3 Comments on “Indigenous Matriarchies Across the Globe / leave a comment

  1. This review of Societies of Peace: Matriarchies, past, present and future: 2009, Heide Goettner-Abendroth (ed.) Innana Publications and Education Inc. Toronto, Canada. (450 pages) by Bhanumathi Natarajan, was as publisherd at the homepage of the “Internasjonal kvinneliga for fred og frihet” (IKFF) which is the Norwegian section of the international organisation for peace; “Women’s International League for Peace and Freedom” (WILPF).
    Review at IFKK:s homepage“>REVIEW AT IFKK:s HOMEPAGE

  2. Under trettiotalet hade ju Elin Wägner och ett flertal kvinnor i hennes närhet; framför allt Emilia Fogelklou och Elisabeth Thamm mycket kontakt med den kontinentala kvinnorörelse som byggde vidare på Bachofens matriarkatsforskning, varvid så småningom förening WOWO bildades. Den hade för sin samtid ett väldigt radikalt program, som väl utgjorde den största utmaningen av alla gentemot de fascistiska / nazistiska och nationalistiska rörelser i tiden som drog ihop sig till ännu ett världskrig. Så när nazismen gjorde sitt intåg i Österrike förbjöds den och dess medlemmar skingrades; dess ledare Anna Helene Askanasy fick fly sitt hemland och flyttade till Canada. Askansay hade emellertid innan dess hunnit ta matriarkatsforskaren Robert Briffault under sina vingars beskydd och låtit honom använda hennes sommarhus för att skriva färdigt en av sina böcker. Så det var ett tätt sammansvetsat gäng av forskare, författare, filosofer och praktiker som odlade ekologiskt och var engagerade i den sk ”jordfrågan” som under denna tid hade kommit igång med att bygga upp det nya paradigm av matriarkatsforskning, som sedan den hade tvingats gå under jorden då innan andra världskriget, tog fart igen i samma Bayerska / Österrikiska / Schweiziska trakter på 70-talet. Hur det kom sig att denna rörelse varit så stark just i dessa trakter är iofs en intressant fråga, men jag har inget annat svar på den än att den ursprungligen kanske kom att utgöra en motreaktion på det ytterligt starka kvinnoförakt för att inte säga hat som odlats i de intellektuella /akademiska kretsarna i det högkulturella sekelskifts – Wien, inte minst av den unge Otto Weininger vars kvinnohatiska och antisemitiska manifest hyllades stort av alla giganterna; Strindberg, Nietsche, Kafka, i kombination med att det ända fram till dags dato verkar ha funnits starka matriarkala rester i den folklore som varit aktuell i området omkring Alperna och ner mot Italien. Det intressant i kråksången är nu att just precis samma vetenskapliga diskussion som tog fart då på 30 talet i dessa trakter och som Elin Wägner i egenskap av journalist till skillnad från dagens mediebevakare hade god pejl på, eftersom hon hade ett stort intresse av vetenskap och därtill, trots att hon saknade formell akademisk utbildning ( eller kanske tom just pga av det?) hade utvecklat en osedvanligt god urskillningsförmåga när det gällde vetenskapsteoretisk frågeställningar och hade självförtroendet att lita på sin egen slutledningsförmåga och stora klokskap.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *