L A G M A N  M A T S   S J Ö S T E N  -
E X P E R T    P Å   V Å R D N A D S M Å L

P

1462357234

Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt

Mats Sjösten, jur. lic., är lagman vid Varbergs tingsrätt. Han har varit föredragande i riksdagens justitieutskott samt sekreterare och expert i ett flertal statliga utredningar: sekreterare i bl.a. Vårdnadstvistutredning samt expert i bl.a. 2002 års Vårdnadskommitté och Barnrättighetsutredningen. Mats Sjösten, som har varit ämnesansvarig för familjerätt vid Domstolsakademin, medverkar i stor omfattning i utbildning för såväl domare som advokater. Han har mycket stor och gedigen kunskap inom såväl teoretisk som praktisk familjerätt; i sitt arbete som domare sysslar han i betydande omfattning med familjerättsliga frågor.

Mats Sjösten bedriver vid sidan om sin tjänat som lagman även en privat affärsverksamhet med sitt kursmaterial  a c:a 800 kr styck

Vårdnad, boende och umgänge

samt verkställigheten av sådana avgöranden och överenskommelser

och kursverksamhet a 8000 kr för en halvdags föreläsning i samma ämne »

1) Utifrån vilken lagparagraf kan man fråndöma föräldrar vårdnaden om sitt / sina barn grundat på blotta misstanken - utan minsta lilla bevis?

2) Var finns den forskning som visar att vårdnadsöverföringen från modern till fadern skulle fungera enligt förväntningen att den sistnämnde skulle vara bättre lämpad att tillse barnets behov av båda sina föräldrar än modern?

3) Hur kommer det sig, att när fäderna väl fått den juridiska vårdnaden överskriven på sig, de ges rätten att  på trots mot sina löften att tillse barnets / barnens behov av båda sina föräldrar, från den dag barnen överlämnats i deras vård att därefter hålla dem avskärmade från både deras mödrar och morföräldrar, som tidigare varit deras enda trygghet, samt att bemöta de sistnämndas försök att komma i kontakt med barnen som uttryck för kriminella handlingar? Och hur kommer det sig att ett sådant beteende inte beläggs med vite och / eller fängelsestraff och / eller att brottslingarna i sin tur blir av med vårdnaden, enligt samma lagar och regler som tillämpas när mödrar gör sig skyldiga till samma slags ”umgängesbrott”, ( i avsikten att skydda barnen från just pappor av denna sort!) eller enbart sökt samhällets hjälp att skydda sina barn?

4) Vad finns det för forskning och vetenskap eller statistik som kan visa att en sådan överföring av vårdnaden från den primära vårdnadshavaren till den sekundära; alltsomoftast i form av fäder som annars visat sig föga intresserade av sina barn och / eller tom misshandlat dem och deras mödrar eller förgripit sig på dem sexuellt, hotat, förföljt och trakasserat dem, skulle tillse Barnets Bästa? Det är ju just därför som deras mödrar gjort polisanmälningar av dem i förstone - som alla sedan lagts ner

5) På vilka vetenskapliga grunder bedömer ni barns utsagor utgöra resultatet av påverkan av en förälder istället för uttryck för deras egna autentiska upplevelser?

6) Har det varit mammor eller pappor som utövat denna förmodade påverkan i era kartkäggningar?

 

Svar från

VARBERGS TINGSRÄTT

Hej

Du har ställt ett antal frågor till tingsrätten ang. bedömningar i Vårdnadsmål. Tingsrätten har till uppgift att ägna sig åt rättskipning och uttalar sig i de mål och ärenden som är föremål för tingsrättens prövning. Dina frågor tar inte sikte på något mål och du är inte heller part i något vid tingsrätten anhängigt mål. Du kommer därför inte att få något svar på de frågor du ställt.

 

Rent allmänt kan jag upplysa om att 6 kap. 2 a § föräldrabalken säger att ”Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska fästas avseende särskilt vid … barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna”.

 

Med vänlig hälsning

Mats Sjösten
Lagman, Domare, Varbergs tingsrätt

I en artikel i Dagens Juridik Med rubriken: Vårdnadstvisterna ökar - "Juridiken är ett otroligt trubbigt instrument för de här konflikterna", publicerad 2016-06-20 10:39 av Mikael Mellqvist, tas problemet med de ökade och alltmer infekterade vårdnadstvisterna upp till belysning genom ett intervjuer med ett antal rådmän vid landets olika tingsrätter. I slutet av artikeln intervjuas Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt och som presenteras som "expert på vårdnadstvister":

 

Citat Mats Sjösten:

- De flesta kolleger jag vet är besjälade av att hitta en bra lösning. Sen finns det de som behandlar det som vilket tvistemål som helst det.

- En tendens jag fått rapporterad är att det finns domstolschefer som ligger på för att målen ska avgöras så snabbt som möjligt, för att regeringens verksamhetsmål ska hållas.  Och regeringens verksamhetsmål när det gäller tvister slår även mot vårdnadstvisterna vilket jag tycker är helt galet, säger han.

"- Det finns forskning på att den ena parten mentalt är helt klar över skilsmässan och har kommit långt i sina planer framåt. För den andra parten kan skilsmässan ha kommit som en chock. Med så olika förutsättningar blir det omöjligt att kommunicera. Det är som om de befann sig på olika planeter. Om domstolen istället låter det gå upp mot ett kan den andra föräldern ha kommit längre i sin process, säger Mats Sjösten."

Åklagare la ner utredning om barnmisshandel – utan att höra vittnen 

Artikel av Gustav Tronarp i AB den 13 febrari 2019

Motiveringen: ”Det pågår en infekterad vårdnadstvist”

 

Den långdragna vårdnadstvisten i Varberg, som Aftonbladet tidigare rapporterat om, har lett fram till att den misshandelsmisstänkta mannen fått ensam vårdnad om sin treåriga son. Mamman har inte träffat sitt barn på flera månader.

I somras placerade socialtjänsten pappan och sonen på ett boende. Detta för att han skulle få möjlighet att bevisa sin oskuld till det han anklagas för.

En av dem som följt fallet är Berit Nilsson, som i många år har arbetat som chef inom socialförvaltningen i olika kommuner.

– Det här ärendet är det värsta jag har sett under hela min karriär. Jag kan inte se det som någonting annat än en rättsskandal, har hon tidigare sagt till Aftonbladet.

Motivet: Pågår en vårdnadstvist

Under de senaste åren har mamman vid en mängd tillfällen anklagat sin ex-partner för misshandel av henne och sonen. I samtliga fall utom två har utredningarna lagts ner.

Det gäller även ett ärende under boendeplaceringen i somras. Då hörde personalen sonen berätta för mamman att pappan slog honom. Efter att pojken varit ensam med pappan några dagar upptäcktes dessutom flera blåmärken på hans kropp.

FAKTA

Detta har hänt

Sedan flera år tillbaka har kvinnan anklagat sin tidigare partner för att ha misshandlat henne och deras gemensamma son, som nu är tre år gammal.

Kvinnan har gjort en rad polisanmälningar. Alla utom två har dock lagts ner. Ett fall, där mannen ska ha gett henne en örfil, har gått till åtal.

Mannen nekar till brott, och menar att kvinnans anklagelser är grundlösa. Han beskyller henne också för att ha utsatt honom för psykisk misshandel, och för att ha hållit barnet ifrån honom. Genom åren har ett flertal orosanmälningar gjorts, från båda sidor i konflikten.

I juni fattade Varbergs tingsrätt beslut om att mannen ska få interimistisk ensam vårdnad om sonen. På socialtjänstens inrådan placerades de två på ett hem, för att han skulle få möjlighet att ”bevisa sin oskuld” till det han anklagats för.

Under sensommaren vistades mamman på hemmet tillsammans med sonen. Detta för att utredarna skulle kunna se hur hon fungerar som förälder.

När socialtjänsten sammanfattade tiden på boendet var de mycket positiva till pappans beteende. Han beskrevs som tydlig, rak och empatisk. Mammans insats var dock utredarna mycket kritiska till.

Inför tingsrättens avgörande har socialtjänsten lämnat en mycket ovanlig rekommendation. De skriver att pappan bör få ensam vårdnad, och att mamman kan få viss rätt att träffa sitt barn om hon ”får hjälp och utvecklar sitt sätt att möta sonen”. Om det inte sker bör umgänget avslutas inom ett år, menar socialtjänsten.

Tingsrätten väntas fatta beslut i ärendet i december.

Pappa fick ensam vårdnad om treåring – trots larm om misshandel

Artikel i Aftonbladet 18 nov 2018

Socialtjänsten i Varberg anklagas för att ha ignorerat varningssignalerna: ”En rättsskandal”

 

Pappan placerades på ett hem tillsammans med sonen som han misstänks ha misshandlat – för att han skulle få bevisa sin oskuld.

Personalen slog larm om blåmärken på treåringens kropp. Pojken ska också ha berättat att pappan slagit honom.

Trots det har tingsrätten gett mannen vårdnaden – baserat på ett underlag från socialtjänsten som dömts ut som gravt missvisande.

– De kan ha begått tjänstefel och det är ett lagbrott, säger Ulrika Rogland, advokat och barnrättsexpert.

En komplex och långdragen vårdnadstvist i Varberg har med anklagelser om felaktiga beslut, partiska tjänstemän och ignorerade varningssignaler lett fram till att en man tills vidare fått ensam vårdnad om sin treåriga son – som han misstänks ha misshandlat.

Enligt en rad experter kan socialtjänstens agerande vara brottsligt. Flera personer med insyn i fallet är nu oroliga för den lilla pojkens säkerhet.

En av dem är Berit Nilsson. Hon har arbetat i många år som chef vid socialförvaltningen i olika kommuner. Hon har även varit ordförande för Riksförbundet för familjers rättigheter.

– Barnens bästa ska alltid vara högsta prioritet, men så är det inte alls i det här fallet, säger Berit Nilsson.

– Det här ärendet är det värsta jag har sett under hela min karriär. Jag kan inte se det som någonting annat än en rättsskandal.

Skulle bevisa sin oskuld

Tvisten mellan de två föräldrarna har pågått i nästan två år. I början av juli tog dock fallet en vändning som bedömare beskriver som anmärkningsvärd. Då fattade tingsrätten ett beslut som innebar att pappan tills vidare fick vårdnaden om pojken, och att de båda placerades på ett boende så att mannen skulle ”få möjlighet att bevisa sin oskuld till allt han blivit anklagad för”. Det har Dagens Nyheter tidigare rapporterat om.

I tingsrättens protokoll framkommer att mamman vid upprepade tillfällen anklagat sin före detta partner för misshandel av både henne och sonen. I samtliga ärenden utom två har dock förundersökningarna lagts ner.

”Utredarna vill genom att placera sonen och pappan på boendet visa mamma att vi tagit hennes anklagelser om misshandel på allvar. Vi kan inte med säkerhet säga vad som har förekommit, men menar att pappa har rätt att visa hur han är som förälder”, skriver socialtjänsten i sin motivering.

Åklagare har beslutat att väcka åtal mot mannen för ett fall av misshandel av sitt ex. Rättegången mot honom har genomförts, och dom väntas under de närmsta veckorna.

– Det man gör här är att man placerar barnet hos en misstänkt förövare, och samtidigt rycker man bort barnet från den person som varit den huvudsakliga vårdnadshavaren under större delen av livet. Det är katastrofalt, säger Berit Nilsson.

”Har tagit ställning”

Pappan och sonen vistades på boendet i nästan sju veckor. Under den perioden fick pojken endast träffa sin mamma vid några enstaka tillfällen.

I ett yttrande beskriver socialtjänsten mannens umgänge med sin son i mycket positiva ordalag.

”NN (pojkens namn, reds anm.) har en stabil grundstruktur i vardagen och får sina behov tillgodosedda inom samtliga behovsområden”, står det i utlåtandet.

Mot slutet av sommaren placerades pojken tillsammans med sin mamma på boendet. Detta för att socialtjänsten ville observera deras relation.

De var där i tio dagar. Omdömet från socialtjänsten blev kritiskt:

”Vardagen blir oförutsägbar och grundstrukturen är instabil. Mamma har svårt att strukturera upp dagarna och hon är intensiv och det är ständigt pågående parallella processer”.

Enligt Berit Nilsson väljer socialtjänsten i Varberg genomgående att lyfta fram pappans positiva sidor, samtidigt som mammans problem och svårigheter betonas.

– Man intar ett vuxenperspektiv och har från början tagit ställning för en av föräldrarna. Barnets bästa har helt och hållet glömts bort, säger hon.

Upptäckte blåmärken

I utlåtandet skriver socialtjänsten att det inte finns något som tyder på att sonen ”varit eller är utsatt för våld av pappa”.

Kommunen berör också mammans anklagelser:

”Utredarna bedömer att de tidigare lämnade uppgifterna inte är trovärdiga. Att hon under lång tid anmält och anklagat pappa för en mängd olika saker ser utredarna som mycket allvarligt.”

Påståendet att det inte finns några tecken på att sonen blivit utsatt för våld motsägs dock av socialtjänsten själva i samma yttrande. Vid ett av mammans besök på boendet hörde personalen sonen säga att han tycker att pappan är otäck. När mamman frågade om pappan slagit honom blev svaret ”mm”, enligt utlåtandet.

Mamman ringde då sitt juridiska ombud, och fick via henne kontakt med kommunens socialjour. De fattade dock beslutet att sonen skulle vara kvar på hemmet tillsammans med pappan. Mamman fick lämna boendet samma kväll.

Men det finns andra varningssignaler som socialtjänsten inte tagit med i utlåtandet. De tydligaste framkommer i daganteckningar från hemmet i samband med att pappan kom tillbaka med sonen efter att de tillbringat några dagar ensamma. Personal upptäckte då två blåmärken, ett ovanför höger knäskål och ett annat på vänster skinka. Pojken uppges då också flera gånger ha sagt att han blivit slagen av sin pappa. Detta nämns dock inte alls i underlaget som socialtjänsten lämnat in till tingsrätten. Uppgifterna återfinns i stället i en anmälan mot socialtjänsten, som lämnats in till Inspektionen för vård och omsorg.

Kan ha brutit mot lagen

Alla som arbetar inom socialtjänsten är enligt lag skyldiga att genast slå larm till socialnämnden om de misstänker att ett barn far illa. Nämnden ska i sin tur koppla in polisen, om det bedöms nödvändigt.

Att så inte har skett i det här fallet kan innebära att flera personer har gjort sig skyldiga till brott. Det menar Ulrika Rogland, advokat och barnrättsexpert.

– Om de inte har agerat utifrån de här misstankarna så kan de ha begått tjänstefel, som är ett lagbrott, säger hon.

Framtiden för den treåriga pojken är oviss. Varbergs tingsrätt har än så länge inte fattat något slutgiltigt beslut i vårdnadsfrågan. Socialtjänsten är dock tydliga i sin rekommendation till rätten.

”Utredarna bedömer att det är till pojkens bästa att pappa fortsätter ha ensam vårdnad om honom”, skriver de, och fortsätter:
”Om mamma söker hjälp och utvecklar sitt sätt att möta sonen kommer den utvecklingen bli tydlig för umgängesstödjarna. Skulle det ske kan ett självständigt umgänge för sonen och mamman vara positivt. Kan umgängesstödjarna inte se att det sker en positiv utveckling bör umgänget med mamma upphöra efter ett år”.

Bor hos pappan

Erland Linjer (M) är ordförande för socialnämnden i Varberg. Han anser inte att kommunen har agerat partiskt.

– Jag känner inte att socialförvaltningen har tagit ställning för den ena eller den andra. Men i det här väldigt olyckliga och känsliga ärendet har ett litet barn hamnat emellan, och det tycker jag är tråkigt. Därför är det viktigt att utreda båda vårdnadshavarna och se vem det är lämpligast att barnet är placerad hos.

Tills vidare bor pojken med sin pappa i dennes bostad. Sin mamma har han inte träffat på nästan två månader. Detta oroar den tidigare socialarbetaren Berit Nilsson.

– Han är i en väldigt utsatt situation och ingen utom pappan vet vad som händer med honom. Det är inte alls bra, säger hon.

Pappan förnekar anklagelserna som riktas mot honom. I övrigt har han dock via sitt ombud avböjt att kommentera ärendet.

Tingsrättens dom väntas falla innan årsskiftet.

Socialnämndens ordförande, Erland Linjer (M)

Barnkonventionen kan bli svensk lag

Publicerat måndag 3 juli 2017 kl 19.05

År 2020 ska FN:s Barnkonvention bli lag i Sverige. I alla fall enligt det förslag som regeringen lämnar den här veckan. Samtidigt varnar flera jurister att konventionen är för otydlig för att bli lag. Är det möjligt eller inte och varför behöver konventionen bli lag? Vi pratar med Rädda barnens tidigare generalsekreterare Thomas Hammarberg, Anna Karin Hildingson Boqvist på Barnombudsmannen och lagmannen Mats Sjösten.

INTERVJU MED LAGMAN MATS SJÖSTEN VID VARBERGS TINGSRÄTT - EXPERT PÅ VÅRDNADSMÅL

Av Alexander Gagliano
(Källkritik: Läs eller lyssna noga! Vad är det han egentligen SÄGER?)
 
Sveriges Radio P1 Ekonyheternas reportage den 13 mars 2019 med anledning av att regeringen den 14 mars 2019 lägger fram ett förslag till Lagrådet om att Barnkonventionen ska göras till svenske lag
 
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7173443&fbclid=IwAR3oeHCZZtKzVSDapZHloJZI2v0gXXCqzvlDptAPIA4R3KoUav86Ka1AfIw
 
CITAT:
 
SR: Trots att Sverige lovat att följa FN:s Barnkonvention som infördes för 30 år sedan, så räcker inte det, anser regeringen, som på torsdag lägger ett förslag om att BK ska bli till svensk lag vidare till lagrådet och att träda i kraft 2020
 
Samtidigt varnar flera jurister för att BK är för otydlig för att bli lagstiftning i Sverige.
 
Fd generalsekreteraren i Rädda barnen Thomas Hammarberg, som själv varit med och utarbetat BK, välkomnar dock förslaget och påtalar att BK iofs redan gäller i den svenska lagstiftningen i o m att Sverige har ratificerat den, men att den har brustit i själva rättsutövningen och betonar därför vikten av att den uppmärksammas och diskuteras mer i den allmänna debatten, för att rättsväsendets aktörer; domare, åklagare och försvarare verkligen ska bygga sina beslut och pläderingar på BK. Det är väldigt få domar som hänvisat till den nämligen.
 
BO: ordförande Anna Karin Hildingsson Bokvist välkomnar också beslutet att göra BK till lag.
 
”Det är viktigt att det tydliggörs för barn och unga som befinner sig i utsatta situationer vilka rättigheter de faktiskt har. Vi har ju sett en hel del brister i rättsutövningen som tex se till deras delaktighet och juridiska rättigheter, Vi har mött barn som inte får träffa sina syskon utan att få ngt skäl för det, barn som inte få information om att de ska byta familjehem, tvångsåtgärder som används som bestraffning tex.”
 
SR: Vad är det som skiljer BK ifrån hur lagstiftningen ser ut idag?
 
BO: den har ett tydligt rättighetsperspektiv som barn och unga också kan ta till sig.
 
SR: Vad tror du att det blir för konsekvenser av att BK görs till lag?
 
BO Jag tror att det kan leda till stora förändringar, för den utredning som har gjorts på det här, har påvisat att det finns stora brister framför allt när det gäller barns delaktighet och att barn har isolerats för länge i häkte …
 
3:49 Vi har också med oss Mats Sjösten lagman vid Varbergs Tingsrätt. Vad tror du skulle bli konsekvenserna för det svenska rättssystemet om BK blir lag, som regeringen vill?
 
(Lagmannen har ett anmärkningsvärt sluddrigt tal, som tycks avspegla samma brist på förmåga till artikulation och precision i tankegången!)
 
MS: Asm..lagstiftning ska ju införas inte för att skapa en debatt utnfrs att åstadkomma förändring och effekter. BK är ju skriven inte för individer utan för stater… den talar ju om att konventionsstater ska tillförsäkra barn olika rättigheter och olika skydd och det är bra… det är ingenting att erinra mot… men den är inte skriven för att tillämpas i domstolar.
 
(Nej det var just det som Tomas Hammarberg påpekade att den inte hade gjorts - tillämpats i domstolarna, alltså! Att det inte ligger Mats Sjösten särskilt varmt om hjärtat att det förs en samhällelig debatt och att allmänheten har förväntningar på att rättsutövningen grundar sig på fakta, vetenskap och väl beprövad erfarenhet, framgår med all önskvärd tydlighet i det mail vari han besvarar frågan som ställs till honom i ett utskick till landets alla tingsrätter om den saken.
 
http://mmstudies.com/mammamanualen/mail)
 
SR: Ja men om den blir lag nu vad kommer det att få för konsekvenser tror du?
 
MS: Ja det är väldigt svårt att säga - det kan leda till osäkerhet och oförutsebarhet eftersom det inte finns några förarbeten som är traditionell i svensk lag. Det finns heller inte nån överstatlig organisation som Europakonventionen där vi har Europadomstolen som då kan pröva och säga vad som ska gällas vid oklarheter
 
SR: Men vilken typ av ärenden kommer främst att påverkas tror du?
 
MS: Ja jask… om de som kommer påverkas så är det nog det som har påverk… påpekats från BO i sociala frågor för att i många andra frågor… en typ som jag vill då framhålla särskilt i föräldrabalken.. där finns ju äv(en) redan dom artiklar i barnkonventionen tex barnets rätt som ska gälla… dom finns transformerade in i lagen och gäller … så i domstolar hänvisar man till barnets bästa och det framgår då i Föräldrabalken men SKRIVER inte barnkonventionen utan skriver att det står i föräldrabalken, men det är samma sak
 
SR: vad säger du BO om det?
 
BO: Ja jag tänker att vi har ju transformerat in artiklar från BK i den befintliga lagstiftningen, men det utredningen har visat är ju att det inte är tillräckligt… att barn inte kommer till tals i tillräcklig utsträckning och vi har olika situationer, sociala barnavården är en och vi har mött barn i som isolerats i häktet i 22 timmar, som FN:s barnrättskommitté har kritiserat.
 
SR: Vad säger du Mats Sjösten räcker inte lagen som den ser ut idag?
 
6:26 MS: Ah det är ju som vi hört från BO där att lagen finns ju redan.. de j ifråga om tillämpningen… och förtistånd en annan tillämpning genom att barnkonventionen till lag, då undrar jag om det är rätt sätt, det är nog andra åtgärder somsk gö… göras i (inandning) s.. så fall. En åtgärd som man då ka… straffrättens område, barnrättighetsutredningen som äh … vars förslag dänu regeringen gå vidare mepeka på sdähä särskilt när det gäller misshandel av barn … och där så är det ju så att må… i många fall så är det ogillade domar för att då.. dä hante kunnat styrkas att på grund av att barnet inte kanske kan prata att något som typiskt sätt har gjort ont ha vållat smärta och det vill ju barnrättighetsutredningen ska komma till rätta påatt… påatt.. att i.. införa ett speciellt brott: misshandel av barn, somatt det skante phövas bevisat att just det enskilda slaget som typiskt sett leder till smärta ändå ska kunna leda till en fällande dom.
 
(Här kan noteras att talarens puls ökar och ger upphov till en viss andnöd och darr på rösten och att ämnet således kan antas ge upphov till intensifierade inre drivkrafter. Såna som när tex kvinnliga socialsekreterare kritiseras kallas för "känslor")
 
SR: Men om nu regeringen får igenom året här det blir en lag 2020 vill dom, vad behövs nu fram till 2020 för att det ska landa väl i domstolarna?
 
7:20 MS Ja domstolarna är ju beredda på att ta emot den här lagstiftningen som det är … Det viktiga är ju att under den här tiden… att ddä… ä görs en genomgång av dom lagar… man kan naturligtvis inte göra alla… men dom som har primärt och oftast tillämpas och så säga att dom nu och i vart fall fram till 2020 är så skrivna att dä av lagtexten framgår att dom rättigheter som barn tillförsäkras i BK att dom finns inne i lagen, satt lagen kan tillämpas .. föti yttermera visso så bledä ju såattt ä dä oklarheter eller ä dä så att det blir spretande rättstillämpning pga att det inte finns förarbete eller tidigare rättspraxis och så blir dä ju Överrätten, Högsta domstolen för allmänna domstolar, Högsta förvaltningsdomstolen för förvaltningsdomstolar som får sätta ner foten och säga att i det här fallet ska lagen BK tillämpas på det sättet, och där har vi ju ett exempel, som jag menar på att det kommer att fungera forr domstolorna och högsta förvaltningsdomstolen har ju direkt tillämpat Europakonventionen när det gäller vissa skadeståndsfrågor i fo… mellan enskilda och staten.
 
Slut citat.
_________________________________________________________
 
KOMMENTAR TILL MATS SJÖSTENS UTSAGOR:
 
Försöker Mats Sjösten redan på förhand, innan det läggs ytterligare tyngd vid att barns rättigheter respekteras, gardera sig med undanflykter genom att hänvisa till problem med ”osäkerhet och oförutsebarhet” i BK, i avsikten att ge legitimitet åt att även fortsättningsvis kunna utöva sin högst godtyckligt subjektiva, partiskt osakliga och ibland tom direkt lögnaktiga, såväl som auktoritärt nedlåtande och mästrande typ av ”rättsutövning”?
 
(Praktexemplet därpå är hans dom i Linda Noréns fall! Och inte mycket bättre är det i "Marias" som blivit omskrivet ett flertal gånger i AB och nu senast även på samma hemsida på SR P1 Ekonyheterna, som ljudfilen till ovanstående intervju!)
 
För om nu vissa artiklar i BK redan ÄR transformerade in i lagen, och det inte utgjort några problem med otydligheter, vad är då egentligen problemet med att det ställs större krav på att de verkligen efterföljs? Slutsatsen att det kan leda till ”osäkerhet och oförutsebarhet” pga att det "inte finns några förarbeten som är traditionell i svensk lag", är märkligt motsägelsefullt, om BK, som Mats Sjösten själv slagit, redan är transformerad in i den.
 
Eller vad ska ”TRADITIONELL SVENSK LAG” annars betyda?
 
Kanske detta - eller vad?
 
Citat från en studie av Annika Rejmer, fil dr i rättssociologi från 2003: Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa.
 
"Avseende tingsrätts handläggningsordning påvisas att handläggningsordningen för vårdnadskonflikter är i stort sett densamma som på 1920-talet, däremot har samhällets syn på föräldrarollen, barnet, samlevnad och konflikter förändrats."
 
http://lup.lub.lu.se/refmole/detail/52599704-eb48-41b9-ba6c-2918436eacfd?style=mla