Carina: Ja. Känner mig maktlös nu. Detta har varit en oerhört svår tid. Lång tid, flera år. Allt började 2013 och nu är det 2018. Jag har förtvivlat. Jag har förändrats. Jag har efterhand tyvärr tappat hoppet om någon rättvisa och upprättelse för det som skett. 

Jag: Så oerhört tröttande att tvingas sitta och peta i hela den här lögnhärvan och förklara och förklara om och om utan att det ändå landar någonstans. Och sen betala dyrt för att den som skulle ha tagit del av infon struntade i att framföra den.

Carina: Ja det tar livet av en. Mördande psykisk tortyr. Rimmar illa med oskuldspresumtionen.

Jag: Ja det måste vara hemskt! Olidligt!

Carina:  Det klagades i rättegången nu om att jag grovt förtalat Robert Dujmovic på att jag vid publiceringen på min Facebooksida  hade 652 vänner som kunde ha läst att jag skrivit att tidningen tänkte avskeda Robert. Jag svarade att jag inte har skrivit så. Åklagaren skrek:

-Jo! Det har du!

Jag bad dem ta fram texten. Jag förklarade att jag hade skrivit en pendang till Roberts artiklar, att jag alluderade på dem genom mina ordval och att jag refererade till en så kallad etisk källa  - precis som han hade gjort för en vittgående slutsats att jag skulle avgå från Folkpartiet. Jag bad dem observera att jag hade använt hans eget ord: ”avgå”. 

Jag använde medvetet samma koncept och jag valde medvetet ordet "avgå". Journalister avgår inte, det gör politiker.
Det ingick i en berättelse. Jag förklarade detta i tingsrätten den 30 maj i år och reportern blev lite blek när han fattade att jag drivit med honom genom att använda samma ord som han hade använt mot mig, som en spegel. Det var så mycket smartare tänkt än han fattat.

Jag: OK! Bra att jag fick veta det!!! Det var ju en ovanligt sofistikerad form av satir. Smart verkligen!

Carina: Tack för att du tycker det. Då är vi två. Men att utöva den formen av satir har alltså straffats med en omfattande rättsprocess, en lång rättegång och en paragraf 7-utredning av mig. Du borde vara min advokat! Du fattar galoppen direkt, min advokat är inte så snabb i hjärnan så detta fick jag förklara själv.

Jag: Man häpnar storligen över hur många korkade dumskallar som finns på högre höjder i samhällsstegen.
VA!!!! Otroligt att inte ens HON fattade. Det säger det mesta om hur hennes intellektuella kapacitet ser ut.

Carina: Ja, verkligen.
Den delen av åtalet är direkt kopplat till Robert Dujmovics påståenden om mig. Jag skriver som en liten saga att jag träffar reportern i en mörk gränd när jag precis kommit fin från frisören och att hans blick under neddragen mössa skrämde mig. Så långt var sagan baserad på verklighet. Sedan avslutade jag jag sagan med en knorr med satir/allusion/pendang om att tidningen ville att han skulle avgå. För att man tröttnat. Man tröttnar ju. 

Jag: Skrev du det på din FB-sida - eller vad?

Carina: Ja på min FB-sida ja. Eftersom Robert Dujmovic regelmässigt hänvisar till anonyma eller vaga källor gjorde jag detsamma. Det var så tydligt att jag drev med honom. När inte han respekterade de pressetiska regler som gäller för publicering svarade jag med satir.  

Jag: Wow! Nu börjar jag få hela bilden klar för mig och det gör hela ännu mycket mer intressant! Den åtalspunkten bestod alltså också av ett slags ironisk sarkasm  som direkt alluderade till hur han fabricerade sina egna lögner. Och folk är så korkade, eller låtsas vara det, att de inte hänger med i galoppen.

Carina: Ja
Den satiren var lite mer avancerad genom att jag använde pendang.

Jag: Snälla kan du inte länka mig till det ställe där du gjorde inlägget med den "sagan" jag skulle hemskt gärna vilja skriva om det.

Carina: Ska leta.

Jag:  Vad betyder pendang, om du vill förtydliga bara?

Carina: Det betyder att man skapar en spegling av något, en slags kopia eller tvillingbild. Som allusion men mera.
Jag sade i tingsrättens partsförhör med mig att jag ville att Robert Dujmovic skulle spegla sig i sina egna ord, att jag medvetet hade använt order AVGÅ eftersom han utan grund och med endast en persons tyckande skrev att FP hade rekommenderat mig att AVGÅ.

Jag: Antingen fattade de och visade inte eller gjorde de det inte.

Carina: Robert blev åtminstone lite röd i ansiktet vilket kändes bra. Därefter behandlades satir nummer 2 vilken ligger som ett separat och ännu mer bisarrt åtal om grovt förtal av samma känsliga reporter Robert Dujmovic. Hela åtalet handlar om mina två korta kommentarer under ett foto på mig i brudklänning den 17 november 2017 på min egen sida på Facebook. Den satiren fattade alla. Många personer markerade "gilla" och visade tydligt i kommentarerna dels att de hade uppskattat bild och text, dels att de hade förstått att jag ägnade mig åt satir. För säkerhets skull skrev jag en dementi två veckor senare, den 1 december under samma brudklänningsfoto.

Jag har inte Robert som vän på min Facebook och inget skickades till honom. Men han berättade i Helsingborgs tingsrätt den 30 maj i år att han läser min sida på Facebook regelbundet för att ha koll på mig. Detsamma uppgav både åklagaren som lagt fram åtalet och domare Nicklas Söderberg att de gjorde. Jag tvingades också besvara frågan varför jag skriver, vad jag har för syfte med att skriva på Facebook. Anmärkningsvärt. Det jag har skrivit ryms under grundlagsskyddad yttrandefrihet. Men det ansåg inte Robert, polis, åklagare och domare. Därför utsattes jag den 20 juni kl 07:20 för en brutal polishämtning i mitt hem. Jag fördes från mitt hem 23 mil bort för akut utredning av om jag är sinnessjuk. Polishämtningen var beordrad av domare Nicklas Söderberg efter att jag alltså anmält honom för jäv. Jag var denna dag på väg till mitt jobb som respekterad lärare i svenska och religion på komvux. Jag utsattes för ett rättsövergrepp som aldrig ska kunna ske i en demokrati. Det var en fasansfull och nästintill overklig upplevelse. Dagen efter undervisade jag mina elever igen om vikten av källkritik och om litterära texttyper.