AKTION #eftervåldet

JURIDISKA

Juridiska är ett språk som i mångt och mycket påminner om orwellska i det att det alltsomoftast betyder det motsatta till vad orden och begreppen som använts egentligen betyder.

Men bortsett från det just nu ( kan återkomma med ett flertal exempel på hur juridiska = orwellska litet senare) påminner det inte heller litet, om den typ av språkanvändning som de medeltida skolastikerna använda och bl a drivs med hejdlöst i Commedia dell´arte, som beståendes av idel ädel tomma pratbubblor utan egentlig semantisk substans, men som ska låta desto finare.

När det gäller juridiska lever den inte ens upp till det utan kan låta mer som när vilken sinnesförvirrad stackare som helst ger sig hän åt rent deliriska förvillelser.

En som är expert på det där är experten på vårdnadsmål Mats Sjösten.

I en artikel i Dagens Juridik Med rubriken: Vårdnadstvisterna ökar - "Juridiken är ett otroligt trubbigt instrument för de här konflikterna", publicerad 2016-06-20 10:39 av Mikael Mellqvist, tas problemet med de ökade och alltmer infekterade vårdnadstvisterna upp till belysning genom ett intervjuer med ett antal rådmän vid landets olika tingsrätter. I slutet av artikeln intervjuas Mats Sjösten, lagman vid Varbergs tingsrätt och som presenteras som "expert på vårdnadstvister":

 

Citat Mats Sjösten:

- De flesta kolleger jag vet är besjälade av att hitta en bra lösning. Sen finns det de som behandlar det som vilket tvistemål som helst det.

- En tendens jag fått rapporterad är att det finns domstolschefer som ligger på för att målen ska avgöras så snabbt som möjligt, för att regeringens verksamhetsmål ska hållas.  Och regeringens verksamhetsmål när det gäller tvister slår även mot vårdnadstvisterna vilket jag tycker är helt galet, säger han.

"- Det finns forskning på att den ena parten mentalt är helt klar över skilsmässan och har kommit långt i sina planer framåt. För den andra parten kan skilsmässan ha kommit som en chock. Med så olika förutsättningar blir det omöjligt att kommunicera. Det är som om de befann sig på olika planeter. Om domstolen istället låter det gå upp mot ett kan den andra föräldern ha kommit längre i sin process, säger Mats Sjösten.”

Att begreppet ”umgängessabotage” rutinmässigt tagits i bruk for att beteckna en verklighet som utgörs av hårt trängda mammor som med alla till buds stående medel gör allt de kan, för att tvinga ovilliga barn att ställa upp på deras fäders behov av att utöva sina rättigheter till dem, är kanske att betrakta som det största bedrägeriet av dem alla. Även om deras innersta önskan är att skydda barnen mot att behöva utsättas för umgänge vårdnad / boende med deras förövare, tvingas de spela med i spelet att de inte alls har något emot det, eftersom det ingår  i den förutbestämda hypotesen att mammor i gemen anmäler pappor falskt för att få behålla vårdnaden och / eller drivs av  behovet "alienera" barn från deras fäder.

Det gäller alltså att hålla god min i fult spel och låtsas välvilligt inställd till "barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar" oavsett hur nära och god den faktiskt är. För om inte, straffar det sig omgående med att den pappa som däremot försäkrar att han minsann inte motsätter sig umgänge med båda föräldrarna får vårdnaden överskriven på sig. Minsta förseelse gentemot hans lagstadgade umgängen, som tex i  Varbergsfallet vari en sönderstressad och traumatiserad mamma (högst troligtvis drabbad av ett eftervåld som till varje pris ska osynliggöras) gör sig skyldig till några försenade ankomster, några inställda umgängen pga sjukdom, eller missade meddelanden om ändrad umgängestid mm liknande, tolkas fritt och kriminaliseras som "umgängessabotage" och i hennes fall dessutom som "kvarhållande/ bortförande"

Vilket lagman Mats Sjösten  viftar bort i dessa bagatelliserande ordalag i den dom från juni 2019, vari vårdnaden får stå kvar hos den pappa som stått misstänkt för våld mot barnet och tom är dömd för våld mot mamman. Det långa uppehållet i umgänget med pappan har sin förklaring i dessa  och andra fullt ut godtagbart legala omständigheter:

 

"Tingsrätten kan konstatera att det finns uppgifter i utredningen som inte är korrekt angivna. Att utredarna under rubriken ”kvarhållande/bortförande” skrivit att mamman hållit sonen borta från pappan under ett och ett halvt år kan vid första anblick ger intrycket av att detta gjorts i strid mot ett beslut om umgänge. Faktum kvarstår dock att något umgänge inte kommit till stånd under angiven period till följd av mammans agerande på sätt redovisats ovan under rubriken ”Umgängessabotage” varför risken för missuppfattning är begränsad eftersom de inblandade är väl införstådda med i vilken kontext som detta är skrivet."

 

Alltså; Summa Summarum; enligt experten på vårdnadsmål kan det vara hugget som stucket om diverse mer eller mindre godtagbara eller ursäktliga förhinder till umgänge förses med brottsrubriceringen "kvarhållande/ bortförande" eller "umgängessabotage", vilket måste anses vara häpnadsväckande, milt talat.

 

http://mmstudies.com/mammamanualen/mats-sjosten/

 

INTERVJU MED MATS SJÖSTEN - EXPERT PÅ VÅRDNADSMÅL

Av Alexander Gagliano

SR P1 Publicerat måndag 3 juli 2017 med rubriken:

Barnkonventionen kan bli svensk lag

 

År 2020 ska FN:s Barnkonvention bli lag i Sverige. I alla fall enligt det förslag som regeringen lämnar den här veckan. Samtidigt varnar flera jurister att konventionen är för otydlig för att bli lag. Är det möjligt eller inte och varför behöver konventionen bli lag? Vi pratar med Rädda barnens tidigare generalsekreterare Thomas Hammarberg, Anna Karin Hildingson Boqvist på Barnombudsmannen och lagmannen Mats Sjösten.

 

Källkritik: Läs eller lyssna noga! Vad är det han egentligen SÄGER? Om du inte begriper det beror det inte på dig utan på att det är obegripligt.

 

Sveriges Radio P1 Ekonyheternas reportage den 13 mars 2019 med anledning av att regeringen den 14 mars 2019 lägger fram ett förslag till Lagrådet om att Barnkonventionen ska göras till svenske lag

 

CITAT:

SR: Trots att Sverige lovat att följa FN:s Barnkonvention som infördes för 30 år sedan, så räcker inte det, anser regeringen, som på torsdag lägger ett förslag om att BK ska bli till svensk lag vidare till lagrådet och att träda i kraft 2020

 

Samtidigt varnar flera jurister för att BK är för otydlig för att bli lagstiftning i Sverige.

 

Fd generalsekreteraren i Rädda barnen Thomas Hammarberg, som själv varit med och utarbetat BK, välkomnar dock förslaget och påtalar att BK iofs redan gäller i den svenska lagstiftningen i o m att Sverige har ratificerat den, men att den har brustit i själva rättsutövningen och betonar därför vikten av att den uppmärksammas och diskuteras mer i den allmänna debatten, för att rättsväsendets aktörer; domare, åklagare och försvarare verkligen ska bygga sina beslut och pläderingar på BK. Det är väldigt få domar som hänvisat till den nämligen.

 

BO: ordförande Anna Karin Hildingsson Bokvist välkomnar också beslutet att göra BK till lag.

 

”Det är viktigt att det tydliggörs för barn och unga som befinner sig i utsatta situationer vilka rättigheter de faktiskt har. Vi har ju sett en hel del brister i rättsutövningen som tex se till deras delaktighet och juridiska rättigheter, Vi har mött barn som inte får träffa sina syskon utan att få ngt skäl för det, barn som inte få information om att de ska byta familjehem, tvångsåtgärder som används som bestraffning tex.”

 

SR: Vad är det som skiljer BK ifrån hur lagstiftningen ser ut idag?

 

BO: den har ett tydligt rättighetsperspektiv som barn och unga också kan ta till sig.

 

SR: Vad tror du att det blir för konsekvenser av att BK görs till lag?

 

BO Jag tror att det kan leda till stora förändringar, för den utredning som har gjorts på det här, har påvisat att det finns stora brister framför allt när det gäller barns delaktighet och att barn har isolerats för länge i häkte …

 

3:49 Vi har också med oss Mats Sjösten lagman vid Varbergs Tingsrätt. Vad tror du skulle bli konsekvenserna för det svenska rättssystemet om BK blir lag, som regeringen vill?

 

(Lagmannen har ett anmärkningsvärt sluddrigt tal, som tycks avspegla samma brist på förmåga till artikulation och precision i tankegången!)

 

MS: Asm..lagstiftning ska ju införas inte för att skapa en debatt utnfrs att åstadkomma förändring och effekter. BK är ju skriven inte för individer utan för stater… den talar ju om att konventionsstater ska tillförsäkra barn olika rättigheter och olika skydd och det är bra… det är ingenting att erinra mot… men den är inte skriven för att tillämpas i domstolar.

 

(Nej det var just det som Tomas Hammarberg påpekade att den inte hade gjorts - tillämpats i domstolarna, alltså! Att det inte ligger Mats Sjösten särskilt varmt om hjärtat att det förs en samhällelig debatt och att allmänheten har förväntningar på att rättsutövningen grundar sig på fakta, vetenskap och väl beprövad erfarenhet, framgår med all önskvärd tydlighet i det mail vari han besvarar frågan som ställs till honom i ett utskick till landets alla tingsrätter om den saken.)

 

SR: Ja men om den blir lag nu vad kommer det att få för konsekvenser tror du?

 

MS: Ja det är väldigt svårt att säga - det kan leda till osäkerhet och oförutsebarhet eftersom det inte finns några förarbeten som är traditionell i svensk lag. Det finns heller inte nån överstatlig organisation som Europakonventionen där vi har Europadomstolen som då kan pröva och säga vad som ska gällas vid oklarheter

 

SR: Men vilken typ av ärenden kommer främst att påverkas tror du?

 

MS: Ja jask… om de som kommer påverkas så är det nog det som har påverk… påpekats från BO i sociala frågor för att i många andra frågor… en typ som jag vill då framhålla särskilt i föräldrabalken.. där finns ju äv(en) redan dom artiklar i barnkonventionen tex barnets rätt som ska gälla… dom finns transformerade in i lagen och gäller … så i domstolar hänvisar man till barnets bästa och det framgår då i Föräldrabalken men SKRIVER inte barnkonventionen utan skriver att det står i föräldrabalken, men det är samma sak

 

SR: vad säger du BO om det?

 

BO: Ja jag tänker att vi har ju transformerat in artiklar från BK i den befintliga lagstiftningen, men det utredningen har visat är ju att det inte är tillräckligt… att barn inte kommer till tals i tillräcklig utsträckning och vi har olika situationer, sociala barnavården är en och vi har mött barn i som isolerats i häktet i 22 timmar, som FN:s barnrättskommitté har kritiserat.

 

SR: Vad säger du Mats Sjösten räcker inte lagen som den ser ut idag?

 

6:26 MS: Ah det är ju som vi hört från BO där att lagen finns ju redan.. de j ifråga om tillämpningen… och förtistånd en annan tillämpning genom att barnkonventionen till lag, då undrar jag om det är rätt sätt, det är nog andra åtgärder somsk gö… göras i (inandning) s.. så fall. En åtgärd som man då ka… straffrättens område, barnrättighetsutredningen som äh … vars förslag dänu regeringen gå vidare mepeka på sdähä särskilt när det gäller misshandel av barn … och där så är det ju så att må… i många fall så är det ogillade domar för att då.. dä hante kunnat styrkas att på grund av att barnet inte kanske kan prata att något som typiskt sätt har gjort ont ha vållat smärta och det vill ju barnrättighetsutredningen ska komma till rätta påatt… påatt.. att i.. införa ett speciellt brott: misshandel av barn, somatt det skante phövas bevisat att just det enskilda slaget som typiskt sett leder till smärta ändå ska kunna leda till en fällande dom.

 

(Här kan noteras att talarens puls ökar och ger upphov till en viss andnöd och darr på rösten och att ämnet således kan antas ge upphov till intensifierade inre drivkrafter. Såna som när tex kvinnliga socialsekreterare kritiseras kallas för "känslor")

 

SR: Men om nu regeringen får igenom året här det blir en lag 2020 vill dom, vad behövs nu fram till 2020 för att det ska landa väl i domstolarna?

 

7:20 MS Ja domstolarna är ju beredda på att ta emot den här lagstiftningen som det är … Det viktiga är ju att under den här tiden… att ddä… ä görs en genomgång av dom lagar… man kan naturligtvis inte göra alla… men dom som har primärt och oftast tillämpas och så säga att dom nu och i vart fall fram till 2020 är så skrivna att dä av lagtexten framgår att dom rättigheter som barn tillförsäkras i BK att dom finns inne i lagen, satt lagen kan tillämpas .. föti yttermera visso så bledä ju såattt ä dä oklarheter eller ä dä så att det blir spretande rättstillämpning pga att det inte finns förarbete eller tidigare rättspraxis och så blir dä ju Överrätten, Högsta domstolen för allmänna domstolar, Högsta förvaltningsdomstolen för förvaltningsdomstolar som får sätta ner foten och säga att i det här fallet ska lagen BK tillämpas på det sättet, och där har vi ju ett exempel, som jag menar på att det kommer att fungera forr domstolorna och högsta förvaltningsdomstolen har ju direkt tillämpat Europakonventionen när det gäller vissa skadeståndsfrågor i fo… mellan enskilda och staten.

 

Slut citat.

________________________________________________

 

KOMMENTAR TILL MATS SJÖSTENS UTSAGOR:

 

Försöker Mats Sjösten redan på förhand, innan det läggs ytterligare tyngd vid att barns rättigheter respekteras, gardera sig med undanflykter genom att hänvisa till problem med ”osäkerhet och oförutsebarhet” i BK, i avsikten att ge legitimitet åt att även fortsättningsvis kunna utöva sin högst godtyckligt subjektiva, partiskt osakliga och ibland tom direkt lögnaktiga, såväl som auktoritärt maktfullkomliga typ av ”rättsutövning”?

 

(Praktexemplet därpå är hans dom i Linda Noréns fall! Och inte mycket bättre är det i "Marias" som blivit omskrivet ett flertal gånger i AB och nu senast även på samma hemsida på SR P1 Ekonyheterna, som ljudfilen till ovanstående intervju!)

 

För om nu vissa artiklar i BK redan ÄR transformerade in i lagen, och det inte utgjort några problem med otydligheter, vad är då egentligen problemet med att det ställs större krav på att de verkligen efterföljs? Slutsatsen att det kan leda till ”osäkerhet och oförutsebarhet” pga att det "inte finns några förarbeten som är traditionell i svensk lag", är märkligt motsägelsefullt, om BK, som Mats Sjösten själv slagit, redan är transformerad in i den.

 

Eller vad ska ”TRADITIONELL SVENSK LAG” annars betyda?

 

Kanske detta - eller vad?

 

Citat från en studie av Annika Rejmer, fil dr i rättssociologi från 2003: Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa.

 

"Avseende tingsrätts handläggningsordning påvisas att handläggningsordningen för vårdnadskonflikter är i stort sett densamma som på 1920-talet, däremot har samhällets syn på föräldrarollen, barnet, samlevnad och konflikter förändrats."

 

http://mmstudies.com/mammamanualen/mats-sjosten/