S55 Allmänna barnahusets enkätfrågor till 15-åringar visar i den senaste undersökningen 2011 att nära 14 procent uppgav att de blivit slagna någon gång av en vuxen i hemmet under uppväxten, varav tre procent uppgav att det hade inträffat många gånger.

BRY / Nationellt Centrum för

Kvinnofrid, NCK rapport Våld och hälsa

 

Brottsförebyggande rådet (Brå) har undersökt hur många anmälningar i vissa brottskoder som var en upprepad anmälan. En upprepad anmälan innebar att samma förövare begick ett brott mot samma målsägande inom 12 månader efter första anmälan.6

Brå:s studie visar att runt 30 procent av alla anmälningar i de utvalda brottskoderna var en upprepad anmälan. Med tanke på att många sannolikt inte anmäler alla upprepade brott gör Brå bedömningen att risken för upprepad utsatthet i praktiken är ännu högre. (BRYs kommentar – besparingen domstolarna tror sig göra genom att slippa vårdnadsmål blir en ytterligare kostnad genom fler brottmål)

S250 Motivera förövare till förändring. Motiverande insatser i akuta situationer. Precis som en polisanmälan innebär ett unikt tillfälle att få den våldsutsatta att vilja åstadkomma en förändring, ger det polisen en möjlighet att påverka våldsutövaren.

BRY anser det är en brist att Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK rapport Våld och hälsa, en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa (Rapport 2014:1) om konsekvenser av våld i familjen inte finns redovisad i föreliggande utredning.
NCK är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag. På sidan 64 i rapporten står:

Studien som omfattar 5 681 kvinnor och 4 654 män i åldern 18 – 74 år visar följande om utsatthet för våld i barndomen:

32 procent av kvinnorna och 25 procent av männen hade varit utsatta för någon form av allvarligt våld före 18 års ålder

14 procent av kvinnorna och 17 procent av männen hade erfarenheter och minnen av upprepad utsatthet för fysiskt våld i sin barndom

36 procent av kvinnorna och 54 procent av männen uppgav att de före sin 15-årsdag hade varit utsatta för någon form av faktiskt fysiskt våld

33 respektive 58 procent uppgav att de hade varit utsatta för hot om fysiskt våld

46 procent av alla kvinnorna och 69 procent av männen bär med sig erfarenheter av att under sin barndom ha blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld

14 procent av kvinnorna och drygt 17 procent av männen bär med sig erfarenheter och minnen av upprepad utsatthet för fysiskt våld under sin barndom.

Omräknat till befolkningsnivå innebär det drygt 468 000 kvinnor och närmare 581 000 män i 18 – 74-årsåldern

15 procent av kvinnorna och 13 procent av männen hade erfarenheter och minnen av att under sin uppväxt ha sett eller hört våld mellan föräldrarna

25 procent av både kvinnor och män hade under sin barndom utsatts för upprepat psykiskt våld i termer av förnedring, kränkning, mobbning eller liknande

Omräknat till ett befolkningsperspektiv skulle det innebära att cirka 501 000 kvinnor och cirka 444 000 män i 18 – 74-årsåldern år 2012 levde med erfarenheter och minnen av att i sin barndom ha sett eller hört fysiskt våld mellan sina föräldrar.

Sammanförs erfarenheterna av utsatthet för kränkande behandling, förnedring och förtryck med erfarenheter av att ha sett eller hört våld mellan föräldrarna uppgår andelen kvinnor som under sin barndom någon gång utsatts för psykiskt våld till 57 procent och andelen män till 61 procent. Inkluderas utsatthet för hot om fysiskt våld uppgår dessa andelar till 61 respektive 71 procent (s52).

Studien visar att 65 procent av kvinnorna och 71 procent av männen som barn hade varit utsatta för någon form av sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld.

Totalt sett hade 75 procent av kvinnorna och 77 procent av männen vid ett eller flera tillfällen som barn utsatts för någon av de typer av sexuellt, fysiskt och psykiskt våld (s62). Studien visar att även de som varit utsatta för mindre allvarliga former av våld uppvisar en överrepresentation av både psykisk och fysisk ohälsa (s73).

Utsatthet för allvarligt fysiskt våld under barndomen var även tydligt kopplat till självskadebeteende. Bland de kvinnor som utsatts för allvarligt fysiskt våld i sin barndom var det cirka tre gånger så vanligt att någon gång i livet medvetet ha skadat sig själv, jämfört med bland övriga kvinnor.

Bland de utsatta männen var självskadebeteende fyra gånger så vanligt förekommande som bland män som inte hade utsatts för allvarligt fysiskt våld under sin barndom.

Riskbruk av alkohol var också betydligt vanligare bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt fysiskt våld under sin barndom (24 respektive 30 procent) jämfört med bland de kvinnor och män som inte hade utsatts (17 respektive 20 procent).

Även vad gäller psykosomatiska symtom var överrepresentationen av fysisk ohälsa tydlig bland dem som hade utsatts för allvarligt fysiskt våld i barndomen. De utsatta kvinnorna rapporterade psykosomatiska symtom i mer än tre gånger så hög utsträckning som de kvinnor som inte hade erfarenheter av allvarligt fysiskt våld i barndomen (23 respektive 7 procent) (s81).

Samma mönster sågs för de män som hade upplevt allvarligt våld som barn. De kvinnor i åldern 56 – 74 år som hade utsatts för allvarligt fysiskt våld i barndomen hade i dubbelt så hög utsträckning (1,1 procent) som övriga kvinnor i samma åldersintervall (0,6 procent) råkat ut för hjärtinfarkt de senaste fem åren (s82).

I likhet med de resultat som presenterats vad gällde utsatthet för allvarligt sexuellt och allvarligt fysiskt våld ses tydliga samband mellan utsatthet för allvarligt psykiskt våld i barndomen.

Bland de kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld under barndomen var det mellan tre och fem gånger så vanligt med indikationer på aktuella PTSD symtom jämfört med bland dem som inte varit utsatta som barn.

De som utsatts för allvarligt psykiskt våld under barndomen uppgav också i betydligt högre utsträckning riskbruk av alkohol under det senaste året.

Totalt bland de utsatta hade var fjärde kvinna och man ett riskbruk jämfört med var sjätte kvinna och var femte man i gruppen som inte varit utsatt (s83). Både kvinnor och män som utsatts för allvarligt psykiskt våld under barndomen uppgav i ungefär dubbelt så stor utsträckning att de hade aktuell fysisk ohälsa jämfört med övriga kvinnor och män.

Vidare var förekomsten av psykosomatiska symtom nästan tre gånger så hög hos de utsatta kvinnorna jämfört med övriga kvinnor, en koppling som var ännu starkare bland män (fyra gånger). Bland kvinnor i åldern 56 – 74 år som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld i barndomen var hjärtinfarkt de senaste fem åren tre gånger så vanligt som bland de kvinnor som inte varit utsatta för allvarligt psykiskt våld i barndomen. Bland männen var hjärtinfarkt dock mindre vanligt inom den utsatta gruppen (s84).