PAS-förespråkare på hemmaplan

Gubballiansen

PAS-FÖRESPRÅKARE SOM ÄR ALLIERAD MED DEN AV RÄTTEN FLITIGT ANLITADE "MEDLAREN" OCH FÖREDRAGSHÅLLAREN HANS RUDOPLHIS DELLENÄNG

Gärningsmammor : eller vårdnads- och umgängestvister i verkligheten
av Hans Carlbring
HÄFTAD, Svenska, 2010-05-10
Slutsåld

"Är det egentligen en vårdnads- eller umgängestvist när den ene föräldern anklagar den andre för att inte se till barnens bästa? Eller vägrar alla former av samarbete kring barnen. Måste man inte vara minst två för att det ska bli en tvist?

Det är frågor som Gärningsmammor försöker belysa. Boken bygger på en rad intervjuer med föräldrar som har upplevt PAS, eller Parental Alienation Syndrome som är den term som psykologer använder, och innehåller även en hel del faktainslag och referenser till litteratur och webbsidor i ämnet."

 

Hans Carlbring är involverad i en förening som håller på med psykosyntes och verkar ha genomgått ngn form av utbildning där.

Och den som här citeras i Carlbrings bok, är ingen mindre än nyss nämnde Mats Rudoplhis Dellenäng, som inte heller han innehar ngn professionellt sakkunnig kompetens inom psykologi / psykiatri.

”När mammor kör med PAS handlar det antingen om att hon anklagar pappan för våld eller att han har pillat lilla Lisa i rumpan. När pappor gör det laddar de hela artilleriet, oftast med att mamman är psykiskt sjuk”.

 

 

https://www.bokus.com/bok/9789174370461/ garningsmammor-eller-vardnads-och-umgange stvister-i-verkligheten/

Ytterligare en PAS-anhängare är familjerådgivaren Hans Rudolphis Dellenäng.

Han uttrycker sig om saken i följande termer:

”När mammor kör med PAS handlar det antingen om att hon anklagar pappan för våld eller att han har pillat lilla Lisa i rumpan. När pappor gör det laddar de hela artilleriet, oftast med att mamman är psykiskt sjuk”.

 Det är svårt att tro att vår svenska myndighetsutövning och rättsväsende skulle vila på så pseudovetenskaplig grund, men det ser dessvärre inte bättre ut eftersom  Dellenäng verkar vara en betrodd man både som familjerådgivare och rättssocionom, samt flitigt anlitad av advokatsamfundet som medlade, och samtalspartner med barn i vårdnadstvister. 

Läs och begrunda vad Dellenäng har att  ålägga mamman till en son som inte längre vill åka till sin pappa, som är en välkänd våldsverkare, dömd för ett flertal fall av grov misshandel mot mamman och barnets äldre syskon .

Mats Rudolphis Dellenäng
Föräldramedlare /akut familjerättssocionom

Redovisning av uppdrag enligt 21kap 2§ föräldrabalken
2016-00-00 erhöll UT i uppdrag av Stocholms tingsrätt att verka för att NN (modern till A) frivilligt fullgör vad som åligger henne.

"Jag har genomfört ett samtal med respektive förälder samt med barnet A. I mötet med modern närvarade även NN som enligt moder var hennes personliga stöd och ombud

I mötet med fadern betonade han att det inte finns några hinder för umgänge mellan sonen A och honom. Sista umgänget fungerade väl. Han beskrev A som en fin kille som det är lätt att prata med. Han gillar dataspel och de brukar gå till simhallen tillsammans. Vid senaste umgänget körde de även en drönare tillsammans - de hade trevligt. A brukar krama honom och han vet att fadern älskar honom.

I mötet med modern är hon av bestämd uppfattning att A inte vill träffa fadern. Han är rädd för honom. A mår dåligt över vad han har varit med om hos pappan. Fadern är en högriskfaktor och skulle kunna begå brott mot modern och A. Han har slagit A då A var tre år gammal. A har i flera perioder inte träffat pappa. Senaste umgänget med pappa var i januari i år. A var med sin kompis L då hos sin pappa. Pappan hade slagit och boxat en kvinna medan A såg på. A grät när han därefter kom hem till modern. A tycker om sin pappa men tycker det är obehagligt att vara ensam med sin pappa. För två år sedan låste A in sig på toaletten hemmas hos sin pappa, efter att han sett sin pappa slå en kvinna; V. A fick öppna sina julklappar själv medan pappan satt vid datorn. Om A vill träffa sin pappa har modern för avsikt att medverka till att det blir umgänge. I nuläget medverkar hon inte till att tvinga A till umgänge med fadern. A orkar inte med personer som gapar och skriker. Pappan är inte kapabel att föra samtal med barn.

I samtal med A berättar han att han går i klass 4 och är tio år. Han gillar engelska i skolan samt datateknik. Han programmerar egna dataspel. ”Pappa är bra på datorer. Vi brukar gå ut och gå ibland. Jag brukar leka med Kalle när jag är hos pappa.  pappa och pappa är kompisar. Pappa har sagt att han inte skaffar rum till mig om jag inte tänker komma till honom. Jag tror han skulle göra det om jag kommer till honom. Jag vill bo hos mamma. Jag skulle vilja bestämma när jag ska åka till honom … vilja ha en kalender på mitt rum där jag kunde bestämma när jag ska till pappa. I nuläget vill jag inte åka till honom när han slutat förstöra för oss alla hemma så att vi inte kan göra nånting. Mamma måste betala mycket pengar så att vi inte kan göra roliga saker. Jag vet det är så eftersom jag brukar prata med mamma om det. Jag brukar ringa mamma från skola och säga att jag vill ha det bra… att allting skulle bli bra. Jag måste säga stopp för det han gör. Han har slagit och kastat ut sin före detta tjej från lägenheten. Han tog tag i axlarna och kastade ut henne genom dörren. Jag hörde henne skrika genom postlådan. Jag låg och sov och hörde skriket. Då sprang jag och låste in mig på toaletten. Jag var nog sju… åtta eller nio år då. Pappa kom och knackade på dörren och sa att allt vara bra och sen gick vi och la oss. Det värsta han gjort var när han kastade en tröja på marken när han blev elak och jag kände hur den åkte förbi mig i luften. Sista gången jag var hos pappa fick jg en X-box en spelkonsoll. Jag hade önskat det. Mormor ringde igår till mamma och sa att hon skulle vara vittnesmål till pappa på hans sida. Mamma säger att jag måste säga allt till familjerätten.

Jag kan åka till pappa om han lyssnar på mig när jag vill komna till honom och om någon kör mig till Uppsala tågstation. Då kan jag åka till pappa. Förra sommaren var jag i sex veckor i rad hos pappa. Jag vill ta det i mitt race när jag ska åka det - då åker jag dit. Jag har sagt det en gång till pappa och då blev han sur. Eftersom han inte lägger av nånting så att om han inte kan ändra sig små vill jag inte dit. Han kan ringa och fråga mig om jag vill åka till honom och inte via rätten då kan jag åka dit i sommar. Om han slutar med rätten så att mamma inte behöver betala 7000 kr och frågar mig när jag vill komma till honom … då vill jag. Jag vill inte ha kontakt med honom i nuläget. Nu svarar jag i telefon och kan ha den på om han ringer till nog. när jag träffar honom så cvill jag först och främst göra nåt kul… simma och göra roliga saker. Mamma har sagt att om jag inte åker dit måste tom betala 7000 kr. Mamma vill ta körkort men jag vet inte om det kommer att hända när hon måste betala pengar.

Jag har läst dom. Mamma brukar säga att jag ska läsa dom så jagförstår hur han är mot henne och sånt.”

A slutar samtalet med ”du har hört vad jag har sagt. Det här är exakt vad jag har sagt tidigare. Det var bra och prata med dig.”

Av ovanstående redovisning kan konstateras att modern inte fullgjort vad som åligger henne. Barnet A är väl medveten om sina föräldrars bristande samarbetsförmåga. Han älskar sin pappa och vill själv avgöra när han skall träffa fadern. Hans önskemål om att få bestämma själv när han skall till fadern är med sannolikhet ett inslag på hands utvecklingsfas över att själv vilja bestämma. Han beskriver både positiva och negativa erfarenheter hos tidigare umgängestillfällen hos fadern. A har rätt till en trygg och fin kontakt med sina båda föräldrar. A har beskrivit en gränslöshet hos båda föräldrarna som omgående måste ta slut. Våld hos fadern som utövats mot en annan vuxen person samt modern som pratar negativt om fadern - båda exemplen är totalförbjudna.

Om dessa löften infrias av föräldrarna råder inga hinder för umgänge med fadern. I mitt möte med A var det lätt att få kontakt med honom och jag uppfattade honom som mogen för sin ålder - en fin pojke."

2013-05-06 11.18.15 2

PÄR STRÖMS HYLLNING TILL PAS-GUBBARNAS BOK OM GÄRNINGSMAMMOR

Idag släpps bok om gärningsmammor
Recension av Pär Ström

Idag släpps boken Gärningsmammor, som handlar om PAS – att den ena föräldern (vanligen mamman) försöker stänga ute den andra föräldern ur barnens liv. Författare är Hans Carlbring. Så här beskriver han sin bok:

”Gärningsmammor är berättelsen om Gunnars kamp för att få vara kvar i sina barns liv. En mycket personlig och gripande berättelse om de orättvisor som han som pappa upplevde under en svår vårdnads- och umgängeskonflikt, hur vi överför våra vuxenkonflikter på våra barn och hur svårt det är att särskilja sina egna ego-behov från barnens bästa. Boken innehåller även en rad intervjuer med andra föräldrar som har upplevt PAS, eller Parental Alienation Syndrome som är den term som psykologer använder, och innehåller även en hel del faktainslag och referenser till litteratur och webbsidor i ämnet.”
Läs mer, och beställ, här.
Är det någon bloggläsare som har erfarenhet av PAS? Berätta/kommentera gärna.

DEN SVENSKA PAS-SEKTENS FADER; NILS-GÖRAN ARESKOUG

När jag tog del av uppgifter som en papparättsaktivist hade lagt ut om en PAS-förespråkare som heter Nils Göran Areskoug och började googla på honom fick jag en smärre  chock.

Denne man, av somliga utnämnts till PAS-sektens guru här på hemmaplan, utrustad med höga akademiska meriter, som av sektmedlemmarna antas borga för den vetenskapliga kvalitén, visar sig ha ungefär samma bakgrund som jag, som musiker med intresse för psykologi, estetik och vetenskapsteori, studier i musikologi och musikpsykologi (som bla bygger på neurologi i tvärvetenskaplig samverkan med psykologi / anknytningsteori / experimentella studier av foster och spädbarns reaktioner på akustiska stimulin / musik / dans / estetik / sociologi / antropologi / musikologi = studiet av djurs reaktioner på akustiska stimulin, kliniska studier av olika former av psykiatriska störningar i relation till det akustiska fältet och hjärnans reaktionsmönster på det osv). Och ju mer uppgifter jag fick fram om honom, desto mer  blev jag varse konturerna av en man som jag redan lärt känna en gång när jag var ung för mycket länge sen.

Efter en stunds grubblande smög sig minnet på ungefär på samma sätt som ett fotografi långsamt framträder vid framkallning, först kornigt och otydligt och sen alltmer klart i konturerna - och plötsligt steg minnet fram av ansiktet på den unga begåvade kyrko-musiker som jag lärde känna i Växjö när jag var runt 20 och pluggade tyska på U-filialen där.

 

 

Han var lagd åt det djupsinniga, så vi kom att träffas en del och snacka om invecklade ting som musik, filosofi, estetik, psykologi och vetenskapsteori, samma ämnen som vi därefter var och en kommit att vidareutveckla fast åt minst sagt olika håll.

Som jag minns, var han högkyrklig och hade en lätt överspänd framtoning.

De kvasivetenskapligr resonemang han framför i denna text, är verkligen mer än lovligt flummiga och grundade i en urmodig kvinnosyn sen Aristoteles dagar. Han drar sig inte ens för att hänvisa till den antika Medea-myten för att framställa mödrar som notoriskt svartsjuka och skadliga för sina barn.

F ö saknar han all form av erforderlig kompetens inom utvecklingspsykologi och anknytningsteori och har enbart författat nån gammal inaktuell avhandling om en opponent till Freud som ligger och dammar  i arkiven på Lunds Universitet, och opponent till den var  ingen mindre än den male streamade misogynisten och voffaren Germund Hesslow.

Föräldraalienation och Psykosocial Barnmisshandel, in: Inre och Yttre Verklighet, in: Acta Academiae Stromstadiensis, AAS-1, Antologi 2011, Strömstad akademi, pages 36–49, editors: Aadu Ott, Anders Steene och Gunnar Windahl, and Lars Broman, layout, Strömstad, Sweden, ISBN 978-91-86607-01-2.

http://www.stromstadakademi.se/sa_pdf/AAS-1.pdf

22520202_1549574371747315_1940749729332265136_o