KOLLEKTIV JO-ANMÄLAN TILL
CHEFS-JO ELISABETH RYNNING
DETTA DOKUMENT INNEHÅLLER:
≈
DV / CA = Domestic Violence / Child Abuse = = våld och / eller sexuella övergrepp i nära relation
Eftervåld = den våldsutövning som följer på separationen - och som i den nuvarande familjerättsliga diskursen benämns som uttryck för bristande "samarbete" och en "konflikt" och påfallande ofta mamman görs mest ansvarig för att "dra in barnen i".
För vidare upplysning om ”eftervåld” eller ”ofrid” se Bilaga 1 punkt 1
≈
I ) DET ÖVERGRIPANDE GENERELLA RÄTTSLIGA LÄGET
av en schablonmässig tillämpning av lagar riktlinjer och förordningar utan hänsyn till DV / CA & eftervåld och specifika omständigheter i det enskilda fallet i handläggningen av vårdnadsmål
I a) ÖVERGRIPANDE RÄTTSLIGA TILLSYNSFÖRHÅLLANDEN
SOCIALTJÄNSTENS ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL TINGSRÄTTENS
II ) DET RÄTTSLIGA LÄGET FÖR FÖRÄLDRAR OCH BARN I BROTT - OCH TVISTEMÅL MED EN PROBLEMATIK AV DV / CA & EFTERVÅLD
Specifika vårdnadsärenden som exemplifierar tillämpningen av en schablonmässig tolkningsmodell av lagar riktlinjer och förordningar utan hänsyn till DV / CA & eftervåld och specifika omständigheter i det enskilda fallet, redovisade i bilagorna V 1-8
II a ) BRISTANDE KONSEKVENSANALYS / UPPFÖLJNING / UTVÄRDERING
II b ) BRIST PÅ ENHETLIGHET I RÄTTSTILLÄMPNINGEN OCH EN SAMSYN I FRÅGA OM DET KUNSKAPSTEORETISKA LÄGET
II c ) ÅTTA VÅRDNADSÄRENDEN MED 13 RÄTTSLÖSA BARN SOM BEFINNER SIG I AKUT RISK ATT FARA MYCKET ILLA!
III ) DET RÄTTSLIGA LÄGET FÖR BARN I BROTT - OCH TVISTEMÅL MED EN PROBLEMATIK AV DV / AC & eftervåld
IV ) PAPPORNAS BRISTANDE PSYKISKA HÄLSA
BILAGOR:
Bilaga 1: REFERENSER OCH KOMPLETTERINGAR TILL JO-ANMÄLAN / ELISABETH RYNNING
Bilaga 2: BARNS RAPPORTER OM SIN UTSATTHET OCH SAMHÄLLETS SVEK
Bilaga 3: OKVALIFICERADE OCH ILLEGITIMT VERKSAMMA PA(S)-ANHÄNGARE ANLITAS AV SVENSKA DOMSTOLAR TILL MEDLING OCH UTREDNING I KÄNSLIGA VÅRDNADSÄRENDE
≈
KOLLEKTIV ANMÄLAN TILL CHEFS - JO ELISABETH RYNNING
INTRODUKTION
Ett flertal domar i vårdnadsmål har på senare tid väckt uppmärksamhet i medierna, liksom i en strid ström rapporteras om i sociala medier genom att gå emot lagen i FB, FN:s BK och EURK och de rekommendationer och riktlinjer som anges i riksdagens propositioner såväl som i Socialstyrelsen och MFOF:s råd och anvisningar och den forskning inom anknytningsteori / utvecklingspsykologi som lägger fokus vid respekten för individens inneboende utvecklingspotentialer och kompetens, istället för den otidsenligt och föga individanpassat auktoritära lydnadsmoral med paternalistiska förtecken, som står i skarp motsättning till barns mänskliga rättighet till ett fredat liv från DV / CA och modernt demokratiska krav på jämställdhet mellan kvinnor och män och dito juridiskt / grundlagsskyddade rätt till likabehandling inför lagen.
Med anledning av den rättslöshet som föräldrar (oftast mammor) och barn som lever utsatta för DV / CA & eftervåld (eller sk ofrid) av förövare (oftast pappor) tvingas genomleva pga de rättsvidriga omständigheter som redogörs för här nedan, görs denna JO anmälan till chefs - JO Elisabet Rynning på kollektiv basis, för en hemställan att på mer övergripande tillsynsnivå granska om inte JO:s roll måste vara att utöva tillsyn över domstolar, när de istället för sin oberoende roll intar en politisk sådan för att på olaglig basis utöva repression, gentemot de våldsbrottsoffer som är deras lagstadgade uppgift att skydda.
Vi hemställer att JO iakttar sitt tillsynsansvar att påtala de allvarliga tjänstefel som socialtjänst och tingsrätt begår när de agerar i ohelig allians med de förövare som konstant under år av ofrid utsätter sina brottsoffer för hot, trakasserier, gaslighting, förtal, förföljelse, intrång, materiell och ekonomisk skadegörelse och rättslig terror i så kallat "eftervåld", så att de äntligen ges en chans att återgå till en normalt fredad tillvaro.
I Annika Rejmers avhandling i rättssociologi, angående tingsrättens handläggning av vårdnadstvister, 2003, kommer hon fram till att misshandel från en förälder inte tillmäts betydelse om den inte har fastställts i en dom och initierats innan själva separationen påbörjats. Hon hävdar alltså att domstolarnas och socialtjänstens inställning är att s.k. separationsvåld inte ska påverka vårdnads- eller umgängesfrågan. Hon menar att man inte heller beaktar om barnet bevittnat eller hört misshandeln.
Mycket talar för att läget inte förbättrat sedan dess, utan snarare utvecklats till det sämre.
Barn som redan när de är så små som 4-5-6 år frågar sina mammor varför de ska behöva leva när de ännu en gång ska tvingas iväg att uthärda psykisk och fysisk tortyr och sexuella övergrepp, kan inte ha det så. Därför krävs att alla som likt JO har ett tillsynsansvar äntligen agerar i samverkan med varandra för att få till stånd ett stopp för det smutsiga och samvetslösa geschäft som får sådana olidliga konsekvenser för samhällets mest skyddslösa.
Barn är nämligen innehavare av mänskliga rättigheter som det åligger rättssamhället att säkerställa.
Utifrån ovan redovisade omständigheter hemställer vi åt JO att granska de specifika uppgifter som redovisas i de åtta vårdnadsärenden som vi bilägger vår ansökan i bilagorna V 1- 8 om det är förenligt med grundlag och förvaltningsrätt att domstolarna förbehåller sig rätten att ta beslut som står i strid inte bara med ovan nämnda lagar och förordningar utan även den forskning och barnsakkunnig expertkunskap inom psykiatri / rättssociologi och rättsvetenskap som under de senaste årtiondena genererats i riklig mängd kring problematiken våld och / eller sexuella övergrepp i nära relation och eftervåld = samarbetssabotage som flitigt tas i bruk av individer med grava personlighetsstörning och / eller psykopatalogiska drag utan sjukdomsinsikt och dess följder i form av PTSD hos våldsbrottsoffren.
Som det nu ser ut faller de utsatta våldsbrottsoffren för DV / CA & eftervåld mellan alla stolar i de inneboende och inbördes konflikter inom och mellan rättsväsende, polis / åklagarmyndighet och socialtjänst, som en sådan inkonsekvent dubbelmoral ger upphov till som på en och samma gång ställer två oförenligt motstridiga krav på våldsbrottsutsatta föräldrar, nämligen att
1) skydda sina barn mot DV / CA
samtidigt med att
2) lämna ut dem till umgänge och /eller vårdnad / boende med de förövare som just utsätter dem för CA
Vår JO-anmälan innehåller jämte de punkter av mer allmänt övergripande karaktär som vi hemställer åt JO att granska under rubrik I, även mer specificerade redogörelser under rubrik II av den handläggning av vårdnadsmål som tillämpats i de åtta föräldrars fall, som ställer sig bakom denna anmälan och under rubrik III deras barns rapporter om hur de svikits av rättssamhället, för att istället skyddslöst prisges åt sina förövares CA och godtycke.
I det sistnämnda avseendet hemställer vi att JO vidtar en granskning omgående då de utsatta barnens läge är akut och det måste tillses att de kommer i säkerhet nu snarast, eftersom de under nuvarande omständigheter far mycket illa och kan förväntas ta stor skada på både lång och kort sikt av att ha ryckts upp från sin enda trygga anknytningsförälder och kontinuiteten i sin hemvana sociala miljö för att istället tvingas till vårdnad / boende hos förövare som inte förmår respektera deras rätt till en egen identitet, tillse deras grundläggande behov av trygghet, omsorg, stimulans, utveckling och vägledning in i vuxenlivet. Detta är vad som drabbat barnen i V 1, 3, 4, 6, 7 och 8 medan barnen i V 2 och V 5 under åratal stått under ständigt hot om att bli utsatta för en omplacering hos sina förövare, eftersom det är de som i rätten tilldömts vårdnaden / boendet, men till vilka mammorna så småningom, inte, trots skyhöga bötesviten, kunnat överlämna dem pga barnens starka rädsla och motvilja.
Se vidare under rubrik III
≈
1) DET ÖVERGRIPANDE GENERELLA LÄGET
av en schablonmässig tillämpning av lagar riktlinjer och förordningar utan hänsyn till DV / AC & eftervåld och specifika omständigheter i det enskilda fallet i handläggningen av vårdnadsmål
Vi hemställer att JO tar del av de frågor kring nuvarande presumtion i handläggning av vårdnadsmål som vi redovisar nedan och och granskar dess juridiska legitimitet i förhållande till gällande lag i FB, artiklar i EURK och FN:s BK, såväl som Socialstyrelsens och MFOF:s riktlinjer och rekommendationer och ger återkoppling på vad det är som ska gälla i domstolarna idag med avseende på barns rätt till en fredad barndom från våld och / eller sexuella övergrepp i nära relation - här förkortat till DV / AC = Domestic Violence / Child Abuse, såväl som att bevittna våld enligt SOU 2017 och betänkandet från Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord (Ju 2018:02).
Detta med anledning av att våra efterforskningar ger vid handen att det föreligger inte bara ett utan flera inneboende oförenliga krav som kolliderar med varandra inom förevarande rättsutövning, lagar och förordningar såväl som i vissa fall även mellan den roll som socialtjänst och tingsrätt ska inta, som torde kunna ligga till grund för den brist på enhetlighet och godtycklighet i bedömningarna som karaktäriserar handläggningen av vårdnadsärendena i V 1-8, varvid barnen är de som faller mellan stolarna och och mammors rätt till en rättvis rättegång enligt art. 6 i EKMR sätts på undantag.
Ett flertal domar i vårdnadsmål, som uppmärksammats i medierna på senare tid har, liksom även dem som rapporterats om i strid ström i sociala medier och i V 1-8 utmärkt sig av att pappor tilldelats vårdnaden / boendet trots att de stått misstänkta eller tom blivit dömda för våldsbrott mot mamman och / eller barnen och / eller lider av missbruk och grava personlighetsstörningar. Detta med hänvisning till att de bättre än mammorna skulle ha förmåga att tillse barnets behov av båda sina föräldrar.
Professor i rättsvetenskap, Johanna Schiratzki, konstaterar i ”Vårdnad och vårdnadstvister” 1997 att gemensam vårdnad är huvudpresumtion enligt lagtextens utformning. Vill någon av föräldrarna ha ensam vårdnad får den bevisbördan för att gemensam vårdnad inte är till barnets bästa eftersom man då ”yrkat en utgång som inte är förenlig med rådande presumtion”. Men eftersom detta var läget som det såg ut i början av seklet borde de massiva ansträngningarna inom forskning såväl som i de statliga vårdnadsutredningarna att komma till rätta med DV / CA & eftervåld som vidtagits sedan dess (se referensbilaga 1) ha lett till en trend som är mer i linje med FN:s BK än med hur handläggningen av vårdnadsmål såg ut på 1920-talet.
Citat från en studie av Annika Rejmer, fil dr i rättssociologi från 2003: Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa.
"Avseende tingsrätts handläggningsordning påvisas att handläggningsordningen för vårdnadskonflikter är i stort sett densamma som på 1920-talet, däremot har samhällets syn på föräldrarollen, barnet, samlevnad och konflikter förändrats."
För det första står denna presumtion i motsättning till det som kommittén mot barnmisshandel (prop. 2005/06:99) framhåller; nämligen att det inte ska gälla lika höga beviskrav i tvistemål som i brottmål, och att påstående om övergrepp skall beaktas i vårdnadsmål, även om förundersökning hos polisen har lagts ned.
För det andra rimmar den inte heller med prof. Anna Kaldals uppfattning att av de tre nyckelbegreppen i FB:s portalpagraf: 1 en nära och god kontakt med båda föräldrar, 2 barnets delaktighet och 3 risk för att det ska fara illa, ska barnets delaktighet väga lika tungt som det första.
Att kontakt med föräldrar alltid antas vara nära och god, står dessutom i sig i motsättning till det faktum att det finns föräldrar som lider av grava personlighetsstörningar och som därför minst av allt har förmåga att upprätta en nära och god kontakt med sina barn.
Frågan vi stället är därför om denna presumtion ska antas vara förenlig med de av Socialstyrelsens och MFOF:s på senare tid uppgraderade riktlinjer för socialnämndens / familjerättens åtaganden / utredningar med avseende på barn som lever utsatta för våld och / eller sexuella övergrepp som de senaste åren skärpts, och om inte även lagen i FB uppdaterats sedan de vårdnadsutredningar som tillkommit på senare tid som tex SOU 2017 och betänkandet från Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord (Ju 2018:02) .
Då den trend snarare tycks vara i tilltagande vari tingsrätt, hovrätt och HD godkänner att pappor som står misstänkta för eller är dömda för brott och / eller lider av både missbruk och / eller grava personlighetsstörningar tilldelas umgänge eller boende / vårdnad, hemställer vi att JO granskar dess juridiska berättigande med avseende på FB:s portalparagraf och artiklarna i FN:s BK, nu när den om några få månader ska implementeras i svensk lag. I all synnerhet då vare sig socialtjänst eller tingsrätt finner det utgöra hinder för pappors föräldraförmåga att lida av grava personlighetsstörningar med sadistiska och pedofila inslag, trots att denna anvisning med flera liknande står att finna i MFOF:s: Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Ett stöd för familjerättens handläggning ( fortsättningen blå-och rödmarkerade)
Om det är utrett att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, bör en nyanserad bedömning göras av det inträffade. Om övergreppen har skett systematiskt under en längre tid, varit allvarliga eller riktats mot flera personer finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare. Detsamma gäller om det framgår att övergreppen är ett utslag av ett behov hos förövaren att utöva makt och kontroll. Ett sådant beteende kan vara svårt att förändra och innebär allmänt sett en risk för att barnet ska fara illa. Om en förälder däremot gjort sig skyldig till en enstaka överilad handling mot den andra föräldern, kan risken vara mindre för att barnet kommer att fara illa”
Vi hemställer att JO granskar om denna presumtion är förenlig med gällande lagar och konventioner, riktlinjer och rekommendationer som anges i riksdagens propositioner såväl som i MFOF:s och Socialstyrelsen råd och anvisningar och den politiska målsättningen att verka för jämställdhet och en fredad barndom, när förövare som gjort sig skyldiga till brott mot sina barn blir tilldömda vårdnaden och boendet, trots att de inte förmår etablera en god och nära kontakt, särskilt i beaktande av att umgänge / boende under sådana villkor inte kan verkställas på annat sätt än med fysiska tvångsmetoder, vilka är förbjudna enligt lag inom skola och psykiatri.
≈
I a) ÖVERGRIPANDE RÄTTSLIGA TILLSYNSFÖRHÅLLANDEN
SOCIALNÄMNDENS ROLL I FÖRHÅLLANDE TILL TINGSRÄTTENS
Vi hemställer åt JO att granska om inte domstolarnas ställning som oberoende, i handläggningen av brott - o tvistemål med grund i DV / CA & eftervåld kommit att ersätta kyrkans tidigare roll att utöva politisk kontroll genom repression av dem som står längst ner i hierarkin, nämligen kvinnor och barn. Samt att istället för sakligt opartiska riskbedömningar utifrån fakta, uppdaterad forskning, vetenskap och väl beprövad erfarenhet, godtyckligt grunda sina beslut i löst tyckande och tro utifrån självbekräftande cirkelresonemang, vari den grundläggande premissen utgörs av idén att mammor på kollektiv basis utmärks av en inneboende ovilja att dela på föräldraskapet med pappor, samt att anmäla pappor falskt för att vinna fördelar i vårdnadstvisten och att därutöver besitta närmast magiska krafter att inplantera främmande och verklighetsfrånvända fantasifoster i barns föreställningsvärldar och att med herkuliska dito kunna slita in och ur bilen och bära fram närmast fullvuxna tonåringar och / eller ett av flera barn till umgängen / boende, utan att de andra rymmer under tiden.
OFFENTLIG SKAMNING:
Varför skickar man som i V4 ut sex poliser att tvångsförflytta en pojke till sin förövare i dessa tider med överhängande problem av dödsskjutningar?
Och varför förlägger man i Helsingborgs tingsrätt sista dagen av rättegångsförhandlingen i säkerhetssalen när Carina Sällberg, som aldrig gjort en fluga förnär, ska dömas för en kvast som inte finns?
Varför förpassas så många fullkomligt psykiskt friska kvinnor och mammor till rättspsykiatrisk § 7-undersökning, enbart på deras förövares ord, utan att det föreligger diagnos på tidigare psykiska besvär. Minst ett tiotal kvinnor har hört av sig för att rapportera om att de utsatts för detta, men vill inte gå ut med det i offentligheten, väl medvetna om risken för stigmatisering av den oupplysta allmänhet som okritiskt köper vad som helst, så länge de lever i föreställningen att Sverige fortfarande skulle utgöra ett rättssäkert land.
Varför - om inte det gäller att hänga ut oskyldiga kvinnor / mammor inför offentligheten som grova brottslingar, för att ge sken av legitimitet åt en brottslig verksamhet i rättssamhällets tjänst?
En av mammorna V 1-8, blev utsatt för enliknande hävstångsteknik när hon för ett tiotal år sedan tvingades fly med sin dotter, som därefter under stort polispådrag tvingades till boende med den förövare som konstant utsätter henne för grova sexuella övergrepp, så till den grad att hon tom slutat gå i skolan. Hela området runt mammans lägenhet spärrades av och besattes med en polisiär bemanning som om det gällde ett terroristbrott, när de, efter hennes flykt, skulle ta sig in i hennes lägenhet.
≈
Med avseende på denna ideologisk / politiska frågeställning finner vi det särskilt angeläget att JO granskar om det är lagman Mats Sjösten vid Varbergs tingsrätt som på trots mot lagen i FB och övriga konventioner, riktlinjer och rekommendationer är den som självsvåldigt satt sin egen otidsenligt paternalistiska agenda på handläggning av vårdnadsmål, då det mesta tyder på det.
För mer utförlig info om dessa omständigheter; se Bilaga 1 punkt 2, 7, 8, 9 och 11 »
Eftersom den hemsidan har öppnats för offentlig insyn, förs de domar som tidigare varit införda där under punkt 8 hit istället (fast med målnumren borttagna för denna publicering).
Några av de mål som Mats Sjösten handlagt har blivit JO-anmälda, men lämnats utan åtgärd. Två av de berörda barnen, flickor som nu är runt 16 år, har på eget initiativ tagit sig hem till de mammor igen, varifrån de runt 2013 med Mats Sjöstens hjälp blivit bryskt avskiljda. Deras vittnesmål om hur de under mardrömslika förhållanden tvångsförflyttats till ett "utredningscenter" för att "avprogrammeras" från sina mammors tilltänkta "påverkan" och förmås knyta an till de pappor som flickorna har uppgett ha förgripit sig på dem, är inte smickrande för hur den rättsutövning ser ut, som landets främsta expert på vårdnadsmål utövar. I ytterligare två fall har minderåriga barn som dessförinnan enbart vårdats av sina mammor, plötsligt från en dag till en annan ryckts upp från sin trygga tillvaro för att tvingas till vårdnad och boende med misstänkta förövare och till sämre emotionella, sociala, ekonomiska och utvecklingsmässig förutsättningar, än vad mammorna har att erbjuda.
≈
Domar vårdnad/boende/umgänge Mats Sjösten / Göteborgs och Varbergs tingsrätt
DOM 2016-06-02 Meddelad i Göteborg Mål nr T XXXX-15 GF
DOM 2007-07-13 meddelad i Göteborg T XXXX-06
DOM 2013-12-23 Meddelad i Varberg Mål nr T XXX-09 JR
DOM 2017-09-04 Meddelad i Halmstad Mål nr T XXXX-16 LN
DOM 2019-06-17 Meddelad i Varberg Mål nr T XXXX-17 JN, T XXXX 2017-06-08 fortsatt muntlig förberedelse i Varberg
PROTOKOLL 2019-05-13 Handläggning i parternas utevaro i Varberg Mål nr T XXXX-17 Aktbilaga XXX
JO-anmälan diarienummer XXXX-2014 Förklaring: W fälldes för misshandel av barnets mamma/Varbergs tingsrätt
JO-anmälan Registrerad 2019-07-03 diarienr. XXXX-2019 Misshandel KS/Varbergs tingsrätt
≈
Våra granskningar av Mats Sjöstens domar och beslut har resulterat i att vi påfunnit stora brister i form av direkta tjänstefel och brott mot Grundlag, Förvaltningsrätt och Föräldrabalken. Inte minst i det kända Varbergsfall varom det rapporterats i ett flertal olika medier under de gångna året.
Ett interimistiskt beslut att tilldöma en pappa enskild vårdnad av en treårig pojke som han stod misstänkt för att ha misshandlat, har granskat av vår medarbetare Maria A Strandberg.
Hon har även gjort en sammanfattning av sin granskning av
1. 200 domar hämtade från de 749 som legat till grund för det statistiska underlaget till SOU 2017, varav 34 utgör domar vari pappor blivit tilldömda enskild vårdnad och
2. därutöver 41 domar inkallade från annat håll
I ett av de fall som vårt faktamaterial representerar (V 8) har Mats Sjösten dessutom hemligstämplat ett dokument som avslöjar det vidlyftiga sexuella beteendet hos en pappa, som blivit tilldömd enskild vårdnad om den dotter som han förgripit sig på sexuellt och mamman inte tillåtits träffa på åtta år även hon anklagad för att ha "påverkat" sitt barn.
≈
Rättssociologen Annika Rejmer ställer frågan om socialtjänsten i sina utredningar har anpassat sig till rättssystemet. Socialsekreterarnas arbete skall vila på en socialvetenskaplig kunskapsbas. Men hon menar att den undersökning som hon utfört visar att man i den praktiska handläggningen begränsat utredningen till att omfatta de omständigheter som anges i FB och i praxis. Hon hävdar därför att socialsekreterarna har anpassat vårdnadsutredningens innehåll till domstolssystemets definitioner, trots att syftet med utredningarna är att tillhandahålla domstolarna särskild sakkunskap. Slutsatsen blir att det därför är domstolarna som definierar vad som skall anses vara barnets bästa (där också riskbedömningen ingår) i samband med vårdnadstvister.(Annika Rejmer Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, 2003, sid 134.)
Och vad gäller socialnämndens / familjerättens åtaganden kan också påtalas att det mer eller mindre satts i system att lämna in sina utredningar till rätten för sent för att kunna ges möjlighet till replikering, samt att fara med osant intygande om att mammors bristande samarbetsvilja genom att tacka nej till erbjudande om samtal pga att de inte passat deras arbetstider, eller att de aldrig erhållit erbjudande om samtal / behandling öht. I tingsrätten sker detsamma när de avböjer erbjudande om samtal med medlaren Mats Rudolphis Dellenäng, pga att de upplever en stark olust inför hans person och brist på ett professionellt bemötande (se V2) , vilket har sin relevans eftersom han i egenskap av uttalad PA(S)-aktivist bl a uttrycker sig så här:
Mamman i V1 kan dessutom från sitt medlingssamtal med Dellenäng angående beslut om verkställighet för dottern "Linda", rapportera om att han luktade alkohol. Och när det sedan var Lindas tur att uppsöka Dellenäng på hans lokal för medling, var han pappan behjälplig att gillra en fälla, så att han skulle beredas tillfälle att med tvång bortföra henne till ett familjehem i Dalarna. (För vidare info se Bilaga 3!)
≈
Flera referenser:
3.2.3 Vårdnadsutredningen
Socialnämnden skall, enligt SoL 10:5, ges tillfälle att lämna upplysningar innan domstolen avgör ett vårdnadsmål. Domstolen kan också, enligt samma paragraf, besluta att en vårdnadsutredning skall göras. Det är socialnämnden som får uppdraget, men rent praktiskt är det enskilda tjänstemän inom socialtjänsten som utför själva utredningen. Socialtjänstens roll är att, genom sina utredningar, tillföra kunskap till ärendet och fungera som sakkunnig till domstolen.124 Domstolen kan också ge riktlinjer till socialnämnden om vad de vill ha utrett (FB 6:19). Precis som domstolen har socialnämnden ett ansvar för att frågan blir ordentligt utredd och skall därför tillse att utredningarna är så fullständiga som krävs för att ge domstolarna ett så bra underlag som möjligt, detta följer av den så kallade officialprincipen!
Enligt 6 kap.19 § andra stycket föräldrabalken ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge. Vidare framgår det att om nämnden har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning, är den skyldig att lämna rätten dessa upplysningar. HSLF-FS 2016:51
Om socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar, bör uppgifter om barnet och föräldrarna alltid hämtas in från socialtjänstens register.
Upplysningar inför ett interimistiskt beslut
Enligt 6 kap. 20 § andra stycket föräldrabalken kan rätten inför ett interimistiskt beslut om vårdnad, boende och umgänge hämta in upplysningar från socialnämnden. Enligt samma bestämmelse ska socialnämnden innan den lämnar upplysningar till rätten, om det är lämpligt, höra föräldrarna och barnet.
Vi hemställer därför även att JO granskar om det inte är domstolarnas skyldighet att i enlighet med officialprincipen och FB 6:19 förordna annan utredare i den mån de underkänner det beslutsunderlag som beställts ut från socialnämnden och familjerätten verkställt, samt om den nuvarande trenden att negligera risken för våldsutsatthet till förmån för pappors rättigheter är förenlig med lag och rätt enligt ovan nämnda specifikationer, samt vidare specifikationer i V 1-8 och:
Bilaga 2: BARNS RAPPORTER
Bilaga 3: OKVALIFICERADE OCH ILLEGITIMT VERKSAMMA PA(S)-ANHÄNGARE ANLITAS AV SVENSKA DOMSTOLAR TILL MEDLING OCH UTREDNING I KÄNSLIGA VÅRDNADSÄRENDEN.
Vi vill ha klart besked från JO om inte domstolarna har samma skyldighet som socialtjänsten att göra konsekvensanalyser och att ange godtagbart faktabaserade och omdömesgillt välgrundade motiveringar till sina beslut.
Vi vill också ha svar på frågan om det finns någon instans med översynsansvar som kan ställa krav på domstolarna att grunda sina riskbedömningar i fakta, forskning, vetenskap och väl beprövad erfarenhet sanktionerad av vetenskapssamhället istället för R.H. Gardners kvasivetenskapliga teorier PA(S).
≈
II DET RÄTTSLIGA LÄGET FÖR FÖRÄLDRAR OCH BARN I BROTT - OCH TVISTEMÅL MED EN PROBLEMATIK AV DV / CA & EFTERVÅLD
Specifika vårdnadsärenden som exemplifierar tillämpningen av en schablonmässig tolkningsmodell av lagar riktlinjer och förordningar utan hänsyn till DV / CA& & eftervåld och specifika omständigheter i det enskilda fallet, redovisade i bilagorna V 1-8
Utifrån ovan redovisade omständigheter och de specifika uppgifter som redovisas i de åtta vårdnadsärenden som vi bilägger vår ansökan i bilaga V 1- 8 granskar om det är förenligt med grundlag och förvaltningsrätt att domstolarna förbehåller sig rätten att ta beslut som står i strid inte bara med ovan nämnda lagar och konventioner, riktlinjer och rekommendationer, utan även den forskning inom anknytningsteori / utvecklingspsykologi som lägger fokus vid respekt för individens inneboende utvecklingspotentialer och kompetens genom ett samspelande, inlyssnande och förhandlingsinriktat förhållningssätt, istället för den otidsenligt och föga individanpassat auktoritära lydnadsmoral med paternalistiska förtecken, under vilken domstolarna numera kräver mammors och barns ovillkorliga underkastelse och åtlydnad.
Med anledning av att papporna i de åtta vårdnadsärenden som vi bilägger vår ansökan i V 1-8 lider av uppenbara personlighetsstörningar med inslag av både sadistiska och pedofila böjelser hemställer vi även åt JO att granska varför dessa iögonfallande omständigheter aldrig utretts genom att socialtjänst, polis och åklagare, tingsrätt vänder sig till sådan sakkunskap inom psykologi / psykiatri / rättssociologi och rättsvetenskap som under de senaste årtiondena genererats i riklig mängd kring problematiken våld och / eller sexuella övergrepp i nära relation och eftervåld / ofrid i form av samarbetssabotage som flitigt tas i bruk av individer med grava personlighetsstörning och / eller psykopatalogiska drag utan sjukdomsinsikt och dess konsekvenser i form av PTSD hos deras våldsbrottsoffer.
≈
II a) FÖLJDERNA AV BRISTANDE KONSEKVENSANALYS / UPPFÖLJNING / UTVÄRDERING
Vi förväntar oss annars en återkoppling från chefs JO med uppgift om vari nuvarande trend inom handläggning av vårdnadsmål med en problematik av DV / CA & eftervåld har stöd i lagar och konventioner, förordningar och rekommendationer, fakta forskning och vetenskap och väl beprövad erfarenhet, att leda till avsett resultat i fråga om barnets tillgång till båda föräldrar, på kort såväl som på lång sikt och var i så fall uppföljning och utvärdering företagits som kan styrka det.
De bifogade vårdnadsärendena i V 1- 8 tyder nämligen på det rakt motsatta att papporna stöter barnen ifrån sig genom att inte respektera deras uttryckliga vilja
- att få bo kvar hos sina primära anknytningsföräldrar i sin hemmiljö där de har sin trygghet och sitt sociala nätverk
- att papporna efter verkställighet bedriver konsekvent umgängessabotage mot barnens behov av fortsatta kontakt med deras primära vårdnadshavare, vilket fortfarande oftast är deras mammor.
- att forskning visat att barn i vuxen ålder tar avstånd från den förälder som inte förmår upprätthålla en kontakt utan tvångsmetoder.
Den kända amerikanska psykologer Judith Wallerstein menar i The unexpected legacy of divorce. A 25 year landmark study Hyperion, New York 2000, att det finns en värdefull läxa att lära av de kunskaper och erfarenheter hon insamlat då det gäller umgängets omfattning och utformning. Enligt hennes erfarenhet tar barnen ofta när de blivit vuxna avstånd från den förälder som de under sin uppväxt blivit ”tvingade av domstolen” att ha umgänge med. Hon berättar om den ilska som barnen känner mot båda föräldrarna, men framförallt mot den förälder som de nödgats umgås med mot sin vilja. Den främsta anledningen till denna ilska verkar vara den maktlöshet de känt angående umgängets utformning; att beslutet om umgänge tagits över deras huvuden, utan hänsyn till deras vilja och utan möjlighet att tillämpa umgänget flexibelt då barnet så önskat. Och det finns ett stort antal forskningsrapporter som tyder liknande resultat.
______________________________________________________________
Explicit specificerade rättsprocessuella rutiner i handläggningen av vårdnadsmål i förhållande till mammornas tilldelade roll som med - eller huvudansvariga för ”konflikten” som vi hemställer åt JO att granska med avseende på dess juridiska legitimitet:
För mer utförlig info se Bilaga 1 punkt 5 och 6
1) Först och främst med avseende på om de dubbla budskap; Damn if you do damn if you don´t som enligt de två olika motstridiga krav, som omnämns i inledningen riktas mot mammorna; att dels skydda gentemot och dels utlämna barn till sina förövare (trots att det återspeglar rättens och myndigheternas inneboende och sinsemellan inbördes konflikt och inte mammornas) är förenlig med grundlagens krav på ett sakligt och opartiskt bemötande, respekt för människans värdighet och officialprincipens krav på ett logiskt stringent och sakligt opartiskt utredningsförfarande och enligt EKMR art 6 en rättvis rättegång
2) För det andra om det faktum att att mammornas fullt ut berättigade klagomål mot maktmissbruk och grova tjänstefel klandras som tecken på obstruktion gentemot domstolens och / eller socialtjänstens krav på total åtlydnad och underkastelse under rådande tågordning är förenligt med grundläggande regler för all form av utredningsförfarande och grundlagens krav på ett jämställt bemötande oavsett kön och krav på en rättvis rättegång enligt EKMR art 6.
Ingen av dem har heller fått sina klagomål på socialtjänstens bemötande och utredningar så som är föreskrivet i SOSFS 2011:9 behandlade med en klagomålsutredning.
3) För det tredje att trots uppenbara fakta talar för att det är papporna som är drivande part i vårdnadsprocesserna, det är mammorna som görs helt eller delvis ansvariga för dem och därför även tvingas betala skyhöga kostnader, för att i åratal nödgas lämna in motstämningar och överklaga tidigare beslut, utan att ha minsta garanti för att de därför erbjuds ett rättssäkert bemötande, utan tom löper stor risk risk att bli än mer överkörda i hovrätt än i tingsrätt. Ingen av dem har heller lyckats få sina fall överprövade i HD och med ytterst få undantag, inte heller i hovrätten. Vi hemställer därför att JO granskar om det är förenligt med kravet på en någorlunda förutsägbar enhetlighet i riskbedömningarna och därmed köpgaranti för de utblottade mammorna och med domstolarnas skyldighet att stå för objektivitet och opartiskhet, att istället förbehålla sig rätten att grunda dem i löst tyckande och tro, på ett sätt som bidrar till en relativisering av kunskapsläget.
Det får nämligen ödesdigra konsekvenser, när det dessutom tycks vara fritt fram för domstolarna att frångå den officialprincip som enligt förvaltningslagen 4 § förelägger myndigheterna att se till att ärendena ska bli så grundligt utredda som dess beskaffenhet kräver. Vilket just nu är högaktuellt för mamman och barnen i V2 eftersom den rådman vid Södertörns tingsrätt som är utsedd att handlägga nästa förhandling i oktober, Fredrik Nyden, har låtit meddela att han inte tänker begära ut någon ny utredning om barnens situation. Det är samma domare som i maj 2019 tog ett beslut som är omöjligt att genomdriva i praktiken, då han precis som även ett antal övriga domare vid Södertörns tingsrätt, förbehållit sig rätten att negligera familjerättens utredningar i fallet. Istället har han, precis som de, valt att sätta sin tilltro till pappans ord om ”påverkan” och dito de obligatoriskt PA(S)-anstrukna ”medlares” och ”utredares” falskt förljugna tolkningsmodell som figurerar stort i flera av de övriga vårdnadsärendens i V 1-8 och går på pappornas linje oavsett.
För vidare info om medlare / utredare / familjesrättssociomer etc Mats Rudolphis Dellenäng, Gösta Emtestam, Nina Stenbom och Grigorij Antonopolous i Bilaga 4!
≈
II b ) BRIST PÅ ENHETLIGHET I RÄTTSTILLÄMPNINGEN OCH EN SAMSYN I FRÅGA OM DET KUNSKAPSTEORETISKA LÄGET
Löst tyckande och tro istället för utredningar grundade i fakta, forskning, vetenskap och väl beprövad erfarenhet, ställer mammorna inför ett lotteri när de överklagar till högre instans.
EXISTERAR DET ENLIGT SVENSK RÄTTSLIG PRAXIS NÅGOT SÄTT ATT BEVISA ATT BEGÅNGNA SEXUELLA ÖVERGREPP ÖHT?
Frågan måste ställas och utredas då förevarande rättsutövning rutinmässigt tycks utgå ifrån att så snart det handlar om sexuella övergrepp, är det mammorna det är fel på, varför det är de som förlorar vårdnaden och barnen istället sätts i händerna på förövarna.
I dom 2018-06-26 T 13490-17 i vårdnadsärende V2 ( Se Bilaga V2 punkt 9) låter domaren Beatrice Blylod på lösliga boliner påskina att barnens berättelser visar tecken på att utgöra resultatet mammans ”påverkan” medan hon på en och samma gång avfärdar barnens berättelser med att det är deras egna. Så frågan är då vilka som ska veta bättre än barnen och mamman vad det är som pågår i de slutna rum vari deras förövare utövar sina övergrepp?
Problemet med att styrka i bevis det som sker i privata familjeangelägenheter, utreds grundligt i denna kända artikel i LAW AND CONTEMPORARY PROBLEMS No. 1 2014: POLITICS AND CHILD CUSTODY: THE PUZZLING PERSISTENCE OF THE BEST-INTERESTS STANDARD av ELIZABETH S. SCOTT och ROBERT E. EMERY, och hur stora krav det ställer på sakkunnigt kvalitativt erfarenhetsbaserad och barnsakkunnig kompetens. Under rubriken B. Parental Alienation as a Response, underkänns återigen PA(S) som ett fullkomligt otillförlitligt forensiskt analysredskap i brott - och tvistemål med en grund i DV / CA & eftervåld.
Detta internationell välrenommerade dokument klargör det faktum att det i sådana fall i princip är omöjligt att bevisa nånting alls och att det därför endast är med utredningar som bygger på en kvalitativt erfarenhetsbaserad ansats utifrån stora kunskaper och en djup förtrogenhet med interpersonella problemställningar och anknytningsteori / utvecklingspsykologi / psykiatri och således ställer helt andra krav på professionalitet än den som tjänstemännen på socialförvaltningarna och juristerna inom domstolsväsende, polis och åklagare och advokatsamfundet är utbildade i och företräder, men likväl insisterar på att behärska bättre än sakkunnig expertis på området i fråga.
1.Family Privacy and Verifiability
The ability of a third party to verify information about behavior and relationships within a family is limited under the best of circumstances, because much of family life is private and many interactions are not verifiable too utsiders even when they are observable to family members. For example, one parent might know from direct observation that the other has paid little attention to the child, but, unless the disinterest is extreme, it is difficult to convey this information persuasively to a judge. Beyond this, the parents’ perceptions about interactions and relationships might differ radically.29 Distortions are likely to be particularly acute in the context of a contested divorce proceeding, when each parent is highly motivated to describe family relationships and behavior in a way that favors his or her claims.30.
2. The Challenge of Qualitative Proxies
These challenges might undermine courts’ ability to acquire accurate information about family functioning under any rule or standard, but the verifiability problem is exacerbated under the best-interests standard. Because the standard implicitly focuses the inquiry on which party will be a better parent, it invites parties to introduce evidence of qualitative proxies for best interests that are difficult to assess accurately. Custody statutes emphasize, for example, the closeness of the relationship between parent and child, the parents’ stability and competence to care for the child, and the openness of each parent to the other’s relationship with the child.31 These factors might well be relevant to the child’s welfare, but they rest on complex emotional and psychological considerations that are often impervious to proof.32 Also, information obtained in the midst of a bitter divorce provides a poor basis for assessing family behavior and relationships before the crisis or for predicting the future, because both parents and children often experience high levels of stress.33 Thus a third party (a judge or MHP) might draw erroneous inferences about the parent–child relationship, or about a parent’s character, mental health, and childrearing competency on the basis of behavior that is context specific.34
Det är vetenskapligt belagt att brister i människans kognitiva förmåga bidrar till att i beslutssituationer tidigt skapa arbetshypoteser, till exempel om orsaken till problemet och/eller hur problemet ska lösas. I en utredning styr dessa arbetshypoteser vilken ytterligare information som samlas in och hur den sedan värderas. Ofta söks information som bekräftar våra föreställningar snarare än motsäger dem. När information samlas in riskerar den därför att bli felaktig eller otillräcklig. Det här gäller särskilt komplexa situationer (Kahneman, 2012).
För mer utförlig info se Bilaga 1 punkt 3 »
≈
Vi hemställer att JO granskar om sådana riskbedömningar som rutinmässigt vidtas i handläggning av vårdnadsmål som punktas upp här nedan är förenlig med gällande lagar och konventioner, riktlinjer och rekommendationer
- som fungerar som ett i förväg riggat spel med på förhand uppställda premisser som i princip gör mödrar och barn rättslösa, och står i skarp kontrast till ordinarie rättsutövning i brottmål med kriminella gangsters, vari det ställs krav på bevis bortom rimligt tvivel för fällande dom, genom att i vårdnadsmål grunda riskbedömningar, som får livsavgörande konsekvenser för tredje part; barnet, på icke evidensbaserade trosuppfattningar om mammans sk ”påverkan” och oförmåga att inte ”dra in barnen i konflikten” och "negativa syn på pappan”.
- som istället för att följa den lag i FB som stipulerar att bevisbördan i vårdnadsmål ska vara lägre än i brottmål använder den för att utan bevis skuldbelägga föräldrar (i huvudsak mödrar) för ”påverkan”, tom på omedveten basis, och att på grundval av en sådana ostyrkt trosuppfattningar ta bort den viktigaste skyddsfaktorn ur barnets liv. Medan det samtidigt riktas krav mot mamman att själv underbygga sina varningar för pappans våldsbrottsbenägenhet med bevis bortom rimligt tvivel.
- som utan att avgränsa och specificera vilken rekvisit som inbegrips i brottsrubriceringen ”umgängessabotage” godtyckligt bedömer vilken form av icke verkställt umgänge eller överlämnande till boende / vårdnad som helst som ett kriminellt ”sabotage”, oavsett om gällande omständigheter är fullt ut legitima tex i form av att rätten själv begärt ut en utredning från socialnämnden innan verkställighet medelst polishandräckning kan utdömas.
- om det är förenligt med krav på legitimitet, proportionalitet, objektivitet och opartiskhet att ställa krav på ett agerande vid överlämnande till umgänge som av rent konkret uppenbara skäl ej står i mänsklig makt att fullfölja, såvitt inte extrapersonal i form av bodybuilders anlitas, att ändå år efter år straffbelägga dem som inte ror i land med det, med skyhöga bötesviten.
OBS! INGET AV DESSA FALL HAR I EFTERHAND FÖLJTS UPP OCH UTVÄRDERATS av dem som gjort riskbedömningen att barnens skyddsfaktor utgör dess största riskfaktor, utan tvärtom har bara mer av samma medicin som orsakat sjukdomen tillförts, när det uppdagats att ordinationen inte resulterat i tillfrisknande.
Inte heller har några av dessa mammor fått någon klagomålsutredning enligt SOSFS 2011:9 på de många klagomål de lämnat in till socialtjänsten, med avseende på alla de fel och direkta lögner som de närmast rutinmässigt satts i system att tillämpa i mammors fall.
≈
II c ) ÅTTA VÅRDNADSÄRENDEN MED 13 RÄTTSLÖSA BARN SOM BEFINNER SIG I AKUT RISK ATT FARA ILLA!
Vårdnadsärende 1 Dokument till Mamma 1 och hennes döttrar 13-åriga "Linda" och 14 åriga "Saras" fall. (Fylld 15 i mars 2020)
Vi hemställer att JO omgående granskar xxxx tingsrätt och xxxxx kommuns socialnämnd, såväl som medlaren Mats Rudolphis Dellenäng och Gösta Emtestam för att på utomrättsliga grunder bistå en alkoholiserad och starkt despotisk, om inte tom psykotisk (?) pappa (Se VI punkt 8) bortföra och kvarhålla sina två halvvuxna döttrar, i var sitt familjehem uppe i Dalarna. Där hålls de som välövervakade fångar avskurna från all vidare kontakt med sin mamma och övrigt skyddande nätverk i form av mormor, släkt och vänner, lärare och kuratorer på skolan, som sist och slutligen blivit införstådda med hur deras ohållbara situation sett ut, med det ständiga hotet hängandes över sig att bli bortförda på det sätt som också slutligen blivit fallet. För vidare uppgifter se bilaga V 1 och Bilaga 3 barnens berättelser, vari de bortförda döttrarna Linda och Saras rapporter bifogas.
Medlarna Dellenäng / Emtestam har därvidlag bidragit med att i samråd med pappan gillra fällor varifrån pappan sedan ska kunna bortföra döttrarna utan att deras sociala skyddsnätverk ska kunna gå emellan och ställa krav på en respektfullt barnrättsenlig hantering. Den yngsta dottern Linda som nu varit bortförd / kvarhållen och isolerad från sin familj och sitt skyddande nätverk i ett och ett halvt års tid, har vid nyligen upprättad hemlig kontakt med mormodern uppgett att hon ännu inte blivit delgiven någon vårdplan (!!!) och på förfrågan till socialsekreterare Sara xxxx vid xxxx socialförvaltning erhållit beskedet att uppgifter om vårdplan såväl som om motivet till hennes familjehemsplacering och vad som finns att anmärka på hennes hemmiljö och hennes mammas föräldraförmåga står under sekretess.
Den äldsta dotter Sara blev därefter i augusti i 2019 med hjälp av en polishandräckning bortförd till ett annat familjehem i xxxx och mamma och mormor är nu utom sig av oro för henne eftersom hon är skör och Linda, som tillåts ha kontakt med henne under pappans helgumgängen, uppgett att hon mår mycket dåligt.
Vi hemställer att JO omgående granskar om socialnämnden i xxxx kommun och xxxx tingsrätt gör sig skyldiga till grova tjänstefel när de ger en pappa carte blanche att bryta mot lagen i alla dessa dessa avseenden:
Kravet i Föräldrabalken 6 kap. 2 a och 19 §§ och i socialtjänstlagen 3 kap. 5 § och i barnkonventionen art 12 och 13 att man ska höra och beakta barnens vilja.
Kravet i Barnkonventionens art 19 att
“Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada ellerövergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande,inklusive sexuella övergrepp.”
I föräldrabalken kap 6. 2 §:
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
● risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att
barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
● barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Märk att det i Barnkonventionen står angivet, att barn ska skyddas mot alla formerav våld. Sverige har förpliktat sig att följa barnkonventionen.
≈
Det har sedan jag gjorde denna anmälan följt en hel serie händelser som borde redogöras för här, men tar för mycket plats. Jag får komplettera med det senare. Detsamma gäller fyra av de övriga fall som jag inte tar upp här.Jag ämnar inkomma med info om dem senare. De har efter hand gjorts ogenomträngligt "komplicerade" och tar aldrig slut och kommer antagligen att pågå tills barnen är myndiga.
Vårdnadsärende 3: Dokument till Katja och hennes 9-åriga sons fall. Efter att Katja, liksom hennes dotter och son utsatts för grov misshandel av pappan, (Se V3 punkt 2) tvingades hon fly till skyddat boende för att kunna genomdriva en separation och utsattes därefter av så grovt psykiskt materiellt och ekonomiskt eftervåld av pappan i ohelig allians med myndigheterna, att hennes möjlighet att axla sitt föräldraåtagande slogs ut och hon inte hade annat val än att ge efter för pappans krav på att få vårdnaden boendet överskriven på sig. Språksvårigheter och ensamhet utan ett stödjande nätverk bidrog till att hon inte lyckades skydda sig och sin son. I alla hennes senare ansträngningar att komma tillrätta med de otaliga fel som myndigheterna och rättsväsendet begått, när de utan källkritisk granskning köpt pappans falskt manipulerade versioner av sanningen om Katjas föräldraförmåga, har alla dörrar varit stängda.
Katja nåddes för en månad sedan av beskedet a Tingsrätten i xxxx begärt ut upplysningar enligt 6 kap. 20 § andra stycket föräldrabalken av xxxx socialnämnd (se V3 punkt 5) , varvid det framgår att även barnets uppfattning särskilt bör framgå av upplysningarna, apropå att det inkommit ett flertal orosanmälningar till socialtjänsten i xxxx som visar på allvarliga brister i pappans omsorg och att han utsätter sonen för psykisk och fysisk misshandel.
EN SEGER FÖR KATJA!
Efter att hon vänt sig till olika advokater för rådgivning om det handlingsutrymme hon har i den uppkomna situationen, enbart fått negativa besked, har hon valt att agera ombud åt sig själv. Och det med resultatet att tingsrätten i xxxx ämnar ta upp fallet till huvudförhandling i april 2020 och har begärt att resp. socialnämnder dessförinnan ska göra vårdnads, boende och umgänges- utredning på både på pappan och mamman och att Katja tilldömts ett övervakat umgänge med sonen och att pappan genom utfärdande av fullmakt eller annan behövlig åtgärd ska tillse att Katja får insyn i sonens skolgång, i hans verksamhet på xxxx och behandling hos talpedagog. (Se V3 punkt 7)
Vårdnadsärende 4: Dokument till ANNA & ELIASFALLET
Trots att sonen "Elias" under lång vittnat om och uppvisat skador på att ha blivit utsatt kraftigt våld och sexuella övergrepp med konkreta skador på både kropp och könsorgan, varav en del dokumenteras av läkare, och ett flertal olika företrädare för barnsakkunnig psykologisk och och annan expertis kunnat intyga att barnets berättelser är detaljerade och trovärdiga, är den fastlagda hypotes som inte låter sig rubbas, att det är mammans av oro och uppsökande av experthjälp som utgör de värsta övergreppen sonen utsätts för - tom värre än de övergrepp som ingen torde kunna neka till att det måste vara någon som utsätter honom för och varför pappan blivit polisanmäld, men aldrig förhörd. Och trots att en stor mängd sakkunniga experter, poliser, jurister, Agneta Bravélius i BRY och fd kriminalinspektören och sexualbrottsutredaren Monica Dahlsröm-Lannes agerat för att i fallet tas upp till ny utredning, granskning, genomdrev åklagare Sunesson i sista rättegångsdagen i maj 2019, att mamman skulle fällas för brott istället för pappan och det trots att sonen aldrig gavs tillfälle att vittna utan pappans närvaro.
Trots allt hade mamman då fortfarande kvar umgänget. med sonen, sedan hon häktades och sonen flyttades till pappan i mars 2019. Men pappan umgängessaboterade så att sonen därefter under 6 månaders tid inte fick tillgång till umgänge med sin mamma förrän efter att pappan i oktober 2019 drivit igenom i rätten att umgänget skulle begränsas till övervakat två timmar varannan söndag. Detta kom sedan först till stånd i december. Och så ser läget ut fortfarande i dag den 28 juli 2020. Men både brott- och vårdnadsmålen är överklagade och det sistnämnda har på pga att pappan hänvisat till risk för corona-smitta uppskjutits till den 8 december. Mammans begäran om interimistiskt utökad vårdnad tills dess har fått avslag. Hon hyser nu misstankar att pappan åkt med sonen till Mallorca, dit han vanligtvis åker med honom på sina semestrar, trots att han pga rädsla för Corona-smitta under vårterminen -20 hållit sonen hemma från skolan sedan 21 februari.
För mer info: Läs AGNÉTA BRAVÉLIUS blogg:
Socialtjänsten ignorerar experter den 29 nov »
Mer fakta i fallet håller på att sammanställas på denna hemsida: FAKTA I FALLET ANNA & ELIAS »
≈
Vårdnadsärende 5: Dokument till Mirja oh hennes 14-åriga son Jonas fall.
Den 14-årige sonen Jonas har fått precis samma problem som så många andra barn, som upplever sig vara jagade av sina pappor tom i skolan. Det står angivet i en av domarna att mamman har svårt att få honom att gå till skolan. Det är dock en sanning med modifikation, då det förhåller sig på det sättet att han dels har mått väldigt dåligt av pappans ständiga försök att tvinga honom till umgänge / boende, dels pga att pappan har lämnat honom sjuk till skolan, varför han därefter tvingats stanna hemma hos sin mamma tills han tillfrisknat, vilket dragit ner hans närvaro i skolan just under sitt boende hos henne. Pappans boende ligger precis intill skolan vilket ytterligare stärker hans oro när han är i den.
Det värsta är dock att även han, precis som döttrarna Sara och Lindas fall (se ovan!) varit konstant rädd för att pappan ska dyka upp i skolan och föra honom bort med våld, sedan han i somras blev intvingad i en bil och mot sin vilja bortförd till ett sommarställe med pappan, där han inte ville vara. Han larmade då polis och socialtjänst, men de menade sig inte kunna göra något åt saken, eftersom vårdnaden stod på pappan.
Efter det har motviljan till umgänge / boende med pappan stegrats och han bor nu stadigvarande hos mamman, som därför även hon ständigt tilldöms nya höga vitesförelägganden.
Mamman står nu inför två förhandlingar i Södertörns tingsrätt på en och samma gång och har nyligen även hon blivit erbjuden medlingssamtal med Mats Rudolphis Dellenäng.
(Sedan detta skrevs har en serie nya turer på socialen och i tingsrätten fortsatt sin gilla gång och allt står och stampar på samma ställe. Sonen hävdar fortfarande och kanske mer bestämt än nånsin att han vare sig vill ha något umgänge med eller boende hos pappan, men det respekterar vare sig socialtjänst eller tingsrätt trots att nu snart närmar sig den 15-årsgräns, vari hans bestämmanderätt får nya juridiska befogenheter. Pappan har dessutom en familj med en ny kvinna och två barn, som Jonas oroar sig mycket för, varför det är obegripligt varför pappan inte kan lämna Jonas i fred. Han tycks ju ändå inte bry sig om och / eller kunna ta ansvar för hur hans barn mår.)
Vårdnadsärende 7: THERESE ANDERSSONS och hennes nu 15-åriga sons fall, ligger redan under pågående behandling av JO ( diarienumret 8001-2017) utan åtgärd med hänvisning till pågående vårdnadstvist
Therese Anderssons sammanfattning:
Dagens mejl till xxxx kommun: fortfarande pågående grovt familjevåldsbrott fortfarande saknas handläggare xxxx kommun socialtjänst barn och vuxen har misskött barnets vårdplan grundläggande behov umgänge vid födelsedag, misskött jämna mamma veckor umgänge 26v*5 år = 130 veckors umgänge semester och familjesammankomster, misskött dop bröllop begravning barnets rättigheter till god kontakt med båda föräldrarna, misskött huvudportal paragraf, socialtjänstlagen om jämställdhet, delaktighet i samhället och ekonomiskt skydd, vidare demokrati grundlag och lagen om mänskliga rättigheter - vem åtgärdar ärendet?
48 månaders kontakt med
- Polisen i xxxx, xxxx, xxxx, xxxx
- Sjukvård BUP xxxx, xxxx, xxxx barnakuten i xxxx, Socialtjänsten i xxxx, xxxx, xxxx familjevåldsenhet.
Jag är mordhotad sedan 2011 och "får ett skott i pannan" om jag närmar mig sonens bostad - det finns inga besöksförbud. Fadern har 7 gevär ett helautomatisk och pistol samt lös ammunition i hemmet. Psykisk sjuk FN-soldat (helsvensk) Han har utsatt 6 kvinnor sedan 1988 och 3 barn samt grannar, arbetskollegor och patienter för olaga hot. Våldsbrott, fysiskt våld och ekonomiskt våld ,samt psykiskt förtryck.
Fadern kidnappar sonen 20140609 vid skoltaxin efter uttalat olaga hot. Enhetschef Kxxxx hade slutat och ingen gjorde handräckning inom 48h. Vilket nu kostat mig 500.000:- eftersom xxxx kommun ljugit 5 ggr till xxxx domstol. Ekonomiskt socialt hedersrelaterat våldsbrott pågående i 5 år. Min son har inte firat påsk midsommar jul och nyår eller semester med mamma från ålder 9,5-14,5. Fadern agar och vanvårdar honom och ser inte till att han infinner sig till sina tandläkarbesök och plockar inte ut barnets medicin. Min son är efterlyst via polisen i 4,5 år han befinner sig i samma stad i samma kvarter som mitt jobb.
Pågående våld i nära relationer mäns våld mot kvinnor och barn efter uttalat olaga hot av xxxx: ”Ni ska vara som en muslimsk familj, mina regler gälla, jag ska ruinera dig ekonomiskt och döda dig om du berättar att jag slår sonen "
Undanhållande av xxxx egenmäktighet med barn. Min son är vanvårdad och slagen av sin fader i ytterligare 4 år, isolerad hos en psykisk sjuk man obotlig PTSD. Vilken hånar mig i telefon att han agar sonen.
Ett barnärende ska lösas inom max 4 månader, men detta har varit olöst i 4 år - xxxxx kommuns handläggningstider är under all kritik.
≈
MAMMOR SKA TYDLIGTVIS HÅLLAS KORT
Trots att de alltså inte kan beskyllas för att hysa en negativ inställning till umgänge med papporna och / eller principiellt skulle ha motsatt sig ett sådant, tas det för givet att det är en notorisk inneboende sådan ovilja och ”negativ inställning” till pappornas som är orsak till problemen, istället för tvärtom, pappornas negativa inställning till mammornas och barnens behov av ett människovärdigt respektfullt bemötande. Deras våldsbenägenhet och sjukliga kontrollbehov urskuldas istället som fullt ut berättigade reaktioner på mammornas oginhet. Detta till följd av oförmåga att tänka i andra banor än självbekräftande cikelresonemang utifrån de givna premisserna om mammors notoriska ”hämndlystnad” och inneboende ovilja att släppa in papporna till ett delat föräldraskap och att på ett eller annat sätt obstruera gentemot den ”naturgivna” fadersrätten.
För mer utförlig info se Bilaga 1 punkt 5 - 9 »
≈
III DET RÄTTSLIGA LÄGET FÖR BARN I BROTT - OCH TVISTEMÅL MED EN PROBLEMATIK AV DV / CA & eftervåld
Barnen i dessa åtta vårdnadsärenden visar alla tydliga och väl kända tecken på att ha varit utsatta för sexuella övergrepp eller ett gränslöst sexuellt beteende, som svårligen kan bortförklaras med att mammorna skulle ha inympat dem i deras föreställningsvärldar. Det är det som utgjort orsaken till att mammornas pådyvlade sk ”umgängessabotage”, efter att de tidigare ställt sig villiga och medverkat till umgänge, ända fram till den punkt barnen visat sig ovilliga och vittnat om det de utsatts för. Men hellre än att lyssna på barnens berättelser och ta dem på allvar, söker man förklaringar som saknar all form av saklig underbyggnad och vidskepliga trosföreställningar som mer påminner om dem som var i svang under medeltidens häxprocesser än en modernt godtagbar forensisk standard.
Ett annat drag som förenar nästan alla dessa barns fall, är att papporna mer eller mindre utstuderat medvetet skrämt upp dem, så att de inte länge vågar gå till skolan, för att sedan kunna beskylla mammorna för att vara ”invaderande” och dra in barnen i en "symbios" och inte vilja släppa till andra människors inflytande och närvaro i deras liv och / eller för att inte kunna "sätta gränser" och upprätthålla vardagliga rutiner.
Vi hemställer att JO granskar om nuvarande tilltagande presumtion att tilldela pappor gemensam eller enskild vårdnad oavsett DV / CA, är förenlig med de många utredningar som vidtagits såväl som beslutet om implementeringen av FN:s BK som lag 2020 för att stärka barns rättsskydd, eller om det införts förändringar i lagstiftning, råd och riktlinjer sedan senaste vårdnadsutredningarna SOU 2017 och betänkandet från Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord (Ju 2018:02) som istället begränsat den.
Gäller inte längre de lagar och paragrafer i FB artiklar i EURK och FN:s BK som tex ställer oavvisliga krav på barns rätt inte bara att komma till tals om sin åsikt och vilja utan även att efter ålder och mognad få den respekterad?
Vi hemställer åt JO att granska om barnen i V1 - V8 fått sina behov respekterade och tillgodosedda enligt FB:s portalparagraf 2 § andra och tredje stycket med avseende på rätten till en god och trygg omsorg och obruten kontinuitet, en egen identitet, samt rätten att få uttrycka och få sin åsikt och vilja och religionsfrihet respekterad, inte minst med avseende på pappan i V2 och hans strängt syriskt ortodoxt kristna trosutövning vari kvinnor och barns ses som mannens ägodelar och pappan i V1 klart uttalade föresatser (också inför rätten) att omforma sina döttrar till lydnad, för att tillfredsställa hans egna behov av makt och kontroll.
Det framkommer i föräldrabalken 6 kap. 2 a och 19 §§ att man ska beakta barnens vilja och i socialtjänstlagen 3 kap. 5 § och i barnkonventionen art 12 och 13 att man ska höra och beakta barnens vilja.
I Barnkonventionens art 19 står vidare:
“Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.”
I föräldrabalken kap 6. 2 § kan vi läsa detta:
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid
● risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och
● barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Märk att det i Barnkonventionen står angivet, att barn ska skyddas mot alla former av våld. Sverige har förpliktat sig att följa barnkonventionen.
≈
Hos barn som utsatts för CA och eller bevittnat våld gentemot sina mammor, dröjer det självklart kvar minnen och rädsla. När en förälder misshandlar sitt barn är det en fysisk misshandel som också utgör psykisk misshandel och bildar grund för en traumatisering som kan få livslånga konsekvenser.
Ett barn kan aldrig till 100% lita på en person som misshandlat dem. Det utgör skada, övergrepp och försumlig behandling.
≈
MFOF:s: Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Ett stöd för familjerättens handläggning ( blå- och röd-markerade)
När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot en närstående ska nämnden utan dröjsmål inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen om barnets behov av stöd och hjälp (SOSFS 2014:4).
Barnets bästa
Av 6 kap. 2 a § första stycket föräldrabalken framgår det att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge.
Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det enligt andra stycket i samma bestämmelse fästas avseende särskilt vid
– risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för över- grepp eller att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller på något annat sätt far illa, och
– barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Av tredje stycket i bestämmelsen framgår det att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
En viktig del i bedömningen är också hur barnet självt upplever sin situation, och vad barnet vill. Av 6 kap. 2 a § tredje stycket FB framgår att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad.
Lagens fyra riskområden I 6 kap. 2 a § FB anges fyra områden som domstolen ska fästa avseende särskilt vid: • övergrepp mot barnet • övergrepp mot någon annan i familjen • olovligt bortförande och kvarhållande av barnet • att barnet annars far illa.
Övergrepp mot barnet eller någon i familjen
Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för våld, trakasserier eller andra kränkningar, är det i de allra flesta fall bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Prövningen kan också mynna ut i att något umgänge inte alls bör äga rum.
Skillnaden mellan risknivå och riskfaktor I rättsligt hänseende får risknivån kopplad till barnets riskprofil betydelse vid bedömningen av om vårdnaden, boendet eller umgänget behöver begränsas. Vid en viss risknivå är det viktigare att skydda barnet från att fara illa än att tillgodose barnets behov av en nära och god kontakt med en förälder. Beslutet att inte ge en förälder del i vårdnad, boende eller umgänge motiveras då med att det föreligger en risk för att barnet far illa.
Som kommittén mot barnmisshandel (prop. 2005/06:99) framhåller gäller inte lika höga beviskrav som i brottmål, och ett påstående om övergrepp skall beaktas i vårdnadsmålet även om till exempel en förundersökning hos polisen har lagts ned. Om det är utrett att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp, bör en nyanserad bedömning göras av det inträffade. Om övergreppen har skett systematiskt under en längre tid, varit allvarliga eller riktats mot flera personer finns det ofta skäl att utgå från att barnet skulle fara illa med den föräldern som vårdnadshavare. Detsamma gäller om det framgår att övergreppen är ett utslag av ett behov hos förövaren att utöva makt och kontroll. Ett sådant beteende kan vara svårt att förändra och innebär allmänt sett en risk för att barnet ska fara illa. Om en förälder däremot gjort sig skyldig till en enstaka överilad handling mot den andra föräldern, kan risken vara mindre för att barnet kommer att fara illa
≈
IV ) PAPPORNAS BRISTANDE PSYKISKA HÄLSA
Pappornas brist på sjukdomsinsikt i kombination med en närmast total brist på kunskap i domstolarna om sådana psykologiska / psykiatriska frågeställningar och interpersonella samverkansproblem som gör dem olämpliga som föräldrar.
Med anledning av att det inte krävs mer än en normal allmänbildning / förtrogenhet om psykologins / psykiatrins grunder och normal människokännedom att notera att papporna i alla dessa åtta fall visar tydliga tecken på grava personlighetsstörningar av kluster B-typ eller kanske tom psykopatalogiska avvikelser med inslag av sadistiska och pedofila böjelser, är det synnerligen anmärkningsvärt att vårt rättsväsendes utövare är i en så total avsaknad av kännedom om dessa grundläggande ting i psykologins / psykiatrins ABC, när individer som papporna i bilaga V 1 - 8 är utrustade med avsevärda manipulativa förmågor att vrida om perspektivet till sin egen fördel och framställa sina våldsbrottsoffer som deras egna förövare och de lyckas förvrida huvudet på domare och nämndemän i minst lika hög grad som tidigare sina våldsbrottsoffer.
Trots att det utgör ett väl belagt faktum inom forskning att separationer ofta leder över i eftervåld eller ofrid, tycks domstolarna sväva i total okunskap om och inte beakta dessa ödesdigra tendenser, utan tvärtom belöna förövare för deras samarbetssabotage genom att tilldöma dem vårdnaden i den fromma förhoppningen att de bättre än mammorna ska tillse barnens behov av båda sina föräldrar.
För mer info se Bilaga 1 punkt 1 »
Trots att papporna i V 1 och V2 både står misstänkta för sexuella övergrepp och inte ens respekterar barnens rätt till sina ena sparade tillgångar utan tömmer deras spargrisar, samt som pappan i V2 även sina barns sparkonton på sammanlagt 15 000 på banken och förbehåller sig rätten till deras kläder och leksaker, pappan i V6 inte låter barnen äta sig mätta under kvällstid, så att de får gå till sängs hungriga, samt som pappan i V3 utövar djurplågeri för att psykiskt tortera mamman, och papporna i V1, V2, V5 och V6 skrämmer barnen så att de inte vågar ta sig till skolan, och alla lider av ett starkt kontrollbehov som gränsar till sadism, finner rätten inget att anmärka på i deras föräldraförmåga.
Och trots att förefintliga fakta talar emot att mammorna skulle lida av en notoriskt inneboende motvilja mot umgänge öht eller en omotiverat negativ inställning till papporna, tas istället för givet att det är en notorisk sådan ovilja, ”påverkan” och ”negativ inställning” , som är orsak till problemen istället för tvärtom, varvid orsak och verkan får byta plats.
Det är dock frågan hur en sådan form av självebekräftande cirkelresonemang är ämnad att gagna barns rätt till ett fredat liv från våld i alla deras olika uppenbarelseformer.
Vi hoppas att JO är överens med oss om att det är art.19 i FN:s BK som ska gälla även här i landet och att barnen således har rätt att skyddas mot alla former av våld, eftersom Sverige har förpliktat sig att följa den.
≈
MFOF:s: Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Ett stöd för familjerättens handläggning ( blå-o rödmarkerade)
I kunskapssammanställningen (kapitel 6) beskrivs de bedömningsinstrument och modeller för risk- och skyddsbedömning som utvecklats i Sverige. Exempel på frågor om föräldern verkar lida av psykisk eller fysisk ohälsa Ta reda på om medföräldern har sjukdomsinsikt. • Hur yttrar sig besvären? • Har medföräldern regelbundna kontakter med sjukvården? • Har föräldern en diagnos? • Medicinerar föräldern regelbundet? • Är föräldern sjukskriven ofta, och i så fall hur ofta? • Hur påverkar diagnosen/hälsan relationen till barnet?
Stark kontroll och omfattande begränsningar Om det i en familj förekommer stark kontroll och omfattande begränsningar av ekonomisk och social natur kan detta utgöra en risk för att barnen far illa. I forskningen om mäns våld mot kvinnor används bland annat begreppen economic and social abuse respektive coercive control om specifika beteendemönster som används av våldsamma män för att upprätthålla makt och kontroll över sin partner (WHO, 1996; Stark, 2007; Adams et al., 2008; Lehman et al., 2012). I Sverige har stark kontroll och omfattande begränsningar av kvinnor och/eller barn också lyfts fram i förhållande till hedersrelaterat våld (Schlytter, 2005; NCK, 2010).
Risker för barnet som kan kopplas till kontroll av ekonomin kan handla om att föräldern inte tar ekonomiskt ansvar för sitt barn. Det kan till exempel innebära att föräldern inte delar med sig tillräckligt av sin inkomst, eller säljer eller ger bort familjens/barnets ägodelar och i stor utsträckning utnyttjar detta till sin egen fördel. Det händer att vårdnadsärenden visar sig vara en del av en serie ekonomiska trakasserier (Bow & Boxer, 2003; Branigan, 2004; Näsman & Fernqvist, 2015). Stark kontroll av social natur kan handla om omfattande begränsningar eller förbud avseende barnets eller en förälders kontakter med släkt, vänner eller bekanta (Stark, 2007). Kontrollen och begränsningarna kan också vara av religiös natur, där barn genom omfattande kontroller hindras att träffa personer utanför en andlig eller religiös rörelse som en förälder tillhör (Kim & Wilcox, 2014).
Ytterligare ett instrument är SAM (Stalking Assessment Management) som används av polisen och är utformat för att bedöma risken för olaga förföljelse i form av oönskad och upprepad kommunikation, kontakt eller annat uppförande som orsakar fruktan för den utsattas eller närståendes säkerhet (Belfrage & Strand, 2007; SOU 2008:81; Belfrage & Strand, 2009; Prop. 2010/11:45). Särskilt i kontexten separation är det viktigt att vara uppmärksam på frågan om upprepat våld respektive frågan om våldets farlighet. Å ena sidan finns studier som tyder på att det endast är få män som använder våld efter separationen om de inte gjort det före separationen (Ekbrand, 2006). I de fall där våldet redan förekommer finns det å andra sidan en betydande risk för fortsatt våld efter separationen (Jaffe et al., 2014). Det finns då också en risk att barnet upplever våldet igen. Vidare framträder separation och konflikter kring barnen som en bakgrund till dödligt våld mot såväl kvinnor som barn i såväl internationella som svenska studier (Brå, 2007; Campbell et al., 2007; Socialstyrelsen, 20
DJURPLÅGERI / utövat av pappan i V4
Enligt Hackett & Uprichard (2007) kan djurplågeri vara vanligt i samband med mäns våld mot kvinnor. I vissa fall kan våldet mot djuret vara en del av våldet mot kvinnan eller barnen, exempelvis att mannen ”straffar” kvinnan och barnen genom att utsätta djuret för våld (se även McDonald et al., 2015). Mot bakgrund av att barn kan framhålla husdjur som en viktig källa till stöd i en utsatt situation (Becker & French, 2004; Forsberg, 2015) blir våldet mot djuret särskilt allvarligt sett ur barnperspektiv.
≈
Sist och slutligen vill vi instämma i dessa tänkvärda ord av den kända amerikanska psykologen Judith Wallerstein i The unexpected legacy of divorce. A 25 year landmark study. Hyperion, New York 2000
”The courts have a window of opportunity to help children deal with issues of morality and controlling aggression, yet, incredibly, they turn away from what may be their most important task.”
≈
Vi ser fram emot att chefsJO Elisabeth Rynning noga begrundar allvaret i våra hemställan och ger en återkoppling som kan vara till hjälp att se ljuset i tunneln och inge hopp för de 13 barn, som berövats sin barndom, att äntligen få komma i hamn under trygga och ordnade förhållanden.
≈
Mvh!
Gunilla Madegård
Frilansskribent, forskare, barn - och kvinnorättsaktivist och talesperson för föräldrar och morföräldrar som av hänsyn till barnen och rädsla för repressalier vill vara anonyma.
Till grund för uppgiften att på idéell och obetald basis verka som stödperson till föräldrar i high conflict divorces / vårdnadsärenden och exponering inför postseparationell ofrid, och granskare av familjerättens utredningar och tingsrätternas beslut, har jag 25 års erfarenhet av arbete med barn och unga som pedagog på laborativt kreativ basis med inriktning på personlighetsutveckling i ett nära angränsande område till musikterapi, och en forskningsförberedande akademisk utbildning för musik - och rytmiklärare i musikpedagogik och musikpsykologi, som utgör en tvärvetenskaplig disciplin mellan / neurologi / anknytningsteori / utvecklingspsykologi / estetik / vetenskapsteori och forskningsmetodik, samt under de tre år jag varit verksam som stödperson och granskare, på egen hand kompletterat mina tidigare utbildningar med nödvändiga kunskaper inom familjerätt, forskning om high conflict vårdnadstvister, våld och / eller sexuella övergrepp i nära relation och postseparationell ofrid eller sk ”eftervåld” mm.
http://mmstudies.com/eftervaldet/definition
