1462357234

Lagman Mats Sjösten vid Varbergs tingsrätt

DV / AC = Domestic Violence / Child Abusevåld och sexuella övergrepp i nära relation

Eftervåld = Den våldsutövning som följer på separationen - och som i den nuvarande familjerättsliga diskursen benämns som uttryck för bristande "samarbete" och en "konflikt" som i påfallande många  fall mamman görs mest ansvarig för att "dra in barnen i".

Citat från SvD den 13 april 2013 ”Vårdnadstvisterna fördubblas” av Anna Singer, professor i familjerätt vid Uppsala universitet:

– När man gör samarbetsförmåga till ett kriterium så har man gett den icke samarbetsvilliga föräldern ett vapen. Att åstadkomma samarbetssvårigheter är väldigt enkelt. Det är bara att säga nej till allting.

DE STATLIGA VÅRDNADSUTREDNINGARNA

Tillsättningarna av sakkunnig expertis till de statliga vårdnadsutredningarna lämnar mycket att önska, i det att de tycks ske utan förefintligt sakkunnigt omdöme eller kontroll från högre instans på regeringsnivå.

Mer tycks det som om domstolsväsendet utvecklats till en fristående instans, som åtnjuter immunitet gentemot kontroll och insyn från annan sakkunnig eller högre instans och sätter sina egna lagar och regler och utser sina egna lojala kollegor till landets högsta tjänster och mest eftertraktade uppdrag.

I det är det lätt att hålla med den Ralf G Larsson, ordförande i  Domarförbundet som i en artikel i AB 2007, angående att dömda sexköpare som Leif Thorsson kan tillsätta sig själva till tjänsterna som domare i Högsta domstolen, kritiserar detta såväl som att landets högsta domare inte prövas bättre innan de utses av regeringen. Att arbeta som justitieråd är en så kallad kallelsetjänst.

– Det är en fruktansvärt tokig ordning, och det har jag också påtalat för både den förre och den nuvarande justiteministern.

Hur det nu är med resten av landets domarkår såväl som med tillsättningen av JO, JK och RÅ kan man undra, då det i livsviktiga angelägenheter som barns rättssäkerhet, och särskilt den rättssäkerhet som kvinnor / mammor och barn som utsätts för DV / AC & eftervåld inte åtnjuter, mest ser ut som om ansvariga agerar i avsikten att frånhålla sig denna verklighet som icke-existerande, eller som en som inte ska ligga på deras bord, utan någon annans, bara Gud vet vems.

Inte minst kommer detta faktum som mest tydligt till uttryck i urvalet av sakkunnig expertis till de statliga vårdnadsutredningarna, vari bla den lagman Mats Sjösten vid Varbergs tingsrätt varit aktuell, vilket måste anses anmärkningsvärt med avseende på det flertal högst graverande insatser han bidragit med och som jag snuddat vid i olika sammanhang och  kommit in på i samband med hans stränga förordnande av tvångsåtgärder för att få till stånd umgänge hos ovilliga barn, och som går på kors mot gällande etiska förhållningsregler inom skola, sjukvård och psykiatri.

I tillsättningen av expertis till betänkandet av vårdnadsreformen från 2006 i SOU 2017, finns inte EN enda, utöver psykologen Jenny Klefbom, barnsakkunnig representant, gentemot en övervägande majoritet av jurister, samt familjerättssekreteraren Joakim Blom med socionomutbildning och högst tveksam ideologisk inriktining som medlem i Familjerättssekreterarnas Riksförbund FSR, vilken utgör en lobbyist-organisation för PA(S)

(Se vidare här nedan!)

Att experterna uppvisar en alarmerande bristfällig kompetens i utredningsmetodik, kommer synligt till uttryck i användningen av vaga hänvisningar till att "det har sagts att", man har ”fått intryck av”, det ”har förts fram”, ”hafts synpunkter på”, etc,  istället för att göra korrekta analyser utefter förefintlig forskning och fakta, försedd med källhänvsningar, liksom att de även väljer att bortse från sådan forskning och fakta som inte stödjer den egna omedvetandegjorda ideologin /confirmation bias  och verklighetsuppfattningen, påvisar en häpnadsväckande brist på sann professionalism.

I remiss-svaren från de olika organisationer som har lång och djupgående erfarenhet av arbete med föräldrar och barn utsatta för DV / AC & eftervåld är kritiken att utredningen, bortsett från ett kortare avsnitt om dödligt våld i DV / AC och dess implikationer på vårdnadsfrågan, helt och hållet bortser från  detta perspektiv, genomgående.

Symptomatiskt nog är det är bara yttrandet från PappaBarn, som med undantag från några smärre invändningar i fråga om fördelarna med 2006 års vårdnadsreform, som möjliggjorde gemensam vårdnad mot en av parternas vilja, inte har några allvarligare klagomål att komma med.

Sett i backspegeln av hur de kommande två åren efter att betänkandet lagts fram och bara något år före det att  införandet av FN:s Barkonvention står inför dörren att sätta större tryck på myndigheterna att äntligen följa lagen i Föräldrabalken och de artiklar ur BK som redan införts i den, måste man instämma i den kritik som Kvinnofronten fört fram i sitt remissvar; att utredningen är så undermålig att den borde ha lagts ner och gjorts om.

Om regeringens / justitieministerns målsättning verkligen varit att BK ska styra upp den nuvarande hanteringen, syns det anmärkningsvärt inkonsekvent att tillsätta sakkunnig expertis till en föregående utredning som som förestår rakt motsatt  ideologisk agenda, än den som ligger till grund för BK och dessutom inte ens har stöd i evidensbaserad forskning och vetenskap.

Här ska så småningom i mån av tid, citeras diverse intressanta kritiska kommentarer i de nedanstående remissvaren och göras jämförelse dem emellan och den sistnämnda av PappaBarn, med avseende på hur den grundsyn de representerar är förenlig med den som BK står för eller ej.

IDEOLOGIBLINDHET OCH / ELLER FRÅNVARO AV TILLSYNSANSVAR FRÅN HÖGRE SAKKUNNIG INSTANS BAKOM TILLSÄTTNINGEN AV PA(S)- RELATERAD "EXPERTIS" TILL DE STATLIGA VÅRDNADSUTREDNINGARNA?

 

Frågan är relevant med avseende på tillsättningen av  lagman Mats Sjösten vid Varbergs tingsrätt som i Dagens Juridik presenteras som ”expert på vårdnadsmål” och har gett ut kursmaterialet "Vårdnad, boende och umgänge" och bedriver en kursverksamhet för jurister i handläggningen av vårdnadsmål, och som ofta tidigare anlitats till de statliga utredningarna. Det är synnerligen anmärkningsvärt då han vid upprepade tillfällen gjort sig skyldig till grova tjänstefel och därtill bryter mot grundläggande lagar och regler i förhållande till kravet på ett korrekt vetenskapligt och objektivt utredningsförfarande, när han utan att redovisa den källa han hänvisar till, pådyvlar vårdnads - o boendeföräldrar tvångsmetoder som inte är förenliga med de etiska förordningar som för övrigt gäller inom psykiatrin.

 

Detsamma kan anföras mot rådman Petter Anefur, som av regeringen tillsattes till utredningen av 2006 års vårdnadsreform / SOU 2017 Se Barnet, och som i BRY.s rapportering dömt på den oetiska  grund som Mats Sjösten förordar  i ett mål i Kristianstad och utgör ett regelrätt rättsövergrepp på såväl mamman som de barn, vars tungt vägande vittnesmål om DV / AC inte beaktats öht, för att istället bli hänsynslöst överkörda med beslutet att tilldela deras förövare enskild vårdnad.

 

Även psykologen var som enda representant för sitt kunskapsområde och i klar minoritet mot det stora antalet jurister, tillsatt till ovan nämnda utredning, trots också hon till grund för sin yrkesutövning åberopar samma icke godkända kvasivetenskapliga PA(S)-relaterade tolkningsmodeller (typ "monstret växer") , som de övriga i gänget och av psykoterapeuten Stefan Widell blivit anmäld till både IVO och JO för grova tjänstefel i sina åtaganden som vittnespsykolog i mål vari hon biträtt misstänkta förövare utan att höra de utsatta barnen. Dvs en yrkesutövning som tycks vara densamma som den av psykologförbundet uteslutna Lena Hellblom Sjögren bedriver, såväl som en Gösta Emtestam som nyligen även biträtt en 12-årige pojkes förövare i ett  fall i Lund och Stockholms tingsrätt, som väckt stor uppståndelse i sociala medier.

Vad gäller den socionom som tillsattes till vårdnadsutredningen av 2006 års vårdnadsreform, nämligen familjerätts-sekreteraren Joakim Blom, framgår det med önskvärd tydlighet i intervjun med honom i SR P1:s Medierna att han är komplett inkompetent för sitt uppdrag Att anledningen till det står att finna i det faktum att även han är en devot förespråkare av PA(S), torde inte heller råda tvivel om, då han är medlem i den illustra skara av familjerättssekretare i den PA(S)-lobbande organisationen FSR (Familjerättssekreterarnas Riksförening).

 

Märkligt nog är det även ytterligare en rådman ur detta ideologiska läger och som också JO-anmälts för grova tjänstefel som av justitieministern tillsatts att leda den pågående:

"Ju 2018:02 Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord”,

nämligen den Linn Pantzar, som själv tilldömt en pappa enskild vårdnad, som inför barnen misshandlat deras mamma och i rättssalen uppvisar ett synnerligen hänsynslöst agerande gentemot mamman.

Apropå den rådman Jonas Östlund som även han blivit anlitad som sakkuning till ovan nämnda utredning, ställer man sig osökt undrande till vad han ska bidra med? 

Carina Sällberg uppger nämligen att han var den som i Helsingborgs tingsrätt inledde de rättsliga obstruktionerna gentemot henne genom att neka henne allt i före första skenrättegången. När hon lyckades få Thomas Bodström att tacka ja till uppdraget som hennes ombud, tog Jonas Östlund beslutet att neka henne det. Hon uppger att han är i allians med advokat Helene Ek Sederholm och att han sad nej till Bodström menar hon har sin orsak i att TR inte ville att Sveriges tidigare justitieminister skulle få insyn i hur de planerade den långa skenprocess gentemot henne som nu är inne på sitt sjätte år när det just i veckorna vecka långmanglats i Hovrätten.

En mer komplett lista över alla de rådmän, åklagare, advokater, poliser och socialtjänstemän som borde ställas inför rätta för grova tjänstefel, skulle kunna göras lång, men får utverkas litet senare.

Nuvarande läge kräver att de de akuta rättsfall i vårt faktaunderlag, som blivit offer för den aningslöshet, brist på kompetens och ansvarstagande, som identifierats ovan, OMGÅENDE får sina fall granskade av professionellt expertis, eftersom de utsatta brottsoffrens - och i all synnerhet då barnens - lidande är så stort att det nära nog är livshotande.

LAGMAN MATS SJÖSTEN TILLSATT SOM ”EXPERT" ATT UTREDA HUR FN:S BARNKONVENTION SKA IMPLEMENTERAS I SVENSK LAG:

Inte så konstigt att det ser ut som det gör, fortfarande 2019 ett halvår innan FN:s Barnkonvention ska bli svensk lag, när de "experter" och ”rättssakkunniga” som tillsätts till de statliga vårdnadsutreningarna såväl som till Betänkandet av Barnrättighetsutredningen SOU 2016 ”Barnkonventionen blir svensk lag” är sådana som själva i sin egen yrkesutövning totalt hänsynslöst rättsvidrigt kör över barns mänskliga rättigheter. 

Till den sistnämnda Barnrättighetsutredningen 2016 tillsattes som expert den lagman vid Varbergs tingsrätt Mats Sjösten, som i vårdnadsmål som vi granskat begår grova tjänstefel genom att ta barn från sina anknytningsföräldrar för att tvinga dem till vårdnad / boende hos sin förövare och dessutom har hemligstämplat dokument som avslöjar en pappas sexuella böjelser, som även han fått vårdnaden om sitt brottsoffer.

Till samma utredning tillsattes även ”rättssakkunnig” Johan Borgström som handhaft det mål, vari socialen och rätten negligerar starka bevis i form av kroppsskador och annat på att en 8-årig pojke blivit misshandlad och utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa (understött av flera olika utlåtanden av sakkunnig medicinsk och psykologisk expertis läkare) varför mamman slutligen tvingades fly och gömma sig och pojken. Men de  blev sedan upptäckta och hämtade från sitt gömställe, varefter mamman suttit häktad och isolerad i två månader och pojken lämnats över i pappans våld!

Vidare information om fallet finns på hemsidesystemet Att Rädda Ett Barn »

 

OM BETÄNKANDET SOU 2016 FN:s BARNKONVENTION

Inledning

I betänkandet lämnas förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och presen- teras en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, lik- som ett antal författningsförslag i övrigt.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Uppdraget

Barnrättighetsutredningen har haft i uppdrag att göra en kartlägg- ning inom särskilt angelägna områden av hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnets rättigheter en- ligt barnkonventionen och de två fakultativa protokoll som Sverige tillträtt. Vid tydliga avvikelser ingår det i utredningens uppdrag att lämna förslag till åtgärder samt, vid behov, förslag till komplettering- ar och förtydliganden i lagstiftningen för att stärka barnets rättig- heter.

I uppdraget ingår vidare att analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen och de två fakultativa protokollen i svensk rätt.

Mot bakgrund av regeringens uttalade vilja att, vid sidan av fort- satt transformering, ge barnkonventionen ställning som svensk lag har utredningen också haft i uppdrag att lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen och att belysa vissa frågor av rättslig och praktisk karaktär som aktualiseras vid en inkorporering.

Regeringen beslutade den 27 mars 2013 att tillkalla en särskild ut-redare med uppdrag att inom särskilt angelägna områden kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter stämmer överens med barnets rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och de två fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt (dir. 2013:35). Utredaren skulle också analysera och redovisa vilka för- och nackdelar en inkorporering i svensk rätt av konventionen och de två fakultativa protokollen skulle kunna medföra. Utifrån analysen skulle utredaren ta ställning till på vilket sätt barnets rättigheter kan stärkas mest effektivt. Uppdraget skulle redovisas senast den 4 mars 2015.

De sakkunniga och experter som har medverkat i utrednings- arbetet, samt utredningens tidigare sekreterare, anges nedan.

Sekreterare i utredningen har fr.o.m. den 7 april 2015 varit docent- en i offentlig rätt Ewa Gustafsson och fr.o.m. den 11 maj 2015 juristen Sara Philipson.

Övriga medverkande i utredningen

Om inte annat anges har förordnandet gällt från och med den 16 maj 2013.

Sakkunniga

Kanslirådet Helena Corell, Justitiedepartementet, t.o.m. den 29 september 2015

Rättssakkunniga Johan Borgström, Justitiedepartementet, fr.o.m. den 30 september 2015 ( Det är Johan Borgström som i maj 2018 tilldömde pappan i det kända Anna & Elias-fallet enskild vårdnad / boende, trots att han inre ens hade blivit förhörd av polis och åklagare för de grova brott gentemot sonen som han stått misstänkt för.)

Kanslirådet Camilla Goldbeck-Löwe, Arbetsmarknadsdepartementet, t.o.m. den 2 juni 2013

Kanslirådet Mattias Falk, Arbetsmarknadsdepartementet, fr.o.m. den 3 juni 2013 t.o.m. den 10 november 2013

Ämnesrådet Charlotte Hellner Kirstein, Utrikesdepartementet Rättssakkunniga Åsa Nilsson, Socialdepartementet

Kanslirådet Charlotte Palmstierna, Socialdepartementet Departementssekreteraren Jenny Strandberg, Justitiedepartementet

Departementssekreteraren Moa Östberg, Arbetsmarknads- departementet, numera Kulturdepartementet, fr.o.m.

den 5 februari 2014 t.o.m. den 19 november 2015

Experter

Europarådets tidigare kommissionär för de mänskliga rättigheterna Thomas Hammarberg

Professorn Maarit Jänterä-Jareborg

Rådmannen, numera chefsrådmannen, Kirsi Laakso Utvik, fr.o.m. den 5 juni 2014

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg

Lagmannen Mats Sjösten

Professorn Karin Åhman

Citat ur Barnrättighetsutredningen: betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19).

Beträffande barn som bevittnat våld inom familjen visar kartläggningen att det finns brister i rättstillämpningen, både i förhållande till gällande rätt och i förhållande till rättigheterna enligt barnkonventionen. Trots konstaterat behov av stöd och hjälp hos barnet har inte insatser beviljats eftersom socialtjänsten inte fått samtycke av vårdnadshavarna eller i vissa fall ens kunnat etablera kontakt med familjen. Det är utredningens bedömning att det måste säkerställas att barn som bevittnat våld får stöd och hjälp av socialtjänsten när de är i behov av det. Utredningen delar den uppfattning som LVU- utredningen gett uttryck för i sitt slutbetänkande i fråga om möjligheten för socialnämnden att besluta om öppna insatser till barn under 15 år även om vårdnadshavaren inte samtycker till dem.

Såvitt gäller barn som utsatts för våld inom familjen finns det brister i det straffrättsliga skyddet för barn i förhållande till barnkonventionen, både i själva lagstiftningen och i tillämpningen av bestämmelserna. Av kartläggningen framgår bl.a. att åtal i flera fall ogillats eftersom smärta inte ansetts styrkt eller för att den smärta som barnet känt inte varit tillräcklig för att gärningen ska bedömas som misshandel. Smärtrekvisitet och de krav det ställer på ett barn som utsatts för våld medför att barn i praktiken många gånger inte ges ett likvärdigt straffrättsligt skydd mot våld som vuxna, något som inte ligger i linje med barnkonventionen. 

Utredningen föreslår att det i 3 kap. 5 a § brottsbalken införs en ny särskild straffbestämmelse om misshandel av barn. För ett sådant brott döms en förälder eller en person under vars fostran, vård eller tillsyn ett barn står och som tillfogar barnet kroppsskada, sjukdom eller smärta eller utsätter barnet för våld eller försätter barnet i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Till skillnad från vad som gäller för misshandel krävs inte att våldet har orsakat smärta. Straffet för misshandel av barn är fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. För grov misshandel av barn döms till fängelse i lägst ett och högst sex år eller om brottet är synnerligen grovt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Brotten benämns misshandel av barn respektive grov misshandel av barn.

(Just detta förslag tycks dock inte åtnjuta gör Mats Sjöstens gillande!

VAR HAR VI SETT AV DET UTLOVADE KUNSKAPSLYFTET, NU ETT HALVÅR INNAN FN:s BK SKA BLI LAG -  OCH I SÅ FALL MED AVSEENDE PÅ VADDÅ?

För domarkåren räcker det tydligen med att ”prata” litet om saken. Något kunskapslyft antas av allt att döma som vanligt inte vara nödvändigt för deras vidkommande. Det kan nämligen komma att inverka menligt på deras ”juridiska objektivitet”..

Citat:

Administrativa och andra åtgärder

Sverige har nått långt i sitt strategiska arbete, också i relation till länder som har inkorporerat barnkonventionen. Trots detta har barnkonventionen inte fått det genomslag i rättstillämpningen som man hade kunnat förvänta sig.

I betänkandet föreslås att regeringen under en treårsperiod genomför ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen, de fakultativa protokoll som Sverige har tillträtt och barnets rättigheter bland olika yrkesgrupper som arbetar i statliga och kommunala myndigheter. Kunskapslyftet bör även omfatta förtroende- valda i stat, kommun och landsting.

Insatserna bör syfta till att ge kunskap och kompetens om vad barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande till den egna verksamheten. Det bör också ingå att sprida kunskap om metoder för att lyssna på barn och inhämta barns åsikter samt vad barnets bästa som ett tillvägagångssätt innebär. Även kunskapen om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och förmåga att berätta bör ingå i kunskapslyftet. Insatserna bör vidare syfta till att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter utifrån bl.a. barnrättskommitténs allmänna kommentarer.

I kunskapslyftet bör bl.a. följande åtgärder ingå:

  • Barnombudsmannen får i uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Inom ramen för uppdraget bör det också ingå att sprida barnrättskommitténs allmänna kommentarer som ett stöd i tolkning- en av barnets rättigheter i rättstillämpningen.
  • Statliga myndigheter som är centrala för genomförandet av barnets rättigheter enligt barnkonventionen får i uppdrag att inom sina respektive verksamheter säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om dessa rättigheter och om barnets utveckling och behov. Myndigheterna ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå detta mål.
  • Barnombudsmannen får möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar om barnkonventionen.

Det är vidare utredningens bedömning att det för att kompetensen ska öka för relevanta yrkesgrupper, bör säkerställas att högskoleutbildningar för dessa omfattar kunskap om barnets rättigheter.

Dessutom bör alla barn få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation.

Utredningen anser vidare att regeringen bör utreda hur etablering av oberoende, lokala barnrättighetsbyråer kan främjas ekonomiskt. Med barnrättighetsbyråer avses byråer dit barn ska kunna vända sig för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Barnrättighetsbyråerna bör vara fristående från den statliga och kommunala organisationen och utgöra ett komplement till det stöd och de insatser som myndigheter och andra organisationer från det civila samhället erbjuder.

Skriftligt stöd

Att göra barnkonventionen till svensk lag betyder att till exempel domstolar måste ha kunskap om barnkonventionen och om hur den ska användas i verkligheten. Därför är det viktigt med utbildning.

Utredningen har kontaktat några myndigheter för att få veta vilken hjälp de behöver för att förstå texten i barnkonventionen på rätt sätt och att använda den som lag.

Myndigheterna har svarat att de vill ha skriftlig hjälp och stöd.

De tycker att det är bra om sådan hjälp eller handbok finns samlad på ett ställe och är lätt att hitta och lätt att använda.

Nya frågor

Att barnkonventionen blir svensk lag gör att myndigheter och andra får nya frågor att fundera på, som de kanske inte har tänkt på tidigare.

Därför är det viktigt att myndigheterna diskuterar hur man ska göra för att använda den nya lagen när barnkonventionen finns med. De bör diskutera detta så snart som möjligt.

Utredningen föreslår att Domstolsverket och andra myndigheter ska prata om och diskutera vilka frågor som kan komma upp efter att konventionen blivit lag.

Domstolsverket är en statlig myndighet som hjälper domstolarna i Sverige.

(För domarkåren räcker det tydligen med att ”prata” litet om saken. Något kunskapslyft antas av allt att döma som vanligt inte behövas för deras vidkommande.)

 

Citat ur Barnrättighetsutredningen: betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19).

BARN HAR RÄTT ATT BLI LYSSNADE TILL OCH FÅ SINA BEHOV RESPEKTERADE!

På en rad rättsområden finns i speciallagstiftningen särskilda bestämmelser om bl.a. barnets bästa och om barnets rätt att få uttryckta sina åsikter. Trots detta har kartläggningen visat att barnkonventionens grundprinciper, som särskilt omfattats av kartläggningen, fått dåligt genomslag i den praktiska tillämpningen. Även om kartläggningen varit begränsad till särskilt angelägna områden föreslås, som ett utflöde av kartläggningsresultaten, att det i förvaltningslagen (1986:223) och i förvaltningsprocesslagen (1971:291) införs en ny bestämmelse enligt vilken barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i ärenden och mål som rör barn. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

Lagstiftningsåtgärder

Det är utredningens bedömning att principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet. I transformeringsarbetet behöver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade säkerställas. Det bör vidare tydliggöras att barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utgör en väsentlig del vid bedömningen av barnets bästa. En viktig fråga att uppmärksamma är också frågan om hur vårdnadshavarens bestämmanderätt förhåller sig till barnets rätt att komma till tals. Bestämmelser som innehåller begränsningar eller förbehåll när det gäller rätten för barnet att uttrycka sina åsikter bör ses över.

Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna

För att rättigheterna i barnkonventionen ska ha betydelse för barnet måste det enligt barnrättskommittén finnas effektiva rättsmedel vid kränkningar av rättigheterna. Det finns ett behov av att stärka barns möjlighet att utkräva sina rättigheter. Det är därför viktigt att säkerställa att barn har kunskap om och tillgång till myndigheter som är centrala för att säkerställa rättigheterna. Utredningen föreslår att statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att göra den egna myndighetens verksamhet, eller den verksamhet myndigheten ansvarar för, känd, tillgänglig och anpassad för barn. Barnombudsmannen bör få i uppdrag att bistå de berörda myndigheterna i arbetet med detta.Det är vidare utredningens bedömning att regeringen bör utreda om Barnombudsmannen bör ges möjlighet att föra talan för enskilda i de fall frågan är av särskild betydelse för rättstillämpningen eller på annat sätt är av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen.

 

Gunilla Madegård

Frilansskribent, forskare, barn - och kvinnorättsaktivist och

talesperson för föräldrar och morföräldrar i AKTION #eftervåldet mot SAMHÄLLSSKADLIG MYNDIGHETSUTÖVNING  som av hänsyn till barnen och rädsla för repressalier vill vara anonyma

Oll Matts gata 28
38791 Borgholm
tel: 070 258 48 39
Gunilla Madegård

 

ABOUT

 

AKTION #eftervåldet mot samhällsskadlig myndighetsutövning

 

KRITIK MÅLSÄTTNING OCH KRAV

 

EFTERVÅLD - DEFINITION

 

BEGREPPET EFTERVÅLD INFÖRLIVAT I DEN DEN OFFENTLIGA DISKURSEN

 

AKTION #eftervåldets UPPROP

/

RÖSTER FRÅN AKTION #eftervåldets UPPROP

 

UTSKICK TILL SOCIALUTSKOTTET

 

PRESENTATION AV #eftervåldets ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG, KRITK,  FAKTA OCH KUNSKAPSUNDERLAG

 

ENKÄTSVAR från 16 föräldrar utsatta för DV / AC & EFTERVÅLD

 

IDEOLOGISK, POLITISK, EKONOMISK ANALYS

 

MYNDIGHETSUTÖVNING MED FALSK VARUDEKLARATION

 

1) Bristande kompetens att hantera komplext systemrelaterade problemställningar inom det humanvetenskapliga fältet

 

2) Bristande språklig precisering, avgränsning och stringens

 

3) Bristande omdöme i fråga om tillämpningen av gällande lag i Föräldrabalken och FN:s barnkonvention

 

FAKTA-OCH KUNSKAPSUNDERLAG

 

ANGELÄGEN FORSKNING OCH VETENSKAP SOM FÖRBIGÅS

 

SAMMANFATTNING AV MARIA KARLSSONS GRANSKNING AV DOMAR

 

Domar vari pappor gjort sig skyldiga till DV / AC

 

Domar vari mammor tros "påverka", "dra in barn i konflikten", inte kunna "samarbeta" pga att "ha fel inställning till pappan", etc

 

BRUTALISTEN MATS SJÖSTEN - BOSS ÖVER VÅRDNADSMÅL SEDAN 90-talet

 

DE STATLIGA VÅRDNADSUTEDNINGARNA

 

LANDETS FRÄMSTA EXPERT PÅ VÅRDNADSMÅL

 

AVSLÖJANDE GRANSKNING AV MATS SJÖSTENS DOM I VARBERGFALLET

 

Varbergsmålet:

 

MAILVÄXLING MED LAGMAN MATS SJÖSTEN OCH HOVRÄTTSASSESSOR KARIN LAMBERTZ

 

MATS SJÖSTEN OM FN:s BARNKONVENTION

 

KÖPTA S.K. UTREDARE / MEDLARE och VITTNESPSYKOLOGER MED FALSK VARUDEKLARATION

 

LENA HELLBLOM SJÖGRENS FALSKA RETORIK

 

Lobbar Familjerättssocionomernas Riksförbund för PA(S) i hemlighet?

 

Carolin Robsons hemställan till myndigheterna angående PA(S)-relaterad myndighetsutövning

 

PA(S)-MANUALEN

 

DEN 7-årige VICTORS FALL - ÄNNU ETT FALL MED LENA HELLBLOM SJÖGRENS INBLANDNING 

 

ARTIKLAR

 

1. Jenny Örns fall

2 .Föräldern Maria A:s fall publicerad i Aftonbladet 2017. 

3.Trebarnsmamman Lenas fall

4. Svea Hovrättsmålet med Thomas Bodström som mammans ombud

5. Vårdnadsmålet vid  Varbergs tingsätt och Mats Sjösten som domare

6) 12-årig suicidal pojke tvångsförflyttas till sin förövare

7) Fallet Anna och Elias

8) Den 7-årige Victors fall

Mammors rapporter i 16 enkätsvar

 

DEN 7-årige VICTORS FALL - ÄNNU ETT FALL MED LENA HELLBLOM SJÖGRENS INBLANDNING 

 

LINDAS BREV RILL SVERIGE

 

17 LÖGNER I SVT /  BO GÖRAN BODIN / BRÅNSTADS  "ATT RÄDDA ETT BARN", INKLUSIVE UNDANHÅLLANDE OCH SELEKTIVT URVAL AV FAKTA

 

SJÄLVBIOGRAFIER AV UTGIVNA AV FÖRÄLDRAR UTSATTA FÖR VSNR & EFTERVÅLD

 

VERONICA AXELSSON - DET HÄNDER INTE MIG

 

___________________________________

 

ÖVRIGA HEMSIDOR:

 

JUSTITIEMORDET PÅ CARINA SÄLLBERG

 

ANALYS AV SVT / BODINS "ATT RÄDDA ETT BARN"

 

TONÅRSFLICKORNA SARA OCH LINDAS BERÄTTELSE

 

MAMMA-MANUALEN

ABOUT

 

AKTION #eftervåldet mot samhällsskadlig myndighetsutövning

 

KRITIK MÅLSÄTTNING OCH KRAV

 

EFTERVÅLD - DEFINITION

 

BEGREPPET EFTERVÅLD INFÖRLIVAT I DEN DEN OFFENTLIGA DISKURSEN

 

AKTION #eftervåldets UPPROP

/

RÖSTER FRÅN AKTION #eftervåldets UPPROP

 

UTSKICK TILL SOCIALUTSKOTTET

 

PRESENTATION AV #eftervåldets ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG, KRITK,  FAKTA OCH KUNSKAPSUNDERLAG

 

ENKÄTSVAR från 16 föräldrar utsatta för DV / AC & EFTERVÅLD

 

IDEOLOGISK, POLITISK, EKONOMISK ANALYS

 

MYNDIGHETSUTÖVNING MED FALSK VARUDEKLARATION

 

1) Bristande kompetens att hantera komplext systemrelaterade problemställningar inom det humanvetenskapliga fältet

 

2) Bristande språklig precisering, avgränsning och stringens

 

3) Bristande omdöme i fråga om tillämpningen av gällande lag i Föräldrabalken och FN:s barnkonvention

 

FAKTA-OCH KUNSKAPSUNDERLAG

 

ANGELÄGEN FORSKNING OCH VETENSKAP SOM FÖRBIGÅS

 

SAMMANFATTNING AV MARIA KARLSSONS GRANSKNING AV DOMAR

 

Domar vari pappor gjort sig skyldiga till DV / AC

 

Domar vari mammor tros "påverka", "dra in barn i konflikten", inte kunna "samarbeta" pga att "ha fel inställning till pappan", etc

 

BRUTALISTEN MATS SJÖSTEN - BOSS ÖVER VÅRDNADSMÅL SEDAN 90-talet

 

DE STATLIGA VÅRDNADSUTEDNINGARNA

 

LANDETS FRÄMSTA EXPERT PÅ VÅRDNADSMÅL

 

AVSLÖJANDE GRANSKNING AV MATS SJÖSTENS DOM I VARBERGFALLET

 

Varbergsmålet:

 

MAILVÄXLING MED LAGMAN MATS SJÖSTEN OCH HOVRÄTTSASSESSOR KARIN LAMBERTZ

 

MATS SJÖSTEN OM FN:s BARNKONVENTION

 

KÖPTA S.K. UTREDARE / MEDLARE och VITTNESPSYKOLOGER MED FALSK VARUDEKLARATION

 

LENA HELLBLOM SJÖGRENS FALSKA RETORIK

 

Lobbar Familjerättssocionomernas Riksförbund för PA(S) i hemlighet?

 

Carolin Robsons hemställan till myndigheterna angående PA(S)-relaterad myndighetsutövning

 

PA(S)-MANUALEN

 

DEN 7-årige VICTORS FALL - ÄNNU ETT FALL MED LENA HELLBLOM SJÖGRENS INBLANDNING 

 

ARTIKLAR

 

1. Jenny Örns fall

2 .Föräldern Maria A:s fall publicerad i Aftonbladet 2017. 

3.Trebarnsmamman Lenas fall

4. Svea Hovrättsmålet med Thomas Bodström som mammans ombud

5. Vårdnadsmålet vid  Varbergs tingsätt och Mats Sjösten som domare

6) 12-årig suicidal pojke tvångsförflyttas till sin förövare

7) Fallet Anna och Elias

8) Den 7-årige Victors fall

Mammors rapporter i 16 enkätsvar

 

DEN 7-årige VICTORS FALL - ÄNNU ETT FALL MED LENA HELLBLOM SJÖGRENS INBLANDNING 

 

LINDAS BREV RILL SVERIGE

 

SJÄLVBIOGRAFIER AV UTGIVNA AV FÖRÄLDRAR UTSATTA FÖR DV / AC & EFTERVÅLD

 

VERONICA AXELSSON - DET HÄNDER INTE MIG

 

___________________________________

 

ÖVRIGA HEMSIDOR:

 

JUSTITIEMORDET PÅ CARINA SÄLLBERG

 

ANALYS AV SVT / BODINS "ATT RÄDDA ETT BARN"

 

TONÅRSFLICKORNA SARA OCH LINDAS BERÄTTELSE

 

MAMMA-MANUALEN