U T S K I C K   T I L L  

L A N D E T S   T I N G S R Ä T T E R

Till Myndighetschef: XX XXX

XXXXX tingsrätt

På förekommen anledning skulle jag vilja ställa några frågor angående de rutiner i vårdnadsmål som en aldrig sinande ström mammor vittnat om, i de grupper som bildats på Facebook i #meetoos efterföljd, med anledning av det bemötande de och deras barn tvingats erfara i rätten och som förefaller svårmotiverat i förhållande till barns o mammors / kvinnors  likaberättigande inför lagen i jämförelse med pappor / män.

Tex skulle jag vilja ha besked om vilken vetenskaplig grund som åberopas för det  rättsliga förfarande, som på blotta misstanken att ”det inte kan uteslutas att mamman utövar otillbörlig påverkan på barnets inställning till umgänge med fadern”, fråntar mödrarna vårdnaden och / eller boendet, för att istället lämna över den till fäder, med motiveringen att de skulle vara bättre lämpade att tillse barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar, än vad mödrarna ska antas vara.

Det var det första.

Och för det andra skulle jag vilja få svar på följande frågor:

 

1) Utifrån vilken lagparagraf kan man fråndöma föräldrar vårdnaden om sitt / sina barn grundat på blotta misstanken - utan minsta lilla bevis?

2) Var finns den forskning som visar att vårdnadsöverföringen från modern till fadern skulle fungera enligt förväntningen att den sistnämnde skulle vara bättre lämpad att tillse barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar än modern?

3) Hur kommer det sig, att när fäderna väl fått vårdnaden och boendet, de ges rätten att hantera den på trots mot löftet att tillse barnets / barnens behov av båda sina föräldrar, från den dag att verkställighet med polishämtning skett,, att därefter hålla dem avskilda från både deras mödrar och morföräldrar som tidigare varit deras enda trygghet, samt att kriminalisera de sistnämndas försök att komma i kontakt med barnen? 

Och hur kommer det sig att ett sådant beteende inte beläggs med vite och / eller fängelsestraff och / eller att brottslingarna i sin tur blir av med vårdnaden, enligt samma lagar och regler som tillämpas när mödrar gör sig skyldiga till samma slags ”brott”, ( i avsikten att skydda barnen från just pappor av denna sort!) eller enbart sökt samhällets hjälp att skydda sina barn?

4) Vad finns det för forskning och vetenskap eller statistik som kan visa att en sådan överföring av vårdnaden från den primära vårdnadshavaren till den sekundära; alltsomoftast i form av fäder som annars visat sig föga intresserade av sina barn och / eller tom utövat våld och / eller sexuella övergrepp gentemot dem och / eller deras mödrar, hotat, förföljt och trakasserat etc enligt det gängse mönster av ofrid, som forskning kunnat påvisa ofta blir följden av separationen från förövare - skulle tillse Barnets Bästa? Det är ju just därför som deras mödrar i förstone gjort anmälningar - som alla sedan lagts ner.

Det faktum att anmälningar lagts ner utgör ju dock inget bevis för att förövarna är oskyldiga till  brott. (Och vise versa i de fall det skulle handla om motsatsen, nämligen om mödrar som misshandlar barnen och deras fäder och förgriper sig på dem sexuellt, hotar och trakasserar dem, så att de tillsammans med sina barn tvingas söka skyddat boende på hemlig adress eller fly utomlands.)

Skärmavbild 2018-03-13 kl. 19.49.28

Som resultat av ett sådant rättsligt förfarande - i detta fall i form av att en pappa tilldömts vårdnaden av en tvåårig flicka, grundat på att mammans orosanmälningar av hans hot och misshandel av henne och hennes äldsta dotter bedömts utgöra fria fantasier, kan ni här ta del av hur de måndagsmorgnar ser ut då den numera treåriga dottern, efter hennes varannanhelgs-umgänge med sin primära och trygga familj; mamman och den numera fjortonåriga äldsta dottern, ska tvingas tillbaka till det helvete, i vilket hon tvingas leva dagligdags, med en pappa som misshandlar och utsätter henne för sexuella övergrepp:

 

Mammans varannanhelgs-rapport brukar låta så här.

”Jag har gjort mig skyldig till misshandel idag. Det kan inte likställas med något annat, när man med tvång för en annan människa, om än liten, mot sin vilja ut ur sitt hem, in i en bil, utan att lyssna på hennes vilja, när hon skrikandes, gråtandes, fäktandes för sitt liv gör allt för att motsätta sig förflyttningen, bönar, ber, sliter sig loss, låser in sig, barrikaderar dörren, berättar att hon blir slagen och inte lyssnad på, dit där jag måste föra henne. Utan ytterkläder tvingades jag bära henne ut i bilen, tvångshålla henne för att kunna knäppa fast i bilstolen, och sedan på samma fruktansvärda vis bära henne in på förskolan, där jag måste överlämna henne i händerna på vuxna människor hon inte litar på och som hon också berättar gör henne illa, i väntan på en förälder som hon inte vill tillbaka till och som också gör henne illa. Höjden av svek. Och misshandel. I lagens namn. Hade hon varit i en större kropp hade detta inte varit möjligt att göra, då hade hon fysiskt kunnat värja sig mot mig, då jag tvingades att bära ut henne. Att försätta en annan människa i vanmakt är ett brott. Jag har gjort det idag. Och mår som man förtjänar när man gjort så. Och är kokar av ilska över att tvingas göra detta mot en 3,5-åring. Åt helvete med begreppet enskild vårdnad, rättsväsen, socialtjänst och allt vad begreppet boende och vårdnadstvister heter. Övergrepp i lagens namn är vad det är, att ingripa och bestämma över en omyndig människas boende i lagens och "barnets bästa"s namn bara för att den lilla inte är gammal nog att ens formulera sin egen åsikt, än mindre bli lyssnad på. Nu sitter vi här och jag tvingas medverka till att hon vanvårdas, misshandlas, kränks och sviks. Orden räcker inte till."

Eftersom pappan nu är utrustad med den juridiska möjligheten att styra och ställa med mamman och den lilla flickans efter eget godtycke, kan mamman inte uppsöka läkar- eller psykologhjälp för att dottern ska få den hjälp hon behöver i form av en diagnos på det våld hon utsätts för och de skador som hon därmed åsamkas, eftersom vårdpersonalen måste underrätta pappan om hennes besök varvid han, lika säkert som ett brev på posten, kommer att avstyra läkarbesöket och utnyttja tillfället för att se till att mamman därmed fråntas det lilla umgänge med dottern som hon beviljats.

Detta eftersom socialanställda och polis tagit ställning så tydligt för pappan gentemot mamman, som utan tvekan dömts ut på den högst tvivelaktiga grund som Lena Hellblom Sjögren tillhandahåller det svenska rättsväsendet i form av manualer om hur PAS-ande mödrar ska kännas igen, som mer påminner om de manualer som prästerskapet och borgarna arbetade ut för hur de skulle känna igen häxorna på medeltiden, än om ett modernt vedertaget vetenskapligt angreppssätt.

Hon har ju nämligen inte tillstymmelse till bevis för sina "teorier" så länge majoriteten av polisanmälningarna över fäders misshandel och / eller sexuella övergrepp på sina barn läggs ner.

Och denna mamma och hennes lilla barn är alltså långtifrån ensamma om att få sina liv förstörda, utan uppenbarligen delas deras öde av ett förfärande stort antal mödrar och barn. Trots att hennes dotter var alldeles för liten för att kunna bli påverkad negativt till ett umgänge med en pappa (som hon knappt hade träffat dessutom) så fråndömdes även denna mamma vårdnaden, enbart på blotta misstanken att hon kommer att göra det fortsättningsvis, varvid man väl få anta att även hon ingår i de 28 % som av tingsrätterna bedöms vara påverkade av sina föräldrar (högst troligtvis deras mammor således) enligt vad som noteras i SOU 2017 att Tingsrätternas beräkningar kommit fram till, enligt bifogat dokument (Se ovan!). Om dessa antaganden ska ligga till grund för de 21 % av ensam vårdnad som tilldöms papporna måste de anses brista i hög grad vad gäller riskbedömningarna för barnets del.

Och apropå detta skulle jag också vilja tillägga frågorna

5) På vilka vetenskapliga grunder bedömer ni barns utsagor utgöra resultatet av påverkan av en förälder istället för uttryck för deras egna autentiska upplevelser?

6) Har det varit  mammor eller pappor som utövat denna förmodade påverkan i era kartkäggningar?

 

Mvh!
Gunilla Madegård

Frilansjournalist
Talesperson för #barnsfamiljefrid

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

ALLINGSÅS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

ATTUNDA TINGSRÄTT

 

Hej!

 

Du har ställt ett antal frågor om hur tingsrätten i allmänhet använder vetenskap vid bedömningen av vårdnadsfrågor. Jag ska kort försöka besvara dina frågor.

 

Allmänt gäller i svensk rätt fri bevisprövning och att varje fall bedöms individuellt. Det är utredningen (parternas och vittnenas berättelser och eventuell vårdnadsutredning) som presenteras i varje enskilt mål som bedöms. Om en tingsrätt skriver att ”det inte kan uteslutas att hen utövar påverkan på barnets inställning” så grundar sig det på utredningen i det målet, inte på någon vetenskaplig rapport om hur det kan förhålla sig.

 

Tingsrättens utgångspunkt är alltid vad som är bäst för barnet.

 

Tingsrätten gör inga kartläggningar.

 

Med vänlig hälsning

Inger Söderholm

Attunda tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

BLEKINGE TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

BORÅS TINGSRÄTT

 

Gunilla Madegård,

 

Tack för ditt e-postmeddelande. Jag har tagit del av dina frågor angående de vetenskapliga grunderna till beslut i vårdnadsmål. Med hänsyn till att frågorna inte avser något angivet mål som handläggs vid Borås tingsrätt föranleder e-postmeddelandet ingen ytterligare åtgärd.

 

Med vänlig hälsning

Ove Lindström
Lagman, Domare, Borås tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

EKSJÖ TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

ESKILSTUNA TINGSRÄTT

 

Hej!

Frågeställningarna i mejlet nedan saknar en koppling till något enskilt mål vid Eskilstuna tingsrätt.

Frågeställningarna är av en sådan karaktär att det är omöjligt för mig att besvara dem.

 

Med vänlig hälsning

Per Lennerbrant
Lagman, Eskilstuna tingsrätt

____________________________________________________________________________________________

Svar från

FALU TINGSRÄTT:

 

Till Gunilla Madegård

Jag skall försöka besvara dina frågor:

A)     Din första fråga saknar stöd i verkligheten hos domstolarna och någon sådant förfarande tillämpas inte. Någon vetenskaplig grund åberopas inte heller

1.      Domstolarna tar inte ifrån en förälder vårdnaden utan bevis för olämplighet, vilket gäller såväl kvinnor som män

2.      Någon sådan regel tillämpas inte av domstolarna och en forskning av det slaget känner jag inte till

3.      Varken fäder eller mödrar ges rätt att hantera vårdnaden hur de vill. Barnen skall skyddas och det framgår bland annat av föräldrabalken som domstolarna tillämpar

4.      Något sådant synsätt tillämpas inte av domstolarna. Även om en förälder frikänns från brott mot barnet i ett brottmål, betyder det inte att föräldern därmed skulle få vårdnaden. Snarare krävs det i vårdnadsmålet mindre bevis för övergrepp än i brottmålet

5.      Om domstolen bedömer att så är fallet så beror det på värderingen av bevisningen, bland annat vårdnadsutredning från socialförvaltning

6.      Vi har inte gjort en sådan kartläggning

Med vänlig hälsning

Lars-Erik Bergström
Lagman, Administration, Falu tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

GOTLANDS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

GÄLLIVARE TINGSRÄTT

____________________________________________________________________________________

Inget svar från

GÄVLE TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

GÖTEBORGS TINGSRÄTT

 

Hej Gunilla.

 

Jag vill med detta mail bara informera om att tingsrätten tagit emot ditt mail och kommer besvara detta inom en snar framtid.

 

Med vänlig hälsning

Jon Holgersson
Administrativ assessor, Lagmannens kansli, Göteborgs tingsrätt

Hej Gunilla.

Du har skrivit till tingsrätten med flera olika frågor koppladet till mål om vårdnad om barn. De ingångsvärden som du har i din frågeställning är inte något som jag kan känna igen mig i. Vidare förefaller dina bakgrundsbeskrivningar avse specifika fall, vilket inte är något jag tänker svara på. Det är viktigt att påtala att domstolarna avgör varje enskilt mål efter de omständigheter som läggs fram i just det målet. Vidare är det inte domstolarnas roll att driva någon agenda utan de ska avgöra mål utifrån gällande lagstiftning. Dina frågeställningar antyder att du eventuellt är missnöjd med hur den aktuella lagstiftningen är utformad, detta är en fråga för politiken.

Varje fråga som rör vårdnad, boende och umgänge avseende barn ska avgöras efter vad som är bäst för barnet. Det handlar alltså inte om rättvisa mellan föräldrarna, utan barnets bäst. Vid dessa beslut ska det bland annat göras bedömningar av olika risker. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid, risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. När det gäller frågan om vad barnen ger uttryck för och eventuell påverkan av barnet så hörs barn generellt inte i domstolen eftersom det ansett vara en pressande situation att utsätta barnet för. Barnet kommer istället till tals i den tillsatta utredningen (om det inte är olämpligt) i målet. Barn har ju olika mognadsgrad och förutsättningar, och det måste i varje enskilt fall göras en bedömning av om det är olämpligt att tala med barnet och vilken betydelse hans eller hennes inställning skall tillmätas. När det gäller frågan om huruvida bedömningen görs att barnet blivit påverkad av någon annan i sin uppfattning är detta åter något som bedöms efter förutsättningarna i det individuella fallet.

Om det är så att du har några ytterligare frågor är du välkommen att ringa mig.

Med vänlig hälsning

Jon Holgersson
Administrativ assessor, Lagmannens kansli, Göteborgs tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

HALMSTADS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

HAPARANDA TINGSRÄTT

 

Jag kommer inte svara specifikt på alla dina frågor då jag inte finner det möjligt. Här lämnar jag ett övergripande svar.

Barnkonventionen och Föräldrabalken ligger till grund för beslut som fattas rörande vårdnad, boende och umgänge.

Tingsrätten grundar sina domar på den bevisning som läggs fram i respektive mål. Gäller frågan vilken  vårdnadsform som ska beslutas förutsätter gemensam vårdnad att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet. Vem av föräldrarna som sedan får ensam vårdnad får utgå från barnets bästa  Tingsrätten ska då göra riskbedömning som ska ta sikte på en befarad skada för barnet. Det rör sig i första hand om en prognos av framtida skada och skiljer sig från en prövning i en brottmålsprocess varvid kan framhållas att bevisnivån torde vara lägre. Den förälder som kan tillgodose barnets bästa vilket också innefattar den som ser till att barnet får en nära kontakt med båda föräldrarna kan tills sist bli den som får ensam vårdnad.

Domarna håller sig ajour med rättsutvecklingen genom praxis och utbildningsinsatser av olika slag.

Med vänlig hälsning

 

Agneta Karlsson
Lagman, Administration, Haparanda tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

HELSINGBORGS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från
HUDIKSVALL TINGSRÄTT

 

Hej Gunilla,

 

Tack för dina frågor. Karaktären på frågorna är emellertid sådana att de ligger utanför vad tingsrätten har i uppgift att besvara.

Med vänlig hälsning

Christian von Szalay
Lagman och domstolschef, Hudiksvalls tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

HÄSSLEHOLMS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

JÖNKÖPINGS TINGSRÄTT

Hej Gunilla

Vid en förhandling görs i varje enskilt fall en bedömning av det som presenteras av parterna, familjerätterna och vittnen, det som presenteras ligger till grund för de domar och beslut som tingsrätten meddelar. Tingsrätten har ingen möjlighet att närmare besvara dina frågor.

 

Med vänlig hälsning

Ola Depui
Administratör, Administrativa avdelningen, Jönköpings tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

 

Inget svar från

KALMAR TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från 

KIRUNA TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

KRISTIANSTADS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

LINKÖPINGS TINGSRÄTT

Tack för ditt e-brev.

 

Med anledning av innehållet i brevet får jag hänvisa till gällande bestämmelser i föräldrabalken. De innebär i korthet följande.

 

Enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen

av vad som är bäst för barnet ska det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, samt barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

 

Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten, enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken, fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet.

 

Vad som är bäst för barnet måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena.

 

Även vid verkställighet är det barnets bästa som ska komma i främsta rummet. Också här ska hänsyn tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

 

I SOU 2017:6 återfinns en del av intresse när det gäller domstolarnas ställningstaganden i vårdnadsfrågor. Men jag utgår från att det är det betänkande du hänvisar till i ditt brev.

 

Med vänlig hälsning

Anita Wickström
Lagman, Linköpings tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

LULEÅ TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

LUNDS TINGSRÄTT

Jag har mottagit och tagit del av dina frågor om vårdnadsmål. I domstol är det alltid den domare som prövar målet som ansvarar för innehållet i beslut eller dom. Jag varken kan eller får som myndighetschef ha synpunkter på innehållet i enskilda beslut som meddelats av någon annan. Allmänt sett gäller i vårdnadsmål att domstolen ska ha barnets bästa för ögonen när frågor om vårdnad mm avgörs (se 6 kap. 2a§ föräldrabalken).  Vad det är får avgöras vid en samlad bedömning av den utredning som finns i målet. Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros en får rätten fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet ( 6 kap. 5 § andra stycket samma lag)Vilken värdering av utredningen enskilda domare har gjort i enskilda mål kan jag inte kommentera.

 

Med vänlig hälsning

Göran Lundahl
Lagman, Lunds tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

LYCKSELE TINGSRÄTT

Hej,

Tingsrätten får i en alltmer ökad utsträckning från enskilda (forskare, studenter, organisationer, publikationer m.fl.) begäran om att besvara frågor av olika slag. Tingsrätten är emellertid hårt arbetsbelastad för att lösa sin huvuduppgift, att avgöra mål och ärenden. Vi har därför funnit att domstolen i princip inte har möjlighet att yttra oss i andra fall än de där domstolen författningsmässigt är skyldig att göra detta. Då någon författningsskyldighet inte föreligger i detta fall måste tingsrätten avböja att svara på dina frågor. Med detta svar läggs ovan angivet e-postbrev till handlingarna vid tingsrätten.

Med vänlig hälsning

Erik Graeske
Lagman, Luleå tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

MALMÖ TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

MORA TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

NACKA TINGSRÄTT

Domstolen har att förhålla sig till följande.

Utgångspunkten för domstolens bedömning är att barnets bästa ska vara avgö-rande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det har inte ansetts vara möjligt att i lagtexten mera utförligt ange vad som ska anses vara bäst för barnet eftersom detta skulle kunna innebära att nödvändig flexibilitet i enskilda fall går förlorad. Omständigheter som det, enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken, vid be-dömningen ska fästas avseende särskilt vid är dock risken för att barnet eller nå-gon annan i familjen utsätts för övergrepp eller annars far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna men hänsyn ska också tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.

Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhål-landen och ska se till att barnets behov blir uppfyllda. Barn har enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsam-mans med. Enligt andra stycket samma bestämmelse har barnets föräldrar ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som bar-net inte bor med så långt möjligt tillgodoses.

Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. I mål om vårdnad, boende om umgänge är det ofta svårt att föra full bevisning om annat än yttre förhållanden, vilka ofta är ostridiga. Det ankommer dock på domstolen att pröva presenterat underlag och bedöma vad som i det enskilda fallet är barnets bästa.

I händelse av att en dom, beslut eller avtal godkänt av socialnämnden gällande vårdnad, boende och umgänge inte följs kan ansökan om verkställighet ske, se 21 kap. föräldrabalken.

Vad gäller frågorna i övrigt ankommer det inte på tingsrätten att besvara desamma.

 

/ Linn Pantzar, rådman

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

NORRKÖPINGS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

NORRTÄLJE TINGSRÄTT

Hej,

 

På uppdrag av lagmannen Anders Erlman upplyses du om att Norrtälje tingsrätt inte har möjlighet att besvara de frågor du ställt i ditt e-postmeddelande.

 

Med vänlig hälsning

Registrator
Norrtälje tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

SKARABORGS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

NYKÖPINGS TINGSRÄTT

Till Gunilla Madegård

Frågorna rör inte något mål vid Nyköpings tingsrätt.

Jag avstår därmed från att besvara dem.

 

Med vänlig hälsning

Magnus Widebeck
Lagman, Enhet 1, Nyköpings tingsrätt, Sveriges dispaschör

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

SKARABORGS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

SKELLEFTEÅ TINGSRÄTT

 

Ni har ställt ett antal frågor till tingsrätten angående vårdnadsmål. De ställningstaganden som ligger bakom tingsrättens beslut och domar redovisas i skälen till dessa. Beslut och domar kan överklagas av den som är missnöjd. Era frågor kan således inte besvaras av tingsrätten. Er skrift föranleder därför inte någon ytterligare åtgärd.

 

Med vänlig hälsning

Thomas Blomgren
tf lagman, Skellefteå tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

SOLNA TINGSRÄTT

 

Hej Gunilla Madegård!

 

Lagmannen Lena Egelin har bett mig svara på ditt mejl, så här kommer ett svar från mig. Jag är rådman här vid Solna tingsrätt och dömer i bl.a. vårdnads- och umgängesmål.

 

Du frågar i ditt mejl bl.a. om rutiner i vårdnadsmål och om vetenskaplig grund för domar och beslut och om forskning. Generellt vill jag säga att domstolarna inte dömer med utgångspunkt i rutiner eller primärt utifrån forskning eller vetenskap som sådan. Domstolarna tillämpar de lagar som riksdagen beslutat och tar ledning i framför allt vägledande avgöranden från Högsta domstolen och hovrätterna och lagarnas s.k. förarbeten. Sedan är det en annan sak att lagstiftningen i olika delar kan utgå från forskning och vetenskap t.ex. om barns behov eller vad som kan anses vara ”barnets bästa” i olika situationer. Det är också en annan sak att det förekommer i enskilda mål att sakkunniga från t.ex. BUP eller annat håll bidrar med kunskap, erfarenheter och iakttagelser av barns situationer och behov.

 

Med detta sagt vill jag försöka besvara dina särskilda frågor så här:

1.      Det finns ingen vetenskaplig grund för att – som du skriver – ”på blotta misstanken” om något visst sakförhållande döma eller besluta på ett visst sätt. Enligt min erfarenhet från domstol går det inte heller till det på det sättet i domstolarna. Det krävs utredning och det krävs bevisning.

2.      Det finns inte heller någon särskild lagparagraf som innebär att en förälder kan förlora vårdnaden om sitt barn på – som du skriver – ”blotta misstanken, utan minsta bevis”. Det är samma sak här: enligt min erfarenhet från domstol går det inte till på det sättet i domstolarna. Tvärtom är domstolarna angelägna om att det ska finnas ordentlig och solid bevisning i målen, och t o m skyldiga att se till att frågor om vårdnad och umgänge blir ”tillbörligt utredda” som det heter i lagtexten. Jag anar att du anser att domstolarna inte alltid lever upp till detta, men du vet nog också att det finns olika uppfattningar om den saken.

3.      Någon forskning som visar att en fader är bättre lämpad att se till barnets behov än modern, känner jag inte till. Jag har svårt att tro att sådan forskning finns. Jag känner inte heller till något enda fall när en domstol tillämpat en sådan tanke eller utgått från sådan ”forskning”.

4.      Din fråga som gäller att fäderna skulle ha någon sorts särskild rättighet att hantera vårdnaden hur godtyckligt som helst och bemöta mödrarnas försök att få kontakt med barnen med kriminella handlingar(som du skriver), uppfattar jag som åtminstone delvis retorisk, men jag vill ändå försöka svara. För det första skulle en domstol typiskt sett ta ifrån en pappa (eller en mamma) vårdnaden om han eller hon uppträder på det sättet som du anger, om den andre föräldern eller socialnämnden väckte talan om saken. För det andra skulle en domstol typiskt sett döma en pappa eller en mamma som begår kriminella handlingar – brott, alltså – mot ett barn eller mot den andre föräldern, om en åklagare åtalade honom eller henne. Någon rätt att hantera vårdnaden hur som helst finns alltså inte.

5.      Inte heller finns det någon forskning eller vetenskap eller statistik som visar att den som misshandlat eller hotat etc. någon annan skulle vara bättre på att se till ett barns bästa än den som blivit utsatt för övergrepp.

6.      Du nämner PAS i din text. Enligt min uppfattning ser domstolarna mycket skeptiskt på de tankar som ligger bakom resonemanget om PAS.

7.      Jag har ingen åsikt i frågan om en pappa eller en mamma påverkar barn mer än den andre.

 

Låt mig till sist tillägga detta. Eftersom jag dömer i den här typen av mål vet jag att det finns en hel del barn (och föräldrar) som far illa av den typen av konflikter som vi återkommande ser i vårdnadsmålen. Jag vet också att många föräldrar är missnöjda med hur familjerätterna/socialtjänsten och domstolarna hanterar målen och, ibland, bemöter parterna. Men det är min egen bestämda uppfattning att domstolarna tar de här målen på mycket stort allvar. Det innebär bl.a. att domstolarna är noga med hur besluten om vårdnad och umgänge utformas, och att vi verkligen försöker se till barnens bästa i varje enskilt fall.

 

Med vänlig hälsning

Örjan Härneskog
Rådman, Avdelning 1, Solna tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

STOCKHOLMS TINGSRÄTT

 

Hej,

 

Reglerna om vårdnad, boende och umgänge med barn återfinns i 6 kap. föräldrabalken. Av 6 kap. 2 a § föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det enligt samma bestämmelse fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Du hittar hela föräldrabalken här, där kan du exempelvis läsa mer om reglerna om ändring i vårdnaden av barn: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19490381.htm

 

Om det är så att du själv eller en närstående har avser att inleda ett familjerättsligt mål vid tingsrätten finns mer information om det på tingsättens hemsida här:

http://www.stockholmstingsratt.se/Familj/. Jag vill även hänvisa till advokatsamfundets hemsida för det fall du eller en närstående behöver hjälp med att hitta ett juridiskt ombud som är specialiserat på familjerätt: https://www.advokatsamfundet.se/.

 

Om du istället vill få tillgång till information om hur tingsrätterna och andra myndigheter arbetar med familjerättsliga frågor samt om de lagförslag som är under behandling på området hänvisar jag till riksdagen och regeringens hemsidor, se exempelvis: http://www.regeringen.se/regeringens-politik/familjeratt/. Eftersom du nämner våld i ditt mail vill jag särskilt referera till Nationellt centrum för kvinnofrid:http://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/vardnad-och-umgange/.

 

Med vänlig hälsning

Vanja Eriksson
Tingsnotarie, Avdelning 1, Stockholms tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT

Hej Gunilla,

 

Tack för ditt meddelande. Jag skriver till dig på uppdrag av Petra Lundh.

 

I varje mål som gäller vårdnad om barn gör rätten en noggrann bedömning av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa fäster rätten särskilt avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Beroende på barnets ålder och mognad tas också hänsyn till barnets egen vilja. Vid bedömningen av om vårdnaden om ett barn ska vara gemensam eller anförtros en av föräldrarna spelar föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet stor roll. Bestämmelsen som säger att domstolen ska besluta om vårdnaden finns i 6 kap. 5 § föräldrabalken.

 

Tingsrätten har ett ansvar för att se till att det finns tillräckligt underlag för att döma i målet. Utredningen får domstolen i huvudsak från familjerätten, som också kan förse domstolen med de uppgifter om barnet och hemförhållandena som finns i socialregistret. Familjerätten, som är en enhet inom socialtjänsten, har i sin tur stor kunskap och erfarenhet i ämnet och kan inhämta information från t.ex. förskola, skola och BUP. Parterna (föräldrarna) kan också komplettera utredningen genom att presentera egen bevisning och utredning.

 

Domstolen ska som sagt fästa särskilt avseende vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I de flesta fall har båda föräldrarna betydelse för barnets välbefinnande och utveckling. Därför kan det, precis som du själv skriver, i vissa fall ha betydelse vilken av föräldrarna som bedöms har bäst förutsättningar att tillse att barnet får tillgång till båda sina föräldrar. Det förekommer emellertid också att domstolen gör bedömningen att det är till barnets bästa att inte ha kontakt med en förälder.

 

I komplicerade vårdnadsmål dömer alltid erfarna domare som inte bara är skickliga på den aktuella juridiken, utan också har kunskap om bl.a. barns utveckling och anknytning till föräldrar. Domarna får utbildning i ämnet och har tillgång till relevant litteratur. Du frågar särskilt om riskbedömningar. Vid riskbedömningar utgår domstolen från den forskning som finns tillgänglig, men bedömningen görs i varje enskilt fall med utgångspunkt i den utredning och bevisning som finns tillgänglig i målet. På samma sätt är det med andra frågor i vårdnadsmål. Inget mål är det andra likt och domstolen gör därför alltid en helhetsbedömning av vad som är till det enskilda barnets bästa, med grund i utredningen och de omständigheter som har lyfts fram i det aktuella målet.

 

Du frågar också om vad som händer efter att domstolen har dömt i målet, om den ena parten inte uppfyller sina skyldigheter enligt domen. I den situationen har den andra parten möjlighet att ansöka om att domen ska verkställas. I ett ärende om verkställighet kan ett sådant beteende som du beskriver i frågan beläggas med vite. Däremot utreder inte domstolen om brott begås. De utredande instanserna i rättskedjan är polismyndigheten och åklagarmyndigheten. Den som anser att ett brott har begåtts kan göra en anmälan hos polisen. Härtill kan den som får kännedom om att ett barn far illa göra en orosanmälan till Socialnämnden.

 

Med vänlig hälsning

Karin Lambertz
Administrativ fiskal, Administrativa avdelningen, Södertörns tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

UMEÅ TINGSRÄTT

Svar på förfrågan

Du har skickat in en förfrågan som du själv angett som ”frågor angående de vetenskapliga grunderna till beslut i vårdnadsmål”. Domstolen tillämpar 6 kap. föräldrabalken och rättegångsbalken vid bedömning av vårdnads-, boende- och umgängesfrågor. Domstolen värderar bevisning utifrån den praxis som finns. Därutöver har jag svårt att ge svar på dina frågor eftersom de synes avse bedömningar i enskilda mål/enskilt mål.

Agneta Ögren Lagman

_____________________________________________________________________________________

Svar från

UPPSALA TINGSRÄTT

 

Angående din första fråga om vetenskaplig grund som åberopas kan jag tyvärr konstatera att jag inte kan svara på frågan på annat sätt än att det är reglerna för vårdnadsmål i 6 kap föräldrabalken som styr dömandet. Vilket även blir svaret på fråga 1).

 

2) Kan inte svara på frågan på annat sätt än att domstolar styrs av gällande lagstiftning, alltså 6 kap föräldrabalken.

 

3) Efter att målet är avslutat i domstolen har domstolen ingen möjlighet att följa upp vad som händer utom om någon begär verkställighet. Då gäller reglerna i 21 kap föräldrabalken.

 

4) Kan inte svara på frågan. Domstolen dömer enligt de lagregler som finns, doktrin inom familjerätten samt praxis, främst domar från Högsta domstolen.

 

Med vänlig hälsning

Carina Asplin
Rådman, Avdelning 1, Enhet 2, Uppsala tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

VARBERGS TINGSRÄTT

 

Hej

Du har ställt ett antal frågor till tingsrätten ang. bedömningar i Vårdnadsmål. Tingsrätten har till uppgift att ägna sig åt rättskipning och uttalar sig i de mål och ärenden som är föremål för tingsrättens prövning. Dina frågor tar inte sikte på något mål och du är inte heller part i något vid tingsrätten anhängigt mål. Du kommer därför inte att få något svar på de frågor du ställt.

 

Rent allmänt kan jag upplysa om att 6 kap. 2 a § föräldrabalken säger att ”Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästas avseende särskilt vid … barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”.

 

Med vänlig hälsning

Mats Sjösten
Lagman, Domare, Varbergs tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT

Tack för ditt mail som jag nu är i tillfälle att besvara.

Du har ställt ett antal frågor som alla gäller handläggningen av vårdnadsmål vid domstolarna.

Hur frågor om vårdnad om barn ska avgöras regleras i föräldrabaken. Det är alltså det lagverket som styr domstolarnas prövning av vårdnadsmålen. Utöver själva lagen kan domstolen söka ledning i tidigare domstolspraxis, i lagens förarbeten och i den rättsvetenskapliga litteraturen.

Med vänlig hälsning

Stefan Nilsson
Lagman, Vänersborgs tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

VÄRMLANDS TINGSRÄTT

Hej,

Tack för ditt brev. Jag har tyvärr inte tid att ge ett så utförligt svar som jag tror att du förväntar. Jag vill bara svara dig med några allmänna reflektioner.

Grundläggande är att det är barnets bästa (och alltså inte föräldrarnas bästa) som är avgörande. Något lika grundläggande är att alla människor ska behandlas lika i domstolar. Jag känner inte igen bilden att mammor generellt sett missgynnas och pappor gynnas i familjemålen. I den allmänna debatten får man till och med någon gång höra motsatsen, nämligen att domstolar är benägna att döma till mammors fördel. Det självklara svaret är att det är förhållandena i det enskilda fallet som avgör. Ibland anses mamman mer lämplig och ibland pappan.

Det är naturligtvis en svår uppgift för en domstol att avgöra barnets bästa. En svår situation är när det finns påståenden om misskötsel. Rent allmänt kan sägas att sådana påståenden måste ha konkretion för att de ska kunna få betydelse. Tomma påståenden och spekulationer påverkar inte valet av vad som är bäst för barnet.

Även barnets uppfattning är ett svårt område. Forskning och erfarenhet säger att barn ofta vill vara lojala med båda föräldrar och att barnen inte vill ta ställning mot den ena föräldern. Det förekommer att barn säger att han/hon vill bo lika mycket hos varje förälder, men att domstolen frångår barnets uppfattning. Att ett barns uppfattning har påverkats av en förälder är säkert vanligt, men det är svårt att ta fasta på en sådan misstanke eftersom det sällan finns något konkret som visar att så är fallet.

Jag hoppas att jag på något sätt har svarat på dina frågor.

Med vänlig hälsning

Lars Holmgård
Lagman, Värmlands tingsrätt

____________________________________________________________________

Inget svar från

VÄXJÖ TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Inget svar från

YSTADS TINGSRÄTT

_____________________________________________________________________________________

Svar från

ÅNGERMANLANDS TINGSRÄTT

 

På uppdrag av Lena Wahlgren får jag meddela följande.

Du har till tingsrätten ställt ett antal frågor angående den vetenskapliga grunden för beslut i vårdnadsmål. Det svar tingsrätten kan lämna är att vårdnadsfrågor prövas utifrån bestämmelserna i föräldrabalken, lagens förarbeten och den rättspraxis som finns.

Med vänlig hälsning

Magnus Wiklund
Rådman, Ångermanlands tingsrätt

_____________________________________________________________________________________

Svar från

ÖREBRO TINGSRÄTT

 

Hej!

Vad gäller frågor om vårdnad, boende och umgänge är det alltid barnets bästa som är avgörande för tingsrättens ställningstagande. Detta regleras i 6 kap. föräldrabalken. Eftersom dina frågor såvitt kan bedömas inte handlar om något mål som är aktuellt vid tingsrätten kommer inte tingsrätten att lämna något ytterligare svar.

 

Med vänlig hälsning

Anders Domert
Chefsrådman, Avdelning 1, Örebro tingsrätt