ENKÄTSVAR från 16 föräldrar utsatta för DV / CA & EFTERVÅLD

DV / CA = Domestic Violence / Child abuse = = våld och / eller sexuella övergrepp i nära relationer

"Eftervåld" är ett bra samlande och förtydligande begrepp på vad som försiggår under ytan på den TYSTNADSKULTUR och förljugna verklighetsbortträngning som möjliggörs genom en samverkan på både privat personlig, samhällelig och psyko-social / kulturell nivå.

En mer specificerad redogörelse för hur eftervåldets olika former av vardagsterror kan se ut, har du här »

FAKTAUNDERLAG till grund för AKTION #eftervåldets krav på tillsättningen av en haverikommission som synar den myndighetsutövning som i brottmål med en grund i sexualiserat eller annat våld mot kvinnor och barn, begår grova tjänstefel/brott mot Grundlag / Förvaltningslag, genom att rutinmässigt låta offer och förövare byta plats och förlägga bevisbördan hos offret.

I vårt faktaunderlag framgår dessutom att myndighetsutövningen i tvistemål begår brott mot Grundlag, Förvaltningslag och Föräldrabalken genom att bedöma våld och sexuella övergrepp i nära relationer (VSNR) som inte bevisats i brottmål som icke-existerande och / eller irrelevant för riskbedömningarna, medan icke bevisad och icke-existerande "påverkan" och "umgängessabotage" läggs till grund för beslut att skriva över vårdnaden / boendet från den förälder som är barnets enda nära anknytningsförälder, till misstänkta, åtalade eller dömda förövare, alternativt att till varje pris och på trots mot deras uttryckliga vilja, påtvinga barn umgänge med dem.

BROTTMÅL

1)FALLET JENNY ÖRN»

Myndighetsperson begår våldtäkt och får hjälp av åklagare att lägga skulden på offret:

2) OMFATTANDE UTREDNING AV SKENPROCESSERNA MOT CARINA SÄLLBERG»

Rättsapparaten ställer sig till förfogande för en förövare att att trakassera sitt offer i åratal med falska anmälningar

TVISTEMÅL:

Rättslösa föräldrar och barn skyddslöst utlämnade åt VSNR & EFTERVÅLD

3) 16 FALL REPRESENTERADE I ENKÄTSVAR»

4) OMFATTANDE UTREDNING AV ”MIAS” FALL (enkätsvar 9 GM 09)»

5) GRANSKNING AV 75 DOMAR»

6) RAPPORTERNA FRÅN BRY»

7) REPORTAGE I MEDIERNA»

Sexton föräldrar avlägger sin rapport om sina erfarenheter av hur de drabbats av VSNR & eftervåld i allians en myndighetsutövning i "rättvisans" tjänst, som aldrig annars kommer till synes i medierna eller i någon övergripande uppföljning av hur utfallet av rådande myndighetsutövning ser ut med avseende på dess långsiktiga konsekvenser för de mest skyddsbehövande - nämligen barnen.

Var och en av dessa föräldrar har fått bilägga sina enkäter med domar och utredningar från socialtjänsten, som sedan granskats av de i ledningsgruppen som ansvarar för dem, nämligen GM, BM och CR.

Undertecknad är den enda som inte pga rädsla för repressalier från kritikkänsliga myndighetsutövare och hämndlystna förövare och eventuella konsekvenser för inblandade barn kan underteckna vår protestskrivelse med namn, vilket säger en del om hur starka de mekanismer är som samverkar om att dessa föräldrars och barns utsatthet och undanskymda verklighet inte ska komma upp till ytan och bli synliggjord i dess fulla vidd av naket utlämnande åt rättsligt godtycke och brist på mänsklig värdighet.

Gunilla Madegård

Frilansskribent, forskare, barn-och kvinnorättsaktivist

26903725_2064386130458698_8484871375309935975_n

UTDRAG UR NÅGRA FÖRÄLDRARS ENKÄTSVAR:

1.Mamma som alltid skött omvårdnaden om sina två barn själv och utsatts för en vardagsterror av sin exsambo som är exempellöst hänsynslös. Pappan har sedan han blev tilldelad enskild vårdnad om båda barnen, konstant bedrivit umgängessabotage gentemot barnens rätt till en nära och god kontakt med sin mamma.

"Har gjort anmälningar efter att min dotter togs på förhör då utredningsledaren ringde mig och berättade att de hade min dotter där. Det var hon som fick mig att våga anmäla pappans brott. Hon sa att jag måste göra det både för mig, mina barn och för framtida kvinnor som kommer att utsättas för samma sak av honom. Det är det viktigt att jag gör anmälan så att det finns en historia om någon annan kvinna blir utsatt. Problemet är att ingen annan vågar anmäla honom för alla är rädda av honom, han är farlig.

Pappan har gjort massor med falska anmälningar av mig, som alla har lagts ner. Men det tar på mitt psyke, då man lever i ständig rädsla för vad han ska hitta på nästa gång. Han är en psykopat och jag själv har sett, när jag levde med honom, hur han kartlade människors liv som han ville skada.

Vi har haft utredningar som TR begärt i vårdnadstvissterna då familjeenheten gjort utredning. Det har hänt 2 gånger. 2013-2015 då jag vann tvisten om ensam vårdnadshavare, han skulle då bara ha barnen varannan helg, men jag var så dum att jag lät honom ha barnen varannan vecka istället. Han fortsatte att bråka med mig och påverkade barnen, det var han som stämde mig båda gångerna

Nästa gång trodde familjeenheten på min dotter eftersom hon bodde hos honom. I TR mars 2018, blev jag intalad att pappan skulle följa domarens beslut om umgänge om jag gav honom vårdnaden. Men sedan han fick vårdnaden jag har inte träffat min dotter en enda gång. Och nu dessutom har han även tagit min son på 9 år som jag har dom på att ha hos mig varannan vecka onsdag-måndag. Han har fått sådan makt och låter inte mig eller barnen ha någon som helst kontakt, inte ens per telefon.

Det har gång på gång funnits dokumentation på vad som har hänt men ändå så har inte alla pusselbitar satts ihop av Socialtjänsten för att se vem det är som bråkar och utsätter mig och mina barn för det som hänt och händer! Och ändå väljer de att ge gärningsmannen rätten till barnen!

Vill påpeka att jag är en kvinna som aldrig rökt, dricker inte och aldrig varit i närheten av droger. Jag är en skötsam kvinna som aldrig tidigare fått anmälningar mot mig eller ens haft några anmärkningar. Alltid varit en skötsam person.

En gång i tiden ca 1994 då jag flyttade till Stockholm från Norrköping ville jag bli polis för att hjälpa kvinnor som blev utsatta för hedersrelaterad brott, men jag fick inte det av mitt ex ( som är pappan till mina barn) jag var så ung och dum att jag valde honom än att bli polis!

Han satte ultimatum och jag var bara 19 år då, antingen välja honom eller bli polis, jag valde honom! Och så har det varit sedan dess, man gör som han säger. Så är det även för mina barn.”

26756444_10156941885568709_9186073364562168242_o

2.Mamma som inte kunnat träffa sin son på många år, pga pappans illasinnade ryktesspridning om hennes som "psykiskt labil" och barmisshandlare och uppenbart jäviga och / eller inkompetenta handläggare inom socialtjänst och tingsrätt som fullkomligt struntat att iaktta sin utredningsplikt, för att istället okritiskt köpa en kriminell pappas uppdiktade historier. Pojken har blivit grovt misshandlad av pappan och mamman har nyligen på omvägar fått vetskap om att det ligger riktigt krisartat till för hans del, men står vanmäktig och förtvivlad inför hur hon ska kunna hjälpa honom, då det är pappan som har vårdnaden.

"Jag var avstängd från jobbet i ca 4 månader (fick inga skriftlig bevis, bara information på telefon). De påstod att någon ringt till dem och informerat om att jag var barnmisshandlare och hade blivit dömd för misshandel på mina barn. Jag var tvungen att lämna utdrag från polisregister till dem tre gånger.

Jag var samtidigt anmäld till 3 olika kommun av min exsambo och hans föräldrar. Jag har ingen aning om vad han berättar om mig till skolpersonalen när de gömde sonen från mig första gången jag besökte honom i skolan. De var skrämda.

Familjerätten i XX-ort läxade upp mig med att jag måste samarbeta med min exsambo. Jag är säker på att de hörde någonting om mig från honom. Jag blev smutskastad på sista förhandlingen i nov 2016 och fick inte bemöta anklagelserna, de vägrade ta emot mina bevis.

Under samma förhandling i rätten i XX-ort fick min nuvarande sambo veta att han är alkoholist och att hans son är placerad på fosterhem, pga den misshandel som han påstods han blivit utsatt för, vilket inte är sant. Min sambos sons mamma är socialsekreterare i vår kommun och fick frågor på jobbet om varför hennes son blev omhändertagen / eller om ifall hon har en till son som bor i fosterfamilj. (Hon ville inte ljuga, utan kom till oss och berättade det för oss)

Mina vänner försvann 2010 och det är kämpigt för mig att återskapa kontakt med dem. Min väninna berättar inte vad som hände. Hennes kommentar var bara att han ljuger om allt till alla.

Min exsambo bytte min dotters skola 2008 när jag var på semester med henne i mitt hemland, utan att jag hade skrivit under något av papper. Jag misstänker att min exsambo då för första gången förfalskade min underskrift.

Han förfalskade min underskrift vid separation och registrerade mina 2 bilar på sin far. Polisen lade ner min anmälan.

Dataintrång. Min nuvarande sambo upptäckte ett dolt konto på min laptop via det konto som min exsambo kunde spionera på mig på distans.

Min exsambo hotar med att jag aldrig mer får träffa min son: ”Om han inte får bo med mig, för då ska han inte bo med dig heller ” var hans ord. Jag trodde att jag skulle bli utestängd från sonens liv, att han kanske skulle bli placerad i fosterfamilj, eftersom min exsambos syster jobbar med fosterhemsplaceringar.

Med det visade sig något helt annat - att han skulle skada vår son psykiskt och fysiskt tills jag släppte vårdnaden, vilket jag till sist tvingades göra.

Jag vet fortfarande inte hur långt min exsambo kan gå, om han tom kan döda vår son eller inte? Kan han förstöra sonens psyke så mycket att han aldrig kommer bli frisk? Jag vet inte... Min exsambo körde hela tiden runt runt bland grannar och berättade, han flyttade runt grejor på tomten och vid min sommarstuga så att jag kunde se att han hade varit där. Jag var så rädd att jag inte vågade åka till min sommarstuga. Min nuvarande sambo fick alltid följa med mig till Skåne.

Jag flydde till ett annat län. Och min exsambo är för lat för att köra hit bara för att förstöra. Men jag pendlade och ställde frågor till min psykoterapeut om jag är labil (I varje anmälan från min exsambo och hans släkt påstås att jag är labil)

Jag funderar varför han gör konstiga saker. Han ändrade information på Eniro om min dotter. Hon bor inte där. Andra uppgifter som år, födelsedagen är mina."

3. Mamma, som blev hårt klämd pga pappans ekonomiska utpressning i samband med bodelningen och som fått det emot sig i vårdnadstvisten att hon sökt hjälp för sin oro över hans hasch-missbruk. Det tycks ha spelat roll i bedömningsgrunderna, så att boendet bestämts vara hos honom på en ort där hon inte har möjlighet att skaffa bostad, varför hon enbart fått varannan-helgumgänge. Trots att det är hon som stått för den huvudsakliga omvårdnaden om flickan, som bara var tre år när föräldrarna separerade, blev mamman nu plötsligt förvandlad till en umgängesförälder.

"Har fått veta att XX kommun förskingrat massor med pengar och jag fick känslan av att man skyndade igenom utredningen utan att gå in på djupet. Kändes som man koncentrerade sig på mig, trots att jag anmält honom.

Men han manipulerade utredaren, det var klart och tydligt. Hans ombud använda detta mot mig i rättegången.

Han hittade sms-konversationer i min iPad där jag skrivit till min mamma och syster, jag behövde stöd och ngn att hjälpa mig med livet. Jag hade skrivit hur det var, sannningen, och den var inte vacker och det vändes mot mig, att min familj hatade honom och det kunde påverka barnet. Det stämmer absolut inte, vi har ALDRIG pratat illa om honom framför barnet och skulle aldrig göra det heller. Detta användes mot mig i rättegången av honom och hans ombud.

Jag vet att SOC pratade med barnets BVC-sköterska, som jag varit hos för att få stöd och hjälp sedan barnet kom. Detta vändes mot mig, att jag pratade illa om pappan, att jag ljög. Jag berättade för BVC-sköterskan att pappan missbrukade droger, men hon anmälde det inte heller, för barnet såg välmående ut. Klart barnet så välmående
ut, jag tog ju hand om det själv fast pappan och jag bodde tillsammans. Känns riktigt jobbigt att jag bad om stöd och att det vändes mot mig och att BVC-sköterskan la in sina personliga åsikter i utredningen.

Jag förlorade boendet som jag ville ha och fick istället umgänge, varannan helg. Från att jag tagit hand om barnet själv, till först varannan vecka efter MUF och sedan bara umgänge. Det är iaf delad vårdnad.

Exet har använt bodelningen som hot ibland om att inte få träffa barnet. Betalar jag inte det han har bestämt för huset så får jag inte träffa barnet. Hot hot, men än så länge bara tomma sådana. Men det är jobbigt eftersom jag aldrig vet vilket humör han är på. Jag har fått betala för lånen på ett hus han sparkade ut mig från, så jag har betalat för två hem under nästan 1 års tid. Bodelningen kostade mig ca 100 000:- och jag fick 240 000:- men iom alla mina utgifter pga denna precis med allt så går jag back ändå. Han får hjälp av sina föräldrar och tjänar numera dubbelt så mycket som mig.

Barnet vill inte lämna mig när han hämtar henne och det är fruktansvärt jobbigt för oss båda två. Pappan är iskall och tvingar in barnet i bilen.

Jag känner mig helt överkörd i hela processen med TR, FR och SOC, man har avfärdat mig som hysterisk och han som ”stackars pappan”. Han har ljugit, hans föräldrar har ljugit och de kommer undan med det. Det är fruktansvärt. Jag tog hand om barnet själv för han hjälpte aldrig till, men när jag väl sa att det inte gick längre eftersom han missbrukade och var otrogen så vände han allt mot mig och skulle då
plötsligt ta hand om barnet. Nu är det hans föräldrar som har hand om barnet mest och det känns ledsamt när hon likväl kan vara hos mig, med sin mamma."

22520202_1549574371747315_1940749729332265136_o

4.Mamma till tre barn, som under 9 års tid blivit utsatt för ett konstant eftervåld av vardagsterror, men ännu inte mist vårdnaden om sina barn, trots att alla fått det noga inpräntat av pappan, som är en framgångsrik företagare på bygden, att hon är "psykiskt sjuk", tablettmissbrukare och misshandlar barnen etc.

"Ringt till skola om att jag är psykisk sjuk och lever i en fantasivärd och till soc att jag är tablettmissbrukare, psykisk sjuk, kan inte hantera pengar, misshandlar barnen. Till polis om att jag är så psykiskt sjuk, har ett tablett missbruk och dålig föräldraförmåga. Han känner polis som har hjälpt honom tex att de har ringt till anställd på jobbet som är sambo med polisen. Hon varnade för husrannsakning. Ex åker hem o tar bort alla bevis. Lägger inte in ex som misstänkt. Struntar att hämta honom. Inget förhör efter ca1/2 år senare. Förhör vittnena många månader senare än jag flydde och före de förhörde ex. Ex visste då vilka frågor. (Granne som förnekade våldtäkt på mig. De skulle ha 3-kant med mig. Hans älskarinna blev hans sambo efter vi hade flytt.)

EX vägrar att låta barnen få gå på samtal. Soc har inte trott på barnen. Mitt ex ringde till skolan och sa jag var psykiskst sjuk och lever i en fantasi värld. Så skolan har gjort massor av oroanmälan på mig om min föräldraförmåga.

Snarare tvärtom vägrar han skriva på något papper. Barnen har inget pass eller ungdomsbankkort. Nu kan de inte handla tex godis på bio då de inte tar kontanter.

Ett av mina barn vill ta livet av sig. Det andra har panikångest

Polisen har ringt och hotat mig. Om jag gör en till anmälning på mitt ex så skall han personligen se till att jag blir av med barnen. Det är inget fel på ex. Däremot är du psykiskt sjuk. De har tom soc ring in och berättat.

Detta var -13. Nu skall jag samla mod till mig och göra en ny anmälan.

Jag har sjukintyg på fysisk misshandel Soc SARA utredning Livshotande misshandel 104 poäng med risk för fortsatt misshandel 31 poäng. Intyg från vården att jag inte är psykisk sjuk. utan att jag är misshandlad. Det står "misshandel" på sjukintygen.

Barnen:
Trappasamtal Berättar om hur de bevittnade våld på mig. Själv utsatt för fysik misshandel via knuffar så att de har ramlat och slagit i huvudet. Där efter har pappan sagt nej till all samtalskontakt i flera år.

Nu orosanmälningar från skolan, sjukvården, granne, väninna.

Varje gång i början anmälde han mig för allt möjligt till soc om ekonomi, hälsa, misshandel. Istället för utredningar på honom har det varit på mig i 9 år.

Min exsambos föräldraförmåga beskrivs som att den står för värme och ordningsinne. Har regler och struktur. Gammaldags syn på barnuppfostran. Han är hård tuff när det behövs. Barnen får hjälpa till i hemmet och på hans företag.

Mina rättegångskostnader och annat uppgår till c:a 250 000

Jag får absolut inte säga något till barnen om det som pågår. De ställer krav på att inte prata om den sorg som de kände när deras storasyster som dog i min mage eller om sin mormor som dog i cancer. De hänvisar till att barnen inte skall höra jobbiga saker. Inte ens när de frågar får jag svara. Gör jag det så blir jag av med barnen. Pappan har självmant föreslagit LVU och soc tyckte det lät som ett bra allternativ.

Finns stark bevisning i alla år där barnen själva har berättat vad som har hänt. Det stannar som en anteckning. Eller inte tas med alls. Har ringt och skrivit till polis om hur svårt vi har det. De hänvisar mig att ringa till kvinnofridslinjen och prata av mig lite. Söka psyk.

Vården som vägrar skriva intyg eller ta emot intyg att barnen har fört illa. De har berättat vad de har varit med om. Vården har inte skrivit ned vad barnen har berättat.

Båda barnen har fått avslag av BUP. Barnen mår inte tillräckligt dåligt. De hänvisar till att "ord står mot ord". Att det är jag som har sagt och hittat på alltsammans.

Det är därför våldet kan fortsätta år efter år. 9 år efter jag och barnen flydde i tron att bara vi kunde tar oss ut genom dörren så får vi tillbaka vårt liv i frihet. Först planerade jag allt i 2 år med livshotande misshandel då jag trodde på att jag skulle dö innan morgonen och solen gå upp. Hot om hängning hot om att bränna ner husen.

Soc, vård, polis hänvisar till att det var ju länge sedan. Nu är det inte livshotande. Inte för dem men för mig och barnen.

Ex ord står fast och håller det han har lovat: Att

-jag skall leva i ett helvete

-Jag skall känna hans närvaro även om jag sticker

-Jag skall sätta dit dig för barnmisshandel

- Passa dig noga vad du säger och gör. Det är jag som har kontakten med polis, soc skola.

- Jag får ut all information jag behöver för att sätta dit dig din djälvla slyna, hora…

Och all information hur han fått den? Vet inte hur han gör och hur han lyckats. Vem är det som ger honom information hela tiden? Det undrar jag och advokat. Var får han hjälpen ifrån?"

5.Mamma, som pga av pappans samarbetssabotage i form av att underlåta att komma hem till henne för att hämta dottern till umgänge och falska påstående i rätten, att hon därför skulle ha bedrivit umgängessabotage, blir fråntagen vårdnaden och tilldelad ett övervakat umgänge.

"Exet påstår konstant att jag missköter mina barn.

Jag har barnavårdsutredningar sen 2014 som sa att jag var en bra mamma som förmedlade trygghet och kärlek till mina barn och hade bra rutiner.

Medlare och kontaktpersoner har beskrivit mig som en bra mamma.

Jag har 2 läkarintyg på att jag sköter mina barn.

Jag har 4 läkarundersökningar av barnen som styrker min föräldraförmåga.

Exet skickade in till tingsrätten att jag gav min son adrenalinpenna i förebyggande syfte så han skulle kunna äta nötter och choklad, vilket är förenat med livsfara. Jag har intyg från sjukvården att sonen aldrig använt adrenalinpennan.

Exet påstod till tingsrätten att vår dotter aldrig gått på dagis hos mig och därav förlorat massor med utveckling. Vår dotter har gått på dagis vilket är lätt bevisat med utredningar samt dagispersonal.

Exet skyller dotterns dåliga tandhygien på mig trots att tandvården konstaterat att det beror på tandläkarskräck och hon har vägrat gapa.

Exet påstod att jag kvarhöll vår dotter när han fick ensam vårdnad. Ingen bryr sig om att titta på sms som jag skickade åt honom där jag BJÖD in honom att hämta dottern. Vi gömde oss inte, vi befann oss hemma på samma ort som alltid, han hade bara kunnat komma och knacka på dörren, det gjorde han inte och fick sen igenom i tingsrätten att jag kvarhöll dottern och fick då övervakat umgänge."

6.Mamma till fyra barn, det yngsta tillsammans med en pappa, som pga den starka tekniska bevisning som så småningom uppdagades kring hans pedofila böjelser, ser ut att få enskild vårdnad. Frågan är vad som annars hade hänt, eftersom även hon blivit utmålad som psykiskt sjuk av pappan etc etc och ingen först trodde henne, när hon upptäckte vad han höll på med. Även han tillhör en välbärgad företagarfamilj på orten. Så det är hans ord som gäller. Inte hennes.

"Jag reflekterar mycket över hur samhället byggt upp funktionerna kring brottsoffer, då offret tex granskas mer kritiskt än förövaren. Ofta hålls många fler förhör med offret än den misstänkte, och det krävs inte bara trovärdiga bevis, utan överbevisning för att åklagare ska nappa på utredningen och väcka åtal.

Också märkligt hur politiker fokuserar på hur samhället ska stötta utsatta kvinnor och barn i form av kvinnojourer, ideella föreningar och kommunala stödinsatser. Denna konstellation bekräftar och accepterar mäns väld mot kvinnor.

Det ska inte vara lagligt att misshandla sin parter, våld ska ha lika hög nolltolerans som brott i trafiken. Stopp, kliv ur bilen, indraget körkort, böter/ fängelse utifrån aktuellt brott. Punkt. Varför sköts inte våldsbrott lika tydligt och effektivt? Sålänge politikerna inrättar verksamheter som ska stötta och skydda våldsutsatta kvinnor signalerar man att våldet är känt och förankrat som en del av vårt samhälle.

Under utredningar om barns boende och umgänge på socialtjänsten skall naturligtvis barnpsykiatrin delta i utredningens hela process. Barnpsykiatrin kan hjälpa socialtjänsten att tolka begreppet Barnens bästa utifrån sina bedömningar av barnets situation med föräldrarna.

Likaså skall särskilt erfarna barnpsykologer som arbetat och behandlat traumatiserade barn, närvara vid rättegångar som rör vårdnad eller umgänge med barn där det finns misstankar om att våld/misshandel har förekommit. Psykologen skall få ta del av föräldrarnas berättelser och ha utrymme att påverka domen i lika hög grad som nämndemännen- som antagligen helt saknar kompetenser i barnpsykologi. Allt annat blir obegripligt, en jurist kan omöjligt dra slutsatser kring barns psykologiska eller psykiatriska upplevelser, beteenden, risker eller resurser. Man kan likställa det med en hjärtkirurg som utför bilbesiktningar, vilket är dömt att misslyckas.

Så länge dessa brister finns i grunden av vårt rättssystem och samhällsskydd, kommer våldsutsatta kvinnors och barns öden avgöras utifrån ett lotteri-system. Har man tur, träffar man en rutinerad och erfaren handläggare på socialtjänsten med god människosyn och förmåga att se helheten oavsett förövarens övertygande lögner. Har man otur får man en nyexaminerad handläggare med knapp livserfarenhet och begränsad erfarenhet av olika personlighetstyper. En bedömning hos socialtjänsten har ingen lägsta-nivå, det är flera komponenter som behöver klaffa för att ett rättvist beslut skall fattas. Detta är ett udda arbetssätt i jämförelse med andra verksamheter som behandlar/beslutar om människors livsvillkor. Att som professionell utövare ha mandat att göra bedömningar och fatta beslut som påverkar människors liv, krävs och kontrolleras kompetensnivån (som oftast kräver en yrkeslegitimation som kan återkallas). Inom sjukvården kan man som legitimerad läkare/sjuksköterska/psykolog/kurator osv inte göra godtyckliga bedömningar, byggt på sina egna värderingar och förförståelse. Inom sjukvården straffar sig följdfelen för den professionella utövaren, inte för den hjälpsökande personen, eftersom lagen är på patientens sida när sjukvården gör fel.

Tack för ordet / XX"

7. Mamma till två barn som efter många omtagningar i vårdnadstvisten slutligen lyckades få pappans umgänge med ena barnet inhiberat. Men den gemensamma vårdnaden bestod.

"- Skolan tror fortfarande att det är jag som är skurken. Som alla andra ”män” säger han att jag är psykiskt sjuk och skolan har falskt orosanmält mig till soc och bla skrivit att saker beror på min ”labila psykiska hälsa”.

- Exet hade ansökt om enskild vårdnad och hela boendet för båda barnen och jag hade ansökt om nollumgänge mellan son och pappa och 4 av 14 dagar hos pappan för dottern (för säkerhets skull, eftersom det var soc förslag) och fortsatt gemensam vårdnad för båda barnen (för säkerhets skull, eftersom exet ansökte om enskild).

En vecka efter domen om nollumgänge mellan son och pappa kom min sons klasslärare fram till mig och frågade om det hänt något en vecka tidigare. Han sa att sonen var totalt förändrad. Lugn, förnöjd, harmonisk. ”Vi fick domen för en vecka sedan”, sa jag bara. Senare har jag sagt till den läraren att det var betydelsefullt för mig att han ställde den frågan, att jag fick veta. För sonen innebar de två olika alternativen skillnaden mellan liv eller död. Tack och lov vågade inte rätten döma till annat än noll umgänge, eftersom sonen var så tydlig med att han skulle ta sitt liv om han tvingades till pappan.

Det var f.ö. när jag till slut valde att vara 100% öppen mot barnen som deras förvirring släppte och vi tillsammans kunde mobilisera kraften att jobba för att de äntligen skulle få ett bättre liv. De var då 12 och 7,5 år. Barnen har varit mycket frustrerade över att andra ska bestämma över deras liv. Men de var väl förberedda inför sina fyra samtal med soc vid VBU nr två och visste vad de ville säga. Båda har efteråt sagt att vi gjorde ett bra jobb tillsammans.

När de var yngre tyckte de att de blev talade över huvudet på och att de vid de ytterst få samtal med soc som de fick, blev behandlade som bebisar. De har tyckt att det varit tröttsamt att gå på möten (för SoL) eftersom det ändå inte ledde någonvart. Och de har inte tyckt om att människor de inte känt tillit till har trängt sig in i vårt hem. Vilket har fått till följd att inte ens hemma kan man få känna sig helt trygg.

En gång krävde sonen, då 11,5 år, att få komma med till samarbetssamtal, som en manipulativ gubbe på soc hade lurat in oss i. Sonen hade beställt att jag och exet skulle träffas vid ett tillfälle, för att diskutera en teckning sonen gjort för att illustrera sitt liv. Detta enda samtal gled omärkligt över till att bli löpande samarbetssamtal som vi ju inte skulle ha, efter en massa misslyckade försök.

ALLA dessa hade alltid snabbt resulterat i att exet gled in i tapeten och blev osynlig, medan samtalsledarna satt vända enbart åt mitt håll och försökte få mig att förstå vilken fantastisk pappa han var. Jag lät sonen gå med vid andra eller tredje tillfället. Jag hade genomskådat soc-gubbens fint och sa stopp i slutet av tillfälle nr två, men gick med på ett tredje och avslutande samtal.

Soc-gubben var mycket otrevlig och dryg och visade ganska omgående ut sonen till väntrummet. Att jag tagit med sonen användes sedan emot mig i rättssalen. Mitt ex hade kallat den läskiga soc-gubben som vittne. Denne sa att ”XX vill gärna bestämma, men då får man styra henne”. Han beskrev med ett nöjt flin och handrörelser hur han fysiskt menade att han flyttade på mig dit han ansåg att jag skulle vara.

Polisförhöret ihop med sin advokat tyckte min son var positivt. Vi har bara goda erfarenheter av polisen.

Båda barnen föraktar socialtjänsten. De litar inte på terapeuter. Min dotter gick med några gånger till familjebehandlaren eftersom jag talade väldigt väl om henne (den andra blev föräldraledig och vi tyckte inte att vi behövde någon vikarie) och hade hur mycket som helst att säga, men så fort behandlaren råkade säga något känsligt eller ”fel” ville dottern inte vara med längre. Hon säger besviket: ”Jag valde att lita på henne, men hon var precis likadan som alla andra”. Jag vet inte om detta betyder att hennes möjligheter att i framtiden lita på någon terapeut har blivit bättre eller sämre."

8) Mamma till tre barn, varav det minsta är en treårig flicka som hon fick med en man som redan tidigt, medan dottern bara var ett litet spädbarn, visade sig ha pedofila böjelser och ett sexuellt gränsöverskridande förhållningssätt gentemot henne.

"Det finns ingen förståelse från samhället för den chock som man befinner sig efter att ha bevittnat ens partner begå sexuella gränsöverskridningar.

Bevisningen som krävs är inte rättssäkert. Sexuella övergrepp mot barn sker i hemmet, bakom stängda dörrar. Enbart den andra föräldern är vittne. Att dessutom en myndighet väntar två veckor med en läkarundersökning gör att synliga tecken inte kan bevisas.

Jag kan heller inte skydda mitt barn då det skulle ses som umgängessabotage och vårdnad samt boende går över till den som skadar barnet allvarligt.

Det finns idag inget skydd för mitt barn och jag kan endast försöka att lappa ihop barnet efter faderns övergrepp."

HÄXPROCESSER I MODERN TID:

DET NEGATIVA EMOTIONELLA ARV, som passerats ner genom generationerna tar sig ofta uttryck i form av sådan PÅVERKAN som ska skrämma dem till lydnad och underkastelse, som inte håller tyst om våldet, genom att de hängs ut vid skampålen som varnagel för övriga, (inte minst för de döttrar, som tvingades bevittna sina egna mödrar brännas levande på bålet!)

Varför skickar man ut sex poliser att tvångsförflytta en pojken till sin förövare i dessa tider med överhängande problem av dödsskjutningar?

Och varför lägger man i Helsingborgs tingsrätt ner ett tio - tjugotal miljoner på att få en kvinna fälld för brott som måste klassas som högst triviala och som det inte ens bevisats bortom rimliga tvivel att hon begått öht och förlägger sista rättegångsförhandlingen i säkerhetssalen?

Varför förpassas så många fullkomligt psykiskt friska kvinnor och mammor till rättspsykiatrisk undersökning, enbart på deras förövares ord utan att det föreligger diagnos på tidigare psykiska besvär och / eller som i Carina Sällbegs fall till sluten rättspsykiatrisk tvångsvård psykosdämpande injektioner och elchocker?

Minst ett tiotal kvinnor har hört av sig för att rapportera om att de utsatts för detta, men vill inte gå ut med det i offentligheten, väl medvetna om risken att i så fall bli misstänkliggjorda för psykiska besvär av den oupplysta allmänhet som okritiskt sväljer allt som den rättsliga och psykiatriska överhögheten företar sig som om den vore Gud själv.

Varför - om inte som polisen Conny enligt sin hävstångs-metafor hävdar i denna intervju angående fallet Anna och Elias - det gäller att hänga ut dessa fullkomligt oskyldiga kvinnor / mammor inför offentligheten som grova brottslingar, för att förläna skenet av legitimitet åt sin brottsliga myndighetsutövning i samhällelig regi?

En av mammorna som deltar i vår protestaktion, blev utsatt för liknande hävstångstekniker när hon för ett tiotal år sedan tvingades fly med sin dotter, som därefter under stort polispådrag tvingades till boende med den förövare som konstant utsätter henne för grova sexuella övergrepp, så till den grad att hon tom slutat gå i skolan. Hela området runt mammans lägenhet spärrades av och besattes med en polisiär bemanning som om det gällde ett terroristbrott, när de, efter hennes flykt, skulle ta sig in i hennes lägenhet.

ABOUT

AKTION #eftervåldet mot samhällsskadlig myndighetsutövning

KRITIK MÅLSÄTTNING OCH KRAV

EFTERVÅLD - DEFINITION

BEGREPPET EFTERVÅLD INFÖRLIVAT I DEN DEN OFFENTLIGA DISKURSEN

AKTION #eftervåldets UPPROP

RÖSTER FRÅN AKTION #eftervåldets UPPROP

UTSKICK TILL SOCIALUTSKOTTET

PRESENTATION AV #eftervåldets ÖVERGRIPANDE UPPLÄGG, KRITK, FAKTA OCH KUNSKAPSUNDERLAG

ENKÄTSVAR från 16 föräldrar utsatta för VSN & EFTERVÅLD

IDEOLOGISK, POLITISK, EKONOMISK ANALYS

MYNDIGHETSUTÖVNING MED FALSK VARUDEKLARATION