"BEVISMATERIALET" I MÅL B 4019-16 FÖR OLAGA FÖRFÖLJELSE

Bevisningen utgörs av allvarliga brister i fråga om den forensiska prövningen av bevismaterialets autenticitet

Ännu har ingen av ansvarig polis eller åklagare utfört en erforderlig forensisk prövning av målsägandens klipp - o klistra- meddelanden i Word-dokument, som i ett flertal olika omgångar nu under fem års tid inlämnats till polis i en USB-sticka, trots att Carina Sällberg själv lagt fram ett flertal motbevis som kunnat styrka att målsäganden NN:s "bevismaterial" utgjorts av både falsk tillvitelse, osant intygande och urkundsförfalskning

 

Bevisningen brister i förhållande till rekvisiten för brottsrubriceringen olaga förföljelse

Som redan konstaterats av den tidigare advokaten Clas Jörgensen i hans överklagande till Högsta Domstolen och Anmälan om Rättegångshinder och nämndemannen Fredrik Holmbergs skiljaktiga mening i mål B 6503-13, såväl som av domaren Karolina Fridolf i SLUTGILTIGT BESLUT i Ärende 4541-16 från den 2 sept 2016, angående upphävandet av ytterligare ett felaktigt taget beslut om kontaktförbud och även den nuvarande advokaten Maria Fager Hohenthal i mål B 4019-16, håller inte rekvisiten för de påstådda och / eller  preciserade gärningarna för brottsrubriceringen olaga förföljelse lika litet som för ofredande.

Det är heller inte den brottsrubricering som målsägandens ständigt inkommande anmälningar representerar utan i så fall snarare förtal, vilket är ett helt annat slag av åtal och brott som enbart bestraffas med böter - inte som olaga förföljelse med fängelsestraff. Men inte heller den påstådda gärningen skulle i så fall kunna anses vara styrkt av det bevismaterial som målsäganden lagt fram, så länge åklagaren konsekvent underlåter att utföra en forensisk prövning av detsamma genom att öppna exsambons telefon och dator, vilket fortfarande idag efter 5,5 år och en hovrättsdom i maj 2019 ännu inte skett.

Bevisningen brister i fråga om problematiseringen av själva motivet hos såväl målsäganden som den åtalade

Ingen har hitintills kunnat påvisa att själva motivet till de påstådda gärningarna skulle utgöras av att tillfoga målsäganden skada av ett eller annat slag.

Däremot finns det desto mer av styrkta motbevis i det material som den åtalade Carina Sällberg själv har tvingats lägga ner stor möda på att vaska fram och som redovisas under rubriken i menyn: CARINA SÄLLBERGS NEGLIGERADE MOTBEVIS

Det slag av bevisning som tillämpats i bådadera målen 6503-13 och det senare 4019-16  påminner mer om de medeltida häxprocessernas vattenprov, än om modernt vetenskapligt evidensbaserad forensisk prövning.