J O - A N M Ä L A N A V R Å D M A N
L I N N P A N T Z A R
F Ö R G R O V A T J ÄN S T E F E L

FEL MAN / KVINNA PÅ FEL PLATS I DE STATLIGA VÅRDNADSUTREDNINGARNA

Det är anmärkningsvärt att så många av de sakkunniga som justitieministern anlitar till de statliga vårdnadsutredningarna, själva i sin juridiska praxis tillämpar en PA(S)-relaterad tolkningsmanual.

Med anledning av Monica Dahlström-Lannes JO-anmälan av rådman Linje Pantzar (och domen som ligger till grund för den) är det tex obegripligt varför just Linn Pantzar anlitats av regeringen att leda utredningen kring ämnet ”Barn som bevittnar våld” då det i den framgår med all önskvärd tydlighet att hon i sin egen yrkesverksamma praxis begår grova tjänstefel, just genom att tvinga barn till vårdnad, boende och umgänge med den förövare som utsatt både dem själva och deras mödrar för våld.

Kan bli straffbart att låta barn se våld »

Regeringen vill att det ska bli straffbart att låta barn titta på eller höra när pappa misshandlar mamma och liknande våldsamma situationer hemma.

Rådmännen Martin Holmgren och Linn Pantzar vid Nacka Tingsrätt

Riksdagens ombudsmän - JO

Box 16327

103 26 Stockholm

JO-anmälan 2018-05-28

Anmälan avser hur rättsregler ska tolkas samt granskning av Nacka tingsrätt och domare Linn Pantzars hantering av målnr T XXXX-XX, februari 2018.

Övergripande gäller fallet en vårdnadstvist där pappan är dömd i såväl tingsrätt (Eskilstuna tingsrätt 2008 BXXXX-X) som hovrätt (Svea hovrätt 2009 BXXXX-XX) för misshandel av mamman, men ändå fått ensam vårdnad och under lång tid hindrat barnen från att träffa sin mamma. De två yngsta barnen har sedan pga av misstankar om våld från pappans sida omhändertagits enligt LVU av socialtjänsten och placerats i familjehem. Kvar hos pappan finns en äldre bror, som enligt systrarna också utsätts för våld av pappan.

Alla tre barnen har tidigare bedömts vara brottsoffer då de levt med pappans våld mot mamman, och de har fått ersättning från Brottsoffermyndigheten (2012-XX-XX beslut XXXXX/XXXX, XXXXX/XXXX, XXXXX/XX).

Eskilstuna tingsrätt 2008 BXXXX-XX

Svea hovrätt 2009 BXXXX-XX

Eskilstuna tingsrätt 2010 T XXXX-XX

Stockholms tingsrätt 2012 T XXXX-XX

Lycksele tingsrätt 2013 T XXXX-XX

Stockholm förvaltningsrätt mål nr XXXX-XX 2016-XX-XX

Kammarrätten mål nr XXXX-XX 2017-XX-XX

Nacka tingsrätt T XXXX-XX 2018-XX-XX

Denna JO-anmälan gäller handläggningen av målet i Nacka tingsrätt februari-mars 2018, och domaren Linn Pantzars hot mot mamman, bristande opartiskhet samt förvrängning av vittnesutsaga.

1. Domarens hot mot mamman, part i målet:

Linn Pantzar meddelade direkt vid förhandlingsstart morgonen den 5 februari 2018 att mamman skulle tvingas att betala rättegångskostnaderna både för sig själv och barnens pappa om hon vill att förhandlingen även ska omfatta de yngsta barnen. Eftersom mamman inte hade ekonomiska möjligheter tvingades hon inför hotet att få betala sina egna såväl som den misshandelsdömdes rättegångskostnader att ge upp. Vittne till detta ultimatum är advokat XX.

2. Domarens partiska inställning

Under fyra förhandlingsdagar visade domaren tydligt i ord och handling, en partisk inställning. Som exempel avbröt hon mammans advokat flera gånger och med aggressiv ton förbjöd hon mammans advokat att ta upp "då-händelser". Däremot avbröts inte pappans advokat utan tilläts göra långa ”då-utläggningar”om hur det förhöll sig för 5-10 år sedan. Dessa då-händelser redovisades också i domen.

Linn Pantzar stoppade inte heller motpartens irrelevanta utfrågningar och trots förklarande svar från mammans sida, så nämndes inte dessa i domen. Motpartens då-händelser redovisade däremot i domen, men inte relevanta händelser i nu-tid som handlade om våldet mot barnen.

3. Partisk värdering av sympatiyttringar

Pappan skickade 2013 ett sms till mammans umgängesstödjare, som vidarebefordrade detta till mamman. Pappan bad dem hälsa att mamman inte skulle få träffa barnen vid det inbokade umgängestillfället, om hon inte skriftligen tog tillbaka våldsanklagelserna mot honom. Han skulle då kunna överväga att låta henne prata med barnen i telefon. Detta är uppseendeväckande och påminner om övergrepp i rättssak, då pappan faktiskt är dömd till fängelse (i både tings- och hovrätt) för att ha misshandlat mamman i barnens åsyn. Men Linn Pantzar reagerar inte på innehållet, att pappan använde barnen i utpressningssyfte och att meddelandet kunde ses som ett försök till egenmäktighet med barn.

Umgängesstödjaren skrev i sms 15 dec 2013 kl.10:29:

Han vill att jag skall förmedla att han kan överväga att du får lov att prata med dom på telefonen om du skriftligen erkänner dom falska anklagelserna mot honom. Jag har nu gjort vad jag kan och imorgon träffar vi soc och vi får avvakta vad som sägs efter det.

Ta hand om dig!

Domaren gav istället pappan stöd i att umgängesstödjarna genom sitt sms till mamman visat att de var olämpliga och att det varit rätt att avskeda dem från uppdraget, vilket socialförvaltningen gjort då pappan ”saknade förtroende” för dem. I meddelandet som domaren kritiserade skrev umgängesstödjarna i vänlig ton att de gjort vad de kunnat för att få umgänget till stånd. Nästa sms från umgängesstödjarna avslutades med ordet ”kram” vilket enligt domaren visade att de inte var objektiva.

Däremot hade domaren inget att invända mot att en annan umgängesstödjare som vittnade för pappan gav honom en fysisk kram inför sittande rätt. Umgängesstödjaren beskrevs i domen som objektiv trots att han berättade att han som vän till pappan tillbringat kvällen med honom och övernattat hos honom dagen innan förhandlingen.

Trots fullt synliga sympatiyttringarna ifrågasattes inte detta vittnes objektivitet, medan ordet ”kram” i ett sms diskvalificerade ett annat vittne.

4. Förvrängning av vittnesutsaga.

I domen skrev Nacka tingsrätt att psykologen TL sagt att det skulle vara skadligt för sonen att flytta tillbaka till Luleå. Detta var helt felaktigt och vittnet TL skrev senare till barnens mamma:

”Jag läser i domen att det står att jag sagt att en flytt till Luleå skulle kunna vara skadlig för W, då han härmed riskerar att få bekräftat att ingenting är beständigt. Detta har jag inte sagt. Jag håller inte med om det påståendet. Någon måste ha missförstått mina uttalanden.

Vänligen TL”

5. Klargörande av rättsregler:

I ett brev 2018-03-27 till Cecilia Klerbro, chef för Nacka tingsrätt, har jag ifrågasatt Linn Pantzars hantering av detta mål, men fått svaret via chefsrådman Nils Cederstierna (TNA 2018-223-2) att "ingen annan än den ansvariga domaren får bestämma hur rättsregler ska tillämpas i det enskilda fall som är föremål för domarens prövning vid domstolen." Vidare att "Rättsskipningen vid en domstol utövas av domare under självständighet. Detta är en viktig rättssäkerhetsgaranti."

Är det också JOs uppfattning? Enligt svaret skulle tolkningen av rättsreglerna vara helt godtyckliga och det skulle vara omöjligt att åtgärda även uppenbara felaktigheter, som exempelvis förvrängning eller felaktigt återgivande av vittnesutsagor (vilket det här givits exempel på.)

Finns det i så fall ingenstans att vända sig då en domare brister i objektivitet och tillämpning?

Monica Dahlström-Lannes

Bifogas:

Brev från Nacka tingsrätt

Beslut från Brottsoffermyndigheten

Bild av sms

Artikel i Nacka Värmdö-posten: Rådmännen Martin Holmgren och Linn Pantzar bjöd NVP på en smygtitt. På lördag välkomnas allmänheten på öppet hus.

Moncia Dahlström-Lannes fick naturligtvis avslag på sin JO-anmälan. Det är den sedvanliga gången. JO tycker det är rätt att göra fel

Och här nedan är svaret på det brev som Monica Dahlström-Lannes skickade till Cecilia Klerbro som är chef för Nacka tingsrätt, genom Nils Cederstjärna:

Min kommentar:

Det är av allt att döma upp till domarna själva om de vill välja att följa lag och rätt och att hålla sig till domareden - eller inte:

Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag vill och skall efter mitt bästa förstånd och samvete i alla domar rätt göra, ej mindre den fattige än den rike, och döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må; ej den saker göra, som saklös är, eller den saklös, som saker är. Jag skall varken förr, än domen avsäges, eller sedan uppenbara dem, som till rätta gå, eller andra de rådslag rätten inom stängda dörrar håller. Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.

Och iom JO:s avslag har därmed det fullständiga godtycket fått godkänt även från högre instans.

Intervju med lagman Cecilia Klerbro, chef för Nacka tingsrätt, publicerad i Veckans Affärer 2018-03

Lagman Cecilia Klerbro vid Nacka Tingsrätt

“Domstolarna måste hänga med i samhälls-utvecklingen”

Cecilia Klerbro är lagman i Nacka tingsrätt och därmed ansvarig för domstolens verksamhet. Sedan hon började sin karriär som notarie har branschen utvecklats mycket och det är just förändringsarbetet som drivit henne i sin karriär.

”Jag har alltid velat påverka. För mig är det viktigt att domstolen hänger med i samhällsutvecklingen och förändras med den”, säger Cecilia Klerbro.

Som lagman har Cecilia Klerbro det övergripande ansvaret för Nacka tingsrätts verksamhet och medarbetare. Förutom den dagliga verksamheten ansvarar hon också för att de mål som regeringen har satt upp uppnås.

”Det handlar framförallt om att vår process ska vara rättssäker och effektiv”, säger Cecilia Klerbro.

Domarnämnden

Domarnämnden är en statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyresråd. Nämnden ska också bedriva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekryteringsbehovet av ordinarie domare. Nämnden består av nio ledamöter. Av dem ska fem vara eller ha varit ordinarie domare och två ska vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet. De övriga två ledamöterna ska representera allmänheten.

Läs mer på: www.domarnamnden.se

För att säkerställa rättssäkerheten krävs en förändringsbenägenhet och vilja att utvecklas. Det är intresset för verksamhetsutveckling som har tagit Cecilia dit hon är idag.

”Jag har alltid haft ett stort intresse för förändringsarbete och att driva det framåt. Det har gjort att jag fått leda förändringsprojekt vid flera olika tillfällen”, säger hon och fortsätter:

”Vi på domstolarna behöver arbeta på ett modernt sätt som avspeglar moderniseringen som sker i samhället.”

Cecilia Klerbro insåg tidigt att det var just domare hon skulle bli. Under sin tingsnotarietjänstgöring upptäckte hon hur roligt det var att arbeta som domare. Som notarie fick hon successivt mer förtroende och till slut fick hon döma i vissa mål och ärenden. Det gav blodad tand och hon sökte sig vidare till domarutbildningen. Efter det har hon arbetat inom flera olika områden och för tre år sedan blev hon chef för Nacka tingsrätt.

Sedan Cecilia Klerbro började har hon sett domstolsväsendet utvecklas. Hon tycker framförallt att den ojämställdhet som hon mötte när hon började inte är lika utbredd idag:

”När jag började upplevde jag att jag behandlades annorlunda på grund av att jag var kvinna. De manliga notarierna fick företräde i många avseenden. De tendenserna ser jag inte idag. Dessutom är det betydligt fler kvinnliga chefsdomare idag – då fanns det knappt några i Sverige. Idag är de nästan hälften.”

Domstolarna har alltså blivit mer jämställda. Men, trots framstegen finns det mycket kvar att göra. Det blev extra tydligt i och med höstens #metoo-upprop och juristernas #medvilkenrätt, där stora strukturella problem kom upp till ytan.

”Vi har pratat mycket om det här hos oss. Dels har vi lyft det på domstolen i stort och sedan har alla avdelningar lyft det på interna möten. Nu är det något som jag tar upp i alla mina introduktions- och avslutningssamtal”, säger Cecilia Klerbro.

Enligt henne handlar mycket av arbetet som följt uppropet om att få till ett samtal om problemen och att göra det tydligt var gränserna går:

”Det handlar om hur vi uppträder mot varandra, om bemötande och respekt. Vi vill göra det tydligt att man både kan och ska säga till om man reagerar på något. Alla är olika och har olika gränser – det måste vi respektera.”

Domstolens ansvar i det här är enligt Cecilia Klerbro dels att diskutera gränsdragningar på domstolen, dels att tydliggöra hur man ska uppträda mot varandra och vilka man kan vända sig till om något skulle hända.

”Våra diskussioner har lett till en större medvetenhet om problemet och en större förståelse för vad som är okej och inte”, säger hon.

För Cecilia Klerbro är det viktigt att vara en förebild i sin chefsroll och det är något som hon tänker på i alla situationer och har med sig hela tiden.

På vilket sätt vill du vara en förebild?

”Jag vill vara en god medmänniska och behandla människor som jag själv vill bli behandlad. Jag ska vara och upplevas som rättvis. Jag vill vara en person som man kan komma till med sina problem. Jag vill skapa de förutsättningar som behövs för en bra arbetsplats.”

Slutligen, vad är dina bästa tips för att lyckas i karriären?

”Jobb ska vara roliga och utmanande – man ska göra det som känns bra i magen. Jag gillar utmaningar och om jag känner att “det här skulle vara svårt”, då vill jag bevisa för mig själv att jag kan göra det”, säger hon och tillägger:

”Det gör också att man får en bredd i sin erfarenhet. Det är lätt att rikta in sig på ett specifikt område direkt men har man bred erfarenhet får man en större förståelse för allt annat. Så, var öppen för det som dyker upp. Känns det utmanande? Anta då den utmaningen!”

THERESE ANDERSSONS FALL

Berättelser ur verkliga livet

_________________________________________

MONICA DAHLSTRÖM-LANNES / artiklar

ESKILSTUNAMODELLEN

MONICA DAHLSTRÖM-LANNES / skrivelse till JK Göran Lambertz

—————————————————

FAKTA OM PAS-Parental Alienation Syndrome

RICHARD GARDNER - upphovsmannen till PAS -konceptet

PAS-förespråkare på hemmaplan

__________________________________________

LÄSTIPS