Konstverk av Issa

HÖGKVALITATIV SVENSK FORSKNING SOM LÄGGS I BYRÅLÅDORNA

Här ges ett prov på den forskning som producerades kring de barnrättsliga frågeställningar under den sk "statsfeminismens" glansdagar. Forskning i ett ämnesområde, som på senare tid slagit igenom stort på det internationella planet, medan vi här i Sverige istället får nöja oss med med det kvasivetenskapliga paradigm som grundades av den pedfofilliberala psykiatern Richard H Gardner på 80-talet och enbart utgjorde en fortsättning på samma victim-motherblaming som varit rådande sen minst GT:s dagar. Och den som vi här i Sverige var världsledande i, i slutet av 90- och början av 2000-talet, har stämplats ut som ett "könskrig".

Innehåll på denna sida:

I ) SLAGEN DAM

Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige -
en omfångsundersökning, Eva Lundgren, Gun Heimer, Ann-Marie Kalliokoski, Jenny Westerstrand, 2001

II ) Mellberg, Nea; När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder, doktorsavhandling, Umeå universitet, 2002

III )Vad har hänt sen Maria Erikssons disputerade med sin avhandling ”I skuggan av pappa” från 2004?

IV ) Barnpsykologen och forskaren Pia Mothander Risholms utredning visade brister – hamnade i byrålådan, 2015

IV ) OFRIDSTID Fäders våld, staten och den separerande familjen. Linnéa Bruno Doktorand i sociologi, 2016

Fenomenet "eftervåld" finns identifierat och kartlagt i denna avhandling

I ) Forskarnas utredning visade brister – hamnade i byrålådan »

UPPDATERAD 15 SEPTEMBER 2020PUBLICERAD 15 SEPTEMBER 2020

Barnpsykologen och forskaren Pia Risholm Mothander fick 2015 i uppdrag av regeringen att sammanställa forskningen kring familjehemsplaceringar för att se hur väl lagen svarar mot barnens bästa. Men trots att de pekade på allvarliga brister i lagstiftningen hamnade utredningen i byrålådan.

Den allvarligaste kritiken från forskarna handlar om rättens praxis att inte se till den skada som kan uppstå när barnet separeras från en anknytningsperson. Något som går stick i stäv med forskningen inom anknytningsteori, som visar att separation från anknytningspersoner påverkar barnens utveckling negativt.

Föreslog förändring av hela LVU

Pia Risholm Mothander och forskarkollegan Anders Broberg sammanställde kunskapsunderlaget som en del i en större översyn av hela LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, till dåvarande statsråd Åsa Regnér redan 2015. Men sedan blev det tyst.

Hör mer av Pia Risholm Mothanders kritik i videoklippet ovan.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/10926771.2017.1320777?fbclid=IwAR1ivOvthCYuhvgTRrCdbrsSWekn6tK2KrUW-wEhwbehRzh07LDtS3Hyrrg

II) Vad har hänt sen Maria Erikssons disputerade med sin avhandling ”I skuggan av pappa” från 2004?

Nånting alls?

Citat från NCK:s hemsida:

Avhandling: Närvarande pappa inte alltid bäst för barnen »

14 januari 2004

Samhällets strävan att skapa ett mer jämställt omsorgsansvar för barnen efter en skilsmässa eller separation kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta mödrar och barn. I vissa fall kan de direkt motarbetas av myndigheterna. Det visar Maria Eriksson i en ny avhandling om hur fäders våld hanteras inom offentlig politik och av familjerättssekreterare.

Tidigare forskning och erfarenheter från hjälparbete har visat att mäns våld mot kvinnor drabbar även barn i familjen. De vet vad som pågår och har ofta både sett och hört våld och dess konsekvenser. Ett stort antal barn blir själva utsatta för fysiskt och sexuellt våld. Män kan dessutom fortsätta vara våldsamma efter en skilsmässa eller separation. Idag beskrivs mäns våld mot kvinnor allt oftare som ett socialt problem och under 1990-talet har förändringar i lagstiftningen genomförts för att förbättra samhällets hantering av denna fråga, men hur ser det ut i praktiken?

Maria Eriksson har i sitt avhandlingsarbete undersökt hur fäders våld hanteras i samband med skilsmässor och separationer.

Finns beredskap att hantera den speciella situation som mödrar utsatta för våld befinner sig i - och för att möta barn vars pappa misshandlar mamma?

Är det möjligt för kvinnor och barn att leva ett liv utan våld om den våldsutövande mannen också är far och medförälder?

Vilken betydelse har faktorer som kön, släktskap och ålder för synen på bemötandet av fäders våld?

Maria Eriksson kommer fram till att samhällets försök att skapa jämställdhet, omvandla frånvarande fäder till närvarande pappor, samt tillvarata barns intressen vid skilsmässor, kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta mödrar och barn.

Den första delstudien visar att den svenska offentliga politiken inte behandlar fäders våld som ett socialt problem som kräver politiska lösningar.

Den andra beskriver vilka hinder en grupp mödrar stött på när de försökt hantera sin medförälders våldsamma beteende - och att kvinnornas oberoende av medföräldern ibland undergrävs av inblandade myndigheter.

I den sista studien har Maria Eriksson studerat hur en grupp familjerättssekreterares hantering av fäders våld snarast blir en icke-hantering, i synnerhet när det gäller våld mot barn - och kommer fram till att uppfattningar om professionalitet bidrar till detta.

Namn: Maria Eriksson Avhandlingens titel: I skuggan av Pappa. Familjerätten och hanteringen av fäders våld Institution: Sociologiska institutionen Opponent: Professor Johanna Esseveld, Sociologiska institutionen, Lund Disputationen äger rum: Lördagen den 17 januari kl. 10.15. Universitetshuset, sal IX Maria Eriksson kan nås på 018-471 34 55 eller via e-post Maria.Eriksson@soc.uu.se

Anneli Waara

III ) Mellberg, Nea; När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder.

Doktorsavhandlig, Umeå universitet, 2002.

Mellberg, Nea; När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder. Doktorsavhandlig vid Umeå universitet, 2002.

Mödrar till sexuellt utnyttjade barn hårt pressade

15 januari, 2002
Artikel från Umeå universitet
Ämne: Samhälle & kultur

Avhandlingens syfte är att bidra till kunskapen om mödrars situation när de får veta eller börjar misstänka att deras barn har utnyttjats sexuellt av männen de lever eller har levt tillsammans med. Män som också är fäder, biologiskt eller socialt, till barnen.

13 svenska mödrar har följts under en längre tid och intervjuats. Deras förståelse av situationen och deras process – när övergreppen får giltighet som något som verkligen har hänt – tolkas i ett socialt och kulturellt sammanhang. Häri ingår den dominerande samhällssynen, den juridiska synen på sexuella övergrepp mot barn samt den rådande synen på moderskap. Ett centralt tema är skillnader i mödrarnas förståelse av det som skett, relaterat till om de lever ”i” eller ”ur” relationen med männen; övergreppen och männen kan inte ”finnas” samtidigt.

Flertalet av de intervjuade mödrarna har själva utsatts för våld av männen. Ett annat viktigt tema är det komplexa samspelet mellan mödrarnas situation och våldets normaliseringsprocess. Särskilt betydelsefull är mödrarnas rädsla för männen/ex-männen, deras åtskiljande av olika former av sexualiserat våld (t ex mot sig själva respektive mot barnen), deras tillit till männen/ex-männen som fäder samt inre (eget) och yttre (andras) motstånd mot tanken att barnen utsatts för sexuella övergrepp.

Ett tredje tema är mödrarnas ansvar för situationen samtidigt som deras handlingsutrymme är begränsat. I synnerhet framträder kollisioner mellan förväntningar och krav som ställs på dem som mödrar när det gäller omsorg och skydd av barnen och juridiska krav på mycket starka bevis för att misstankarna om övergrepp ska få samhällelig giltighet. Flertalet av mödrarna upplever att de inte har möjligheter att skydda barnen från fortsatta övergrepp och att samhället tvingar dem att visa en tillit till männen som de inte längre har, när de förstått att barnen utsatts för övergrepp.

Avhandlingen kan beställas från bokförlaget Boréa i Umeå, www.borea.n

VI ) OFRIDSTID Fäders våld, staten och den separerande familjen, 2016

Linnéa Bruno, doktorand i sociologi

Fenomenet "eftervåld" finns identifierat och kartlagt i denna avhandling:

Citat:

"Genom att manipulera myndigheter och använda sin ekonomiska makt kan en våldsam pappa fortsätta ofreda mamman och barnet även om de har lämnat honom. För en man med hög social status och ett svenskklingande namn är övertaget ännu större. Det visar Linnéa Bruno i en ny avhandling."

Mannens förtryck fortsätter – även om kvinnan gör slut 2016 »

Ofriden tar inte slut när kvinnor lämnar männen som slår »

Och det är den kreativa orduppfinnaren Fia Sander som myntat dess folkliga variant, nämligen: eftervåld.

V) Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: en omfångsundersökning

Författare: Eva Lundgren, Gun Heimer, Ann-Marie Kalliokoski, Jenny Westerstrand

Citat från NCK:s hemsida

Information om publikationen

Den första omfångsundersökningen av våld mot kvinnor som har gjorts i Sverige. Undersökningen visar att mäns våld mot kvinnor är utbrett och finns i alla samhällsgrupper.

Undersökningen riktades till 10 000 kvinnor i åldrarna mellan 18 och 64 år. Studien visar att nästan hälften av kvinnorna, 46 procent, har utsatts för våld av en man någon gång efter sin 15-årsdag. Den våldsform som är vanligast inom parrelationer är fysiskt våld. Var fjärde kvinna som har brutit upp ur relationen till en man har utsatts för fysiskt våld av tidigare make eller sambo. Den våldsform som är vanligast utanför en parrelation är sexuellt våld. Var fjärde kvinna har utsatts för det utanför en sexuell relation. Fler än var tionde kvinna, 13 procent, har erfarenheter av att vara utsatt för grövre sexuellt våld av en man utanför en sexuell relation. Våldet utövas av män inom alla samhällsklasser och av män med olika etniska bakgrunder. De svenska männen står för mer än 80 procent av det pågående våldet i äktenskap och samborelationer.

Publikationen finns också på engelska under namnet "Captured Queen".