AKTION #eftervåldet

BORÅS TINGSRÄTT 2014 T 3519-13 Domare: Lotten Karlen:

Sammanfattning: Mamman stämmer pappan som haft ensam vårdnad sen 2012, hon anser att han aldrig informerar henne. Pappan får ensam vårdnad, mamman umgänge varannan vecka tors-mån. Barnen bodde under sina första år med sin mamma.

Hovrätten gav pappan vårdnaden 2012.

Barnen vill ha växelvist boende.

Tingsrätten tar inte med alla orsaker som finns i grunden till att pappan ger starka tecken på att inte vilja samarbeta. Tingsrätten tror att mamman påverkat barnen att säga att de vill bo växelvist.

 

BLEKINGE TINGSRÄTT 2014 T 1621-12 Domare: Tomas Törnqvist

Pappan får ensam vårdnad.

Pappan stämmer mamman på ensam vårdnad.

Barnet är född 2004 och är 10 år. Barnets vilja: TR skriver att “utredningen tillåter ingen säker slutsats om dotterns vilja i vårdnads- eller boendefrågan” 2 gånger- 2006 och 2010 har tingsrätten dömt till gemensam vårdnad. Dottern har bott med mamman och sin lillebror hela sitt liv.

Dottern är SoL placerad mellan 2008-2010, sen flyttade dottern hem till mamma och lillebror igen. 2012 påstår pappan att barnet sagt att mamman varit våldsam mot henne. Det inleds en förundersökning och tingsrätten beslutar då interimistiskt att dottern ska bo hos pappan och ha umgänge med mamman. (Det framkommer inte vem som gjorde anmälan) trots detta så kan lillebrodern bo med mamman?!?!

Förundersökningen lades ned. Tingsrätten beslutar trots detta interimistiskt att dottern ska fortsätta bo med pappan och ha umgänge med mamman.

Pappan säger att mamman påverkar dottern.

Under 2012 och 2014 verkar ärendet stå still?? 2014 när denna dom kommer skriver tingsrätten “Det framstår som bäst för dottern att göra så liten förändring som möjligt av de rådande faktiska förhållandena. Vårdnaden om dottern bör mot den bakgrunden ensam anförtros åt pappan, hos vilken hon bott sedan ungefär två år tillbaka.”

 

Vidare säger TR att “utredningen tillåter ingen säker slutsats om dotterns vilja i vårdnads- eller boendefrågan”

 

GÖTEBORG TINGSRÄTT 2014 T 15185-12

Domare: Mats Eriksson

Sammanfattning:

Pappan får ensam vårdnad.

Barnet född 2001, här 13 år. Pappan stämmer mamman på ensam vårdnad. Mamman har bestritt detta och vill att vårdnaden ska vara gemensam, boendet hos pappan godkänner hon.

Paret separerade 2008 och mamman har sen haft ensam vårdnad. 2012 placerades barnet på LVU, 2013 blev det LVU i hemmet hos pappan. Tingsrätten anser också att I sammanhanget kan anmärkas att barnet inte tagit närmare ställning i ärendet. Familjerätten anger i sin utredning att det är en långvarig konflikt som barnet är mycket indraget i. Pappan är den som bäst kan tillgodose barnets behov av den andra föräldern.

 

HAPARANDA TINGSRÄTT 2014 T 337-13 Domare: Annika Nilsson

Sammanfattning:

Pappan får vårdnaden om tvillingar födda 2001 här 12 år .

Mamman stämmer pappan på att dottern ska fortsätta bo hos henne och gemensam vårdnad och pojken hos pappan. Pappan bestrider detta och ansöker om ensam vårdnad. Dottern vill bo hos mamman.

TR anser båda föräldrarna som lämpliga. Separerade 2010, barnen bodde växelvis tillsammans flyttade till Norge 2011. Barnen flyttade då till pappan. Då gjordes ett avtal där barnen skulle ha umgänge med mamman var tredje helg och vartannat lov. När barnen kom till mamman på umgänge i Norge 2013 stannade barnen kvar hos mamman och mamman väckte talan mot pappan om ensam vårdnad.

TR förordnade interimistiskt att barnen skulle bo hos mamman. Vid tidpunkten för rättens beslut var redan ena barnet tillbaka hos pappan. Det andra barnet blev kvar hos mamman som inte lämnade över barnet. TR förelade beslut om vite på 10000 att mamman skulle lämna över dottern. Dottern blev kvar hos mamman.

Dottern har enligt mamman gråtande sökt upp skolsköterskan och berättat om våld i hemmet hos pappan, hon kunde även redovisa ett flertal incidenter. Skolsköterskan gjorde en orosanmälan. Skolsköterskan vittnade i tingsrätten om dotterns upplevelser.

Skolsköterskan har uppgett att hon INTE upplevde att dottern var påverkad av sin mamma utan hon uppfattade dottern som mogen och reflekterande .

Socialtjänsten vittnade om att dottern sagt att hon var livrädd för pappan, de hade sett när dottern fick syn på pappans bil i Tromsö, dottern hade då blivit hysterisk och kastade sig ner på golvet i bilen. Dom vittnade om att dottern vill bo hos mamman.

Socialtjänsten vittnade i stora drag om samma som skolsköterskan gjorde. Trots detta avsutades utredningen utan åtgärd. I tingsrättens beslut / skäl:

Vårdnadsutredningen bedömer inte att barnen riskerar att utsättas för övergrepp eller annars far illa hos pappan. Barnen befinner sig enligt dem i lojalitetskonflikt och bör således inte belastas med beslutet om vart de vill bo.

TR anser att mamman inte respekterar pappans föräldraskap och inte heller domstolens beslut.

(Min anm. Ska man inte skydda barnet, speciellt när barnet själv berättar för myndigheter om våld?) TR anser att dotterns vilja inte kan tillmätas någon betydelse då hon befinner sig i en lojalitetskonflikt.

 

 

FALL DÄR HOVRÄTTEN ÄNDRAR / FASTSTÄLLER TINGSRÄTTENS BESLUT:

 

 

LUNDS TINGSRÄTT 2016 T 1206-15

Domare: Mikael Petersson

Beslut: gemensam vårdnad och boendet hos mamman.

Barnen vill bo hos sin mamma och vägrar träffa sin pappa.

Sammanfattning: Mamman yrkar att barnen ska bo med henne. Pappan yrkar på ensam vårdnad. Barnen är födda 2005 och 2007 Föräldrarna separerade 2008, mellan 2010-2015 bodde barnen växelvist boende. Efter 2015 har inget umgänge skett då barnen vägrat umgänge med pappan.

TR anser inte att detta fungerat då en stark bidragande orsak till detta är mammans negativa inställning till pappan. Ena barnet har berättat för en samtalskontakt till mamman (Obs mamman var ej med) att pappan påverkar henne att tycka saker och slår henne med sina ord. Tingsrätten anser att man ska bedöma detta med försiktighet.

Tingsrätten anser att mamman påverkar barnen med sin negativa inställning. Socialtjänsten bedömer att den gemensamma vårdnaden ska kvarstå och att barnen ska bo hos pappan och ha rätt till umgänge med mamman. Föräldrarna går på familjebehandling tillsammans vilket gör att tingsrätten är hoppfull att samarbete kan ske på sikt. Därför ska den gemensamma vårdnaden bestå.

OBS Tingsrätten skriver att tingsrätten måste ta hänsyn till barnens vilja. Socialtjänsten har inte förklarat hur det ska gå till rent praktiskt om barnen ska flytta och bo hos sin far. Tingsrätten anser att även om mamman påverkat barnen med sin negativa inställning så måste man vid prövning av boendefrågan fästa stort avseende på barnens uppfattning. Barnen har förklarat att dom för närvarande inte ens vill träffa sin far.

ATT I STRID MOT BARNENS VILJA BESTÄMMA ATT DE SKA BO HOS PAPPAN KAN AV BARNEN UPPFATTAS SOM ETT ÖVERGREPP MOT DEM.

Risken finns att barnen skulle skadas psykiskt av ett sådant beslut. Inget umgänge fastställs med äldsta barnen, det mindre barnet får fastställt umgänge med sin pappa.

 

 

ÄRENDET ÖVERKLAGAS AV PAPPAN HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH BLEKINGE 2016 T 1184-16

 

Hovrätten beslutar att pappan ska ha vårdnaden och att barnen ska ha rätt till umgänge med mamman varannan torsdag-måndag.

Hovrätten anser att samarbetet inte fungerar pga mammans negativa inställning

Hovrätten skriver: Även om mamman inte medvetet har påverkat barnen är det enligt hovrätten oundvikligt att barnen har tagit intryck av hennes negativa hållning gentemot pappan.

Då barnen fortfarande är relativt små (11 år och 9 år!!!) och att hovrätten är osäker på om barnens vilja är genuin så kan man inte tillmäta barnens ståndpunkt någon större betydelse. Hovrätten är medveten om att själva flytten kan bli psykiskt påfrestande för barnen, men att det FÖRHOPPNINGSVIS är av övergående natur.