ldrar som m\u00e5r d\u00e5ligt och det \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6rbjudet att tala om att f\u00f6r\u00e4ldrar blir deprimerade, inte kan arbeta \u00e4r sj\u00e4lvmordsben\u00e4gen pga en v\u00e5rdnadstvist, f\u00f6r d\u00e5 t\u00e4nker man ju inte p\u00e5 \u00a0barnet b\u00e4sta, men samtidigt utg\u00f6r det ju ett faktum att f\u00f6r\u00e4ldrarna blir allvarligt ber\u00f6rda och skadade av detta. Och det ska man ju inte gl\u00f6mma och det inneb\u00e4r ju inte att p\u00e5 n\u00e5t s\u00e4tt man minskar barnets fokus genom att po\u00e4ngtera detta. Men jag tycker det \u00e4r bra att man har det i \u00e5tanken ocks\u00e5\u00a0 \u00a0<\/em><\/h4>\n
SS:<\/strong>\u00a0\u00c4hhh<\/em>..Jag vill inte svara s\u00e5 superspecifikt p\u00e5 den, men psykologiskt v\u00e5ld \u00e4r ju kopplat till depression och depression \u00e4r ju ocks\u00e5 t\u00e4tt kopplat till sj\u00e4lvmord, s\u00e5 det finns en v\u00e4ldigt tydlig l\u00e4nk d\u00e4r d\u00e5… och det \u00e4hh kan svara s\u00e5 att\u00a0 \u00e4h \u00e4h \u00a0\u00e4h att \u00e4h kvinnor kanske oftare g\u00f6r sj\u00e4lvmordsf\u00f6rs\u00f6k men m\u00e4n fullbordar och lyckas med sj\u00e4lvmord oftare \u00e4n kvinnor. S\u00e5 s\u00e5 m\u00e4n \u00e4r ju en v\u00e4ldigt utsatt grupp i det h\u00e4r fallet. Och \u00e4hh speciellt separationer\u00a0 drabbar ju m\u00e4n mer \u00e4n kvinnor och f\u00f6rmodligen \u00e4r det s\u00e5 att m\u00e4n har ett mindre socialt kontaktn\u00e4t som f\u00e5ngar upp en i separationer och de kanske ocks\u00e5 \u00e4r sv\u00e5rare f\u00f6r m\u00e4n att etablera nya relationer \u00e4n vad det \u00e4r f\u00f6r kvinnor och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4n och \u00e4r speciellt m\u00e4n v\u00e4ldigt utsatt. Dessutom \u00e4r m\u00e4n \u00e4ven mindre ben\u00e4gna att s\u00f6ka hj\u00e4lp och har mindre sociala n\u00e4tverk att bearbeta olika psykologiska v\u00e5ld mot dem. S\u00e5 p\u00e5 flera s\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r mannen det svaga k\u00f6net i den h\u00e4r kontexten om man ska vara litet, f\u00e5r s\u00e4tta litet provokativ ben\u00e4mning p\u00e5 detta.\u00a0 \u00a0<\/em><\/h4>\n
SS:<\/strong> \u00c4hh jag skulle s\u00e4ga att psykologiskt v\u00e5ld f\u00f6rekommer v\u00e4ldigt ofta utan fysiskt v\u00e5ld. D\u00e4remot s\u00e5 g\u00e4ller inte motsatsen. Om det sker fysiskt v\u00e5ld s\u00e5 f\u00f6reg\u00e5s det n\u00e4stan alltid\u00a0med\u00a0psykologiskt v\u00e5ld. S\u00e5 det \u00e4r ju en… jag skulle s\u00e4ga att det psykologiska v\u00e5ldet \u00e4r n\u00e4st intill en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r fysiskt v\u00e5ld (21:33). Och det \u00e4r ocks\u00e5 … och det \u00e4r \u00e5terigen ytterligare sk\u00e4l till att betona allvarligheten i psykologiskt v\u00e5ld. Ofta handlar ju fysiskt v\u00e5ld om n\u00e5n slags sista utv\u00e4g, n\u00e4r inte n\u00e5n m\u00f6jlighet att p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4hh \u00e4hh hantera en sv\u00e5r situation i en relation … d\u00e5 tar man… i sista utv\u00e4gen till fysiskt v\u00e5ld. <\/em><\/h4>\n
SS:<\/strong>\u00a0\u00c4hh,<\/em>\u00a0Ja jag tror att m\u00e5nga tycker att det h\u00e4r \u00e4r v\u00e4ldigt intressant, f\u00f6r att det finns ett s\u00e5 stort fokus p\u00e5 fysiskt v\u00e5ld i v\u00e5rat samh\u00e4lle och det h\u00e4r blir n\u00e5t slags… jag tror att den h\u00e4r studien visar, att \u00e4hh… n\u00e4r vi talar om v\u00e5ld s\u00e5 ser vi toppen p\u00e5 isberget det det fysiska v\u00e5ldet och 90 % av isberget ligger under ytan,\u00a0 och\u00a0det \u00e4r det psykologiska v\u00e5ldet. S\u00e5 vi h\u00e5ller p\u00e5 med en \u00a0uppf\u00f6ljningsstudier till den h\u00e4r studien d\u00e4r vi tittar p\u00e5, \u00e4hhh, indelar fysiskt v\u00e5ld i sexuellt v\u00e5ld och fysiskt v\u00e5ld och tittar p\u00e5 skillnaderna d\u00e4r och \u00e4hh och vi f\u00e5r liknande effekter d\u00e4r kan man v\u00e4l s\u00e4ga. Vi har ocks\u00e5 tittat p\u00e5 skillnaden mellan \u00e4hh hm. Den f\u00f6rsta studien handlade ju mest om.. om \u00e4hh personer som ber\u00e4ttar om att de blivit utsatta f\u00f6r \u00e4hhh v\u00e5ld. Men man kan ju ocks\u00e5 tittat p\u00e5 hur upplevelsen av dom som uts\u00e4tter \u00e4hh andra personer f\u00f6r f\u00f6r v\u00e5ld, allts\u00e5 f\u00f6r\u00f6varnas perspektiv\u00a0 och den tredje parten kan ju ocks\u00e5 vara den som ser detta.. \u00f6gonvittne till ber\u00e4ttelsen.. s\u00e5 vi vill dela upp dom h\u00e4r svaren i dom h\u00e4r grupperna, den som blir utsatt, \u00e4hh \u00e4hh den som uts\u00e4tter och vittnen d\u00e5 och d\u00e4r f\u00e5r vi olika \u00e4hh effekter ocks\u00e5.<\/em><\/h4>\n
SS:<\/strong> Ja det tycker jag \u00e4r en v\u00e4ldigt bra kommentar, f\u00f6r att\u00a0 jag tror att dom h\u00e4r fenomenen \u00e4r kopplad till politisk korrekthet, allts\u00e5 vilka saker \u00e4r acceptabelt att s\u00e4ga i v\u00e5rat samh\u00e4lle och d\u00e4r \u00e4r det ju v\u00e4ldigt mycket s\u00e5 att fysiskt v\u00e5ld anses oacceptabelt och psykologiskt v\u00e5ld kanske inte \u00e4r det man fokuserar p\u00e5. S\u00e5 att det tror jag \u00e4r en viktig kommentar och \u00e4hhh det finns ju ocks\u00e5 en, en .. n\u00e5n slags v\u00e4nster – h\u00f6gerskala p\u00e5 detta att .., mm att liksom…ja … att h\u00f6gern \u00e4r litet mera lag och ordning och man g\u00e4rna ska minska all typ av fysiskt v\u00e5ld d\u00e5. \u00c4h s\u00e5 att .. h\u00e4r tror jag det handlar om att forskningen har en uppgift att m\u00e4ta \u00e4hh graden av v\u00e5ld och ocks\u00e5 att kommunicera detta till beslutsfattare och till allm\u00e4nheten. Och n\u00e4r man har h\u00e5rda data p\u00e5 hur allvarligt olika typer av v\u00e5ld \u00e4r, d\u00e5 borde det ocks\u00e5 f\u00e5 konsekvenser f\u00f6r hur man ser p\u00e5 detta och vad som \u00e4r politisk korrekt d\u00e5,<\/em><\/h4>\n
V ) P\u00c5 KOLLISIONSKURS MED ALLM\u00c4NVETENSKAPLIG BEGREPPSBILDNING<\/h2>\n
V a ) SOCIOLOGEN OCH DV-FORSKAREN MICHAEL P. JOHNSONS GRUNDL\u00c4GGANDE TYPOLOGI\u00a0\u00bb<\/a><\/h3>\n
Nej, jag r\u00e5der herr professorn \u00e5 det best\u00e4mdaste att T\u00c4NKA OM – OCH TV\u00c4RTOM, s\u00e5 kanske det blir det r\u00e4ttv\u00e4nt igen!\u00a0<\/a><\/h3>\n
V b ) \u00c4R kvinnors v\u00e5ld mot m\u00e4n ett lika stort samh\u00e4llsproblem som m\u00e4ns v\u00e5ld mot kvinnor?<\/strong><\/a><\/h2>\n
VI ) F\u00f6rslag p\u00e5 motinl\u00e4gg till Lena Hellblom Sj\u00f6grens artikel i Dagens Juridik, som dock refuserades<\/h1>\n
\n38791 Borgholm<\/em>
\ntel: 070 258 48 39<\/em>\nTyv\u00e4rr – Lena Hellblom kommer med falska uppgifter<\/h3>\n
VI b ) MAIL TILL PROF SIKSTR\u00d6M ANG\u00c5ENDE LENA HELLBLOMS P\u00c5ST\u00c5ENDE I DAGENS JURIDIK ATT HAN SKULE HA VALIDERAT PARQ-TESTET F\u00d6R SVENSKA F\u00d6RH\u00c5LLANDEN<\/h2>\n
VI c ) SAMMANFATTNING AV MAILV\u00c4XLING<\/h2>\n
Ja suck!<\/h2>\n
”Med reliabilitet menas i vilken utstr\u00e4ckning vi vid upprepade m\u00e4tningar f\u00e5r samma resultat eller inte. Ett vanligt s\u00e4tt att f\u00e5 en uppfattning om graden av reliabilitet \u00e4r att ber\u00e4kna korrelationen mellan de olika m\u00e4ttillf\u00e4llenas v\u00e4rden d\u00e4r en h\u00f6g korrelation indikerar en h\u00f6g reliabilitet. <\/em><\/h3>\n
Med validitet avses vanligen i vilken utstr\u00e4ckning man m\u00e4ter det man avser att m\u00e4ta. H\u00e4r brukar en \u00e5tskillnad g\u00f6ras mellan inre respektive yttre validitet. Den yttre eller empiriska validiteten skiljer sig fr\u00e5n den inre eller logiska i att den f\u00f6rra anv\u00e4nder sig av \u00e5tminstone tv\u00e5 empiriska m\u00e4tv\u00e4rden f\u00f6r att bed\u00f6ma validiteten (f\u00f6r en f\u00f6rdjupning, se t.ex. Shadish m.fl., 2002).”<\/em><\/h3>\n
Se hemsidan DETEKTERING AV PA(S) \u00bb<\/a><\/h3>\n\t
L\u00c4NKLISTA:<\/h2>\n
I ) VAD \u00c4R\u00a0 PA(S)?<\/a><\/em><\/h3>\n
I ) VAD \u00c4R PA(S)mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
II ) VETENSKAP ELLER VIDSKEPLIGA F\u00d6RVILLELSER<\/a><\/em><\/h3>\n
III ) LYTSY \/ BERGENSTEIN: BARN SOM TVINGAS V\u00c4LJA BORT EN F\u00d6R\u00c4LDER<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
IV ) NUTIDA INTERNATIONELL FORSKNING SOM ENH\u00c4LLIGT VEDERL\u00c4GGER PA(S)-KONCEPTET SOM OVETENSKAPLIGT<\/a><\/em><\/h3>\n
mmmm<\/h3>\n
V ) SVENSKA KRITIKER AV PA(S)<\/a><\/em><\/h3>\n